Möte 2023-03-22

• Information från deltagande vid kurs/konferens
• Förtroendemannautbildning (Division medicin)

• Vårdplatsläget
• Undanträngningseffekter 
• Löneläge för undersköterkor
• Patientsäkerhet
• Hälsa på lika villkor 

För både februari månad och för den ackumulerade perioden januari-februari nåddes produktionsmålen för antal operationer på övergripande nivå för division Kirurgi.

Läkarbesöken inom öppenvården fortsätter att öka och ligger på samma nivå som 2020. Även besöken inom sjukvårdande behandling fortsätter öka och man når nästan upp till 2020 års nivå. Antal vårdtillfällen och antal vårddagar inom slutenvården ligger på ungefär samma nivå som föregående år, men lägre är 2020.

De indirekta vårdkontakterna har minskat jämfört med samma period föregående år. En indirekt vårdkontakt kännetecknas av att patienten ej är närvarande, den ska kunna knytas till en enskild patient och den ska vara kostnadsfri för patienten.

Budgetavvikelsen för nettokostnader för perioden januari-februari uppgick till -65 mkr för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Avvikelsen fördelas på en positiv intäktsavvikelse om 4 mkr samt en negativ bruttokostnadsavvikelse om -69 mkr.

Den negativa kostnadsavvikelsen beror främst på personalkostnader inklusive inhyrd personal, verksamhetsanknutna tjänster samt läkemedel. Köpt riks- och regionvård har minskat jämfört med samma period föregående år. Övriga kostnadsposter har mindre avvikelser eller ligger i nivå med budget. 

I budgeten för Hälso- och sjukvårdsnämnden ingår statliga nationella satsningar och för perioden januari-februari har kostnader om 11,1 mkr redovisats. De satsningar som kommit igång avser bland annat Förlossningsvård och kvinnors hälsa, Nära vård/ökad kvalitet, Uppskjuten och Covidrelaterad vård samt Riktad insats uppdämt vårdbehov.

För perioden januari-februari uppgick sjukfrånvaron till totalt 6,7 %, vilket var 2,2 procentenheter lägre jämfört än motsvarande period föregående år. Minskningen beror framför allt på den korta sjukfrånvaron (2–14 dagar) som var mycket hög under de första månaderna 2022.

I Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för 2022 sattes målet att alla patienter, oavsett kön eller könsidentitet, som uppsöker hälso- och sjukvården med symptom/diagnoser där det enligt forskning finns dokumenterade samband med våldsutsatthet ska tillfrågas om de är utsatta för våld. Enligt fastställd rutin ska särskilt fokus ges till frågan för patienter som besöker verksamheter inom område kvinna, folktandvården, akutmottagningen, barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin samt till långtidssjukskrivna patienter och gravida patienter inom mödrahälsovården.

Sedan 2016 har statistik följts över antalet patienter som fått frågan om våld och där det dokumenterats på ett patientsäkert sätt i våldsmallen i journalen. Under 2021 var det 2318 patienter som hade en notering i journalen, 2022 var det 2497. Ökningen var alltså marginell mellan föregående år. Under 2023 ses däremot en ökning på över 100% jämfört med samma period föregående år. Systemet som använts för att följa frågan om våldsutsatthet har hitintills inte fullt ut stött framtagandet av andel patienter på ett tillförlitligt sätt, måluppfyllelse utifrån nämndens målvärde kan därmed inte redovisas.

När det gäller andel sjukskrivna, längre än 30 dagar, som fått frågor om våldsutsatthet låg nivån på 3–4 % under de tre första kvartalen 2022 för att sista kvartalet stiga till 8,6 %. Hittills i år ser ökningen ut att hålla i sig.

Det har kommit signaler från verksamheterna om att 2022 års målsättning att samtliga patienter (100%) ska tillfrågas om våld snarast uppfattats som problematiskt då man inte upplever det som rimligt eller möjligt att nå. I dialog med hälso- och sjukvårdsledningen har målet därför justerats till 20 % för 2023 samt tydligare fördelats ut på verksamhetsnivå. Detta har inledningsvis gett en god effekt, framförallt när det gäller Akutområdet. Där har man från och med årsskiftet påbörjat ett förändringsarbete för att implementera rutinen att samtliga patienter som söker på akuten ska tillfrågas om våldsutsatthet. Man har i utgångsläget valt att ställa frågor om våld till personer som anländer till akuten med ambulans. Under januari fick 177 personer frågor om våld och en riktig dokumentation kring detta. Under februari har man ökat antalet som tillfrågas. Andelen som fått frågor ligger på drygt 10 % efter en dryg månads arbete med detta och man är helt inriktade på att nå 20% innan året är slut. Det har varit möjligt att med hjälpa av systemet Cosmic Insights få fram siffror på andel patienter, arbete kommer nu utvecklas för att öka förståelsen och kunskaperna kring funktionen för att få spridning till övriga områden.

Sammantaget kan ett ökat engagemang och medvetenhet för frågorna konstateras utifrån att ansvaret tydligare har fördelats ut på verksamheterna inför 2023.

Arbete för att kvalitetssäkra hälso- och sjukvårdens arbete med att upptäcka och hjälpa våldsutsatta personer

Utbildningsstöd finns att tillgå för alla verksamheter både i form av digitala utbildningar som finns tillgängliga i Kompetensportalen, samt i form av skräddarsytt verksamhetsanpassat stöd från sakkunniga inom området. Under hösten 2022 och under vintern och våren 2023 upplevs efterfrågan på stöd i till exempel utbildnings- och metodfrågor vara högre än tidigare.

Vårdprogram, rutiner och riktlinjer hålls regelbundet uppdaterade. I och med lagen om Barnfridsbrott och uppdatering av Socialstyrelsens författningssamling HSLF-FS 2022:39 (socialstyrelsen.se) som trädde i kraft 1/11 2022 har regionens övergripande dokument ”Att ställa frågan om våld och hantera svaret ” uppdaterats. Information om nya författningssamlingen har gått ut till hälso- och sjukvårdsledningen samt till verksamheterna.

Regionen deltar fortsatt i myndighetssamverkan på flera nivåer, enligt länsövergripande överenskommelser i samverkan med bland annat Länsstyrelse, Polismyndigheten och kommuner. Regionledningen har tagit beslut om Region Jämtland Härjedalens fortsatta medverkan i operation Norrsken, operativ myndighetssamverkan för våldsutsatta vuxna. Detta föredrogs i HSN i januari (HSN/2630/2020).

Vecka 47 anordnades återigen en uppmärksamhetsvecka kring våld och barn som far illa. Under veckan spreds information och kampanjer på regionens sociala medier. En föreläsning kring Hbtqi-personer och våld med särskilt fokus på bemötandefrågor anordnades. Regionen var också delaktiga i samverkan med Bio Regina, Länsstyrelsen, Östersunds kommun, Svenska kyrkan, Gaaltije och Sametinget i ordnandet av tre extra visningar av filmen ”Tystnaden i Sapmi”. En dokumentärfilm om sexuella övergrepp inom samiska befolkningsgrupper.

Statsbidrag för arbetet mot våld i nära relationer

Region Jämtland Härjedalen har sedan flera år erhållit riktade statsbidrag utifrån den nationella strategin för mäns våld mot kvinnor. Medlen finansierar två samordnarfunktioner för våld i nära relationer som finns placerade på Folkhälsoenheten med uppdrag att stödja Hälso- och sjukvårdens verksamheter enligt arbetet som redovisats i den här uppföljningen. Därtill har dessa medel möjliggjort nämnda utbildnings- och informationsinsatser samt att två personer från akuten och två personer från psykiatrin deltagit på utbildning i våld i nära relationer på Nationellt centrum för kvinnofrid. Det är ännu oklart om medel fortsättningsvis kommer fördelas från och med 2023.

Regionens revisorer har i december 2022 presenterat sin granskning av vårdskuld inklusive uppskjuten vård på grund av pandemin. Revisionens sammanfattade bedömning är att hälso- och sjukvårdsnämnden inte fullt ut har haft en tillfredställande planering eller har vidtagit tillräckliga åtgärder för att hantera det uppdämda vårdbehovet som uppstått efter pandemin. Tillgängligheten uppfyller inte kraven i vårdgarantin och inom flera områden nås inte vårdgarantin. Avsaknad av analysverktyg och brister i datakvalitet försvårar arbetet med att förbättra tillgängligheten. En vårdlotsfunktion saknas för att avlasta verksamhetsområdena när patienter behöver stöd för att få hjälp inom vårdgarantin. Produktions och kapacitetsplanering är implementerad på endast ett fåtal områden.

Revisorerna lämnar sex rekommendationer och begär att hälso- och sjukvårdsnämnden ska redovisa vidtagna samt planerade åtgärder med en tidplan senast 2023-03-30.

Ett svar till regionens revisorer har upprättats.

I enlighet med Kommunallagens krav ska Hälso- och sjukvårdsnämnden se till att den interna kontrollen är tillräcklig. För att nå detta krav ska en internkontrollplan årligen upprättas, varefter uppföljning ska ske två gånger per år. För 2023 planeras uppföljning av internkontrollplanen vid nämndens sammanträden i maj och november.

I interkontrollplanen för 2023 har åtta olika risker prioriterats utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan. Riskerna har riskvärderats och åtgärder tagits fram i syfte att begränsa riskernas effekter. För samtliga risker har bedömningen gjorts att de under 2023 är möjliga att begränsa, men inte fullt ut eliminera.

Riskerna som (utan inbördes ordning) prioriterats utifrån verksamhetsplan 2023:

• Tillgänglighet enligt vårdgarantin upprätthålls ej.
• Vård inom medicinsk planering upprätthålls ej.
• Nyblivna föräldrar får inte det stöd de kan förvänta sig.
• Vuxentandvård ges ej enligt behov.
• Andel patienter som tillfrågas om våldsutsatthet är för få.
• Den totala vistelsetiden för patienter på den somatiska akutmottagningen blir för lång.
• För hög sjukfrånvaro.
• Ekonomiskt underskott.

Socialdepartementet tilldelade 2019 medel utifrån den nationella överenskommelsen om psykisk hälsa att användas i samverkan. Den ursprungliga handlingsplanen togs fram i anslutning till arbetet med den regionala analysen och utifrån tidigare dokumentation om PRIO – arbetet. Arbetsgruppen bestod av representation från länets kommuner, brukarorganisationer (JLB/NSPH Jämtland Härjedalen) samt från Region Jämtland Härjedalen. Handlingsplanen förankrades hos kommunernas förvaltningschefer för vård och omsorg, Region Jämtland Härjedalens ledningsgrupp, hälso- och sjukvårdschef och omvårdnadsstrateg, länets elevhälsochefer, enhetschef folkhälsoenheten, verksamhetschef Ungdomsmottagningen, samt i BuZ. Vidare förankrades handlingsplanen i SamReKo HSI (då L-IFO), Fredagsgruppen, SVOM och Barnarenan innan inlämning till SKR. Planen har därefter reviderats årligen och följts upp i enlighet med de kravs som har angetts i överenskommelserna mellan Regeringen och SKR.

I november 2018 togs politiskt grundbeslut om investering ombyggnad av plan 5-6 vid Östersunds sjukhus. Tanken var att erhålla bättre grundförutsättning för effektivare vård samt förbättrad tillgänglighet för patientgrupperna inom Öron/Näsa/Hals varav uppåt 50% barn, Hörcentralens hörapparatsutprovning, synskadade samt Specialisttandvårdens mer avancerade käkkirurgi

Begäran om utökad investeringsram för ombyggnation av plan 5 och 6, Hörcentralen hus 9 plan 3 samt anpassningar för Syncentral och HNR på Remonthagen behandlades av hälso- och sjukvårdsnämnden 2021-03-31 §30 och återremitterades med motiveringen ’Ärendet återremitteras för att kompletteras med vilka patient- och verksamhetseffekter investeringen kommer generera samt en prioritering av åtgärderna ifall det saknas finansiering att genomföra samtliga’.

Projektet har kantats av störningar och det som hittills är genomfört är ombyggnad av personalutrymmen i hus 15 plan 5 under 2022. Det har även genomförts en organisationsförändring där det tidigare området för ÖNH delats i två verksamheter en för ögon och en för öron. Under tiden har det framkommit att operationsverksamheten (ej barn) kan utföras i C op lokaler på plan 4. Fortsatt utredning om framtida operationsbehov och lokalisering bör ske parallellt med utvecklingen av plan 6.

Det är fortsatt mycket angeläget att projektet kan drivas vidare enligt uppdaterat projektdirektiv som är tredelat i dess genomförande se bilaga.

Steg 1. Iordningställande av lokaler och flytt av av syncentralen till lokaler vid Remonthagen, samt flytt av ögonmottagningens barnverksamhet till Remonthagen (nytt), inkluderat anpassningar för HNR på Remonthagen.

Steg 2. Anpassning av lokaler för hörcentralen hus 9 plan 3 inklusive en flytt av mobila stroketeamet.

Steg 3. Ombyggnad hus 15 plan 5 och 6, bör ske i samband med utveckling av plan 6 i sin helhet

I investeringsbudget för hälso- och sjukvårdsnämnden finns medel (ca 9 mkr) avsatta för att färdigställa etapp 1 av projektet.

I investeringsplanen för 2023 har, enligt (RS/417/2022), ambulansverksamheten beviljats 11 250 tkr för reinvestering av 5 st ambulansfordon. Behovet har dock reviderats till 4 st. Istället föreslås att del av de beviljade medlen 1 600 tkr för ett fordon får användas till att investera i nya fordonsdatorer/navigeringssystem till de befintliga ambulanserna samt inköp av fler mobimedenheter. Beslutad total investeringsram för år 2023 förändras inte genom föreslagen omdisponering men förändringen innebär en minskning av den totalt beslutade investeringsramen för ambulansverksamheten.

Bakgrund/Behovsanalys
Ambulanssjukvården har för tillfället en relativt bra fordonsflotta. I flera år har det sparats in på utrustning i ambulanser genom att återanvända teknisk utrustning och istället har det prioriterats att kunna köpas in någon fler ambulans. I dagsläget har det uppstått ett problem med för gamla fordonsdatorer som det inte går uppgradera kartor i. Detta har blivit ett patientsäkerhetsproblem då navigeringen inte stämt på larm ut till patient och därför fördröjt insatsen med minuter på brådskande larm. I dagsläget ser ambulanssjukvården även en brist i medicinteknisk reservutrustning när mobimedenheter skadas, går sönder eller inte fungerar tekniskt. Även detta är en patientsäkerhetsrisk, då ambulanser riskera att stå utan fungerande medicintekniskutrustning för att tex sända ekg eller skriva journal. 

Konsekvenser vid utebliven omfördelning
 Ambulanssjukvården gör bedömningen att i dagsläget måste det prioriteras utrustning för att verksamheten ska kunna fungera bättre, samt för att möta patientsäkerhetsavvikelser. Detta för att förebygga risk för brister i navigation samt brist på medicinteknisk utrustning. Baserat på budgetplanen för kommande år med inköp av 4st ambulanser 2024, 2025 och 2026, så bör denna omprioritering inte påverka fordonsflottan negativt. 

Mot bakgrund av ovanstående önskas beslut om att få byta investeringsobjekt för 2023 från 1 st ambulans till en samlad investering av fordonsdatorer och mobimedenheter.

Investeringsrådet har behandlat ärendet den 23/2 2023 och föreslår att omdisponeringen godkänns.

I Regionplan och budget 2022-2024 identifierades behovet av nya lokaler i Funäsdalen och i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan tydliggjordes att beslut om detta skulle fattas under 2022 . Mot bakgrund av ovan fattade Regionstyrelsen den 25 januari 2022 §12 beslut om att göra en ny behovsanalys gällande lokaler för regionens hälso-och sjukvårdsverksamhet i Funäsdalen. I ärendet framgick att den färdiga behovsanalysen ska redovisas till hälso-och sjukvårdsnämnden som därefter ska överlämna den till regionstyrelsen som underlag till projekteringen. Nybyggnation ska stödja framtida arbetssätt och bland annat ta hänsyn tillföljande:

Primärvårdens, ambulanssjukvårdens och folktandvårdens behov lokalt samt behov från specialiserad vård att bedriva utflyttad specialiserad vård på plats

Omställningen till Nära vård med fokus på att tillgodose befolkningens behov av hälso-och sjukvård.

Behovet av lokaler för ett kliniskt träningscenter eller fortbildningsverksamhet skall utredas.

Behov av att arbeta med digitala verktyg och digitala arbetssätt i olika vårdsituationer och andra möten som sker i verksamheten.

Lokalutformningen ska möjliggöra ett effektivt nyttjande av resurser.

I uppdraget ingår att, vid behov, anskaffa mark för att kunna bygga lokalerna.

Samverka med andra externa verksamheter som kan samlokaliseras i nya lokaler.

Vid framtagande av lokalbehov skall den av regionledningen beslutade lokalprocessen följas.

Under hösten 2022 har ett funktionsinriktat arbete med representanter från alla tre verksamheter (hälsocentral, tandvård och ambulans), beskrivit nuläge och ett önskat framtida läge i en ny gemensam lokal som möter krav enligt ovan inkluderat en förväntad ökning av patientbesök. Resultatet har därefter omformats till en lokalförteckning som beskriver antal rum för olika typer av verksamhet, behandling, administrativa rum mm. Särskild vikt har lagts vid att tänka i generella termer för maximalt nyttjande av respektive rum. Nästa steg som pågår är att med stöd av PTS (Program Teknisk Standard) dokument översätta lokalförteckningen till en lokalbehovsplan där vi ser över flöden och samband för olika spår, t.ex. akut flöde och et t planerat tids bokat flöde, med fokus på patient.

I april 2022 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att Regiondirektören skulle ansöka om Torvalla hälsocentral som en egen vårdenhet. Vidare beslutades att lokalfrågan skulle utredas inom ramen för processen för lokalförändring, med början i en behovsanalys och efterföljande förstudie innehållande lokalprogram, planlösning, teknisk redovisning och bedömd kostnad och förslag till lösning.

Utifrån uppdraget att återetablera en hälsocentral i befintliga lokaler i Torvalla samt framtaget underlag i form av lokalbehovsförteckning för Hälsocentralen (HC) och Familjecentralen (FC) har ett lösningsförslag arbetats fram i form en planlösningsskiss samt en utrymmesredovisning (lokalprogram).

Förutom ytskiktanpassning så måste viss anpassning ske av lokalerna både utifrån hälsocentralens behov men även utifrån anpassningar kopplat till familjecentralen.

I förstudien bedöms projektkostnaden till ungefär 15,5 miljoner kronor med en osäkerhet på ungefär 30%. Vilket innebär en total investeringskostnad på ungefär 20 miljoner kronor. Investeringsramen fördelas med 2 miljoner kronor 2023 för projektering och 18 miljoner kronor 2024 för genomförande av investeringen.

I den bedömda kostnaden ingår inte lös inredning och utrustning, eventuellt yttre installationer (såsom fjärrvärme, fjärrkyla, VA, el/tele/data) eller eventuellt yttre byggnation (såsom cykel/barnvagnsparkering under tak etc). Medel för konstnärlig gestaltning ska enligt gällande riktlinje hanteras med 1% av årlig fastighetsinvesteringsplanen och behöver beaktas i det sammanhanget.

Kostnad för projektering 2023 ryms i den investeringsram för fortsatt utveckling av Torvalla på 5 miljoner kronor som ligger hos Fastighetsavdelningen (HSN/649/2022).

För 2024 behöver Hälso- och sjukvårdsnämnden få en utökad investeringsram med 18 miljoner kronor för genomförande av själva investeringen i fastigheten. Vidare behöver nämnden få utökad investeringsram för inköp av inventarier och annan utrustning till Hälsocentralen. Kostnaden för detta beräknas till 6 miljoner kronor.

Viss justering av investeringskostnaden 2024 kan behöva ske när projekteringen är genomförd och nuvarande kostnadsbedömning är mer exakta.

Ifall nämnden inte ges en utökad ram för 2024 kommer antingen nämnden att behöva prioritera bort andra investeringar med motsvarande summa i sin investeringsram alternativt avbryta återetablering av Torvalla hälsocentral. Då det gäller möjligheten att göra omprioriteringar i befintlig investeringsbudget så görs bedömningen att det inte är möjligt då det skulle få stora effekter på övrig verksamhet.

Förvaltningen föreslår utifrån detta att Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår fullmäktige att nämnden får en utökad investeringsram med totalt 24 miljoner kronor för 2024.

Investeringsrådet har behandlat ärendet per capsulam den 7 mars 2023. Investeringsrådet föreslår att finansiering bör göras enligt ovan och genom utökad investeringsram för år 2024 med totalt 24 miljoner kronor.

Januari 2019 kom en ändring i lagen om genetisk integritet (2016:351) som innebar att kravet på att det blivande barnet har en genetisk koppling till minst en förälder togs bort. Med anledning av ändringen blev det tillåtet att utföra assisterad befruktning med dubbeldonation (DD) och embryodonation (ED).

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beslutade vid sitt sammanträde den 18 november 2022 om en revidering av rekommendation om enlighet i regionernas erbjudande av offentligt finansierad assisterad befruktning.

I rekommendationen anges vilka som kan komma i åtnjutande av regionfinansierad assisterad befruktning, åldersgränser med mera.

I samverkan med övriga regioner föreslås tillsvidare enbart dubbeldonation med anledning av att embryodonation behöver utredas mer och först kan bli aktuellt om några år då de som ska donera sina embryon, på grund av smittorisken, måste vara provtagna enligt en viss procedur samt att de ska vara färdiga med sin egen familjebildning. Beslut om införande av embryodonation får därför fattas vid senare tillfälle.

Behovet av dubbeldonation är oklart vilket gör att ekonomiska beräkningar saknas liksom uträkning för eventuella merkostnader för Region Jämtland Härjedalen.

Uppskattningsvis handlar det om mellan noll och fem dubbeldonationer per år.

Den nya lagstiftningen har inte åtföljts av statlig finansiering och det står varje region fritt att besluta om avgifter i samband med assisterad befruktning.

I ett tidigare ärende (RS/1016/2016) om assisterad befruktning beslutades att införa en avgift på 2 500 kr för alla former av assisterad befruktning samt att avgiften inte ska ingå i högkostnadsskyddet. Vilket föreslås gälla även för assisterad DD.

Kvinnokliniken planerar att från 1 januari 2024 ta emot vårdbegäran avseende DD och ED.