Möte 2018-10-02

Enligt reglemente för arbetsutskottet har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöterna.

• Inför regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 16 oktober
  • Medfinansiering av projekt
  • Regionala utvecklingsnämndens uppföljning 2018 - Minskad miljö- och klimatpåverkan

• Läget i organisationen

Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Enligt kommunallagens 6 kapitel § 9 ska regionstyrelsen i årliga beslut för varje hel- och delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Regionala utvecklingsnämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande företag: Almi Företagspartner Mitt AB, Peak Region AB, Vattenbrukscentrum Norr AB, Naboer AB, Torsta AB, Länstrafiken i Jämtlands län AB, Norrtåg AB och Transitio AB.

Regionala utvecklingsnämnden tar fram underlag till regionstyrelsens uppsiktsplikt för ovanstående bolag. Innan regionstyrelsen ska utöva sin uppsiktsplikt så informerar regionala utvecklingsnämnden om hur verksamheten inom dessa bolag har bedrivits.

Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i företag, daterad 2018-09-25.

Härjedalens kommun har inkommit med ansökan om medfinansiering till projektet ”Internationalisering Härjedalen Sveg Airport”. Projektet omfattar förstärkning och omtoppning av befintlig rull-, taxibana och uppställningsplatta samt utökad uppställningsplatta samt tankanläggningsanpassning till en totalkostnad om 42 700 000 kr. Insatserna i projektet är nödvändiga för att flygplatsen skall bibehålla den klassificering, klass 3C, enligt EU:s regelverk för klassificering av flygplatser, som erhölls den 1 november 2017. Investeringen skall vara genomförd senast den sista december 2019 för att flygplatsen skall få behålla sin klassificering. Klassificeringen innebär möjligheten att ta ner större plan, exempelvis Boeing 737.

En bibehållen klassificering av Härjedalen Sveg Airport som ”3C” möjliggör en utveckling av flygplatsen som en mottagare av direktdestinerat turismflyg. Satsningen innebär också att flygplatsens konkurrenskraft utvecklas även på en europeisk marknad vilket innebär större utvecklingsmöjligheter/-potential för såväl det lokala som regionala näringslivet. Idag omsätter de tre turistdestinationerna Funäsfjällen, Lofsdalen och Vemdalen ca 1,4 miljarder kronor år 2017. Möjligheterna att ta emot direktdestinerade flyg innebär förutsättningar för en förstärkt utveckling av turismen, arbetstillfällen och företagens omsättning i området, vilket i sin tur leder till större skatteintäkter.

I inlämnad ansökan ansöker Härjedalens kommun om 10 miljoner kronor i medfinansiering från Region Jämtland Härjedalen. Övriga finansiärer är Härjedalens kommun med 25 miljoner kronor, privat bidrag 2 miljoner kronor samt EU strukturfonder 5,7 miljoner kronor. Den åtgärd där Härjedalens kommun söker medfinansiering från EU är stängd och det kommer därför inte vara möjligt att erhålla medfinansiering från EU strukturfonder. Förslaget är därför att Region Jämtland Härjedalen och Härjedalens kommun delar på de 5,7 miljoner kronorna med vardera 2,85 miljoner kronor, vilket skulle innebära att Region Jämtland Härjedalen medfinansierar projektet med 12 850 000 kronor.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57). Yttrandet ska vara Kulturdepartementet tillhanda senast den 31 oktober 2018.

Syftet med Läsdelegationens uppdrag har varit att bidra till att ge alla barn och ungdomar likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. I delegationens uppdrag har det ingått att kartlägga och följa utvecklingen inom det läsfrämjande området. Läsdelegationen lyfter i betänkandet flera goda exempel på framgångsrika insatser likväl som delegationen även beskriver områden med utvecklingspotential.

Remissvaret har tagits fram i samverkan mellan flera verksamhetsområden inom regional utveckling. Region Jämtland Härjedalen har i arbetet med remissvaret även gett möjlighet till länets utbildningsanordnare och utvalda folkbibliotek att lämna synpunkter.

Bibliotekslagen (SFS 2013:801) tydliggör i § 11 att varje landsting eller motsvarande ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Lagen tydliggör också att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet inom området. Kommunerna har ansvaret för den lagstadgade biblioteksverksamheten. Den regionala biblioteksplanen ska vara styrande för den regionala verksamheten och för politiska beslut som rör biblioteksverksamhet på regional nivå. Den ska också vara stödjande för kommunala biblioteksplaner och inspirerande för andra aktörer som samverkar med den regionala biblioteksverksamheten. Den ska också vara möjlig att följa upp.

Förslaget till reviderad regional biblioteksplan för Region Jämtland Härjedalen har varit ute på remiss under perioden 2018- 05-15 - 2018-09-15. Tre av länets kommuner har inkommit med remissyttranden, där Bergs kommun har påpekat att målen ska vara tydliga och mätbara för att kunna följas upp samt att regionen bör verka för ett gemensamt bokningssystem för media. Bräcke kommun anser att förslaget är välformulerat och väl speglar det komplexa system av tjänster, resurser och förväntningar som utgör folkbibliotekens verksamhetsområden idag. Samarbetet mellan region och kommun anges fungera bra där kommunerna beretts tillfälle att i bibliotekschefsgruppen följa arbetet med framtagandet av biblioteksplanen.

Östersunds kommun konstaterar att de beretts möjlighet att delta i framtagande av ny biblioteksplan genom chefsgruppen för folkbibliotekschefer i länet. De påpekar att den regionala biblioteksverksamheten ska bedrivas i form av en stödjande verksamhet där den regionala nivån inte själva ska vara utförare. Kommunen betonar att den regionala biblioteksverksamheten ska stödja folkbibliotekens verksamhet och då främst de prioriterade målgrupperna som är barn och unga, personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska och de nationella minoriteterna. Gällande ”Bibliotek för demokrati och tillgänglighet”, anser kommunen att förslag om att genomföra en förstudie, som kartlägger situationen för skolbiblioteken, är onödig. Gällande ”uppföljning och fortsatt kvalitet” betonas att det är viktigt att den regionala biblioteksverksamheten för en dialog med folkbiblioteken i länet, när den årliga verksamhetsplanen tas fram och beaktar att det finns olika behov beroende av kommunstorleken.

Behandling av inkomna synpunkter
Målen i den föreslagna planen är till stor del mätbara. I verksamhetsplanerna kommer övriga mål att göras mätbara och möjliga att följa upp. Vad gäller ett gemensamt bokningssystem för media, har bibliotekschefsgruppen gemensamt kommit fram till att det i dagsläget inte är aktuellt. Då ett bokningssystem berör den primärkommunala verksamheten bör initiativet komma från bibliotekscheferna. Om så sker kommer regionen vara stödjande. Den regionala biblioteksverksamheten arbetar stödjande och endast i enstaka fall som utförare. De arrangemang som är aktuella är framförallt kopplade till litteraturområdet, såsom Bokens dag och Regionala bokmässan. De i bibliotekslagen prioriterade grupperna är i allra högsta grad prioriterade i verksamheten, både i erbjudna fortbildningar och övrigt stöd. Ansvaret för skolbiblioteksverksamheten är skolans. Behovet av en förstudie som kartlägger situationen för skolbiblioteken bedöms vara stort. I länet finns ett stort antal integrerade skol- och folkbibliotek samt många folkbibliotek, som utan uppdrag och ersättning ändå ger service till skolan.

Det finns också ett uttalat behov från flera av kommunerna att ta ett samlat grepp i frågan, något som också pågår i andra regioner. Den årliga verksamhetsplanen kommer varje år att tas fram i dialog med bibliotekschefsgruppen och de andra regionala arbetsgrupperna med representation från kommunerna.

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022, är utgångspunkt för den kulturpolitik och det arbete som ska bedrivas i regionen under planperioden. Kulturplanen är en del av den nationella kultursamverkansmodellen och styrs av förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Planen samspelar med regional utvecklingsstrategi, regionplan och regionala utveckling förvaltningens verksamhetsplan. Regionen redovisar i kulturplanen de sju bidragsberättigade verksamhetsområden som uppbär statligt stöd enligt samverkansmodellen och anger behov, mål och insatsområden för perioden i förhållande till de nationella kulturpolitiska målen. Löpande samråd sker med kommunerna, civilsamhället och kulturskaparna, där länets kommuner är samverkansparter som löpande följer utfall och effekter av de mål som preciseras i kulturplanen; Kultur för alla i hela regionen, Barn och unga ska vara delaktiga och ha inflytande i kulturlivet, Professionella kulturskapare ska ha goda förutsättningar att verka i regionen samt Kultur och kulturarv ska ha stärkt sin roll för regional utveckling och attraktionskraft. Tidigare uppföljning visar att de regionala kulturverksamheterna håller hög kvalitet på verksamheten utifrån regionala förutsättningar och utmaningar.

2019 läggs tyngdpunkt vid verksamhet som ökar tillgängligheten och skapar förutsättningar för kvalitet och förnyelse. Det ska ske genom att tillvarata digitaliseringens möjligheter, att utveckla den regionala kulturella infrastrukturen, använda nya arbetssätt och samverka samt att ge utrymme för konst- och kulturområden med svag regional struktur. Att utveckla samarbeten mellan regioner och utveckla residens är prioriterat, liksom att främja nationella minoriteter och särskilt den sydsamiska kulturen. Ett normkritiskt förhållningssätt ska beaktas.

Regionens ansökan om statliga medel 2019 omfattar 33 425 tkr genom en uppräkning med 1.5% (från 2018) under förutsättning av nämndens beslut om motsvarande regionala uppräkning (inom kulturens ram) samt en ökning med 1 012,5 tkr för Nationalmuseum Jamtli, utveckling av regionala besöksmål, NCK samt forskarskola. 500 tkr söks för ökad administration av kultursamverkansmodellen.

Aktuell ansökan bedöms ha positiv påverkan på jämställdhet, barn och unga samt miljö och mänskliga rättigheter.

Region Jämtland Härjedalen bedriver ett aktivt arbete för attraktiva och hälsofrämjande miljöer. Regionens konstsamling och konstnärliga gestaltningar är en stimulerande del av vården, folktandvården, folkhögskolorna, administrativa lokaler och utomhusmiljöer men också som uppdrag för professionella konstnärer samt tillgängliggörande av konst för bred allmänhet genom förvärv. Konstsamlingen består av ca 8500 verk och förstärks årligen genom förvärv och har ett högt konstnärligt, kulturellt och ekonomiskt värde. Regionen har en riktlinje om 1% för konstnärlig miljögestaltning (LS/352/2014).

År 2006 antogs styrdokumenten Bildkonstpolicy samt Riktlinjer och rutiner för hantering av bildkonst i Jämtlands läns landsting (JLL/525/2006). Senaste revideringen av Riktlinjer och rutiner av bildkonst i Jämtlands läns landsting skedde 2011 (LS/549/2011). I samband med översyn av Konstpolicy så har Riktlinjer och rutiner setts över för att ha aktualitet i processer och värderingar. Styrdokumentet är av hög vikt för att säkerställa kvaliteten av konstinnehavet och rutiner förenade med denna.

Riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst har reviderats parallellt med framtagandet av Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RUN/363/2017) samt Konstpolicy (RUN/564/2017)

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. En av policyerna som ska revideras är konstpolicyn (tidigare Bildkonstpolicy).

År 2006 antogs styrdokumenten Bildkonstpolicy samt Riktlinjer och rutiner för hantering av bildkonst i Jämtlands läns landsting (JLL/525/2006). Senaste revideringen av Bildkonstpolicy skedde 2012 (LS/1654/2010).

Revideringen av Konstpolicyn har skett med jämställdhets-, miljö- och ekonomiskt perspektiv samt med anpassning till regionbildningen. Sedan den senaste revideringen finns minoritetslagen vilket ska stärka de nationella minoriteternas inflytande. Regionen är samisk förvaltningsmyndighet vilket innebär ett särskilt ansvar för att främja samisk kultur och samiska språk.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen har reviderats parallellt med framtagandet av Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RUN/363/2017) samt Revidering av riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst (RUN/359/2018).