Möte 2023-02-23

Enligt reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare. 

• Information från deltagande i kurs/konferens
• Förtroendemannautbildning 

• Smittläget/vaccinationer
• Patientsäkerhet
• Vårdplatsläget/intermediärvårdsplatser

Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 2018:597) ska den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med en årsredovisning.

Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om strategiska mål inom ramen för fyra olika strategier; strategi för länets utveckling, strategi för vård, strategi för våra medarbetare samt strategi för ekonomi. Nämnden redovisar 10 strategiska inriktningar inom de fyra strategierna och totalt 49 verksamhetsmål.

Produktionen för operationer och nybesök till läkare lider alltjämt av produktionsbortfallet i början av året på grund av hög smittspridning av covid-19 i samhället, vilket ledde till hög sjukfrånvaro bland anställda. Under varken december månad eller för perioden januari-december nåddes produktionsmålen för antal operationer och för antal nybesök till läkare på övergripande nivå.

Läkarbesöken inom öppenvården fortsätter att öka och ligger över ett normalår. Även besöken inom sjukvårdande behandling fortsätter att öka, men når inte riktigt upp till ett normalår. De indirekta vårdkontakterna har minskat jämfört mot föregående år och beror på den intensiva vaccinationen och testningen av Covid-19 som rådde föregående år.

Budgetavvikelsen för nettokostnader för perioden januari-september uppgick till

-83 mkr för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Avvikelse fördelas på en positiv intäktsavvikelse om 189 mkr samt en negativ bruttokostnadsavvikelse om -272 mkr.

De högre intäkterna förklaras huvudsakligen av den statliga ersättningen för vaccination, provtagning samt sjuklönekostnader.

Kostnadsavvikelsen beror främst på personalkostnader inklusive inhyrd personal, köpt riks- och regionvård, verksamhetsanknutna tjänster, läkemedel samt sjukvårdsmaterial. Avvikelsen avseende övriga kostnader är främst hänförliga till ökade kostnader för Larm & bevakning samt datautrustning. Övriga kostnadsposter låg i stort sett i nivå med budget för perioden.

Utfallet påverkas fortsatt av pandemin vilket medfört tillfälliga ersättningar och merkostnader relaterade till vaccination samt provtagning.

I budgeten för Hälso- och sjukvårdsnämnden ingår statliga nationella satsningar och för perioden januari-september har kostnader om 150,6 mkr redovisats jämfört med budgeten som uppgick till 155,0 mkr.

För perioden januari-december uppgick sjukfrånvaron till 7,0% totalt vilket var 1,3 procentenheter högre jämfört än motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på den korta sjukfrånvaron (2–14 dagar) som var mycket hög under första månaderna av året.

Enligt 3 kap §10 i Patientsäkerhetslagen ska vårdgivare senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen är en beskrivning av det systematiska patientsäkerhetsarbetet som har skett under föregående år vilka åtgärder som gjorts för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som nåtts.

Det strategiska arbetet med patientsäkerhet i Region Jämtland Härjedalen utgår från Socialstyrelsens nationella handlingsplan ”Agera för säker vård samt den regionala handlingsplanen för ökad patientsäkerhet 2022–2024. Syftet med den regionala handlingsplanen är att stärka och stödja det regionala och lokala patientsäkerhetsarbetet samt vara vägledande i det systematiska patientsäkerhetsarbetet för att förebygga undvikbara vårdskador.

Folktandvården står, liksom hela regionen, inför en rad utmaningar. I omställningen framåt där demografiska fakta visar att det inte kommer att finnas lika många yrkesverksamma tandsköterskor, tandhygienister eller tandläkare de närmaste 10-13 åren, behöver folktandvården ställa om, vilket kräver både ett fortsatt omhändertagande av patienter samtidigt som en teknisk utveckling behöver ske.

År 2020 genomfördes en särskild genomlysning av Folktandvården som resulterade i rapporten ”Folktandvårdens uppdrag” (HSN/275/2020) som presenterades för hälso- och sjukvårdsnämnden i september samma år, §76. I rapporten, som också innehåller en beskrivning av folktandvården, finns en rad frågeställningar som rör dess verksamhet, utveckling och förändring men även utmaningar kopplat till bland annat rekrytering och ekonomi.

Folktandvården har i grunden två finansieringsformer, ram- och intäktsfinansiering.
Den verksamhet Folktandvården bedriver är till stora delar konkurrensutsatt. Folktandvården har dock också ett områdesansvar och utgör ickevalsalternativet (sistahandsansvaret) som ska säkerställa befolkningens behov av tandvård, förebyggande arbete med mera, denna del är skattefinansierad. Gränsdragningen mellan de konkurrensutsatta uppdragen och uppdragen för det allmänna intresset är mycket flytande. Att vara en del av en offentligt finansierad organisation och samtidigt agera konkurrensneutralt är en uppgift som innebär svåra avvägningar.

Som ett led i att möta folktandvårdens utmaningar på såväl kort som på lång sikt och öka attraktionskraften för Folktandvården som arbetsgivare föreslås ett antal övergripande insatser.

• Riktad lönesatsning till tandsköterskor, tandhygienister och tandläkare
• Införa tidsbokning via 1177.se
• Prioriterad utveckling av tekniska lösningar, t.ex. digital avtrycksteknik, sms-kallelser, digitala incheckningsdiskar och röststyrd diktering.
• Se över möjlighet till digital konsultation
• Se över folktandvårdens medarbetares möjlighet till kompentensutveckling (t.ex. genom forskning)

Den riktade lönesatsningen som föreslås, bedöms vara en förutsättning för att överhuvudtaget kunna uppfylla den del av verksamheten som utgör Regionens ickevalsalternativ. Uppskattad kostnad för den riktade lönesatsningen beräknas till 2,1 mkr.

De insatser som föreslås ovan kommer att finansieras inom hälso- och sjukvårdsnämndens befintliga ram samt via medel för beställd barn- och ungdomstandvård.

Under hösten 2022 genomförde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) en tillsyn av patientsäkerheten vid Östersunds sjukhus i Region Jämtland Härjedalen med särskilt fokus på vårdplatser och bemanning.  

Syftet med tillsynen var att bedöma om vårdgivaren planerar, leder och kontrollerar verksamheten så att kraven på god vård upprätthålls för patienter som vårdas inom sluten somatisk specialistsjukvård. 

Den 12 december 2022 inkom beslut från IVO där följande brist konstateras. Vårdgivaren har inte säkerställt att sjukhuset har disponibla vårdplatser utifrån det faktiska behovet inom den somatiska specialistsjukvården, vilket kan medföra risk för allvarliga vårdskador eftersom patienter riskerar att inte få sina behov av tillsyn/övervakning, omvårdnad och läkemedel tillgodosedda.   

IVO har därför bedömt att vårdgivaren inte planerar, leder och kontrollerar verksamheten så att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL upprätthålls.  

IVO har begärt att vårdgivaren redovisar sin inställning till de brister som IVO konstaterat. Redovisningen ska även innehålla åtgärder som vårdgivaren har vidtagit eller planerar att vidta, både på kort och lång sikt, för att komma till rätt med bristerna

Region Jämtland Härjedalen ser allvarligt på de slutsatser som framkommit i IVO:s granskningsrapport. Ett yttrande från vårdgivaren har tagits fram inom hälso- och sjukvårdsförvaltningsområdet och ska lämnas till IVO senast den 10 mars 2023.

Kompetensförsörjningen i den svenska hälso- och sjukvården är sedan flera år ansträngd. I många svenska regioner används ekonomiska extraersättningar som incitament för medarbetarna att frivilligt förlägga semester utanför sommarmånaderna samt för att ta på sig extrapass. Även i Region Jämtland Härjedalen har extraersättningar tillämpats de senaste åren. Extraersättningarna har i alla steg administrerats manuellt, vilket inneburit ett otympligt och tidsödande arbetssätt, med fördröjda utbetalningar till medarbetare och svårigheter att följa upp kostnaden för extraersättningarna som följd. Arbetssättet har också lett till att avdrag för engångsskatt gjorts vid löneutbetalning. Vidare har några av ersättningarna saknat en tydlig koppling till utförd tid. Exempelvis har ersättningen för en flyttad semestervecka varit lika stor oavsett hur många arbetspass eller -timmar som flytten tillgängliggjort för verksamheten.

Inför sommaren 2023 är bedömningen att behovet av särskilda extraersättningar för vissa enheter och yrkesgrupper inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård kvarstår, främst inom dygnet-runt-verksamheterna. För att underlätta hantering och uppföljning har ett förslag till ny form för extraersättningar tagits fram. Detta innebär att det tidigare systemet med en fast krontalsersättning ersätts med procentuell, kontant ersättning per utförd timme utifrån medarbetarens individuella grundlön. Detta bedöms bättre spegla den enskilde medarbetarens faktiskt utförda tid. Paketeringen av samtliga tidigare extraersättningar till en sammanhållen och enhetlig hantering innebär en tydlighet för både medarbetare och verksamhet. Utvecklingen innebär att systemförändringar i det personaladministrativa systemet Heroma krävs, vilket innebär en kostnad. Storleken på kostnaden är beroende på hur stor del av systemförändringarna som kan ske i egen regi. Hälso- och sjukvårdsledningen bedömer utifrån ett förvaltningsområdesperspektiv att denna kostnad vägs upp av nyttan av en sammanhållen, tydlig och uppföljningsbar hantering.

Hanteringen innebär att hälso- och sjukvårdsdirektören beslutar om för vilka yrkesgrupper och enheter extraersättningarna kan aktiveras och under vilken tidsperiod det kan ske. Aktivering sker först när hälso- och sjukvårdsdirektören bedömer att de åtgärder som ansvariga chefer normalt har i sitt mandat är vidtagna men inte tillräckliga för att uppnå adekvat bemanning. Hanteringen omfattar extraersättningar för pensionerade medarbetare som är timanställda, föräldralediga som arbetar under ledigheten, ersättning för arbete på obekväm tid för mottagningspersonal, flytt av semester till andra tider under året, avbrott av påbörjad semester samt extrapass. Besluten diarieförs och Löneservice aktiverar extraersättningen i det personaladministrativa systemet Heroma utifrån beslutet. Ansvarig chef registrerar den tid som extraersättning ska utges och systemet räknar ut medarbetarens ersättning. Hanteringen innebär att ansvarig chef inte riskerar felregistrering av extraersättningar. För medarbetarens del innebär hanteringen att ersättningen betalas ut snabbare (inom en till två månader), istället för under höstens senare del. För verksamhetens del innebär hanteringen också att en snabb och tydlig uppföljning av kostnaden kan ske i den ordinarie ekonomiuppföljningen.

Kostnaden för enbart extraersättningar under sommaren 2022 har bedömts vara omkring 11 miljoner kronor inklusive PO-pålägg, även om verksamheternas överslag visat på en högre kostnad. Därtill kommer kostnaderna för övertid som inom slutenvården samt akut- och ambulansverksamheterna var omkring 13 miljoner kronor inklusive PO-pålägg under sommaren. I sammanhanget ska noteras att under 2022 har extraersättningar också utgetts till inhyrd personal, vilket inte redovisas här. Den totala kostnaden för inhyrda sjuksköterskor och barnmorskor var inom slutenvården samt akut- och ambulansverksamheterna omkring 16 miljoner kronor sommaren 2022. Den totala kostnaden för extraersättningar och därtill kombinerad övertid bedöms för egenanställd personal slutenvården samt akut- och ambulansverksamheterna (med reservation för betydande osäkerhetsfaktorer) ha varit 25 till 30 miljoner kronor.

Utifrån att lönenivån justeras i och med den årliga lönerevisionen och att ett nytt pensionsavtal medför ökade kostnader för pensionsavsättningar ökar totalkostnaden för extraersättningar 2023, även om hanteringen är oförändrad jämfört med 2022 och nyttjandegraden är på samma nivå. I och med att en större andel egen personal rekryteras kan fler medarbetare komma att vara aktuella för av extraersättningar, vilket kan leda till högre kostnader. I gengäld minskar kostnaden för inhyrd personal. Utifrån de uppskattningar som hälso- och sjukvårdsledningen gjort beräknas kostnaden för perioden 2023-05-01 till och med 2023-11-30 till mellan 40 och 50 miljoner kronor inklusive PO-pålägg med den föreslagna, tydligare, hanteringen. Övergången till denna hantering innebär vissa osäkerhetsfaktorer om slutkostnaden, vilka kommer att kunna elimineras inför 2024. Finansiering sker i likhet med tidigare år inom förvaltningsområde hälso- och sjukvårds ordinarie ram. I och med den nu föreslagna hanteringen kan (beroende på hur det personaladministrativa systemet Heroma konfigureras) extraersättningen helt komma att ersätta övertidskostnader på vissa enheter. Det innebär att kostnadsanalysen för år 2023 behöver innehålla både extraersättningskostnader och övertidskostnader, såväl som kostnader för inhyrd personal för att ge en fullständig bild av hur extraersättningarna använts.

Hanteringen av extraersättningar ska i samverkan med fackliga företrädare riskbedömas avseende påverkan på medarbetarnas arbetsmiljö och möjlighet till återhämtning. Efter sommaren planeras utvärdering av både hantering och kostnader.

I Region Jämtland Härjedalen faller frågor om arbetsvillkor huvudsakligen under Regionstyrelsen. Beslut om ekonomiska ersättningar under anställningen finns inte inom delegationsbestämmelserna, varför beslut ska fattas i Regionstyrelsen.

I samband med årsbokslut 2022 har en sammanställning gjorts av i investeringsplan 2022 beslutade investeringsobjekt som vid årsskiftet antingen är påbörjade men ej avslutade eller fortfarande vid årsskiftet ej är påbörjade.

Enligt nu gällande regler för investeringar, fastställer Regionstyrelsen investeringsbudgeten på objektsnivå. Enligt samma regler ska beviljad investering utgå ur investeringsbudgeten om inte investeringen påbörjats före september månad budgetåret. Om anslaget behöver finnas kvar därefter krävs det ett nytt beslut i regionstyrelsen.

I bilaga 1 redovisas en sammanställning avseende 2022 års investeringsobjekt/investeringsbudget som föreslås att överföras till år 2023 och i bilaga 2, investeringsobjekt som ej genomförs/utgår.

Investeringsrådet har behandlat investeringsärendena den 3/2 2023. Merparten av investeringarna har ej genomförts eller blivit försenade på grund av pandemin eller resurs-/komponentbrist och eller är påbörjade. Rådet gör bedömningen att särskilda skäl föreligger till att investeringarna enligt bilaga 1 inte påbörjats i tid och därmed föreslås att en budgetreservering för överföring från år 2022 till 2023 bör bli aktuell. 169 060 000 kr varav

Hälso- och sjukvård, 79 699 000 kr
Regionstab, 10 176 000 kr
Regional Utveckling, 1 131 000 kr
Haveripott, 9 364 000 kr och
Fastighet, 68 690 000 kr, föreslås överförs till år 2023 och reserveras för genomförandet av föreslagna investeringar.

Beviljade investeringsobjekt 2022 enligt bilaga 2, som ej genomförts dras tillbaka/utgår.