Möte 2026-06-11

1. Upprop ska genomföras.
2. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska utse en ledamot att tillsammans med ordförande justera protokollet. 
3. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska fastställa dagordningen. 

• Läget inom hälso- och sjukvården
• Bemanningsläge sommaren 2026
• Statusrapport - Återinförande av klinisk patologi och cytologi inom Region Jämtland Härjedalen

• Rapport från politisk arbetsgrupp för ekonomi i balans
• Information Ätstörningsenheten (uppdrag från HSN 2026-04-16 §52) - Andreas Karlsson

• Kompetensförsörjning - Eva Rönnberg, Anders Bylander
• God och Nära Vård - enligt verksamhetsplan och mötesplanering. Föredras tillsammans med ärendet om att långsiktigt stärka Hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi, som också kommer upp vid dagens sammanträde. 

Vid Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 20 november 2025 redogjordes för analys och åtgärder för att långsiktigt stärka hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomi. Bedömningen var då att det krävs en mer omfattande omställning för att ytterligare åtgärder för att stärka den långsiktiga ekonomin ska kunna identifieras. Hälso- och sjukvårdsdirektörens bedömning var att denna mer omfattande omställning bör sammankopplas med de åtgärder för vilka ansökan om statligt bidrag för effektivare hälso- och sjukvård gjorts. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att ge regiondirektören i uppdrag att avlägga statusrapporteringar vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträden i mars, juni, oktober och december 2026. Framtagandet och implementering av ett tydligare och närmare vårdsystem bedrivs som ett program med flera parallellt pågående projekt.

Vid nämndens sammanträde i mars avgavs första statusrapportering, och vid sammanträdet 16 april 2026 gavs, i ärendet om Utvecklingsplan för hälsocentraler i egenregi med färre än 4000 listade (§57, HSN/2143/2025), information om att pilotmodell för utvecklad primärvård i en särskilt sårbar situation förts till programmet.

Sedan föregående statusrapportering har arbetet fortskridit enligt plan. För frågorna kopplade till primärvården har arbetet organiserats under biträdande divisionschef Nära vård, och för frågorna kopplade till BUP har en omvärldsspaning initierats av divisionschef Nära vård. Dialog med sjukreseenheten har initierats med syfte att tidigt beskriva framtidens hälso- och sjukvårdssystem så att eventuella behov av justeringar i sjukresereglementet ska kunna hanteras i laga ordning. Återkommande avstämningar har planerats mellan beställarchef och tf. stabschef för att säkerställa korrekt hantering av hälsovalsrelaterade frågor. För övrigt pågår utveckling av den så kallade Jämtlandsmodellen (som tydliggör kommunikationsvägar mellan primär- och specialistvård), framtagande av modell för systematisk genomgång av vårdutbud inför kostnadseffektiv nivåstrukturering, och ett antal verksamhetsföreträdare har deltagit i visning av Region Västmanlands automatiserade vårdintensitetsmätningssystem.

Fördjupad information ges muntligt vid sammanträdet. Nästa statusrapport avges i oktober 2026.

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska nämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska inför varje nytt verksamhetsår upprätta en plan för sin interna kontroll som ska följas upp två gånger under verksamhetsåret. I den internkontrollplan för 2026 som nämnden fastställde i december 2025 (§151), har risker för genomförandet av verksamhet inom nämndens olika målområden identifierats.

Internkontrollplanen är integrerad i Stratsys programmodul Verksamhetsplan och bygger på en riskbedömning av de uppdrag som via Plan och budget 2026 för Hälso- och sjukvårdsnämnden givits till verksamheterna i förvaltningsområde hälso- och sjukvård. Riskbedömningarna har prioriterats avseende allvarlighetsgrad och sannolikhet och erhållit en riskvärdering i fyra steg: R1-R4, där R1 är lägst risk och R4 högst risk. För de uppdrag där det finns hög risk (R3-R4) att de inte ska kunna genomföras finns förebyggande åtgärder. Till de 21 uppdrag som riskbedömdes inför 2026 identifierades 22 olika risker, varav ett antal återfinns på flera olika uppdrag. Nio risker bedömdes ha hög risk att inte kunna uppnås, fördelade på fyra med riskvärdering R3 och fem med R4.

Internkontrollplanen har efter tertialuppföljningen följts upp och riskbedömningarna har granskats. Samtliga risker har oförändrad riskvärdering. De åtgärder som identifierades i internkontrollplanen bedöms fortsatt vara relevanta och har följts upp avseende dess status. Samtliga åtgärder utom en är pågående enligt plan. Den försenade åtgärden kommer att omhändertas i början av hösten.

Den uppdaterade internkontrollplanen har sammanställts i en rapport.

Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi och viss rapportering av verksamhetsstatistik och personal. Maj månads rapport omfattar verksamhetsstatistik och ekonomi.

Verksamhetsstatistik följs inom öppenvårdens olika områden ambulans, hälsocentraler, BUP och övriga mottagningar genom att följa antal utförda vårdkontakter. Överlag noteras relativt oförändrat antal vårdkontakter i primärvården samt specialiserade öppenvården, dock inte inom BUP, habilitering och föräldra- och barnhälsan där en tydlig ökning sker. En förskjutning sker mot digitala kontakter och administrativa kontakter. Färre besök på vårdinrättning är inte nödvändigtvis synonymt med en ineffektivare hälso- och sjukvård, då det snarare kan vara så att vårdkontakter utförs på annat sätt så att färre fysiska besök krävs.

För slutenvården följs statistiken i vårdtillfällen och vårddagar, disponibla vårdplatser och beläggningsgrad, medelvårdtid samt antal utförda operationer. Disponibla vårdplatser och vårdtillfällen har ökat medan medelvårdtid, överbeläggningar och utskrivningsklara har minskat något. Beläggningsgraden har gått ned från 91% till 90%. Inom operationsverksamheten märks nu en svag uppgång vilket är hänförligt till fler akuta operationer.

I stort syns samma trender som 2025, varvid produktiviteten kan sägas ha ökat. Därmed erhåller fler patienter vård, och fler vård i tid.

Perioden januari-maj utvisar en fortsatt ökning av kostnadsnivå, både vad gäller bruttokostnad som nettokostnad. Ökningstakten 2,2% (exkluderat interna HS- kostnader) respektive 2,1%. Nettokostnaden uppgår till 1 665 mkr vilket är 35 mkr högre jämfört med perioden 2025. Intäkterna är 35 mkr högre än föregående år, ökningen härrör främst från högre hälsovalsersättning men även såld vård. Bruttokostnaden är 70 mkr högre än föregående år. Personalkostnadsökningen om 56 mkr möts endast delvis av 8 mkr lägre kostnad för inhyrd bemanning, totalt har bemanningskostnader ökat 3,7 %. Köpt vård är 10 mkr lägre än föregående år, prisnivån är högre men kostnad för dyra vårdfall > 1 mkr är lägre än 2025. Läkemedelskostnaden är 3,4 mkr högre än föregående år. Övriga kostnadsmassan, exkluderat interna transaktioner inom HS, är 7 mkr lägre jämfört med föregående år delvis beroende av flyttat kostnadsansvar i organisationen.

Hälso- och sjukvården har under många år haft en kostnadsmassa som inte inryms i dess budget. För år 2025 och 2026 har hälso- och sjukvårdsnämndens budgetram inte räknats upp med landstingsprisindex såsom brukat ske för att täcka kostnadsutveckling. Budgetramen har dock förstärkts år 2026 kopplat till ökade statsbidrag. Avvikelsen mot budget uppgår till 305 mkr, vilket utgör 14% av verksamheternas bruttokostnader. Avvikelsen fördelas på intäkter +20 mkr och kostnadsmassa -325 mkr där det främst är bemanningskostnader och köpt vård som utgör avvikelsen.

Redan vid inledningen av året kunde konstateras att främst verksamhetens kostnader avseende personalkostnader och inhyrd bemanning utifrån rådande bemanningsstruktur avviker kraftigt från budget. Osäkerheter i prognosen är påtagliga i inledningen av året och är dels hänförliga till påverkan av svåra vårdfall och sjukdomar, där även enskilda patientfall kan ha stor inverkan. Dels att intäkter från vissa statsbidrag inte fått tilldelningsbeslut och är beroende av vilken prestation som uppnås. Sommarbemanningen är i nuläget inte heller helt klarlagd då svårigheter att få tillstånd tillräcklig bemanning föreligger, vilket kan kräva andra bemanningsalternativ och lösningar än vad som planerats. Därav är även sommarens ekonomiska utfall en osäkerhetsfaktor. Dessutom att tidigare beslutade resultatförbättrande åtgärder inte gett den effekt som har önskats på sista raden. Prognosen är fortsatt utmanande och kräver att en stor återhållsamhet på kostnadssidan verkställs genom de beslut som fattats, de åtgärder som är beslutade i verksamhetsplanen är beaktade och krävs att de ger utfall.

Prognos för årets helårsutfall har utifrån ovanstående bedömts avvika mot budgetram med 400-550 mkr, spannet i prognosen är hänfölig till de osäkerheter som föreligger. Träffsäkerhet i prognos kan förväntas öka efter sommaren.

De åtgärdsplaner för långsiktig ekonomi i balans, som beslutats i verksamhetsplan 2026, visar inte en positiv effekt såtillvida att de följda posterna har ett sammantaget högre utfall år 2026 än perioden 2025. Personalkostnader har fortsatt att öka och inköpskostnader är inte lägre än 2025. För övriga poster som följs syns dock i maj en positiv förändring. Arbetet med åtgärder pågår för fullt hos verksamheterna och sker även inom det projekt som drivs med bidrag från Effektiviseringsdelegationen kring utformning av ny struktur för hälso- och sjukvården. Handlingsplan för ökad styrning och uppföljning av åtgärder med en ny funktion för stöd och uppföljning arbetar med att följa och bistå verksamheter med framdrift i åtgärdsplaner för att nå de ekonomiska effektmålen. En statusrapport visar att ungefär hälften av effekterna i nuläget synes osäkra att till fullo uppnå.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har genomfört en granskning av Region Jämtland Härjedalens kris- och katastrofberedskap. Granskningens syfte har varit att bedöma om uppbyggnaden av Region Jämtland Härjedalens robusthet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Revisionens samlade bedömning är att det bedrivs ett delvis ändamålsenligt arbete med uppbyggnaden av robustheten, men att arbetet inte fullt ut är effektivt eller långsiktigt hållbart. Det finns beredskapsplaner, strukturer för Tjänsteman i Beredskap och Särskild sjukvårdsledning, samverkan med andra aktörer och ett aktivt arbete med utbildningar, träningar och övningar. Dock påverkar avsaknad av en strategi och mätetal samt bristande långsiktig finansiering möjligheten att bygga upp robustheten på ett effektivt sätt.

Revisionen rekommenderar regionstyrelsen att:

• ta fram en strategi och tydliga mål för beredskapsarbetet.
• ta fram mål och mätetal för att möjliggöra uppföljning och bedömning av om genomförda aktiviteter har fått avsedd effekt.
• initiera en översyn av reglementen för att tydliggöra ansvarsfördelningen gentemot hälso- och sjukvårdsnämnden avseende beredskapsfrågor.

Revisionens rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden är att nämnden ska ta fram mål och mätetal för att möjliggöra uppföljning och bedömning av om genomförda aktiviteter har fått avsedd effekt.

Regionens revisorer vill att hälso- och sjukvårdsnämnden senast 30 juni 2026 redovisar vilka åtgärder hälso- och sjukvårdsnämnden har genomfört eller planerar att genomföra, samt en tidplan, med anledning av granskningsresultatet.

Förslag till svar har upprättats inom enheten Säkerhet och beredskap.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har granskat regionens arbete med strategiska investeringar. Syftet med granskningen har varit att bedöma om regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har säkerställt en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av större strategiska investeringar.

Revisorernas uppdrag har varit att svara på följande revisionsfrågor:

• Har regionen en ändamålsenlig investeringsstrategi som är kopplad till omställning mot en God och Nära vård samt till att stärka robustheten inför kris och krig?
• Finns det en tillfredsställande uppföljning och kontroll av att planerade investeringar genomförs samt att avvikelser identifieras och konsekvenser tydliggörs?
• Medför avvikelser till fastställd investeringsplan och som innebär konsekvenser för verksamheten ett aktivt beslutsfattande från styrelsen och nämnder?

Revisorerna rekommenderar hälso- och sjukvårdsnämnden att

• dokumentera och fastställa en investeringsstrategi för att uppnå god och nära vård
• dokumentera påverkan och konsekvenser vid avvikelser från beslutad investeringsplan.

Revisorerna önskar senast 30 juni 2026 en redovisning av vilka åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden vidtagit eller avser vidta, samt tidplan, med anledning av granskningsresultatet.

Ett förslag på yttrande till revisorerna har tagits fram.

Magnus Rönnerfjäll (C) inkom vid Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 16 april 2026 (§63) med ett initiativärende om övertagande av tandläkarverksamheten i Hede under Fjällhälsan Härjedalens regi. Bakgrunden är att Fjällhälsan i januari tog kontakt med Region Jämtland Härjedalen för att diskutera ett övertagande av folktandvårdskliniken i Hede, men att regionens svar uteblivit. I initiativärendet yrkas att det skyndsamt bokas upp ett möte med Fjällhälsan ekonomiska förening för att förutsättningslöst titta på möjligheten att förbättra tillgängligheten till tandvård i Hede och med det i Härjedalen genom ett eventuellt övertagande av folktandvårdskliniken i Hede.

Utifrån att det var oklart var i organisationen frågan bäst ska hanteras drog det ut på tiden att hantera frågan, men ett svar sändes till Fjällhälsan 28 april och ett inledande möte avhölls 26 maj. Frågan kommer beredas vidare i ärende HSN/829/2026.

Cancerfonden har uppvaktat regionerna i Sverige för att skaka hand på att tillsammans arbeta med att stärka den palliativa vården. Ett handslag innebär ett åtagande att

• Säkerställa att palliativ vård ges utifrån behov
• Arbeta fokuserat och långsiktigt för att stärka den palliativa vården i regionen
• Tydliggöra ansvarsfördelningen och stärka samarbetet med kommunerna
• Öka kunskapen om palliativ vård bland medarbetare och invånare

Magnus Rönnerfjäll (C) föreslår i ett initiativärende att Region Jämtland Härjedalen ska ingå ett handslag för bättre palliativ vård.

Cancerfondens handslag för en bättre palliativ vård sätter framförallt den allmänna palliativa vården i fokus. Samtliga punkter i Cancerfondens handslag pågår det redan ett dagligt arbete kring. Palliativa konsultteamet har som uppdrag att bistå med utbildning och hjälp med framtagande av rutiner i verksamheter där palliativ vårdbehov är vanliga – såväl i region som kommuner.

LAG (lokal arbetsgrupp) Palliativ vård arbetar därtill med införande av Patientcentrerat och sammanhållet vårdförlopp Palliativ vård, som syftar till att tidigare identifiera personer med palliativa vårdbehov samt att prata med dem och planera för deras vård. Denna LAG består av personer från såväl region som kommun. Gap-analys är utförd och prioriteringar gjorda gällande vilka områden som behöver fokus. I dagsläget arbetas det med framtagandet av en vårdgivargemensam vårdplan samt utbildning i Samtal vid allvarlig sjukdom.

Utifrån att arbete redan pågår i samtliga av de områden som ingår i Cancerfondens handslag, föreslås att initiativärendet anses besvarat.

I februari 2026 släppte palliativregistret och Nationella rådet för palliativ vård en rapport rörande tillgång till specialiserad palliativ vård. Region Jämtland Härjedalen kritiserades i rapporten för att följande saknades:

• En palliativmedicinsk jourlinje 24/7
• Möjlighet för patienter från andra divisioner än den kirurgiska att använda sig av de palliativa vårdplatserna på Östersunds sjukhus
• En utvecklad palliativ mottagningsverksamhet
• Palliativa slutenvårdsplatser utanför sjukhus.

Magnus Rönnerfjäll (C) föreslår i ett initiativärende att Region Jämtland Härjedalen ska arbeta för att komma till rätta med bristerna som pekades ut i rapporten.

När det gäller en palliativmedicinsk jourlinje 24/7 har frågan utretts och behovet av jourlinjen är känt. Område Kirurgi har fått pengar från Regionalt Cancercentrum, RCC, som finansierar en uppstart av linjen. Nu sker detta i form av rondstöd från Palliativa vårdavdelningen helgtid, med mål att stödet ska kunna ges 24/7 gentemot samtliga verksamheter. Finansieringen från RCC löper ut i maj 2026, men verksamheten kommer att drivas året ut.

Det kommer att göras en utvärdering av hur jour/beredskapsarbetet har fungerat hittills. Idag har den Palliativa enheten inte full läkarbemanning, vilket krävs för att beredskapslinjen ska fungera och gå att bygga ut. Rekrytering är planerad, men i dagsläget finns inte alla detaljer på plats.

Samtliga kliniker på Östersunds sjukhus har idag tillgång till specialiserad palliativ vård i form av Palliativa konsultteamet. Det är ett känt behov att patienter från andra divisioner än den kirurgiska har behov av att använda de palliativa vårdplatserna på Östersunds sjukhus. Idag pågår dialog i verksamheterna för att göra detta möjligt, och även mellan divisionerna pågår samtal.

Det finns idag en mottagningsverksamhet, dock är den inte fullt utvecklad. Palliativa konsultteamet arbetar med frågan. Mottagningsrum finns och arbete pågår med att skapa förutsättningar i Cosmic.

Rapporten nämner bristen på palliativa slutenvårdsplatser utanför sjukhus. Är det hospiceplatser som avses, så är underlaget i Jämtland Härjedalen för litet och de geografiska förhållandena utmanande. På NÄVA i Strömsund finns ett fåtal platser som är avsedda för patienter med palliativa vårdbehov. Palliativa enheten inom Region Jämtland Härjedalen samverkar med denna verksamhet i detta.

Vid Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 26 februari 2026 föreslog Jennie Klasson (M) i ett initiativärende att Folktandvården ska få i uppdrag att revidera sin verksamhetsplan och strategiska planering i syfte att säkerställa att Region Jämtland Härjedalen fullt ut kan ta del av det statliga kommuntypsstödet för tandvård i landsbygdsområden. Nämnden beslutade att lämna över ärendet till regiondirektören för beredning.

Det särskilda kommuntypstillägget inrättas, enligt regeringsbeslut, per 12 februari 2026. Regeringen hade tidigare aviserat att stödet skulle kunna gälla retroaktivt från den 1 januari. Justeringar för att säkerställa förenlighet med EU:s statsstödsregler har dock krävts. Regeringen har inhämtat synpunkter från tandvårdsaktörer och beslutat om en lösning som innebär att kommuntypsstöd kan lämnas för tandvård som slutförts från och med att beslutet om förordningen fattats, det vill säga från och med den 12 februari 2026. Vårdgivare kan ansöka om stödet hos Försäkringskassan tidigast från augusti 2026.

Folktandvården kan inte påverka storleken på kommuntypstillägget i sig, då det följer patientens folkbokföring. Vårdgivaren kommer automatiskt ersättas från Försäkringskassan när underlag för behandling för patienter kvalificerade för STE (Särskild TandvårdsErsättning) sänts in. Vilka unika patienter som omfattas av reformen, samt med vilket belopp, framgår av tandvårdens journalsystem. Folktandvården har därigenom tillgång relevant information om vilka summor som skall sökas åter från myndigheten. Sådan återsökning är av rutinbetonad karaktär, och sker löpande utifrån etablerade arbetssätt.

Utifrån ovanstående finns inget behov av att revidera Folktandvårdens verksamhetsplan eller strategiska planering.

I oktober 2025 (HSN 2025-10-23 §113) svarade hälso- och sjukvårdsnämnden på en remiss från Inera AB angående ramverk för barn och vårdnadshavare i 1177-tjänster. Remissen handlade bland annat om att tillgången till 1177-tjänster förlängs för både barn och vårdnadshavare, och det bildas en övergångsperiod där barn och vårdnadshavare kan använda tjänsterna gemensamt.

Region Jämtland Härjedalen ställde sig bakom Ineras remissförslag, med kommentaren att nationella riktlinjer önskas för de manuella hanteringar som anges i förslaget gällande utökningar eller begränsningar av tillgång och information. Andra tjänster, exempelvis Nationell läkemedelslista (NLL), behöver följa samma regelverk. Svaret på remissen var en viljeyttring, inte ett slutgiltigt beslut.

Inera önskar nu ett formellt ställningstagande från Region Jämtland Härjedalen i frågan.

Förslag på nytt ramverk har stämts av med överläkare barn- och ungdomsmedicin, verksamhetschef ungdomsmottagningen, förvaltningsledare 1177 e-tjänster, barnhälsovårdsöverläkare och utvecklingsledare teknik för vårdinformation och invånartjänster. Förändringen är efterfrågad av verksamheten, och bedöms inte påverka de regionala avsteg från ramverket som Region Jämtland Härjedalen själva kan besluta om.

Fjällhälsan Härjedalen (formellt: Sjukvårdens utveckling i Hede/Vemdalen Ekonomisk Förening) har 28 januari 2026 inkommit med en framställan om att överta tandläkarverksamheten i Hede från Region Jämtland Härjedalen. Fjällhälsan Härjedalen driver idag hälsocentral i Hede, och hyr sina lokaler från Region Jämtland Härjedalen. Lokalerna finns i samma byggnad som Folktandvårdskliniken. Här finns också en ambulansstation, men den i Hede stationerade ambulansen kommer flytta till Vemdalen, varpå ambulansstationen kommer att evakueras.

Ett inledande samtal har 26 maj 2026 förts med Fjällhälsan Härjedalens ordförande, styrelseledamot och verkställande direktör, där framställan utvecklats ytterligare. Fjällhälsan Härjedalen framhåller de bemanningsutmaningar som Folktandvården brottas med i Härjedalens kommun i allmänhet (och Hede i synnerhet), och man ser att bemanningssvårigheterna leder till ohälsa inom befolkningen, vilken man i tilltagande grad ser på hälsocentralen. Fjällhälsan Härjedalen har också ställt frågor till Region Jämtland Härjedalen om möjlighet till övertagande av fastigheten man idag bedriver verksamheten i.

Region Jämtland Härjedalen ser positivt på att utreda frågan om övertagande vidare. Senast denna typ av frågeställning hanterades var i samband med den större utredningen Framtida struktur för folktandvården år 2015 (RS/73/2015). Fem folktandvårdskliniker avvecklades då (efter beslut i Regionfullmäktige 2015-04-14—15, §50), och ett antal villkor vid förhandling om eventuellt övertagande av klinik till privat aktör ställdes upp i samma beslut. I en utredning om tandvårdskliniken i Hede ska utgångspunkt tas i beslutet från 2015. En juridisk och ekonomisk bedömning ska genomföras, och särskild vikt ska läggas vid hur ett övertagande kan antas påverka kompetensförsörjningen inom Folktandvården i stort. Utredningen ska särskilt beakta förutsättningarna för de idag anställda medarbetarna vid Folktandvården i Hede. Nära samverkan ska under processen ske med Fjällhälsan Härjedalen, i syfte att säkerställa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar.

Enligt punkt 4.1 i hälso- och sjukvårdsnämndens reglemente ska nämnden för varje kalenderår upprätta en plan över sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för 2027 för hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med regionfullmäktige, regionstyrelse och övriga nämnder har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

Sammanträdestiderna har även tagit hänsyn till Sveriges kommuner och regioners (SKR) och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2027.

Regionstyrelsen fastställer sina sammanträdesdagar för 2027 vid sitt sammanträde 27 maj. Regionstyrelsen har även planerat en gemensam budgetdag för styrelsen och nämnderna. Förslaget är att budgetdagen genomförs 6 april.

Regionfullmäktige fastställer sina sammanträdesdagar för 2027 vid sitt sammanträde 16-17 juni.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstepersoner i vissa frågor enligt hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning. Dessa beslut ska anmälas till hälso- och sjukvårdsnämnden om inte annat framgår av bestämmelserna.