Hoppa över navigering
  •   2

    Val av justerare och tid för justering

  •   3

    Fastställande av föredragningslista

    • Lägesrapport Corona
    • Analysmetoder
    • Coronalinjen
    • Folktandvårdens verksamhet
    • Statsbidrag
    • Uppdrag nära vård - digitalisering
    • Sommarplanering och bemanning
  • Avvikelsen för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen uppgick för perioden ack. mars 2020 till 30,0 Mkr.
    Största avvikelserna mot budget avser personal, läkemedelskostnader, köp av verksamhet och inhyrd personal. Intäkterna visar på en positiv avvikelse främst beroende på högre intäkter från såld vård mot andra regioner. Kostnader för köpt vård och sjukresor inkl. ambulansflyg visar på positiv avvikelse såväl mot budget som föregående år. I utfallet finns på såväl intäktssidan som kostnadssidan ca 11 Mkr som avser vidarefakturering av avtal, och som är resultatneutrala, men som driver omsättningen. Andelen stafettkostnader i förhållande till kostnad egen personal är efter mars 15,38 % för läkare och 2,86 % för sjuksköterskor.
    I utfallet finns upparbetade kostnader på 11,6 Mkr som skall bekostas av statliga stimulansmedel och som finns med i Regionens resultat, men då under Regionstyrelsen. Vidare finns även kostnader på 2,2 Mkr som är kopplade till den rådande Coronapandemin.
    Sjukfrånvaron är ack mars 2020, 6,6 % totalt vilket är 1,1 % högre jämfört med motsvarande period 2019. Totalt har antalet sjuktimmar ökat med 15 137 timmar mot föregående år, varav enskilt månaden mars svarar för en ökning med 20 953 timmar. Hela förändringen helt beroende på de försiktighetsåtgärder vid förkylningssymptom som finns i Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
    Tillgängligheten förbättras generellt för regionen och ger i nuläget god utdelning i form av ersättningar ut kömiljarden. Utfallet avser ack februari och har således inte direkt påverkats av Coronapandemin.
    Produktionen har minskat inom öppenvården, till stor del beroende på Coronapandemin. Vi ser dock en kraftig ökning av indirekta vårdkontakter som i och för sig inte väger upp minskningen av direkta vårdkontakter, men som kan ses som en första positiv signal för att såväl egen personal som vårdsökande ändrar beteende. Produktionen inom slutenvården minskar även den något. Även antalet vårddagar minskar, medan medelvårdtiden visar på en svag ökning.

  • Region Jämtland Härjedalens revisorer har genomfört en granskning av Region Jämtland Härjedalens ärendehanteringsprocess och dokumenthanteringsprocess. Granskningen har omfattat regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Sammantaget gör revisorerna bedömningen att de tre granskade nämnderna inte har en helt tillfredsställande styrning, uppföljning och kontroll av att regelverket kring ärendehantering och dokumenthantering efterlevs.

    Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden att tillse att samlade dokumenthanteringsplaner finns för respektive kärnverksamhet, stärka den interna kontrollen och införa rutiner för systematisk uppföljning och kontroll av följsamhet till uppställda krav avseende de båda processerna samt överväga att införa obligatorisk utbildning för nya handläggare och för handläggare som ofta avviker från beredningsprocessens krav.

    Varje nämnd ansvarar för myndighetens hantering av sina allmänna handlingar och för beredning av sina ärenden och lämnar därför egna svar på granskningen. Sammantaget ser hälso- och sjukvårdsnämnden positivt på den granskning som genomförts och instämmer i att Region Jämtland Härjedalens processer för ärendeberedning och dokumenthantering kan utvecklas. Åtgärder som planeras är att införa obligatoriska utbildningar för handläggare, hantera uppkomna brister i ärendeberedningen i Internkontrollmodulen i Stratsys och fortsätta arbetet med att upprätta dokumenthanteringsplaner.

    Bilagor

  • Det är i nuläget stor påverkan på patienternas tillgänglighet. Under mars månad har verksamheten dragit ner den elektiva vården till sommarnivå. Ett stort antal besök är avbokade på grund av covid-19 eller symtom på detsamma. En genomgång av nuläget per klinik och strategier inför hösten visar på ett antal problemområden inom bl a ögon, öron, buv och rehab men också inom ett antal områden där det inför hösten ser skapligt ut. Anledningarna är bl a minskat antal remisser, minskat antal turister med skador, minskat antal ”vanliga” akuta besök. Det är fortsatt viktigt att de patienter som kan och är friska kommer på de besök som erbjuds utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv.
    Överenskommelsen Ökad tillgänglighet: medel till regionerna var avsedda att betalas ut under 2020 baserat på flera prestationskrav. Genom en ny tilläggsöverenskommelse revideras överenskommelsen och de prestationsbaserade medlen för mars t.o.m. november fördelas mellan regionerna utifrån befolkningsstorlek. Redovisningsdatumet för regionernas handlingsplaner senareläggs till den 31 mars 2021. Regionerna får även förlängd tidsfrist för att tillsammans med SKR införa den nya modellen för utvecklad uppföljning av den specialiserade vården. Istället för den 1 april 2020 ska regionerna senast den 1 oktober 2020 rapportera alla besök i primärvården och i den specialiserade vården, inklusive BUP.
    Ett särskilt arbete pågår inom Region JH med att följa upp vårdgaranti, undanträngning och covid-19s påverkan pågår inom region JH se underlag

    Bilagor

  • Regionfullmäktige beslutade 2020-02-13, § 18, att justera prislistan för allmän- och specialisttandvård fr.o.m 2020-03-01 med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs, Tandvård och Läkemedelsverket, referenspris som gäller fr.o.m. 2020-01-15
    De senaste 6 åren har referensprislistorna för allmän- och specialist-tandvård höjts i varierande grad av TLV. Från att vissa år bara ha höjts 0,3 % till en höjning med 3 procent.
    Höjningarna har också varierat mellan olika åtgärdsgrupper i prislistan. Den höjning som TLV fastslagit för 2020 skulle innebära en intäktsökning för vår region på 2,17 %.
    Detta har inneburit att de ökade intäkterna från vuxentandvården flera år inte har motsvarat ökningen av produktionskostnaderna. Under 2020 innebär detta att FTV tappar intäkter på ca 450 000 kr. 
    Med anledning av beslutet om att fortsättningsvis använda TLV:s prislista behövs en utredning av vilka konsekvenser detta beslut får för Folktandvårdens verksamhet.
    Hälso- och sjukvårdsnämnden gav vid sammanträde 2020-02-27 §14 regiondirektören i uppdrag att dels utreda konsekvenserna av regionfullmäktiges beslut att använda sig av TLV:s prislista samt redovisa dessa och förslag till åtgärder till nämnden den 2 april samt att se över hela rambudgeten för Folktandvården för att uppnå kostnadstäckning med kvalitet utifrån lagkrav till nämnden den 17 september.
    Folktandvården har ett uppdrag som till stora delar är konkurrensutsatt och finansieras enligt fastställd prislista. Förutom detta har folktandvården även ett uppdrag att verka för folkhälsa, tillgänglighet och sistahandsansvar för hela länets befolkning och som finansieras av skattemedel. För att ge förslag till åtgärder för en hållbar framtida ekonomi måste Folktandvårdens totala uppdrag vägas ihop oavsett finansieringsform.

  • Resultat från hälso- och sjukvårdsbarometern ingår i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhets- och uppföljningsplan för 2020. Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning i vilken region Jämtland Härjedalen årligen deltar. Enkätundersökningen når ut till 1000 medborgare i länet och speglar befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården ur olika aspekter såsom tillgång till hälso- och sjukvård, förtroendefrågor och attityder till väntetider. I årets undersökning finns det vissa skevheter utifrån rikets fördelning. Respondenter i åldersgruppen 40–49 år och uppåt är något överrepresenterade och respondenter mellan 18–39 år är något underrepresenterade. Detta påverkar totalresultaten något då äldre personer generellt instämmer i något högre grad i de olika påståendena jämfört med yngre personer, vilket medför att resultaten blir något mer positiva än vad som motsvarar hela befolkningen. I samtliga åldersgrupper är det en klar majoritet som är nöjda med tillgången till hälso- och sjukvård. De som är 60 år eller äldre är mer nöjda med tillgången jämfört med de som är yngre. Kvinnor och män tycker i ungefär lika hög utsträckning att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver. Bland de personer som är födda utanför Norden är det något mindre vanligare att tillgången upplevs som tillräcklig. I jämförelse med 2018 har andelen instämmande ökat mest för invånare som är födda i övriga Europa. Hur de som svarar uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd har stor betydelse för svarsmönstret på majoriteten av frågorna i denna undersökning. Det syns bland annat i resultatet för frågan om tillgången till hälso- och sjukvård. Personer med sämre allmänt hälsotillstånd tycker i lägre grad än övriga att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver.
    En sammanfattning av resultatet för Region Jämtland Härjedalen visar bland annat att:
    En majoritet av medborgarna, 84 procent, uppger att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver, resultatet är i nivå med rikets och något bättre med föregående mätning.
    66 procent av invånarna tycker att väntetider till hälsocentraler är rimliga, vilket är högre än riksgenomsnittet. När det kommer till väntetider för besök och behandling på sjukhus svarar 45 procent av medborgarna att de anser att väntetider är rimliga, således oförändrat från föregående år.
    61 procent av medborgarna svarar att de har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården som helhet, vilket är i nivå med rikets resultat och oförändrat mot föregående års mätning.
    64 procent av respondenterna uppger att de har ett stort eller mycket stort förtroende för hälsocentralerna. För sjukhusvården är motsvarande siffra 69 procent. Resultatet motsvarar riksgenomsnittet och är tre procentenheter bättre än resultatet 2018.
    7 av 10 har ett mycket eller ganska stort förtroende för 1177 Vårdguiden via telefon. Ett resultat som är högre än genomsnittet för riket.
    För Vårdguidens e-tjänster har förtroendet ökat sex procentenheter från föregående mätning (63% 2019, 57% 2018).
    Befolkningen är fortsatt tveksam till digitala besök, dock har de tveksamma minskat med hela 10 procentenheter (57% 2018, 47% 2019).
    47 procent av de tillfrågade anser att vården ges på lika villkor vilket är signifikant lägre än riket som helhet. En svag förbättring om två procentenheter mot 2018 års mätning.

    Bilagor

  • Regionens revisorer har överlämnat revisionsberättelsen för år 2019 för Region Jämtland Härjedalen och revisionsrapport 2019, Årets granskning av Region Jämtland Härjedalen till fullmäktige. Regionens revisorer har i revisionsberättelsen redovisat resultat av granskningen för år 2019.
    Med anledning av regionens revisorers uttalande i ansvarsfrågan och enligt 5:e kap 32 § KL ska hälso- och sjukvårdsnämnden och de ledamöter och ersättare som tjänstgjort men avgått under 2019 ges möjlighet att inkomma med förklaring. Förklaringen bör ha inkommit till fullmäktiges presidium senast den 27 maj 2020.
    Hälso- och sjukvårdsnämnden har utarbetat ett förslag till förklaring enligt bilaga.

    Bilagor

  • Ett förslag till ny reviderad styrmodell för Region Jämtland Härjedalen har tagits fram. Ärendet har behandlats av regionstyrelsen i mars 2020 och ska beslutas på nästa regionfullmäktige. Enligt den tidsplan för verksamhetsplanering och budget 2021 som regionfullmäktige redan beslutat om och som följer den nya styrmodellens principer gäller att regionstyrelsen och nämnderna ska lämna inspel till arbetet med Regionplan och budget 2021-2023 senast 30 april. Ett förslag till rapport med inspel från Hälso- och sjukvårdsnämnden har nu tagits fram.

    Regionplan med budget utgör grunden för Region Jämtland Härjedalens årliga planering och budgetarbete. Planen fastställs av regionfullmäktige i oktober men arbetet med planen inleds redan under våren. Arbetet ska kännetecknas av hög delaktighet på alla nivåer. Inspelen till styrelsen och nämnderna är ett underlag för planeringsarbetet och ska utgå från rapporter från förvaltningsområdena och inkludera Summering av ekonomiskt resultat och måluppfyllelse 2019, Innevarande års verksamhetsplaner och prognos, Framtidsanalys och förändringar, Behov och satsningar inför planperiod 2021-2023 och Nyinvesteringar 2021.

    Därav bygger inspelet framförallt på de rapporter med framtidsanalyser och behov som inkommit från förvaltningsområde hälso- och sjukvård. Inspelet ska i första hand ses som ett underlag inför det inledande arbetet med regionplan och regionstyrelsens verksamhetsplan.

    Sammantaget visar den rapport som tagits fram på ett framtida vårdbehov som byggs och kommer att byggas upp under 2020 på grund av den rådande Coronapandemin. Vidare finns ett stort behov av ombyggnationer inom sjukhuset för att kunna skapa effektivare flöden för patienter och operationer. Hälso- och sjukvården ser även ett behov att genomföra reinvesteringar i medicinteknisk utrustning som till stor del är gammal och uttjänad. En fortsatt satsning mot nära vård, utbyggd digitalisering och förändrade arbetssätt är också prioriterade områden. I pandemins spår kommer också ett ökat fokus på psykisk ohälsa att vara nödvändig.

    Inspelet från nämnderna överlämnas efter behandling i respektive organ till regionstyrelsen. Regionstyrelsen gör därefter en summering av inspelen. Den summeringen utgör grunden för innehållet för den gemensamma budgetdag som finns inplanerad den 5 juni. Budgetdagen är i sin tur startskottet för regionens fortsatta planering och budgetarbete inför 2021.

  • 2016 fattade dåvarande SKL och regeringen en överenskommelse om en gemensam vision för e-hälsa 2025. Vid denna tidpunkt ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att:

    • Underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd
    • Utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
    • Visionen beskriver också vad detta innebär för bland annat patienter, brukare och klienter. För att visionen ska kunna uppnås tydliggörs även vikten av att medarbetare har en digital arbetsmiljö som möjliggör hög kvalitet och stöder de processer medarbetare verkar i.

    När Region Jämtland Härjedalen beslutade att införa Office365 som digital arbetsplats var detta en viktig faktor. En modern digital arbetsplats skapar förutsättningar för ett ökat mobilt arbetssätt och olika typer av samarbete och möten på distans, vilket i sin tur resulterar i minskade behov av resor, effektivare samarbeten och tidsbesparingar. Utöver detta ville Regionen positionera sig som modern och framåtsträvande i att nyttja digital teknik för att kunna uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
    På ett övergripande plan handlar det om att skapa en digital arbetsmiljö som stödjer de processer medarbetarna verkar i. Digitaliseringen bidrar också till utvecklingen av nya karriärvägar när andra och nya typer av behov eller tjänster uppstår vilket kan vara attraktivt för den långsiktiga kompetensförsörjningen. En grundförutsättning för att uppnå detta är tillgång till välfungerande verktyg för dokumentation samt kunskaps- och beslutsstöd som säkerställer hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar det vardagliga arbetet.

    Införandet av Office365 och utbyggnaden av övrig digital infrastruktur har fortskridit men hälso- och sjukvårdsnämnden anser att utvecklingen vad gäller digitaliseringen behöver påskyndas. Tekniken ska vara en hjälp för regionens medarbete, förenkla arbetssätt och göra det möjligt att utföra vissa arbetsuppgifter på distans, exempelvis kontrollera arbetsscheman och delta på videomöten. En förutsättning att fullt ut kunna nyttja den nya tekniken är att alla regionens medarbetare erhåller en tjänstetelefon som fullt ut inbjuder till användning av de verktyg som Office365 och andra arbetsapplikationer tillhandahåller.

  • Områdena Kvinna och Kirurgi äskar omdisponering inom beslutad investeringsbudget för år 2020. Beslutad total investeringsram för år 2020 förändras inte genom föreslagna omdisponeringar.

    Området Kvinna
    I beslutad investeringsbudget 2020 återfinns inom ramen för investeringar kopplade till investeringsrådet, 700 000 kr avseende inköp av ett laparoskop. Området äskar att de beslutade medlen för laparoskopet omdisponeras till inköp av två ultraljudsapparater för motsvarande budget istället (ansökan bifogas).
    Verksamheten har tre ultraljudsapparater vid gynmottagningen och en vid kvinnohälsan. Dessa är ca 12-13 år och är riktigt dåliga gynekologiska ultraljudsapparater. Om några av dessa inte kan bytas ut är det ökad risk för extra mottagningsbesök för patienten. Vid mer än 90% av gynmottagningens patienter görs ett ultraljud i samband med besöket. Verksamheten kan därför vid ökade problem med apparaterna behöva minska de dagliga mottagningarna vid en-två undersökningsrum.
    Laparoskopet lagades år 2019 och området anser att det klarar sig med det tills vidare. Det finns möjlighet att laga det igen samt låna av kirurgområdet.

    I investeringsplan 2021 har området ansökt om att få köpa in två stora ultraljudsapparater samt ytterligare två mindre gynekologiska ultraljudsapparater. Det finns inga avtal för någon av dessa utan en upphandling måste göras och det finns starka önskemål om att få köpa in apparater från samma företag då knappologin skiljer sig mellan företagen och det är många i personalen som arbetar med apparaterna. Det finns då en stark medicinsk säkerhet att man är kunnig på apparaterna. Önskemålet är därför att under år 2020 göra en upphandling på alla dessa apparater och med eventuell option. Två apparater köps in och betalas under 2020 och de andra två apparaterna köps och betalas i början på år 2021. Äskade medel om 700 000 kr är inte säkrade då upphandling saknas för närvarande. Eventuellt budgetöverskridande får området finansiera från driftbudgeten. Notera att alla äskade inköp avser reinvesteringar.
    Investeringsrådet har behandlat ärendet per capsulam den 27/4 2020 och föreslår att omdisponeringen godkänns.

    Området Kirurgi

    Området sökte den 2/4 2020, 99 780 kr ur den akuta haveripotten för att investera i en undersökningsstol som havererat. Enligt delegationsbeslut från Regiondirektören den 8/4 2020 (bifogas) avslogs ansökan om finansiering ur 2020 års akuta haveripott då investeringen i undersökningsstolen inte bedömdes uppfylla de krav som berättigar till prioritering inom den akuta haveripotten. Enligt samma beslut föreslås det att området i första hand får återkomma med ett äskande om omdisponering bland 2020 års beviljade investeringar vilket området nu gör.

    I beslutad investeringsbudget 2020 återfinns inom ramen för investeringar kopplade till investeringsrådet, 246 000 kr avsatt för investering i ett flexibelt cystoskop. Området äskar att de beslutade medlen för cystoskopet omfördelas för inköp av undersökningsstol istället och att investeringen i cystoskopet utgår. Verksamheten har idag ett antal flexibla cystoskop. Dessa används flitigt då produktionen är hög. Därför finns det behov av kontinuerlig investering i flexibla cystoskop. Dock krävs en ny undersökningsstol till uroterapin då de idag är mycket begränsade i sin verksamhet pga trasig stol. Därför väljer området att omfördela medel för att istället köpa en stol. Det finns risk för ökade kostnader för reparation av cystoskop men området ser ingen annan lösning än denna i dagsläget då ansökan om medel ur haveripott för inköp av undersökningsstol nekades.

    Bilagor

  • Marie Svensson (V) har inkommit med en motion om införande av kultur på recept. Motionären lägger fram att kultur på recept i andra regionen har använts som ett behandlingsalternativ tillsammans med andra åtgärder och riktar sig främst till personer med lätta och medelsvåra depressioner, stress och ångest samt generaliserad smärta som ofta har lett till långtidssjukskrivning.
    Motionären yrkar följande:
    1. Att införa kultur på recept i Region Jämtland Härjedalen
    2. Att legitimerade vårdgivare som exempelvis läkare, psykologer och distriktssköterskor ges möjlighet att skriva ut kulturell verksamhet på recept på liknande sätt som fysisk aktivitet skrivs ut på recept.
    3. Att Region Jämtland Härjedalen undersöker möjligheten att utveckla en behandlingsform med kulturell verksamhet som behandling.

    Region Jämtland Härjedalen ser positivt på motionens intentioner och har för avsikt att bifalla motionen i det avseende att regiondirektören får i uppdrag att utreda hur kultur på recept skulle kunna införas i Region Jämtland Härjedalen och återredovisa ett sådant förslag för hälso- och sjukvårdsnämnden. Då kulturen ligger inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde beslutade regionfullmäktige 2020-02-12 §4 att motionen skulle fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och samberedas med regionala utvecklingsnämnden. Ärendet överlämnas därför till regionala utvecklingsnämnden för inhämtande av synpunkter innan förslaget lämnas till regionfullmäktige för beslut.

    Bilagor

Det finns ingen information att visa

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.