Möte 2017-12-05

Enligt reglemente för arbetsutskottet har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöterna.

• Internkontrollplan 2018
• Revidering av delegationsbestämmelser
• Dialog kulturplan

• Läget i organisationen
• Regionala utvecklingsförvaltningens verksamhetsplan 2018
• Ekonomifrågor
• Agenda 2030
• Sverige-Norgesamarbetet
• Lägesrapport Bussgods
• Projekt utvecklingscheckar

Arbetsutskottet beslutade den 29 maj, § 108, att fastställa sina sammanträdesdatum för 2018. Sammanträdesplanen innebar en utökning av antalet sammanträden gentemot föregående år.

I samband med framtagande av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan har sammanträdesplanen för nämndens båda utskott setts över. Detta såväl utifrån budgetaspekter och uppföljningsplaner som förvaltningens interna planering.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade godkänna internkontrollplan 2017 den 4 april 2017, § 51. Denna plans samtliga tolv punkter ska följas upp av regionala utvecklingsnämnden i december.

Punkterna i internkontrollplanen redovisas för arbetsutskott och sammanfattas i beslutsunderlaget ”Internkontrollplan 2017 regionala utvecklingsnämnden, uppföljning 2017-12-19”.

Regionens revisorer har på uppdrag av regionens förtroendevalda revisorer under granskat regionala utvecklingsnämndens arbete med den interna kontrollen. Granskningen har syftat till att ta reda på om den interna kontrollen är tillfredsställande och om den är organiserad på ett tillfredsställande sätt. Granskningen har visat att regionala utvecklingsnämnden för närvarande inte har en helt tillfredsställande internkontroll.

Regionala utvecklingsnämnden instämmer i stort sett med de punkter som granskningen uppmärksammat. Med anledning av detta kommer regionala utvecklingsnämnden att ytterligare förstärka sitt arbete med den interna kontrollen genom att:

• Tydliggöra kopplingen mellan riskanalys och nämndens mål.
• Förbättra och tydliggöra riskinventeringen.
• Genomföra riktade utbildnings- och informationsinsatser till chefer inom regionala utvecklingsförvaltningen.

Ett förslag till svar på granskningen har upprättats inom sekretariatet.

Mats El Kott har till regionfullmäktige motionerat att regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att dels utreda hur regionen och dess åtta kommuner med olika aktiviteter kan införa och förverkliga målet en plastförpackningsfri region, och dels presentera ett program för att nå detta mål.

Plast är inte ett enhetligt material, det finns såväl helt fossilbaserad plast, biobaserad plast och återvunnen plast och plast kan bestå av ett antal olika polymerer med olika egenskaper och tillsatser. I Sverige återvinns ca 45 % av alla plastförpackningar totalt sett. Dock har vi inte samma problem med nedskräpning i Sverige som i många andra delar av världen, utan de flesta plastförpackningar som inte återvinns hamnar i den brännbara avfallsfraktionen. Att öka återvinningsgraden av plastförpackningar bör därför vara en primär ambition tillsammans med att eliminera onödiga förpackningar, minimera risken för skadliga ämnen i förpackningsmaterial samt minimerad materialåtgång för förpackningen.

Som beställare/konsument är det oftast inte möjligt att bestämma vilken typ av förpackning en vara ska levereras i, men till viss del kan man påverka genom att ställa krav för att minimera onödiga förpackningar samt ställa krav på återvinningsmöjlighet och för att minimera risken för förekomst av skadliga ämnen. Regionen arbetar vid varje upphandling, där det är tillämpligt, med att ställa sådana krav, även fast det i dagsläget inte finns nationella miljökriterier för förpackningar då fokus i nationella kriterier ligger på själva produkten som normalt har störst miljöpåverkan. Vi måste givetvis också prioritera hygienkrav, så för vissa produkter finns i dagsläget inget alternativ till plastförpackning. Det är också en utmaning att fler produkter (såväl i samhället som inom hälso- och sjukvården) har övergått till att vara engångsprodukter istället för flergångs, vilket medför att antalet förpackningar också ökar i takt med konsumtionen. En ännu större utmaning är att systemet för återvinning i dagsläget nästan enbart är inriktat på förpackningar. Stora mängder plast går idag till förbränning enbart på grund av att det är en vara/produkt och inte en förpackning.

Inom regionen finns ett väl utbyggt källsorteringssystem och vi är i toppskiktet bland Sveriges regioner och landsting vad gäller återvinningsgrad för avfallet. Det är dock en stor utmaning med ökade avfallsmängder.

Varor och produkter i samhället kommer från en mängd olika producenter och aktörer och regionens och länets kommuners möjligheter att påverka världsmarknaden för att helt utesluta plastförpackningar bedöms vara relativt små. Mål ska givetvis vara utmanande, men rimligen nåbara. De miljömål som är prioriterade i länet som närmast berör denna fråga är Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Inom god bebyggd miljö är största prioriteringen att minska totala mängden avfall, där nuvarande etappmål handlar om livsmedelskedjan och byggsektorn.

Med befintliga resurser bedöms det vara svårt att (utöver det som redan görs via upphandlingsförfarandet) prioritera ett åtagande om utredning samt framtagande av program enligt motionen om en plastförpackningsfri region, framför till exempel de länsprioriterade målen om giftfri miljö, god bebyggd miljö och begränsad klimatpåverkan.

Region Jämtland Härjedalen har av bjudits in att lämna synpunkter på Statens energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft. Remissvaret ska skickas in till Miljö- och energidepartementet senast den 4 december.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade förslag till remissvar vid sitt sammanträde den 14 november 2017. Nämnden beslutade då att ge arbetsutskottet i uppdrag att utarbeta ett nytt förslag till remissvar till utskottets sammanträde den 5 december, med hänvisning till att det nya förslaget ska ta hänsyn till de synpunkter som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framfört i sitt förslag till remissvar.

Region Jämtland Härjedalen har med anledning av regionala utvecklingsnämndens beslut beviljats anstånd till den 6 december med att komma in med sitt remissvar.

I tidigare tecknat avtal, ”Upphandling av Landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk” med dnr RS 2012-753, har Region Jämtland Härjedalen (tidigare Regionförbundet Jämtlands län) upphandlat tjänster av Torsta AB.

I samband med föreslagen förlängning av avtalet enligt förslag i dnr RUN/620/2017, har en genomgång av nu gällande avtal genomförts tillsammans med ledningen för Torsta AB varvid förslag om justerat avtal läggs fram enligt bilagt dokument för godkännande.

Inför verksamhetsåret 2018 har ersättningen till Torsta AB minskat med 2 mnkr. Minskningen av ersättningen har initierats utifrån avtalets punkt 1.6.1 Justering av ersättning under avtalstiden samt avtalet punkt 1.11 Omförhandling.

Utöver en justering av ersättningsnivån har även ett antal mindre ändringar gjorts i avtalet, främst av redaktionell karaktär. Dessa är markerade i gult.

Grundavtalet ”Upphandling av Landsbygdsutveckling och undervisnings-jordbruk”, dnr RS 2012-753, tecknades 2013 och har förlängt en gång enligt avtalets möjligheter för perioden 2016-01-01-2018-12-31, d.v.s. nu gällande avtalsperiod.

Den förlängning av avtalet som föreslås i RUN/620/2017 är sista gången avtalet kan förlängas utan ny upphandling av tjänsten. Inför en förlängning av verksamheten fr.o.m. år 2022-01-01 måste Region Jämtland Härjedalen upphandla verksamheten på nytt.

Avtalet ”Upphandling av Landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk” med Torsta AB löper ut 2018-12-31 och regionala utvecklingsnämnden ska besluta om förlängning av avtalet ska ske ett år innan avtalet löper ut, senast 2017-12-31.

Grundavtalet ”Upphandling av Landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk” tecknades 2013 och gällde fram till och med 2015-12-31. Avtalet har förlängt en gång, enligt avtalets möjligheter, för perioden 2016-01-01-2018-12-31, d.v.s. nu gällande avtalsperiod.

Inför verksamhetsåret 2018 har ersättningen till Torsta AB minskat med 2 mnkr. Minskningen av ersättningen har initierats utifrån avtalets punkt 1.6.1 Justering av ersättning under avtalstiden samt avtalet punkt 1.11 Omförhandling.

Den nu föreslagna förlängning av avtalet med Torsta AB, är sista gången som avtalet kan förlängas utifrån upphandlingsregler. Inför en förlängning av verksamheten fr.o.m. år 2022-01-01 måste Region Jämtland Härjedalen upphandla verksamheten på nytt.

Almi Företagspartner Mitt har inkommit med ansökan om 526 750 kronor i medfinansiering till projektet ”Finansiering och Digitalisering för Tillväxt”. Projekttiden sträcker sig från 1 januari 2018 till 31 december 2018.

Projektet avser att stärka konkurrenskraften i regionens små och medelstora företag genom insatser som höjer företagens förmåga att hitta utvecklingsfinansiering samt öka den digitala mognaden. Detta möter behovet att minska gapet mellan företagen och tillgängligt risk- och lånekapital. Ett effektmål är att företagens förädlingsvärde ökar och projektet prioriteras utifrån gällande Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län, insatsområde Innovation och förnyelse. Projektet har även verksamhet i och medfinansiering från Västernorrlands län. Såväl jämställdhets -som mångfalds-/integrationsaspekter har beaktats i projektupplägget.

Torsta AB ansöker om 2 554 566 kronor i medfinansiering till Interreg-projektet ”Matriket Mitt från kust till kust längs 63 grader nord”. Projektet har föranletts av en förstudie med stöd ur att ur Europeiska regionala utvecklingsfonden, Interreg Sverige-Norge. Projekttiden sträcker sig från 1 mars 2018 till 28 februari 2021.

Idag driver Torsta AB projektet Creative Region of Gastronomy som syftar till att öka lönsamheten och konkurrenskraften i små och medelstora företag i matens värdekedja, samt öka kännedom om Jämtland/Härjedalen som ”matregion”. Det nya projektet riktar sig till matföretagare som vill växa och inkluderar gränsöverskridande operativt samarbete mellan stödjande aktörer och matföretag på svensk och norsk sida, vilket vidgar matregionen till ”Nordens Gröna Bälte”, från kust till kust.

Den regionala utvecklingsstrategin konstaterar att det inom den kreativa sektorn finns många framgångsrika mathantverkare, samt att regionens restauranger tar tillvara de lokalt producerade råvarorna. Därigenom kan länet erbjuda goda måltidsupplevelser som står sig väl i konkurrensen och bidrar till turismnäringens utveckling. Projektet bedöms bidra till att fortsatt utveckla en viktig och växande näring i länet genom insatser för att företagens förädlingsvärde ska öka samt för att fler ska sälja på en marknad utanför länet. Projektet bidrar även till utveckling av gränsöverskridande kluster och samarbete mellan företags-/innovationsstödjande miljöer tillsammans med Nord- och Sør-Trøndelag. Det prioriteras utifrån gällande Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län, insatsområde Innovation och förnyelse.

Under 2019 står regionen som värd två världsmästerskap inom loppet av några veckor. FIS Alpine World Ski Championships genomförs 5-17 februari i Åre och IBU World Championships Biathlon går av stapeln 7-17 mars i Östersund. Det är helt unikt att två världsmästerskap av sådan dignitet hålls i samma region inom så kort tid. Tävlingarna kommer sammantaget att exponeras i media i cirka 70 länder och når därigenom cirka en miljard TV-tittare. Det beräknas finnas 2000 journalister på plats i regionen under arrangemangen.

Region Jämtland Härjedalen tidigare strategiskt medfinansierat projekt för att skapa grundförutsättningar för större tävlingar. Genom föreliggande projekt ska den regionala tillväxteffekten av de kommande VM-tävlingarna maximeras. Projektet bygger på aktiviteter som med VM-tävlingarna som utgångspunkt och deras kommunikationskanaler och event som verktyg bidra till att skapa nya strategiska nätverk mellan länets företag, att fler företag säljer på en marknad utanför länet, samt att personer utanför länet lockat att flytta hit och förse den regionala arbetsmarknaden med relevant kompetens. Projektet bedöms nyttja styrkan i VM-tävlingarnas genomslagskraft till att skapa kringeffekter som styr mot de tillväxtpolitiska målsättningarna. Projektet prioriteras utifrån gällande Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län, insatsområde Innovation och förnyelse.

Region Jämtland Härjedalen tecknar årsavtal med Föreningsarkivet i Jämtlands län om ett kulturarvsrelaterat utbud. Uppdraget omfattar att samla in dokumentera, bevara och tillgängliggöra länets historia samt fungera som service- och rådgivande organ i arkivfrågor för föreningslivet i länet. Föreningsarkivet ska särskilt rikta verksamhet till barn och unga. Avtalet reglerar det regionala uppdraget, uppföljning av mål och resultat samt ersättning för uppdraget. De nationella kulturpolitiska målen och Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015–2018 är styrande för utformningen av verksamheten. Kulturplanen anger prioriteringar och utvecklingsområden där Föreningsarkivet ska vara ett stöd för lokala aktörer på området, erbjuda arkivpedagogiska insatser för barn och unga samt stimulera till forskning.

Regionen ersätter Föreningsarkivet i Jämtlands län för uppdraget 2018 med 1 790 tkr. Dessutom en förstärkning med 75 tkr för pedagogisk metodutveckling avseende barn med särskilda behov. Ersättningen inkluderar kostnader för lönerörelsen 2018. Beloppet kan komma att justeras utifrån beslut om statsbidrag till regional kulturverksamhet och nivån på ersättningen meddelas slutligt under mars 2018. Återrapportering sker till regionen genom uppföljning av mål och fastställd årsberättelse samt genom uppföljning av kvantitativa och kvalitativa resultatmått för kommande statlig återrapportering. Förslag till årsavtal har föregåtts av dialog mellan parterna. Ärendet har beretts med hänsyn till regional utveckling, jämställdhets-, HBTQ- och jämlikhetsperspektiv samt barnrättsperspektiv.

Region Jämtlands Härjedalen tecknar årsavtal med Riksteatern Jämtland/Härjedalen, ideell förening och del av Riksteatern. Föreningen förmedlar och subventionerar kvalitativ scenkonst till länets barn och unga samt fördelar småplatsstöd till arrangörer. Avtalet reglerar det regionala uppdraget, uppföljning av mål och resultat samt ersättning för uppdraget. De nationella kulturpolitiska målen och Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2015–2018 är styrande för utformningen av verksamheten. Kulturplanen anger prioriteringar och utvecklingsområden, där bl.a. ungas delaktighet och inflytande ska stärkas och insatser göras för publikarbete och arrangörsnätverk genom ökad samverkan.

Regionen ersätter föreningen Riksteatern Jämtland/Härjedalen för uppdraget 2018 med ett enhetligt bidrag om totalt 1 005 tkr. Beloppet kan komma att justeras utifrån beslut om statsbidrag till regional kulturverksamhet och nivån på ersättningen meddelas slutligt under mars 2018. Återrapportering sker till regionen genom uppföljning av mål och fastställd årsberättelse samt genom uppföljning av kvantitativa och kvalitativa resultatmått för kommande statlig återrapportering. Förslag till årsavtal har föregåtts av dialog mellan parterna. Ärendet har beretts med hänsyn till regional utveckling, jämställdhets-, HBTQ- och jämlikhetsperspektiv samt barnrättsperspektiv.

Jämtlands läns landsting, Östersunds kommun, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening är bildare av Stiftelsen Jamtli, (nedan kallad Jamtli). Huvuduppdraget beskrivs i ett Uppdragsavtal för åren 2015–2018 (LS/892/2013), fastställda av kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Huvudmännen Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun tecknar i samarbete årliga avtal med Jamtli. Avtalet reglerar uppdrag, uppföljning av mål och resultat samt ersättning för uppdraget. Den regionala museiverksamheten och dess utvecklingsområden beskrivs även i Regional Kulturplan för Jämtland Härjedalen 2015–2018 som en av de verksamheter med statligt stöd som ingår i samverkansmodellen.

Regionen har i enlighet med kultursamverkansmodellen uppdraget att i samråd mellan huvudmännen fördela regionalt och statligt stöd till Jamtli för den regionala museiverksamheten. Regionen har även uppdraget att utföra den årliga uppföljningen och statliga återapporteringen av Jamtlis verksamhet utifrån de nationella kulturpolitiska målen och de prioriteringar/utvecklingsområden som beskrivs i kulturplanen.

Det samlade bidraget till Jamtli (stat, region, kommun) uppgår 2018 till 38 063 500 kr. Region Jämtland Härjedalen ersätter Jamtli för uppdraget med 18 584 000 kr, kommunen med 10 515 500 tkr, staten med 8 964 000 kr, (2017 års fördelning statsbidrag). Ersättningen inkluderar kostnader för lönerörelsen 2018. Beloppet kan komma att justeras utifrån beslut om statsbidrag till regional kulturverksamhet och nivån på ersättningen meddelas slutligt under mars 2018. Regionen ansöker från kulturrådet utöver en uppräkning av nuvarande anslag om en förstärkning med 1 000 tkr avseende den strategiska satsningen på Nationalmuseum Jamtli.

Återrapportering från Jamtli sker till regionen under februari (preliminär) respektive mars genom fastställd verksamhetsberättelse samt genom uppföljning av mål och kvantitativa och kvalitativa resultatmått för kommande återrapportering till staten. Förslag till årsavtal har föregåtts av dialog mellan regionen, kommunen och Jamtli. Ärendet har beretts med hänsyn till regional utveckling, jämställdhets-, HBTQ- och jämlikhetsperspektiv samt barnrättsperspektiv.

Den Regionala utvecklingsstrategin och kulturplanen framhåller Gaaltije som en central aktör för den samiska kulturens bidrag till genomförandet av de regionala målen. Att bidra till att synliggöra sydsamisk kultur, konst och språk, där Gaaltije utgör ett regionalt center är angeläget. Gaaltije ska bidra till länsinvånarnas livskvalitet och till en kontinuerlig förnyelse av kulturlivet.

Uppdraget till Gaaltije för 2018 reglerar uppdrag, uppföljning och av mål och resultat samt ersättning för uppdraget där Gaaltije aktivt ska initiera och genomföra aktiviteter och projekt som utvecklar samisk kultur, konst och språk.

Hänsyn ska tas till behov och önskemål från kommuner, civilsamhälle och näringsliv. Mångfald, jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet, delaktighet och ett normkritiskt perspektiv ska beaktats. Prioriteringarna i kulturplanen 2015-2018, kultur för alla, de professionella kulturskaparna- kärnan i kulturlivet och kulturdriven tillväxt ska integreras i verksamheten. Ärendet har beretts med hänsyn till regional utveckling, jämställdhets-, HBTQ- och jämlikhetsperspektiv samt barnrättsperspektiv.

Sedan januari 2015 är Region Jämtland Härjedalen huvudman för den regionala biblioteksverksamheten, med placering på kulturen, enligt beslut i Regionstyrelsen 2014-06-16. Den regionala biblioteksverksamheten ingår i kultursamverkansmodellen.

Den nya bibliotekslagen (SFS 2013:801) har tydliggjort att varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Lagen har (enligt 17 §) tydliggjort att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Kungliga biblioteket (KB) är den myndighet som har nationell överblick på biblioteksområdet och som följer upp processen med att utforma biblioteksplaner på kommunal och regional nivå.

Nu gällande biblioteksplan antogs av regionala utvecklingsnämnden i januari 2016, § 3, och gäller till och med 2018.

Processen med att utforma ett förslag till ny regional biblioteksplan i Jämtland Härjedalen kommer att ske under 2018 i nära samverkan med biblioteksverksamheten i regionen. En remissutgåva av planen planeras antas av nämnden i augusti med remisstid under september-oktober. Regionala utvecklingsnämnden beslutar senast i december 2018 om ny regional biblioteksplan för 2019–2022.

Enligt beslut i landstingsfullmäktige (JLL 332/2001) ska regionen ge stöd till länets organisations- och föreningsliv. Av regionfullmäktige fastställda Regler och villkor för bidrag till externa organisationer gäller för bidragsfördelningen.

I samband med att regionala utvecklingsnämnden fastställde sin verksamhetsplan och budget för 2018, § 167/2017, beslutades att ramfördelningen för organisationsbidrag år 2018 minskas med 1 500 000 kronor jämfört med år 2017. Minskningen av ramanslaget görs på grund av besparingskrav samt omprioriteringar inom regionala utvecklingsnämnden.

Regionala utvecklingsförvaltningens område Kultur har efter nämndens beslut ytterligare sett över budgeten inför kommande år, och har frigjort 100 000 kronor som föreslås gå till bidrag till externa organisationer. Detta innebär en minskning av ramanslaget med 1 400 000 kronor, och att 8 460 000 kronor kan avsättas för organisationsbidrag inom områdets ram under 2018. Utifrån det minskade ramanslaget så föreslås en minskning av anslaget till samtliga organisationsgrupper. Skillnaden i minskningen mellan organisationsgrupper görs utifrån prioritering av verksamhet som riktar sig till unga, lärande, integration och hälsa.

Anslagsfördelningen medför positiva effekter på flera av Regionala Utvecklingsstrategins prioriterade områden. Genom att stimulera ett regionalt organisationsliv så ökar förutsättningarna för lokal verksamhet där fler kan vara aktiva, delaktiga och skapande. Organisationerna erbjuder dessutom ett livslångt lärande som ger goda förutsättningar för Jämtland Härjedalens invånare att utvecklas.