Möte 2026-09-23

Tid för justering: 24 september

Enligt reglemente för kollektivtrafiknämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare. 

• Fördjupning: Långsiktiga nyckeltal
• Pågående processer och aktuella ärenden
• Informationer från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen
• Månadsrapport juni

Regionfullmäktige beslutade den 18 juni 2025, § 94, om Regionplan och budget för planperioden 2025–2027 (RS/114/2025). Planen innehåller åtta övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna samt finansiella mål, budget och ekonomiska ramar. Utifrån fastställd regionplan och budget fastställde Kollektivtrafiknämnden en plan med budget för 2026 i november 2025, § 49.

Nämndens plan innehåller fem uppdrag inom två målområden som nu följs upp i en delårsrapport per sista augusti. Nämndens verksamhetsområden som följs upp i denna rapport inkluderar Försäljning och analys, Kund och marknad, Trafik och Särskild Kollektivtrafik. Område Kollektivtrafik är i tjänstemannaorganisationen organiserad inom förvaltningsområde Regional utveckling tillsammans med Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsområden.

Totala antalet resor har ökat med 21 600 per augusti 2026 jämfört med samma tidpunkt föregående år.

Nettokostnaden för perioden januari-augusti 2026 uppgår till -207,5 mkr jämfört med en budget på -219,9 mkr. Föregående år uppgick nettokostnaden till -198,8 mkr.

Helårsprognosen jämfört med budget bedöms hamna på +9,0 mkr, vilket är en ökning med 3,0 mkr jämfört med prognosen i juli.

Området har 23 anställda per augusti 2026, vilket är en ökning med två personer jämfört med samma tidpunkt 2025. Ökningen avser två tillfälligt projektanställda biljettkontrollanter.

Kollektivtrafiknämnden fastställde den 19 november 2025, § 49, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan för 2026. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska Kollektivtrafiknämnden vid sitt sammanträde i september göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform.

Kollektivtrafiknämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande organisationer: AB Transitio, Norrtåg AB, Samtrafiken i Sverige AB samt Svensk Kollektivtrafik. En del i uppdraget är att följa upp den verksamhet som organisationerna bedriver.

Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform, daterad 2026-08-12. Rapporten ska redovisa om verksamheterna bedriver sin verksamhet i enlighet med Region Jämtland Härjedalens beslut och de eventuella avtal som tecknats med verksamheten. Uppföljningen utgår från det ansvar som Kollektivtrafiknämnden har enligt gällande Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund (RS/451/2019).

Johannes Andersson (C) har i april 2026 lämnat initiativärende i syfte att säkerställa trygga och säkra kollektivtrafikresor för barn till och från skolan. Där konstateras att allt fler rapporter visar att bussar i kollektivtrafiken är överfulla, vilket leder till att barn tvingas stå upp och att detta strider mot barnkonventionen samt att åtgärder bör vidtas för att alla barn ska kunna resa tryggt med sittplats till skolan.

Område Kollektivtrafik konstaterar att samtliga av bussarna är godkända för trafik med stående resenärer varför företeelsen som sådan inte strider mot svensk lag eller förordning. Därför är det svårt att se att denna företeelse i sig skulle strida mot barnkonventionen, däremot är det olämpligt. Av denna anledning pågår ett aktivt arbete med planering och månadsvis uppföljning med våra utförarbolag. Därutöver pågår ett skyndsamt arbete med att åtgärda förhållanden som inte bedöms vara acceptabla, bland annat ur ett trafiksäkerhetsperspektiv.

Stående barn i bussarna är en sådan företeelse där omedelbara åtgärder vidtas. Under normala omständigheter så är trafiken planerad och resurssatt för att tillräckligt med sittplatser ska finnas för alla barn. Däremot kan det uppstå situationer med tillfällig resursbrist. Det kan vara fråga om busshaveri eller brist på chaufförer på grund av sjukdom. I de situationerna har chauffören att välja mellan att lämna barn vid hållplatsen och kalla på förstärkningstrafik eller släppa ombord barnen med möjlighet att resa stående en del av sträckan. Avgörande är att det minst osäkra alternativet får prioritet.

I de fall uppföljning genomförts med trafikbolagen då barn har rest stående pga. på grund av tillfällig resursbrist delas chaufförens och trafikbolagets bedömning att det säkraste alternativet har varit att tillåta ombordstigning.

Utöver månatlig uppföljning planeras även trafikåret tillsammans med skolor och kommuner varje år i februari med uppföljning i september. I den mån data är missvisande och leder till feldimensionering, vilken ofta uppdagas vid skolstart, justeras dimensioneringen av antal bussar och chaufförer för att alla som reser med oss i skolskjuts i allmän trafik ska ha möjlighet till sittplats.

Det faktum att Jämtland Härjedalen utför skolskjuts i den allmänna kollektivtrafiken innebär också utmaningar, eftersom resandevolymerna inte alltid är möjliga att förutse på förhand.

Vid vissa tillfällen kan antalet resenärer bli högre än förväntat, vilket kan medföra platsbrist och behov av att sätt in förstärningstrafik. Detta är ett strategiskt val Region Jämtland Härjedalen har gjort tillsammans med beställarkommunerna, då det anses vara det billigaste och mest kostnadseffektiva alternativet. Därför måste kvalitét och utfall följas upp nära och regelbundet, vilket görs enligt vad som beskrivits ovan. I dagsläget kan konstateras att det inte finns någon problematik i regelbunden förekomst av skolresor där sittplatser saknas. De problem som uppstod i samband med vårterminsstart har åtgärdats. Uppföljning av utfallet under höstterminens pågår för att identifiera eventuella behov av ytterligare åtgärder eller justeringar.

Mot bakgrund av att de frågor som lyfts i initiativärendet redan hanteras inom Region Jämtland Härjedalens ordinarie processer för trafikplanering och samråd med skolor, kommuner och utförarbolag bedöms initiativärendets intentioner vara omhändertagna.

Johannes Andersson (C) inkom den 16 juni 2026 med en motion om att utveckla kollektivtrafiken till länets fjälldestinationer. Motionen innehåller förslag om att ta fram en strategi för förbättrade kollektiva transportlösningar till fjällområdena, stärka samverkan med kommuner, näringsliv och andra aktörer, förbättra kollektivtrafiken över läns- och nationsgränser, utreda anropsstyrda och innovativa mobilitetslösningar samt förbättra samordningen mellan tåg-, buss- och flygtrafik.

Region Jämtland Härjedalen arbetar redan i dagsläget med dessa frågor inom ramen för den ordinarie trafikplaneringen, trafikförsörjningsprogrammet och de återkommande samråden med länets kommuner och andra berörda aktörer. Dialog förs löpande med kommuner, besöksnäring och destinationer kring utveckling av kollektivtrafiken och tillgängligheten till olika delar av länet.

Utvecklingen av kollektivtrafiken behöver samtidigt ske med utgångspunkt i Region Jämtland Härjedalens ansvar enligt kollektivtrafiklagen och de ekonomiska och praktiska förutsättningar som finns. Prioritet ges i första hand till de starkaste resandestråken samt resor för arbete och studier. Uppdraget omfattar även att främja förutsättningarna för taxinäringen, vilket behöver beaktas vid utveckling av nya trafiklösningar.

Uppdraget kan delvis utföras i samverkan med privata aktörer, exempelvis destinationsbolag och företag inom besöksnäringen såsom SkiStar. Dessa aktörer kan bidra med samverkan, medfinansiering och utveckling av kompletterande transportlösningar, medan Region Jämtland Härjedalen fortsatt ansvarar för den regionala kollektivtrafiken.

Det pågår ett fortlöpande arbete med att utveckla trafiken där det finns förutsättningar för ett hållbart resande. Ett exempel är trafiken till Vålådalen där tidigare anropsstyrd trafik har utvecklats till linjelagd trafik. Möjligheterna till ytterligare utveckling av trafiken till fjälldestinationer påverkas dock av förutsättningarna i nuvarande trafikavtal och tillgången på fordon. Större förändringar och satsningar kan därför behöva prövas i samband med kommande trafikupphandlingar.

Mot bakgrund av att Region Jämtland Härjedalen redan bedriver ett kontinuerligt arbete inom de områden som motionen omfattar bedöms motionens intentioner vara omhändertagna.

Johannes Andersson (C) och Thomas Andersson (C) inkom den 16 juni 2026 med en motion om att utreda möjligheten att införa fler kvälls- och helgturer i landsbygdstrafiken. Motionen lyfter vikten av att kollektivtrafiken skapar förutsättningar för arbete, studier, fritidsaktiviteter och service även utanför ordinarie kontorstid. Motionen föreslår att en utredning genomförs för att identifiera vilka orter och stråk som har störst behov samt att möjliga lösningar såsom anropsstyrd trafik och samordning med skol- och servicetrafik analyseras.

Region Jämtland Härjedalen arbetar redan kontinuerligt med dessa frågor inom ramen för den ordinarie trafikplaneringen. Behov av förändringar i trafikutbudet diskuteras löpande i samråd med länets kommuner och andra berörda aktörer. Inför de årliga trafikplanerna görs bedömningar av resandebehov, trafikupplägg och möjliga utvecklingsinsatser utifrån tillgängliga resurser och gällande trafikavtal.

I arbetet ingår att analysera behov av trafik i olika delar av länet samt att bedöma vilka trafiklösningar som är mest ändamålsenliga. Där så är lämpligt kan anropsstyrd trafik, samordning med annan trafik eller andra lösningar prövas. Bedömningar behöver samtidigt göras utifrån kollektivtrafikens uppdrag, tillgängliga ekonomiska resurser och resandeunderlag.

Region Jämtland Härjedalens resurser för kollektivtrafik behöver i första hand användas där nyttan är som störst och där trafiken bidrar till att uppfylla målen om tillgänglighet för arbets- och studiependling. Eventuella förändringar i trafikutbudet på landsbygden behöver därför vägas mot andra prioriterade behov inom kollektivtrafiken.

Uppdraget bedöms endast i begränsad omfattning kunna utföras av privata aktörer. Kommersiella trafikföretag kan bedriva trafik på marknadsmässiga grunder där resandeunderlaget är tillräckligt, men kvälls- och helgtrafik i landsbygdsområden saknar ofta förutsättningar för kommersiell drift. Möjligheter till samverkan med privata aktörer kan finnas i enskilda fall, men ett utökat trafikutbud är i huvudsak beroende av offentligt finansierad och upphandlad kollektivtrafik.

Mot bakgrund av att de frågor som motionen lyfter redan hanteras inom Region Jämtland Härjedalens ordinarie processer för trafikplanering och samråd bedöms motionens intentioner vara omhändertagna.

Det har inkommit ett medborgarförslag som innebär att Region Jämtland Härjedalen tillsammans med berörda aktörer ska genomföra en förstudie om möjligheterna att införa bärplansbåt på Storsjön. Förslagsställaren lyfter bland annat kortare restider, minskad klimatpåverkan, förbättrad tillgänglighet till målpunkter runt Storsjön samt potential för ökad turism.

Region Jämtland Härjedalen ser positivt på initiativ som bidrar till utveckling av hållbara transporter och som kan stärka tillgängligheten i länet. Tekniken med elektriska bärplansbåtar är intressant och följs med intresse i de försök och verksamheter som pågår på andra håll i landet.

Förutsättningarna i Jämtlands län skiljer sig dock väsentligt från de områden där bärplansbåtar idag prövas. Region Jämtland Härjedalen bedriver i dagsläget ingen kollektiv sjötrafik och det finns inte heller något identifierat resandeunderlag som motiverar investeringar i sådan trafik. För att etablera båttrafik krävs inte bara investeringar i fartyg utan även kostnader för infrastruktur, drift, underhåll, bemanning och trafikledning.

Region Jämtland Härjedalens bedömning är att det potentiella resandet på Storsjön i nuläget inte är tillräckligt omfattande för att motivera de kostnader som en förstudie och ett eventuellt införande av bärplansbåtstrafik skulle innebära. De exempel som lyfts från Stockholmsområdet bygger på helt andra befolknings- och resandeförutsättningar än de som råder kring Storsjön.

Mot denna bakgrund bedömer Region Jämtland Härjedalen att det i dagsläget inte är aktuellt att genomföra en förstudie avseende bärplansbåtstrafik på Storsjön. Förslaget bedöms kunna utgöra en möjlig framtida utvecklingsidé om förutsättningarna för sjöburen kollektivtrafik skulle förändras.

Norrlandsresan är ett samarbete inom vilket de fyra norrlandslänen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland – har en gemensamt beslutad taxa och ett gemensamt biljettutbud för resor över länsgräns. Principerna för Norrlandsresans taxa beslutades av regionfullmäktige 2015-06-17, § 70 (RUN/606/2015). Norrlandsresans taxa regleras inför årsskiftet varje år och följer index-utvecklingen i trafikavtalen. Under de fyra senaste åren har beslut om avsteg från taxan fattats (RS/534/2022) (RS/658/2023) (RS/651/2024) (RS/957/2025).

Med anledning av att avsteg från gällande taxa gjorts vid upprepade tillfällen beslutade kollektivtrafiknämnden, vid sammanträdet den 26 oktober 2023 (§ 72), att ge regiondirektören i uppdrag att tillsammans med övriga norrlandslän se över hanteringen av Norrlandsresans taxa samt att utreda hur framtida avsteg bör hanteras. Uppdraget återrapporterades till kollektivtrafiknämnden under hösten 2024 och hösten 2025 och summeras nedan.

Region Jämtland Härjedalen har, tillsammans med övriga norrlandslän, påbörjat denna översyn. En dialog har etablerats mellan länen kring prissättning och tillgängliggörande av resor över länsgränser. Trots detta har ännu ingen ny modell för hanteringen av Norrlandsresans taxa fastställts. Arbetet fortsätter i takt med införandet av det nya biljettsystemet och anpassningen till den nationella BoB-standarden (Biljett och Betalsystem), samt lanseringen av nya priser och biljetter.

Parallellt bedömer Region Jämtland Härjedalen att frågan behöver utredas vidare, eftersom Norrlandsresans taxestruktur bygger på en egen modell som avviker från de principer som tillämpas inom BoB-standarden. Detta medför bland annat begränsade möjligheter till integration med digitala försäljningskanaler, såsom Resplus, samt försvårar samverkan med andra aktörer som anslutit sig till BoB. Avvikelsen innebär även utmaningar för en enhetlig zonstruktur och den tekniska modularisering som regionen redan har påbörjat och avser att vidareutveckla i samband med införandet av ett nytt biljett- och betalsystem. Upphandling av detta system pågår och planerad driftsättning är 2027.

Mot denna bakgrund föreslås att ett eventuellt beslut om ny modell för hanteringen av Norrlandsresans taxa behandlas av kollektivtrafiknämnden under första halvåret 2027.

Under perioden 2023 till 2026 har indexutvecklingen enligt den beslutade indexkorgen varit förhållandevis låg, vilket resulterat i taxeuppräkningar om 3,5 procent inför 2025 respektive 3,0 procent inför 2026. Med anledning av detta har gemensamma överväganden gjorts inom samarbetet avseende nivåerna för uppräkning av Norrlandsresans taxa. Inför 2027 har Region Västerbotten presenterat ett förslag om att höja Norrlandsresans taxa med 2% procent. För att den föreslagna uppräkningen ska kunna genomföras krävs, i enlighet med gällande samarbetsformer, att samtliga län inom Norrlandsresan fattar motsvarande beslut.

Region Jämtland Härjedalen har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) ansvar för att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram enligt lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065). Lagen ställer också ett antal krav på programmet, både på innehållet och processen. Programmet ska ange mål för den regionala kollektivtrafiken och beskriva den långsiktiga inriktningen för kollektivtrafikens utveckling i länet. I februari 2025, § 6, beslutade kollektivtrafiknämnden att påbörja arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram för perioden 2027–2033.

I enlighet med lagstiftningens krav har samråd och remiss genomförts med kommuner, angränsande regionala kollektivtrafikmyndigheter, myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag, näringsliv och andra berörda aktörer. Totalt inkom 17 yttranden från bland annat kommuner, regioner, universitet, intresseorganisationer och företrädare för besöksnäringen. Den samlade bilden från remissförfarandet är att det finns ett brett stöd för programmets övergripande inriktning och strategiska vägval.

Inkomna synpunkter har sammanställts och hanterats i en samrådsredogörelse. Remissynpunkterna har främst avsett behov av förtydliganden och kompletteringar kring tillgänglighet, samverkan, ansvarsfördelning, uppföljning och kollektivtrafikens roll i samhällsplaneringen. Med anledning av remissvaren har ett antal revideringar och förtydliganden gjorts i programmet. Den strategiska inriktningen har däremot inte förändrats.

Trafikförsörjningsprogrammets bilagor kan behöva uppdateras under programmets giltighetstid. Därför föreslås att revidering av programmets bilagor, eller beslut om ytterligare bilagor, delegeras till kollektivtrafiknämnden.

Uppföljning av programmet, med fokus på målen och åtgärder, ska ske årligen. En gång om året ska också en samlad rapport om den allmänna trafikplikten publiceras, enligt EU:s kollektivtrafikförordning artikel 7.1.