Möte 2023-04-03

Ordföranden för dagen, Bo-Göran Danielsson (C), hälsar välkommen och öppnar mötet.

I enlighet med nämndens reglemente har en preliminär föredragningslista över de ärenden
som avses behandlas vid sammanträdet skickats ut till ledamöter och ersättare.

Ordföranden föredrar föregående protokoll.
Inga synpunkter framförs.

Josefin Hjelte, chef för Inköp och upphandling, föredrar punkten med stöd i den översikt över aktuella upphandlingar som har upprättats och skickats ut med kallelsen.

Josefin informerar nämnden om att hon har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsledningen att se över referensgrupperna för upphandlingar. Tanken är att det ska bli en permanent grupp, i stället för flera olika. Vidare ska denna grupp ha det beslutsmandat som krävs. En sådan permanent upphandlingsgrupp ska göra det lättare och mer flexibelt i upphandlingsverksamheten.

Vidare informerar Josefin om att det är svårt för hennes enhet att hinna med upphandlingarna, det är en utmaning. För att klara av de upphandlingar som behöver genomföras pågår rekrytering av ny personal. En ny upphandlare finns på plats från och med i dag. Inom kort ska ytterligare en upphandlare rekryteras. Ofta har de upphandlare som anställs dock inte så stor erfarenhet sedan tidigare, vilket gör att det tar tid för dem att komma in i arbetet.

Åsa Trolle, chef för Hjälpmedels- och förrådsenheten, föredrar en uppföljning av relevant statistik för 2022 som har upprättats och skickats ut med kallelsen samt en PPT (skickas ut separat). Åsa går igenom område för område i aktuell statistik.

Ledamot ställer fråga kring statistiken inom nutritionsområdet. En diskussion förs om varför Krokom har ökat med 37 procent mellan 2021 och 2022 och möjliga orsaker till det.

Vidare ställer ledamot en fråga om förskrivning av bl.a. elrullstolar. Jobbar vi olika i länet, eftersom det ser så olika ut? Det påpekas att en dialog bör ske i Fredagsgruppen och SVOM och ett erfarenhetsutbyte initieras, om detta inte redan görs. Åsa Trolle svararar att det säkerligen beror på resurserna i respektive kommun. Utbyte sker även i Norr, mellan våra fyra regioner. Det är viktigt, för att diskutera den här typen av frågor.

Christian Åhrén, sekreterare, informerar om att det finns ett missnöje från kommunerna inom nutritionsområdet, men att frågan diskuteras flitigt i Fredagsgruppen och att ett förbättringsarbete pågår inom området.

En diskussion förs om bl.a. Östersunds kommun och dess ambition om att minska antalet boende på SÄBO. Har det fått konsekvenser för hjälpmedel? Statistik efterfrågas för en längre tidsperiod, för att det ska gå att se utveckling av kostnader (har det minskat på SÄBO, men ökat när det gäller hjälpmedel?) Åsa Trolle svarar att hon ska se vilken statistik som är möjlig att ta fram för att kunna besvara den här frågan.

Avslutningsvis informerar Åsa Trolle GNUS om att hon ska sluta som chef för Hjälpmedels- och förrådsenheten före sommaren. Det finns ingen ersättare utsedd, men det här kan vara hennes sista möte i GNUS.

Christian Åhrén, sekreterare, föredrar punkten med utgångspunkt i med kallelsen utskickad tjänsteskrivelse och utredning.

I Region Jämtland Härjedalen finns ett förskrivardirektiv för peruker, i vilket det framgår att vuxna enligt vissa kriterier kan beviljas ett bidrag om högst 6 Tkr per år och patient (exkl. moms). Könsdysfori innebär ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen, som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet. Perukbidraget i Region Jämtland Härjedalen omfattar i dagsläget inte könsdysfori. Inom Regionens verksamhet har dock frågan väckts om bidrag även ska kunna förskrivas till patienter med könsdysfori som har behov av peruk. Gemensam nämnd avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter samt hjälpmedel (GNUS) beslutade den 7 november 2022 att tillsätta en utredning för att se över frågan.

Utredningen visar att målgruppen för peruk till patienter med könsdysfori främst är kvinnor som har bytt kön efter att ha fötts som biologiska män. Inom Region Jämtland Härjedalen arbetar ett särskilt utredningsteam inom Område Psykiatri (KIM) för personer med könsdysfori med en önskan om byte av juridisk könsidentitet och/eller könsbekräftande behandling. Såväl personal vid KIM som individer i den aktuella patientgruppen uppger att det finns behov av hjälpmedel - däribland peruk - för att dessa patienter på ett naturligt sätt ska kunna smälta in i både privata och offentliga sammanhang. Perukbidrag skulle underlätta mycket i vardagen, både emotionellt och ekonomiskt. Både KIM och brukare anser att möjligheten att få perukbidrag skulle öka berörda patienters livskvalitet.

Socialstyrelsen gav 2015 ut ett kunskapsstöd om vård av vuxna med könsdysfori, där en rekommendation ges att hälso- och sjukvården bör erbjuda hjälpmedel, bl.a. peruker, till personer med könsdysfori. Rekommendationen stöds av RFSL. En omvärldsanalys av övriga regioner ger vid handen att tre regioner i dagsläget har regler som uttryckligen inkluderar könsdysfori i kriterierna för perubidrag. Ytterligare fyra regioner har inte uttryckliga kriterier om könsdysfori, men generella formuleringar i reglerna som heller inte utesluter att könsdysfori kan omfattas. Övriga 14 regioners regler för perukbidrag, inkl. Jämtland Härjedalen, medger i dagsläget inte perukbidrag för könsdysfori.

Utifrån den utredning som har genomförts bör Region Jämtland Härjedalen utvidga kriterierna för förskrivning av peruk med patient från och med 18 år med fastställd diagnos transsexualism/könsdysfori. Förskrivningsrätten för peruk för aktuell målgrupp läggs på läkare med specialistkompetens inom psykiatri eller dermatologi.

I nuläget finns ingen finansiering för en utvidgning av kriterierna vid dagens nivå på bidraget. Omvärldsanalysen av perukbidrag i andra regioner i Sverige visar att flera regioner har ett lägre perukbidrag än Jämtland Härjedalen. En möjlighet som bör övervägas är därför att sänka dagens perukbidrag i Jämtland Härjedalen om 6 Tkr per år och patient till 5 Tkr. per år och patient för samtliga patienter. Det skulle innebära att den totala budgeten för perukbidrag hålls på ungefär samma nivå, eller till och med kan bli något lägre. Nackdelen för de patientgrupper som i dagsläget får perukbidrag om 6 Tkr. år och patient vore att de skulle förlora 1 Tkr. per år och patient. Det positiva med en sådan lösning vore dock att alla patienter med behov av peruk skulle omfattas av bidraget. Att vissa patientgrupper får perukbidrag om 6 Tkr. per år och patient, medan en annan - mycket utsatt och sårbar patientgrupp - blir helt utan bidrag skulle kunna upplevas som orättvis och ojämlik vård. Olika patientgrupper med liknande behov bör behandlas lika.

Frågan om huruvida kriterierna för perukbidrag ska utvidgas till att omfatta även könsdysfori och hur en sådan utvidgning i så fall ska finansieras överlämnas till Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Jämtland Härjedalen för vidare hantering.

Gränsdragningen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region JH respektive GNUS avseende upphandlade produkter

Ledamot ställer fråga om hur gränsdragningen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i Region JH och GNUS ser ut. Vilka produkter upphandlar HSN, som inte ligger under GNUS? En samlad lista med översikt över gränsdragningen efterfrågas.

Josefin Hjelte svarar att det även för henne i nuläget är oklart. En kommande upphandling om produkter för hemmonitorering är ett exempel. Kommunerna har dock uttryckt önskemål om att delta.

Ledamot ställer fråga om det finns nationella upphandlingar, som Region JH skulle kunna delta i. Svar ges att det inte finns några nationella upphandlingar som samkörs; det görs endast mellan de fyra nordliga regionerna.

Ordföranden tackar deltagarna och avslutar mötet ca kl. 10:30.