Möte 2017-01-17

Enligt reglemente för arbetsutskottet har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

- Läget i organisationen

- MSEO

- Läget i länet

-OECD-rapport

- Arktis-frågan

- Information från verksamhet

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter över betänkandet Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget, SOU 2016:4.

Region Jämtland Härjedalen har även gett möjlighet till länets utbildningsanordnare att lämna synpunkter. Det har även getts tillfälle att ge inspel på remissvaret på Regional utveckling, Region Jämtland Härjedalen.

Sammanfattning
Utredningens uppdrag har varit att analysera de bestämmelser som reglerar hur skolor ska förhålla sig när det gäller att bjuda in politiska partier i skolorna. Uppdraget har också inneburit en översyn om skolan kan begränsa det antal politiska partier som skolan tar emot, uppdraget har även inneburit att lämna författningsförslag om det bedöms som lämpligt. Utredningen har inte haft i uppgift att föreslå någon grundlagsändring.

Utredningen har genomlyst skolans demokratiska uppdrag, en utgångspunkt i direktiven är att elever i sin utbildning ges möjlighet att ta del av politisk opinionsbildning som en del av skolans uppdrag att förbereda elever att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls-och arbetslivet. Syftet i utbildningen rymmer ett demokratiskt uppdrag. Elever ska inhämta och utveckla både kunskaper och värden, det framgår i skollagen och utvecklas i läroplanerna.
Politisk information i skolan ska inte ses som ett fristående moment utan ska integreras med undervisningen. Skolans miljö ska präglas av skolans värdegrund.
En utgångspunkt för utredningen är att göra skolan aktiv till att bjuda in politiska partier, att ändra rollerna, då det vanligtvis är politiska partier som bjuder in sig själva till skolan.
Såsom läget är nu väljer skolor att avstå från att bjuda in politiska partier för att skolorna inte vet hur de ska förhålla sig i frågan. Det vore enligt utredningen en olycklig utveckling om skolor avstår från att bjuda in politiska partier på grund av det oklara rättsläget.
Utredningens slutsats är att rättsläget är oklart när det gäller hur skolor ska bjuda in politiska partier och med bakgrund av det oklara rättsläget föreslås att en ny bestämmelse införs i skollagen.
Det bör understrykas att skolan kan fullgöra det demokratiska uppdraget på olika sätt. Att bjuda in politiska partier till skolan är ett av flera sätt att arbeta med det demokratiska uppdraget, det är alltså inte ett måste för en skola att göra det.

Inom vårt europeiska nätverk för livslångt lärande Earl All bedrivs olika gemensamma projektinitiativ. Ett som diskuterats de senaste åren har varit kompetensutveckling för den äldre befolkningen. Vi lever idag allt längre och de äldres andel av befolkningen blir allt större i hela Europa, livskvalité för den enskilde och möjlighet att bidra till samhällets utveckling och tillväxt blir därför viktiga frågor att ha bra svar på. Samtidigt kan vi konstatera att de mesta av utbildning och kompetensutveckling har den yngre befolkningen som sin primära målgrupp. Diskussionen i Earl All har därför handlat om hur aktörer inom såväl formell som icke formell utbildning kan bidra med utgångspunkt från de europeiska nyckelkompetenserna. I Sverige och vår region kan vi i första hand se möjligheter inom vuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, muséer och andra kulturinstitutioner/civilsamhället.

I ett första steg är därför förslaget att göra ett gemensamt projekt där vi kartlägger förutsättningarna för vidare utveckling och samarbete inom detta område. Detta kan ske genom ansökan i programmet Erasmus+, strategiska partnerskap. Förslaget är att ha ett mindre projekt med 3 regioner samt viss expertkunskap från lärosäten. De tre regionerna är förutom Jämtland Härjedalen, Baden Württemberg och Livorno samt universiteten i Ulm och Florens, mer om det i bilaga.
Som föreslagen lead partner i projektet lämnar region Jämtland Härjedalen in ansökan till universitets och högskolerådet senast 29 mars. Projektet föreslås löpa över tre år och man kan få max 300 000 euro i stöd. Ingen medfinansiering krävs. Region Jämtland Härjedalen föreslås som projektägare. Samarbete sker med NCK/Jamtli som hanterar projektledning då de har jobbat med detta tidigare i Earl All och därigenom har nätverken i Europa. Samverkan sker med Lärcentra, folkhögskolor, studieförbund m fl i länet.

Centerpartiets regiongrupp har i en motion yrkat att Region Jämtland Härjedalen ska aktivt driva på för ett beslut om regionala skattebaser i Sveriges riksdag i närtid.

Föreslagna förändringar
Centerpartiets regiongrupp föreslår i motionen att intäkterna från fastighetsskatten på industrifastigheter och elproducerande fastigheter ska regionaliseras. Det innebär att motionens förslag är att regionen ska aktivt driva på gällande statlig skattepolitik.

Bakgrund
Kommunallagen (1991:900) reglerar ytterst region Jämtland Härjedalens verksamhet. Lagstiftningens 2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter klargör att motionärernas yrkande ej faller inom den kommunala kompetensen. Den typ av frågor som motionen tar upp får drivas av de politiska partierna och andra intresseföreningar och av medborgarna själva.

Regionen kan däremot inom ramen för befintlig lagstiftning ha synpunkter på frågor som påverkar intäkterna, t ex skatteutjämningssystemets utformning.

Områdeschefen för Kultur vid Region Jämtland Härjedalen, Ingrid Printz, har tilldelat f.d. teaterchefen Gugge Sandström, Göteborg ett uppdrag i elva punkter att utreda hur tillsättning sker av konstnärlig personal inom verksamheten Estrad Norr. Uppdraget och utredningen bifogas ärendet som beslutsunderlag. Där framgår även de slutsatser och rekommendationer som uppdragstagaren har landat i, i sin helhet.

Uppdragstagaren gör följande slutsatser:

Regionala utvecklingsnämnden behöver ansvara för att en manual upprättas för Estrad Norr där organisationen tydliggörs.(Exempelvis genom en dokumentation av verksamheten och arbetsordningen) och som tydliggör organisationsplan, beslutsstruktur och befogenheter inom institutionen. Själva upprättandet av ett sådant dokument genomlyser hur verksamheten är tänkt att fungera och skapar därmed insikt för ledning och styrelse samt utgör i framtiden ett verktyg för såväl intern som extern kommunikation.

Jag ser ingen anledning till kritik mot hur den konstnärliga ledaren organiserat verksamheten inom teaterdelen av Estrad Norr. Är styrelsen och områdeschefen inte nöjd med ledarskapet hos konstnärliga ledaren, äger man att åtgärda detta. Det är viktigt att förtroende finns mellan konstnärlig ledare, scenkonstchef, områdeschef och styrelse och att den konstnärliga ledaren anförtros att detaljstyra verksamheten. Styrelsen bär ansvar för att organisationen är tydlig och att områdeschefen, scenkonstchefen och den konstnärliga ledaren är väl förtrogna med respektives arbetsuppgifter och ansvarsområden.

Verksamheten har att följa det regelverk och avtal som utfärdas av regionen respektive de avtalsslutande parterna. Det är av yttersta vikt att styrelsen bevakar att inte regelverket de ansvarar för står i strid med gällande branschavtal.

Den konstnärliga ledaren måste uppmärksamma scenkonstchefen respektive områdeschefen och Regionstyrelsen på om någon sådan konflikt är i upprinnelse.

Det är viktigt att det ”armlängds avstånd” mellan politik och utövare som statsmakterna förordar behålls inom Region Jämtland Härjedalen. Detta motsäger inte vikten av politikens intresse och engagemang i sina kulturverksamheter, vars arbete man kontinuerligt bör följa och ta del av.

Genom kultursamverkansmodellen har regioner/län övertagit ansvaret för fördelningen av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt (SFS 2010:2012). Nationella kulturpolitiska målen och Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2018 är styrande för utformningen av verksamheten. Region Jämtland Härjedalen är mottagare av statsbidraget och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd.
Bidrag till regional museiverksamhet, arkivverksamhet, och teaterverksamhet för barn och unga regleras genom externa avtal.
Övriga verksamheter är interna och regleras genom årliga uppdrag som behandlar verksamhet, ekonomi och uppföljning. Återrapportering sker genom fastställd verksamhetsberättelse samt uppföljning av kvantitativa och kvalitativa resultatmått för kommande statlig återrapportering. Dialog sker löpande mellan parterna.

Erfarenheterna från de senaste decennierna säger oss att regionerna utanför storstäderna har svårt att få igång en långsiktigt hållbar och expansiv ekonomisk tillväxt.
Det projekt som föreslås här har som mål att studera möjligheterna att bygga upp ett starkare nät av lokala banker i traditionella och nya former. På den norska sidan finns ett bra nätverk av lokala/regionala sparbanker, men på den svenska sidan av gränsen är tillgången till lokala kontor och lokalt verksamma banker betydligt tunnare. I takt med att de stora svenska affärsbankerna kraftigt krympt sin verksamhet på landsbygden i allmänhet och inlandsregionen i synnerhet har läget förvärrats.
Eftersom många erfarenheter talar för att en väl fungerande och väl utbyggd och kompetent finansiell infrastruktur tycks vara en förutsättning för ett starkare, expansivt och näringsmässigt bredare näringsliv bör det vara av stort intresse att närmare analysera grunderna för att skapa en sådan struktur inom i första hand inlandsregionens områden i Dalarna och Jämtlands län.

Projektets mål är att skapa ett aktuellt och brett kunskapsunderlag för att stimulera en diskussion om att underlätta för lokala/regionala banker i främst Dalarna och Jämtlands län att vidga sin verksamhet i dessa regioners inlands- och landsbygdsområden.
Primärkommunala- och regionens samverkansråd har behandlat ärendet den 28 november 2016, § 78 respektive § 86

Regionala utvecklingsnämnden beslutade godkänna internkontrollplan 2016 den 1 mars 2016, § 24. Denna plan i åtta punkter ska följas upp av nämnden två gånger årligen. Den första uppföljningen, som omfattade åtta av tio punkter, redovisades för Regionala utvecklingsnämnden 2016-05-31 §96. I den här uppföljningen ingår samtliga tio punkter.

Cirkulär ekonomi har förutsättningar att bli en utvecklingsmotor i Mittnorden och tillsammans med kreativa möten och gränslösa grannar är det ett prioriterat område för att uppfylla Region Jämtland Härjedalens operativa innovationsprogram som är skapat utifrån regionens utvecklingsstrategi.

Vi vill skapa helt nya förutsättningar för öppet involverande samskapande mellan våra akademier, småföretag och civilsamhället - en mittnordisk innovationsarena för cirkulär ekonomi, genom en treårig satsning inom interreg Sverige Norge.
Detta koncept har arbetats fram mellan Sör & Nord Tröndelags fylkeskommuner, Region Jämtland Härjedalen, Mittuniversitetet, Hushållningssällskapet samt Studieförbundet Vuxenskolan.

Tre områden ser vi som nyckelområden att genomföra, vilket ger draghjälp för hela innovationsprogrammets genomförande - Cirkulär ekonomi som utvecklingsmotor, kreativa möten och gränslösa grannar. Region Jämtland Härjedalen föreslår medfinansiera med totalt 825 000kr per år i vilket tjänstepersoner från näringslivs, infrastruktur, attraktion & livsmiljö samt länskulturen deltar, alla med syfte att ta ansvar för regionens roll i RIP på ovannämnda fokusområden. Finansiering sker med egna medel och ej 1.1. Konceptet fångar upp samtliga nio (3 ggr 3) prioriteringar som gjorts inom ovannämnda fokusområden. Mittuniversitetet kommer gå in med nästan dubbelt så mycket medfinansiering.

Ärendet behandlades av regionala utvecklingsnämnden den 30 augusti 2016, § 127, men lyfts återigen för beslut till nämnden den 31 januari 2017.

Region Jämtland Härjedalen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Trafikverkets förslag till Krav och Råd vid planläggningsprocessen. Underlaget består av två dokument daterade 2016-10-12. Synpunkter ska lämnas till Trafikverket senast 2017-02-06.

Syftet med förslagen till krav och råd i planläggningsprocessen är att de ska utgöra ett regelverk för tillämpningen av väglagen och lag om byggande av järnväg som bland annat ska bidra till ökad effektivitet internt och externt när det gäller byggande av väg och järnväg.

Region Jämtland Härjedalen har utvecklingsansvaret för all allmän kollektivtrafik i länet. I elbussprojektet sammanfaller den behövliga linjenätsöversynen med införandet av elbussar på en linje i tätortstrafiken. Åtgärderna samverkar och bidrar till en positiv utveckling av kollektivtrafiken i Östersund i linje med kollektivtrafikens utveckling som den är beslutad i Regionalt trafikförsörjningsprogram 2016-2020, och senare konkretiserat i beslut om allmän trafikplikt för tätortstrafiken i Östersund 20150303.

Sedan skatteväxlingen 2015 har inga direkta satsningar gjort inom området. Kostnaden för Region Jämtland Härjedalen uppgår till 3,0 mkr från 2018 bedöms kunna finansieras inom Regionala utvecklingsnämndes anslag.

Trafikverket medfinansierar den interregionala, allmänna kollektivtrafiken Mora-Östersund-Gällivare sedan 1990. Avtal tecknades tidigare med länstrafikbolagen i egenskap av trafikhuvudmän. Sedan 2012, när lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) infördes, tecknas avtal med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM).

Under 2016 har en utredning och tillgänglighetsanalys genomförts av trafiken längs E45, för att utföra trafiken och identifiera den ersättning som Trafikverket resp RKM ska utge för trafiken. Analysen av ersättningen är baserad på Trafikverkets principer för finansiering av trafik. Utredningen är gjord i samarbete med berörda RKM.
Avtalet omfattar tiden 16-12-11 - -19-12-15, och sammanfaller med när nuvarande trafikavtal löper ut.

Region Jämtland Härjedalen är Regional kollektivtrafikmyndighet. Det innebär att regionen har det politiska och ekonomiska ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken i länet och för dess framtida utveckling. Verksamheten har skatteväxlats vid en viss tidpunkt och ett visst trafikutbud. Lagen (2010:1065) om kollektivtrafik möjliggör för kommunerna inom länet att träffa avtal med regionen om kostnadsansvaret för allmän kollektivtrafik som är av bättre kvalitet, större trafikutbud eller billigare för resenären än vad regionen tillhandahåller.
Om en kommun har önskemål om åtgärder som inte är prioriterade enligt trafikförsörjningsprogrammet och inte ingår i den verksamhet som skatteväxlades kan kommunen göra tilläggsköp förutsatt att dessa är förenliga med målen i trafikförsörjningsprogrammet och inte är systempåverkande. Det är den regionala kollektivtrafikmyndigheten som har befogenhet att besluta om de åtgärder som en kommun föreslår, även när kommunen erbjuder sig att finansiera det ytterligare åtagandet.
Bergs kommun har begärt en utökad trafik för arbetspendling och ett tilläggsavtal har upprättats.
Bergs kommun begär utökad trafik Rätan – Åsarna under tiden 9 januari 2017 – 9 juni 2017 för anslutning till tåg kl 6:13 eller buss kl 6:15 ankomst Östersund 7:30 – 7:40. Trafiken finansieras som tilläggsköp. Återresa kan ske med buss linje 46 från Östersund kl 17:15 – Rätan 18:45.båda ankommer Östersund.

Överväganden

Det är positivt att förbättrad arbetspendling kan inrättas från Rätan. Inlandsbanan trafikerar sträckan Åsarna – Östersund under tiden 9 januari – 9 juni. Parallellt med den trafiken finns busstrafik som går under helåret. Arbetspendling bör vara långsiktig. Det finns inget biljettsamarbete mellan Inlandsbanans trafik och den allmänna kollektivtrafiken.

I samarbetet mellan SJ och Region Jämtland Härjedalen har SJ initierat att allmän kollektivtrafik ska inrättas till Storulvån. Detta för att öka tillgängligheten och möjliggöra köp av sk resplusbiljetter, en biljett för hela resan.
Kommersiell beställningstrafik finns på sträckan Duved-Storulvån dagligen under säsong, den är anpassad till tågtider. Trafiken bedrivs i nära samverkan med STF Storulvån och fyller väl sitt syfte.
I Regionalt trafikförsörjningsprogram 2016-2020 prioriteras trafik för arbets- och studiependling.

Region Jämtland Härjedalen ställer sig bakom utredningens förslag om att samåkning mellan såväl bekanta som obekanta som delar resmål, resväg och kostnader inte ska definieras som taxitrafik. En förutsättning för att denna form av samåkning inte ska definieras som taxitrafik är att vare sig bilinnehavaren eller föraren gör ekonomisk vinst vid samåkningen.

Regionen ställer sig också bakom utredningens förslag om att det inte bör införas tillstånds- eller anmälningsplikt för samåkningsplattformar.

Region Jämtland Härjedalen har fått Taxiutredningens betänkande ”Taxi och samåkning – idag, i morgon och i övermorgon, SOU 2016:86, på remiss. Remissvar ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 13 mars 2017.

Region Jämtland Härjedalen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på Östersunds kommuns samrådshandling avseende en fördjupad översiktsplan för ”Stadsdel söder om Vallsundsbron”.

Den fördjupade översiktsplanen utgår från Östersunds kommuns översiktsplan, ”Östersund 2040” som antogs år 2014. I denna föreslogs ett område för stadsutveckling på lång sikt med arbetsnamnet ”Stadsdel Knytta”. Det är detta område som nu är föremål för fördjupad översiktsplanering, nu med namnet ”Stadsdel söder om Vallsundsbron”.