Möte 2025-08-20

Enligt reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare. 

• Sommaren inom hälso- och sjukvården.

Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi och viss rapportering av verksamhetsstatistik och personal. Juni rapport omfattar endast ekonomi.

För perioden januari-juni, är nettokostnaden för Hälso- och sjukvårdsnämnden 1.952 mkr vilket är 71,3 mkr (3,8%) högre jämfört med perioden 2024.

Intäkterna är 1,4 mkr lägre än föregående år, patientavgifter är lägre men erhållna bidrag och debiterade patienttransporter något högre. Bruttokostnaden är 70 mkr (2,6%) högre än föregående år. Personalkostnadsökningen om 82 mkr möts delvis av 38 mkr lägre kostnad för inhyrd bemanning. Köpt vård är 19 mkr högre för inledning detta år än 2024, det är stor del beroende av att året hittills har debiterats ett antal enskilda vårdtillfällen överstigande 1 mkr/tillfälle med 43 mkr (fg år motsvarande 6 mkr), en kostnadspost som kan svänga snabbt. Kostnad för läkemedel exkluderat rabatt har ökat 3,4%. Övriga kostnadsmassan, exkluderat interna transaktioner inom HS, har ökat 8 mkr jämfört med föregående. Ökningen avser främst sjukvårdsartiklar men även lufttransporter, rep- och under-håll, tvätt, utrustning för larm (telefoni/minicall) samt kundförluster.

För år 2025 har hälso- och sjukvårdsnämnden en budgetram som inte har räknats upp med LPIK såsom brukat ske för att täcka kostnadsutveckling. Budget har även avräknats för verksamheter som organisatoriskt har flyttat till regionstyrelsen samt anpassat för en lägre förväntad statsbidragsersättning år 2025 än 2024. Sammantaget är nettokostnadsbudget reducerad varmed hälso- och sjukvården därmed har ett mycket utmanande läge beaktat att verksamheternas nettokostnader även föregående år översteg årets budgetram. Under januari-juni uppgår nettokostnaden för hälso- och sjukvården till 1.952 mkr vilket överstiger nettobudget med 366 mkr. Avvikelsen fördelas på intäkter +16 mkr och kostnadsmassa -+382 mkr. Inom kostnadsmassan är det personal och inhyrd bemanning som avviker med -336 mkr från budget samt köpt vård -49 mkr, läkemedel ligger under budget och resterande kostnadsmassan över budget med 8,1 mkr (varav 2,3 mkr HS interna transaktioner).

De åtgärdsplaner för långsiktig ekonomi i balans, som beslutats i verksamhetsplan 2025, är svåra att följa upp. Den samlade uppföljningen är en negativ effekt om 23 mkr, utfallet visar även hur kostnadsutfallet är beroende av olika faktorer - se kommentarer i rapporten. De övriga kostnader som bedömts ej verksamhetskritiska, där inköpsstopp beslutats gälla från 1 mars, har i jämförelse med perioden 2024 minskat 0,4 mkr. Mer kraftfulla åtgärder och verksamhetsförändringar krävs för att nå budget i balans. För att ytterligare arbeta mot en reducerad kostnadsmassa som matchar budget behöver långsiktigt arbete ske för att genom konkreta förändringar av arbetssätt och förändringar i verksamheten minska personalkostnader.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits att lämna synpunkter på remissen delbetänkande Stärkt pandemiberedskap (SOU 2025:48).

Utredningen om stärkt framtida smittskydd har sett över regleringen av smittskydd för att bättre anpassa den till situationer med omfattande smittspridning. I uppdraget har bland annat ingått att

• Stärka författningsberedskapen, och däribland ta ställning till om en handlingsprincip ska införas i fråga om smittskyddsåtgärder,
• Lämna förslag till en nationell strategi för hantering av pandemier.

Remissen ska vara besvarad senast den 25 augusti 2025.

Ett svar på remissen har tagits fram genom en arbetsgrupp bestående av smittskyddsläkare, enheten Säkerhet och beredskap, laboratoriemedicin samt representant för hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på remissen Rättsliga förutsättningar för en nationell vårdförmedling.

Utredningens förslag och bedömningar innebär följande:

• E-hälsomyndigheten får ansvar för ett nytt register, den nationella katalogen för vårdgivar- och vårdutbudsinformation.

• E-hälsomyndighetens ansvar att föra den nationella katalogen ska regleras i en ny lag med anslutande förordning. Därutöver ska E-hälsomyndigheten kunna utfärda myndighetsföreskrifter.

• Innehållet i katalogen och E-hälsomyndighetens ansvar bestäms initialt utifrån behovet att möjliggöra en nationell vårdförmedling.

• Vårdgivare ska vara skyldiga att lämna uppgifter till E-hälsomyndigheten om sin organisation och sitt utbud av hälsooch sjukvård.

• Regioner ska lämna uppgifter avseende ingångna avtal om hälso- och sjukvårdstjänster som upphandlats av eller uppdragits åt privata eller offentliga vårdgivare.

• Om uppgiftsskyldigheten inte fullgörs, får E-hälsomyndigheten förelägga den uppgiftsskyldige att tillhandahålla föreskrivna uppgifter. Ett beslut om föreläggande ska få förenas med vite.

• Hälso- och sjukvård som en kommun ansvarar för liksom elevhälsa, företagshälsovård samt hälso- och sjukvård som en statlig myndighet ansvarar för, omfattas inte av lagen.

• Något författningsstöd för att uppgifter om väntetider i framtiden ska kunna lämnas av Socialstyrelsen till E-hälsomyndigheten för tillgängliggörande i ett vårdsöksystem, bedöms inte vara nödvändigt.

Remissen ska besvaras den 15 september. För att beredning av svaret ska ges så lång tid som möjligt och för att hälso- och sjukvårdsnämnden inte har något sammanträde förrän den 23 september föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden ger nämndens ordförande i uppdrag att besluta om svaret på remissen efter samråd med 2:e vice ordförande.