Det finns ingen information att visa
Inget protokoll har publicerats
Program för kollektivtrafiknämnden 17 september
Tid för justering: 22 september
Enligt reglemente för kollektivtrafiknämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.
Bilagor
Kollektivtrafiknämnden fastställde den 16 oktober 2024, § 51, en plan med budget, inklusive uppföljningsplan för 2025. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska kollektivtrafiknämnden vid sitt sammanträde i september göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform.
Kollektivtrafiknämnden har enligt sitt reglemente i uppdrag att bevaka och tillvarata Region Jämtland Härjedalens intresse vid bolags- och föreningsstämmor i följande organisationer: AB Transitio, Norrtåg AB, Samtrafiken i Sverige AB och Svensk Kollektivtrafik. En del i uppdraget är att följa upp den verksamhet som organisationerna bedriver.
Redovisning finns i PM Uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform, daterad 2025-08-20. Rapporten ska redovisa om verksamheterna bedriver sin verksamhet i enlighet med Region Jämtland Härjedalens beslut och de eventuella avtal som tecknats med verksamheten. Uppföljningen utgår från det ansvar som kollektivtrafiknämnden har enligt gällande Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund (RS/451/2019).
Bilagor
Enligt kommunallagen 6 kap. 6 § ska nämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Kollektivtrafiknämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt reglemente för intern kontroll och styrning för Region Jämtland Härjedalen ska styrelsen och nämnderna årligen besluta om en internkontrollplan samt följa upp densamma i samband med tertialrapport i maj och delårsrapport i september.
I den internkontrollplan för 2025, som kollektivtrafiknämnden fastställde den 18 december 2024 § 60, har risker för genomförandet av verksamhet inom nämndens olika målområden identifierats. Vissa av dessa har följt med från internkontrollplanen 2024 då riskerna bedöms finnas kvar även 2025. Utöver detta har risker för möjligheten att genomföra de olika uppdrag som finns i nämndens plan identifierats.
Respektive risk är bedömd utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet att inträffa och utifrån dessa placeras risken i kvadraten med olika färger. De olika färgerna symboliserar riskpoäng och visar om åtgärder för att hantera risker ska tas fram. Åtgärder tas fram när riskpoängen är 3 (orange) eller 4 (röd). I nämndens plan finns en risk som identifierats med riskpoäng 3 och en med riskpoäng 4. Riskerna i kollektivtrafiknämndens internkontrollplan är följande;
Internkontrollplanen har uppdaterats och riskbedömningarna har setts över och i vissa fall reviderats. De åtgärder som identifierades i internkontrollplanen bedöms fortsatt vara relevanta och har följts upp avseende dess status. Den uppdaterade internkontrollplanen har sammanställts i en rapport.
Bilagor
Regionfullmäktige beslutade den 19 juni, § 95, om Regionplan och budget för planperioden 2025-2027 (RS/61/2024). Planen innehåller åtta övergripande mål med tillhörande politisk viljeinriktning. I regionplanen finns också långsiktiga nyckeltal att följa över tid, uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna samt finansiella mål, budget och ekonomiska ramar. Utifrån fastställd regionplan och budget fastställde kollektivtrafiknämnden en plan med budget för 2025 i oktober 2024, § 51.
Nämndens plan innehåller fem uppdrag inom två målområden som nu följs upp i en delårsrapport per sista augusti. Nämndens verksamhetsområden som följs upp i denna rapport inkluderar Försäljning och analys, Kund och marknad, Trafik och Särskild Kollektivtrafik. Område Kollektivtrafik är i tjänstemannaorganisationen organiserad inom förvaltningsområde Regional utveckling tillsammans med regionala utvecklingsnämndens verksamhetsområden.
Totala antalet resor har minskat med 372 000 per augusti 2025 jämfört med samma tidpunkt föregående år.
Nettokostnaden för perioden januari-augusti 2025 uppgår till -198,8 mkr jämfört med en budget på -212,1 mkr. Föregående år uppgick nettokostnaden till -192,0 mkr
Helårsprognosen jämfört med budget bedöms hamna på +10,0 mkr, vilket är en ökning med 5,0 mkr jämfört med prognosen i juni.
Området har 21 anställda per augusti 2025, vilket är en ökning med tre personer jämfört med samma tidpunkt 2024.
Bilagor
Under hösten 2024 inkom två liknande motioner om att utreda förutsättningarna för att införa nattstopp (KTN/86/2024) respektive flexibel avstigning kvällstid (KTN/91/2024) i kollektivtrafiken i Region Jämtland Härjedalen. Regionfullmäktige behandlade ärendena i april 2025 och beslutade att motionerna ansågs besvarade respektive avslogs, med hänvisning till att en översyn av förutsättningarna för att eventuellt införa nattstopp redan påbörjats. Därför beslutades även att pågående översyn och arbete avseende nattstopp ska återrapporteras till nämnden senast vid mötet i september.
Ett nattstopp innebär att resenärer under kvällar och nätter kan be busschauffören att stanna mellan ordinarie hållplatser, med syftet att skapa kortare och tryggare gångvägar hem. Föraren gör alltid den slutliga bedömningen av om det är trafiksäkert att stanna.
Bedömning
Förutsättningarna i Region Jämtland Härjedalen präglas av gles bebyggelse, vinterväglag och bristande tillgänglighet vid flera befintliga hållplatser. Detta skapar en osäkerhet kring om nattstopp kan genomföras på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt kan långa gångvägar från hållplatser och mörka miljöer motivera ett behov av nattatopp, men vinterväglag, snö och brist på anpassad infrastruktur skapar risker vid avstigning.
Erfarenheter från andra regioner, såsom Västerbotten och Örebro, visar att liknande initiativ antingen avbrutits eller inte permanentats på grund av mycket låg användning, höga trafiksäkerhetsrisker och arbetsmiljöproblem för förarna. Där det har införts permanent, exempelvis i Kalmar och Kronoberg, används nattstopp mycket sparsamt och har främst en symbolisk snarare än praktisk betydelse.
För Region Jämtland Härjedalen har efterfrågan på nattstopp hittills varit obefintlig i kundärenden, och det finns inga indikationer på att behovet är stort. Väghållare har dessutom uttryckt tydliga farhågor kring trafiksäkerheten eftersom de redan idag bedömer vissa befintliga hållplatser som osäkra. Däremot kommer verksamheten fortsätta arbeta med andra trygghetshöjande åtgärder i kollektivtrafiken, såsom förbättrad belysning vid hållplatser, utveckling av realtidsinformation, insatser med biljettkontrollanter/kundvärdar ombord på bussarna, samverkan med kommuner kring trygghetsfrågor samt att i dialog med kommunerna och väghållarna arbeta för förbättrad infrastruktur till och från befintliga busshållplatser.
Sammanvägt bedömer verksamheten därför att de risker och kostnader som ett införande av nattstopp medför överväger den potentiella nyttan. Erfarenheter från andra regioner visar att åtgärden används i mycket liten utsträckning, samtidigt som trafiksäkerhetsriskerna i vår region är påtagliga, särskilt under vintertid. Förarnas arbetsmiljö riskerar dessutom att försämras genom en otydlig ansvarsfördelning, och därtill saknas efterfrågan från resenärerna. Enbart kostnaden för att utbilda samtliga förare i regionens trafik beräknas till cirka 335 000 kronor, därtill kommer kommunikationsinsatser på cirka 70 000 kronor samt interna resurser. Totalt innebär detta att även en testperiod skulle kräva en utökad budget på minst 400 000 kronor, vilket inte bedöms stå i proportion till den förväntat låga nyttan. Mot bakgrund av detta bedöms nattstopp inte vara en kostnadseffektiv eller ändamålsenlig åtgärd i nuläget.
Bilagor
Analys och återrapportering avseende ökat resande och minskade intäkter under första halvåret 2025
Enligt beslut fattat i kollektivtrafiknämnden 2025-05-14, § 25 har Område Kollektivtrafik fått i uppdrag att analysera minskade biljettintäkter under 2025 jämfört med 2024 – trots fler validerade resor. Återrapportering sker vid kollektivtrafiknämndens sammanträde i september 2025.
Intäktstappet kan förklaras av flera orsaker. Under våren 2025 infördes ett nytt biljett- och betalsystem samt en ny zon- och prisstruktur inom kollektivtrafiken. Implementeringen av det nya systemet har varit kraftigt försenad och präglats av tekniska brister, vilket lett till ett intäktstapp på 2,0 mnkr jämfört med samma period 2024.
En fördjupad analys visar att det faktiska intäktstappet för ordinarie biljettförsäljnings-produkter under systembytet, perioden januari till maj, uppgår till cirka 800 tkr. Detta kan främst förklaras av det försenade införandet, tekniska brister i systemen, planerat avbrott i ombordförsäljningen och utfasningen av vissa biljettkategorier.
Den återstående delen av intäktsminskningen, motsvarande 1,2 mnkr, förklaras av två kompletterande faktorer:
Det justerade utfallet i TE1-rapporten per 2025-04-30 visar en minskning med 68 000 resor, men osäkerheten kring siffrans tillförlitlighet kvarstår. Den tidigare rapporterade ökningen med 145 000 resor var felaktig.
Avvikelsen och den kvarstående osäkerheten beror på tekniska brister i valideringstjänsten och det nya biljett- och försäljningssystemet, samt dubbla datauttag under en period. Instabil mjukvara i biljettmaskinerna och återkommande timeouts har lett till uteblivna valideringar, färre registrerade och sålda resor, samt felaktig dataleverans till resestatistiken – även om det faktiska resandet sannolikt ligger i nivå med tidigare perioder.
Intäktstappet är påtagligt och bör följas noggrant, men bedöms fortsatt hanterbart givet omställningens omfattning – intäkterna i TE1-perioden ligger fortfarande inom periodens budget.
Fokus framåt bör ligga på uppföljning av målgruppsanpassade produkter (såsom ungdomskort, seniorkort, företagskort), säkerställande av fungerande försäljningskanaler samt fortsatt stabilisering av det nya biljett- och betalsystemet.
Bilagor
Enligt punkt 4.1 i kollektivtrafiknämndens reglemente ska nämnden för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för kollektivtrafiknämnden 2026 har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med regionfullmäktige, regionstyrelse och övriga nämnder har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.
Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2026. Dessa fastställdes dock relativt sent, vilket har gjort att fullmäktige fastställde sina sammanträdesdagar för 2026 först vid sitt sammanträde 17–18 juni.
Regionstyrelsen fastställde sina tider vid sitt sammanträde den 27 maj. Utöver nämndens sammanträden har regionstyrelsen även planerat en gemensam budgetdag för styrelsen och nämnderna. Denna kommer att genomföras den 18 mars.
Bilagor
Förtydligande kring resenärer med medföljande barn eller barnvagn i kollektivtrafiken i Jämtlands län (buss)
Vid regionfullmäktiges sammanträde den 28 november 2023, § 144 (RS/677/2023), fattade regionfullmäktige beslut om ny zonindelning, biljetter och priser för den allmänna kollektivtrafiken i Jämtlands län (buss). Oavsiktligt så omnämndes inte två prisvillkor i det fattade beslutet, nämligen resenär med barnvagn inom stadstrafiken och resenär med upp till två medföljande barn upp till 6 år.
Det finns sedan tidigare inget politiskt fattat beslut inom stadstrafiken eller regionaltrafiken att resenärer med barnvagn, samt resenärer med två medföljande barn mellan 0-6 år får åka avgiftsfritt. Det har snarare varit praxis att barn 0-6 år åker avgiftsfritt tillsammans med resenär som har giltigt färdbevis, samt att resenär med barnvagn reser gratis inom stadstrafiken. Inom regionaltrafiken har däremot krav på giltigt färdbevis tillämpats för resenär med barnvagn.
För att säkerställa att likabehandlingsprincipen och lika villkor iakttas, oavsett vilket trafikslag det gäller, föreslås nu att krav på färdbevis införs inom både stadstrafiken och regionaltrafiken. Tidigare hänsyn, så som svårigheter att betala på bussen med barnvagn, bedöms nu underlättas genom möjligheten att betala i appen och kan därför inte längre motivera en kostnadsbefrielse.
Förslaget innebär att från och med den 3 november 2025 ska kraven införas inom både stadstrafiken och regionaltrafiken. Resenär med barnvagn kommer därför inte längre kunna resa gratis i stadstrafiken. Två barn 0-6 år reser avgiftsfritt med resenär som har ett giltigt färdbevis.
Bilagor
Bilagor