Hoppa över navigering

Möte 2026-05-07

Beredning för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2027-2030
  •   1

    Val av justerare och tid för justering

  •   2

    Fastställande av föredragningslistan

  • Den 26 november 2024 § 136 beslutade regionfullmäktige att tillsätta en särskild beredning för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2027–2030.

    Beslutet innefattade att beredningen skulle bestå av en gruppledare från varje parti eller annan av partiet utsedd ledamot samt regionfullmäktiges ordförande och 2:e vice ordförande. I beslutet antog regionfullmäktige ett reglemente och ett direktiv för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2027–2030. Beredningen skulle lägga fram sina förslag kring den politiska organisationen senast under november 2025 för beslut av fullmäktige senast i februari 2026. Arbetet drog dessvärre över tiden och fullmäktige beslutade i november 2025 och förlänga beredningen uppdrag till 31 maj 2026.

    Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2027–2030 har utifrån direktivet fört diskussion om den politiska organisationen. Dels vad som kännetecknar den nuvarande organisationen, dels vad den framtida organisationen förväntas åstadkomma. Utifrån beredningens arbete och diskussioner och förhandlingar mellan partierna har den särskilda beredningen utarbetat förslag till vissa förändringar i den politiska organisationen.

    Den särskilda beredningen föreslår bland annat att basarvodet höjs från 90% till 100% av riksdagsmannaarvodet, antal egna dagar minskar från 16 dagar per mandat och år till 10 dagar per mandat och år, kollektivtrafiknämnden med 7 ledamöter och 7 ersättare avvecklas och ersätts av ett kollektivtrafikutskott under regionala utvecklingsnämnden med tre ledamöter och tre ersättare. Utskottet föreslås ha en ordförande och en förste vice ordförande, som arvoderas 20% respektive 15%. Arvodet för 1:e vice och 2:e vice ordförande i regionfullmäktige sänks från 13,3 % till 12 % och arvodet för 1:e vice ordförande i regionstyrelsen höjs från 70% till 90%. Förändringarna beräknas vara kostnadsneutrala och ska inte innebära en utökning av den politiska budgeten.

    Därtill har beredningen arbetat fram förslag till arbetsordning och reglementen för den politiska organisationen, förslag till regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda, förslag till regler för stöd till de politiska partierna, förslag till regler för stöd till politiska sekreterare och förslag på arbetsformer där teknik och metoder används för att underlätta det politiska arbetet.

    Beredningen har särskilt haft dialog med pensionärsorganisationerna och diskuterat hur äldre kan ges inflytande i regionens verksamhet. Intentionen från beredningen är att råden ska vara rådgivande i strategiska frågor och fungera som forum för dialog med regionens politiska ledning. Frågorna överlämnas till regionstyrelsen för vidare beredning.

    Även reglemente för krisledningsnämnden kommer att beredas av regionstyrelsen.

    Om ett ärende bara beretts av en fullmäktigeberedning ska enligt 5 kap. 27§ KL en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig. Eftersom representanter för samtliga partier i regionfullmäktige deltagit i beredningen av förslaget till ny politisk organisation bedömer beredningen att det inte, utöver regionstyrelsen, är motiverat för nämnderna att yttra sig.

    Bilagor

  • Regionfullmäktige beslutade 2018-12-11 § 179 att fastställa Bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18) (RS/1658/2018) enligt Sveriges kommuner och regioner, SKRs, förslag. Det beslutades också att regionstyrelsen ska vara pensionsmyndighet och att de förtroendevalda ska vara anmälda till arbetsförmedlingen och aktivt söka annan försörjning för att komma i fråga för aktiva omställningsinsatser samt att de omställningsåtgärder som erbjuds de förtroendevalda ska motsvara de åtgärder som kan erbjudas till anställda i Region Jämtland Härjedalen vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

    Bestämmelserna har därefter reviderats 2022-10-12 § 107 och 2025-02-11 § 18.

    SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd.

    Förslag till OPF-KR 26 är utformat med utgångspunkt att ett förtroendeuppdrag inom kommuner och regioner utgör en viktig del av den demokratiska strukturen och därför kräver särskilda villkor anpassade för uppdraget.

    Följande förändringar införs:
    Omställningsstöd: En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet.

    Pension: Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år. Sambobegreppet förtydligas.

    Familjeskydd: Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. Sambobegreppet klargörs.

    En ny försäkringsteknisk bilaga med uppdaterade delningstal samt en reviderad kommentar som förtydligar och stärker dokumentets vägledande funktion är också antagna.

    Bilagor

  • Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) har inkommit med en motion om ett ungdomsråd i Region Jämtland Härjedalen. Motionen har titeln Unga idag – Beslutsfattare imorgon och fördelades vid fullmäktiges sammanträde den 25 november 2025 till Beredningen för översyn av ny politisk organisation för nästa mandatperiod.

    Thomasson och Wahlström framhäver vikten av invånarmedverkan och ungdomsperspektivet i regionens demokratiska beslutsprocesser, och motionerar om ett ungdomsråd att vara på plats per den 1 januari 2027.

    Region Jämtland Härjedalen hade fram till 2017 ett ungdomsråd med syfte att verka för att stärka ungdomsdemokratin i länet. Rådet bestod av representanter för länets gymnasieskolor samt förtroendevalda som utsågs av fullmäktige. Rådet agerade remissinstans i frågor av vikt för unga, och hade initiativrätt inom sitt område.

    2017 gjordes utredningen
    Ungdomsinflytande i Region Jämtland Härjedalen (RS/311/2015) vilken bland annat belyste problematiken med att attrahera deltagare från gymnasieskolorna i regionen. Utredningen visade att flera gymnasieskolor saknar aktiva elevråd och att kunskap om rådets funktion är svår att sprida, och bibehålla, då omsättningen av rektorer, kontaktpersoner och representanter är hög. Utredningen påvisade också en skev fördelning över länet, då deltagandet var högre för representanter i Östersund än i övriga kommuner. Effekten blev att vissa perspektiv upplevdes saknas i rådet.

    Regionfullmäktige fattade 2017 beslut om att avveckla rådet (RF §83/2017) med bakgrund i utredningen. Beslutet innebar även att det fortsatta arbetet med ungdomsinflytande skulle ske i enlighet med den regionala ungdomsstrategin som 2014 antogs av dåvarande regionstyrelsen vid Regionförbundet Jämtlands län.

    Sedan tidigare pågår ett regionövergripande arbete med att omstrukturera och modernisera arbetsordningen för brukarråd. Brukarråd föreslås ersättas av verksamhetsnära råd, som skulle kunna inrättas med aktuella invånargrupper i en bredare kontext än enbart organisationer för personer med funktionsnedsättningar. Denna dialogform ska kunna tillvarata alla aktuella perspektiv, inklusive ungdomsperspektivet, genom representation i verksamhetsnära frågor.

    Folkhälsoenheten arbetar aktivt med att skapa ökad delaktighet för unga i det förebyggande arbetet. Det pågår insatser främst inom arbetet rörande psykisk hälsa och våldsförebyggande arbete där aktiviteter i tilltagande grad genomförs med unga som medskapande.

    Den 17 juni 2020 (RF §42/2020) undertecknade Region Jämtland Härjedalen Demokratideklarationen, och som ett led i demokratiarbetet antogs 2021 regionens Demokratistrategi (RF §150/2021). Strategin reglerar bland annat att innebörden av ett ökat inflytande från medborgare och andra grupper ska ses över. Frågan om stärkt inflytande för ungdomar ingår som en viktig del i det arbetet.

    De områden Region Jämtland Härjedalen särskilt vill utveckla för att ytterligare stärka demokratin i regionen, vilka framgår i strategin, är

    • god och nära vård
    • stärkt dialog med medborgarna
    • stärkt kommunikation
    • arbete mot hot och hat
    • kultur och civilsamhälle
    • interna processer
    • digitalisering- som en röd tråd genom flera av områdena


    Strategin framhåller att ovanstående punkter ska ses som exempel på hur regionen framöver vill arbeta för att ytterligare stärka demokratin och öka delaktigheten, såväl inom Region Jämtland Härjedalen som gentemot medborgarna i regionen. Demokratistrategin ska revideras en gång per mandatperiod och genom revideringen, och framtagande av tillhörande handlingsplan, kan arbetet med medborgarinflytande struktureras.

    Motionärerna belyser att den
    Europeiska stadgan om ungas deltagande i lokalt och regionalt liv fastslår att för att arbetet med ett ungdomsråd ska vara framgångsrikt bör bland annat tid och resurser finnas för att fånga upp initiativ och genomföra uppföljningsåtgärder. Detta kan vägas mot regionens samlade administrativa utrymme och kostnader. Ungdomsrådets budget uppgick 2017 till 120 000 kronor/år och inkluderade arvoden för fem sammanträden, men regionens administrativa kostnader var inte inräknade.

    Förslag till beslut är således att motionen avslås med hänvisning till ovan redogörelse gällande begränsade administrativa resurser samt ett historiskt lågt intresse till deltagande från regionens gymnasieskolor. Arbetet med ungdomsinflytande i demokratiska processer föreslås att, även fortsatt, regleras i demokratistrategin och genom de nya formerna av verksamhetsnära invånarmedverkan.

    Bilagor

  • Diskussionsärende. Följande frågor ställs till beredningens ledamöter; 

    • Vad har fungerat bra under beredningens arbete?

    • Vad har fungerat mindre bra?

    • Motsvarade beredningens arbete de förväntningar som fanns i inledningen av uppdragsperioden?

Det finns ingen information att visa

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.