Möte 2019-11-21

Enligt reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Rekrytering
• Resurssättning
• Zamsynsdagarna

Avvikelsen för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen uppgick ack september till 122,4 Mkr. Största avvikelsen avser verksamhetsnära tjänster och då främst kostnaden för bild och funktionsmedicin samt kostnaden för ambulansflyget. Även läkemedel avviker kraftigt mot budget. September månad hade höga kostnader för Riks & Regionvård.
I utfallet finns upparbetade kostnader på 47,0 Mkr som skall bekostas av statliga stimulansmedel och som finns med i Regionens resultat, men då under Regionstyrelsen. Upparbetade kostnader mot statliga stimulansmedel bedöms vara högre på totalen än vad som redovisats, pga en del svårigheter att få med alla delar av kostnaderna i redovisningen mot särskilda objekt. Totalt bedöms att ca 52,0 Mkr av de statliga stimulansmedlen avse HSN.
Sjukfrånvaron var efter september 4,9 % totalt vilket är 0,6 % lägre jämfört med föregående år. Totalt har antalet sjuktimmar minskat med 31000 timmar mot fg år. Tillgängligheten är fortsatt god inom primärvården, medan den fortfarande är låg inom specialistvården.
Produktionen har ökat något inom öppenvården. Produktionen inom slutenvården minskar något, men medelvårdtiden och antalet vårddagar minskar, vilket är positivt.
Efter oktober ökade avvikelsen till -159,7 Mkr. Huvudsakliga förändringar följer tidigare trender, men där avvikelserna för köpt vård och läkemedel ökar mest. I utfallet finns efter oktober upparbetade kostnader på 59,7 Mkr som skall mötas mot de intäkter för nationella satsningar som finns i Regionens resultat under Regionstyrelsen. Sjukfrånvaron kvarstår på 4,9% mot 5,4% föregående period. Totala antalet sjuktimmar har minskat med drygt 32000 timmar och då i huvudsak på den långa frånvaron.
Tillgängligheten har i oktober förbättrats något för specialistvården, men ligger fortsatt kvar på en låg nivå. För primärvården är tillgängligheten fortsatt god.
Produktionen uppvisar fortsatt samma tendens som efter september.

Regiondirektören arbetar med fyra större resultatförbättrande åtgärder (HSN-beslut 2019-06-12 § 62:

• personalminskning med 100 befattningar,
• nedläggning Lättvårdsavdelningen LÄVA,
• utredning av flytt av Remonthagens verksamhet till sjukhuset,
• utredning av närvårdsavdelning Strömsund.

Nuläge för alla fyra åtgärderna rapporterades till HSN i september.
Vid HSNs möte i oktober redovisades att beslut om nedläggning av Lättvårdsavdelningen är fattat och nuläget i arbetet med personalminskning 100 befattningar beskrevs.
Utredningen av flytt av Remonthagens verksamhet till sjukhuset redovisas i eget ärende vid dagens möte.
Utredningen av närvårdsavdelningen Strömsund är ännu inte klar, diskussioner med Strömsunds kommun pågår.
Med anledning av Regionstyrelsens beslut 2019-09-25 § 151 beslutade HSN 2019-10-24, §97 om ytterligare tre åtgärder:

• alla behovsanalyser överprövas inför anställningar
• ytterligare skärpa bemanningsnormerna för vårdavdelningarna och skapa bemanningsnormer för mottagningarna,
• genomlysning av administrativa tjänster inom hälso- och sjukvården är genomförd och rapport föreligger,

Vid nämndens möte i oktober fick regiondirektören också uppdrag att beräkna ekonomisk effekt 2019, och helårseffekt av de tre nya åtgärderna och redovisa ytterligare åtgärder för att minska personalkostnaderna för att minimera budgetunderskottet. Regiondirektören fick också i uppdrag att vidta åtgärder för att öka tillgängligheten så att stimulansmedel från kömiljarden kan erhållas.
Överprövningen av behovsanalyser fortsätter som tidigare varje vecka. Den ger inga stora direkt personalminskningar, men garanterar att uppdraget med 100 färre befattningar kan verkställas. Dessutom ger det möjligheter att ytterligare styra samverkan mellan områdena och identifiera förbättringsbehov i olika enheters arbetssätt kring behovsanalyser/rekrytering.
Genomgång av bemanningsnormerna har skett och rapport föreligger som kommer att redovisas för HSN i december när åtgärder med anledning av rapporten hunnit analyseras. Former för uppföljning av efterlevnad av redan beslutade bemanningsnormer har utarbetats och ekonomisk effekt mellan nuläge och 100%ig efterlevnad av bemanningsnormerna har beräknats till 18,6 mkr för helår totalt för slutenvårdsavdelningarna.
Genomlysningen av administrativa tjänster inom hälso- och sjukvården är genomförd och rapport finns som kommer att redovisas för HSN i december, när åtgärder med anledning av rapporten hunnit analyseras.
Åtgärder för att öka tillgängligheten så att stimulansmedlen från kömiljarden kan erhållas redovisas i särskilt ärende vid dagens möte.

Vid Regionstyrelsens sammanträde 2019-11-06 lämnade Hälso- och sjukvårdsnämnden en muntlig rapport om vilka beslut nämnden fattat med anledning av månadsrapporterna, uppdragen till Regiondirektören kring resultatförbättrande åtgärder och andra beslut där nämnden agerat utifrån det ekonomiska läget.
Regionstyrelsen beslutade utifrån den rapporten att ”Regionstyrelsen har tagit del av Hälso- och sjukvårdsnämndens muntliga rapport, ställt frågor, och fått svar. Hälso- och sjukvårdsnämnden får till nästa sammanträde med Regionstyrelsen inkomma med skriftlig rapport som svarar på frågan om underskottet kan återställs till i nivå med budgeten och om så vilka åtgärder som kommer vidtas.”
Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar härmed skriftligt den information som Regionstyrelsen fick 2019-11-06 och avslutar sin skriftliga förklaring med reflektioner kring det svåra ekonomiska läget.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sin verksamhetsplan 2019 ett mål om att chefer ska ha goda förutsättningar att utöva engagerande och ansvarstagande chef- och ledarskap. Det ska mätas med arbetsmiljöenkätens fråga: ”Jag hinner avsluta mina arbetsuppgifter på det sätt som planerats” Målvärde 3,85. I delårsbokslutet 2019 redovisas resultatet 3,83.
Det finns också ett annat mål i Regionstyrelsens verksamhetsplan: ”Region Jämtland Härjedalen ska ha ett utvecklingsinriktat chefsutvecklingsprogram med fokus på stödjande, tillgängligt och coachande förhållningssätt” Det ska mätas med arbetsmiljöenkätens fråga: ” Jag får stöd/handledning från min närmsta chef då jag behöver det" Målvärde är 4,5. I delårsbokslutet 2019 redovisas resultatet 4,44.
Under hösten 2016 genomfördes en enkätundersökning av chefers förutsättningar och med det som grund togs en handlingsplan fram under 2017.
Hälso- och sjukvårdsnämnden noterar att under 2018 och 2019 har hälso- och sjukvården inte kunnat verkställa beslut i den takt som Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden förväntat sig.
Hälso- och sjukvårdsnämnden vill att en utredning ska göras som beskriver nuvarande organisering med områdeschefer, verksamhetschefer, enhetschefer samt biträdande chefer med varierade mandat och uppdrag. Beskrivningen ska också redovisa chefers förutsättningar när det gäller antal underställda medarbetare och administrativt stöd. Är olikheter motiverade eller behöver finns behov av justeringar? Utredningen bör också redovisa nuläget när det gäller handlingsplanen för chefers förutsättningar.
Hälso och sjukvårdsledningen är stor och det medför utmaningar i förmågan till ledning, styrning och genomförandet av nödvändiga förändringar. För att få en större kraft att leda och driva verksamheten framåt bör nuvarande organisering ses över och anpassas för att öka förmågan till genomförande genom ett närvarande ledarskap med kraft att skapa nödvändiga förändringar, dvs en effektiv ledning och styrning.
Hälso- och sjukvårdsnämnden är medveten om att hur ledning och styrning under Regiondirektören organiseras främst är en fråga för Regiondirektören, och organisationen under Hälso- och sjukvårdsdirektören är en fråga som Hälso- och sjukvårdsdirektören beslutar om. Men det är viktigt för Hälso- och sjukvårdsnämnden att förstå förutsättningarna för ledning och styrning inom sitt ansvarsområde. När nu ny Hälso- och sjukvårdsdirektör är på plats ber Hälso- och sjukvårdsnämnden att Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för ovan beskrivna utredning och beskriver sin syn på hur en effektivare ledning och styrning i kombination med chefers förutsättningar på alla nivåer kan skapas.

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 12 juni 2019, §62, presenterade regiondirektören ett antal resultatförbättrande åtgärder. En av åtgärderna som presenterades var ett förslag om utredning rörande flytt av Remonthagens verksamhet till sjukhuset.
Under hösten 2019 har utrett möjligheten att flytta remonthagens verksamheter till Östersunds sjukhus. Vid en flytt till sjukhuset kan café- och labverksamhet stängas vilket inte kommer ge någon kostnadsminskning utifrån att omkostnader vid befintligt lab är billigare i egen regi. Sjukresekostnader kommer att minska men viss del kvarstår då patienter behöver resa till Remonthagen för bassängträning. Om Remonthagens verksamheter flyttas till sjukhuset behöver lokaler anpassas och dessa kostnader har inte utredningen beaktat. Utredningen visar att det är kostnadseffektivt att tre mottagningar och en avdelning samnyttjar befintliga rehablokaler. Samverkansfördelar gällande godstransporter, andra kliniker och samarbetspartners ses som positiva vid en flytt dock överträffar inte dessa de nackdelar som ses utifrån patienten och ett ekonomiskt perspektiv.
Sammanfattningsvis pekar utredningen på att en flytt av remonthagens verksamheter till Östersunds sjukhus inte skulle generera någon vinst eller större kostnadsminskningar. Däremot finns det effektiviseringar att göra inom lokalnyttjandet på Remonthagen som kan möjliggöra inflyttning av ytterligare verksamheter.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sin verksamhets- och uppföljningsplan att följa upp FoU-verksamheten.
Region Jämtland Härjedalen bedriver aktiv samverkan inom klinisk forskning, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Detta har skapat förutsättning att erbjuda klinisk personal en god arbetsmiljö och är en av förutsättningarna för etableringen av läkarutbildning. Detta har till stor del möjliggjorts av de interna FoU-medlen. En stark akademisk miljö är en förutsättning för att säkerställa att Region Jämtland Härjedalen även framgent är en del av Läkarprogrammet vid Umeå universitet samt en attraktiv samverkanspartner inom forskning, utbildning och innovation. En stark akademisk miljö är även en viktig komponent i implementeringen av nationell kunskapsstyrning.

SKL och staten ingick i juni 2019 en överenskommelse om en ny uppdaterad kömiljard indelad i två block. Block 1 avser satsningar på kökortning redan 2019 och ersättning ges i tre nivåer baserat på hur många procentenheter som en region kan öka den andel av väntelistan som väntat kortare tid än 90 dagar. Jämförelsen görs med samma mätning för ett år sedan. De som ökar andelen med mellan 1 och 3 procentenheter får dela på 70 procent av 213,3 miljoner kronor i september, oktober och november för väntande till första besök och samma villkor och belopp gäller för väntande till behandling. Om ökningen blir mellan 3 och 5 procentenheter får man dela på ytterligare 20 procent och blir ökningen större än 5 procentenheter får man även dela på de sista 10 procenten. De regioner som redan har hög tillgänglighet får också vara med och dela på de första 70 procenten, även om de inte förbättrar sina siffror. Kravet är att minst 71 procent av de väntande har väntat högst 60 dagar på första besök eller behandling. Om samtliga regioner hade klarat kraven, skulle Region Jämtland Härjedalen ha kunnat få 5,4 miljoner i september. För väntan på första besök klarade, av totalt 21 regioner, 11 målet på 1-3 procentenheter, varav 6 stycken även klarade 3-5 procentenheter. Slutligen nådde även två regioner över målet på 5 procentenheter. För väntan på behandling blev motsvarande resultat att 11 regioner klarade mål 1, 8 mål 2 och 7 steg 3.
Region Jämtland Härjedalen uppnådde inte målen i september. Slutgiltiga siffror för oktober är ännu inte klara. I regionens hälso- och sjukvård har under året köerna ökat, både som följd av ökat remissinflöde i vissa fall, och svårighet att bemanna vissa enheter med läkare samt minskat nyttjande av inhyrda läkare. För att förkorta köerna och få del av kömiljarden har under hösten ett antal aktiviteter startats. Kölistor uppdateras, extra nybesök i ordinarie verksamhet planeras in och mottagning utanför ordinarie tid arrangeras för att göra ett större antal nybesök. Likaså har extra operationsverksamhet planerats in under helger i november.
I enlighet med det andra blocket i överenskommelsen om kömiljard, har en lokal arbetsgrupp bildats för att utveckla rapportering så att fler delar av vårdkedjan kan mätas och följas upp under 2020. Överenskommelsen om vilket belopp kömiljarden ska uppgå till under 2020 och vilka villkor som måste uppfyllas för att få del av den, kommer i december. Den plan som varje region ska göra för att visa vad som behöver göras för att klara villkoren, kommer Region Jämtland Härjedalen att ta fram när innehållet i överenskommelsen blir känt.

För en region finns lagkrav på intern kontroll (Kommunallagen) där det framgår att Styrelsen och ev. nämnder ska se till att verksamheten bedrivs i
enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt att föreskrifter som gäller för verksamheten följs. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16§ har lämnats över till någon annan Lag (1999:621).
Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit en plan för internkontroll för 2019.
Uppföljning hösten 2019 visar sammanfattningsvis att det fortfarande föreligger förbättringspotential inom flertalet av de områden som kontrollerats.

Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har ansvaret för sjukreseverksamheten. Däri ingår att sjukresereglerna ska tillämpas korrekt och sjukreseverksamheten bedrivas kostnadseffektivt med hög kvalitet. I praktiken sköts en del av sjukreseverksamheten via regionala utvecklingsnämnden (RUN) i dess roll som regional kollektivtrafikmyndighet (RKM). RKM samarbetar med sex av länets kommuner om samordning av sjukresor, färdtjänst mm. Samordningen sker vid beställningen av sådana resor hos en upphandlad beställningscentral.
Ett förslag om hantering av sjukresor presenterades för RUN i oktober 2018, och då beslutade RUN (§ 154), om att:
Region Jämtland Härjedalen ska inom ramen för samarbetsavtalet om samhällsbetalda resor med länets kommuner fortsätta utreda en samordnad beställningscentral med Region Västernorrland.
Beställningscentralen ska på ett kostnadseffektivt sätt och med hög kvalitet bedöma behov av särskilt fördyrande sjukresor och boka och samordna sjukresor, färdtjänstresor, anropsstyrd linjetrafik och Närtrafik.
Den fortsatta utredningen ska belysa konsekvenserna för kostnad, arbetstillfällen i länet, kvalité (patientsäkerhet) och egen regi kontra upphandlad verksamhet.

Utredningen presenterades för HSN 2019-06-12 § 68 och innehöll tre alternativ för sjukresehantering. En förutsättning för samtliga alternativ är att bedömning av sjukresebehov, d v s tillämpningen av sjukresereglerna, flyttas bort från vården. Regiondirektören beslutade om detta i mars 2018.
HSN ställde sig bakom alternativ 3 som innebär samarbete kring sjukresebedömning och beställningscentral med Region Västernorrland. Det är det alternativ som sammantaget bedöms medföra flest möjligheter att uppnå hög kvalitet till låga kostnader och samtidigt ge förutsättningar för fortsatt utveckling och förbättring av sjukresehanteringen, inklusive it-stöd och digitala tjänster. Med stora volymer kan bemanningen ske med fler medarbetare, och bli mer stabil, vilket gör det lättare att uppnå god kvalitet.
HSN beskrev vidare i beslutet i juni § 68 att HSN förutsatte att RUN avtalar om ett samarbete med Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (Din Tur) om central bedömningsfunktion, samordning och beställning av sjukresor. Detta berodde på att RUN har ett samarbetsavtal med regionens sjukresor och kommunernas färdtjänst som innebär att RUN ansvarar för att RKM ser till att verkställa parternas önskan.

Under hösten har de juridiska frågorna analyserats ytterligare utifrån synpunkter från kommunerna om att färdtjänst inte kan överlåtas till ett annat län. Följande har då konstaterats:
Bedömning av sjukresebehov innebär en form av myndighetsutövning och tjänsten kan undantas då från upphandlingsreglerna. Med stöd av den nya bestämmelsen i kommunallagen om avtalssamverkan, kan Region Jämtland Härjedalen ingå samarbetsavtal med Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (Din Tur).

Färdtjänstlagen har en strikt skrivning som gör att myndighetsutövning enligt denna inte kan överlåtas till annan än RKM i det egna länet – dvs avtalssamverkan med Kommunalförbundet Din Tur i Västernorrland är inte möjlig för färdtjänst.

Anropsstyrdtrafik och annan linjelagd kollektivtrafik lyder under Lagen om offentlig upphandling varför inte heller i det fallet kan avtalssamverkan med Din Tur ske.

Utifrån att nya fakta finns föreslås RUN 19 november besluta om ett nytt förslag till samarbetsavtal som innebär att ansvaret för bedömning och beställning av sjukresor helt åvilar HSN och att RUN som RKM enbart samordnar beställning och beslut kring färdtjänst och allmän kollektivtrafik, inte sjukresor. Trafikupphandlingen som RUN via Länstrafiken AB ansvarar för ska även i fortsättningen omfatta sjukresor.

Därmed behöver HSN utifrån den nya fakta som finns behandla ärendet på nytt.

HSN gav slutligen i juni i uppdrag till regiondirektören att ta fram förslag på samarbetsavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland om verksamhetsutveckling av sjukreseverksamheten, som avvaktats i väntan på att ärendet slutbehandlats.

Enligt Region Jämtland Härjedalens regler för investeringar beslutar regionfullmäktige om en investeringsram medan regionstyrelsen fördelar investeringsbudgeten. Regionfullmäktige har vid sitt sammanträde den 15-16 oktober 2019, § 109, beslutat om Regionplan och budget 2020-2022. I regionplanen har en investeringsram för 2020 fastställts. Investeringsramen uppgår 2020 till 123 miljoner kronor varav 96 miljoner kronor för investeringar kopplade till investeringsrådet, 15 miljoner kronor för hjälpmedel och 12 miljoner kronor för investering i en tredje datortomograf, inklusive ombyggnation. Investeringen för datortomografen ligger därmed utanför det belopp som fördelas av regionstyrelsen och behöver hanteras på särskilt sätt.
En investering av en tredje datortomograf föreslås utifrån att kapaciteten för röntgenavdelningens två befintliga datortomograferna har uppnåtts. Datortomograferna är inköpta 2011 (GE Healthcare) respektive 2013 (Philips). Datortomografen från 2011 är ålderstigen och har nått sin tekniska livslängd men då GE fortfarande håller reservdelar så kan maskinen hållas i drift något eller några år tills det inte finns delar längre. Den andra datortomografen når sin tekniska livslängd 2021-11-16. Det är en ren basmaskin och klarar inte alla typer av undersökningar. Då varje undersökning innebär bestrålning är det viktigt med moderna maskiner för att kunna hålla stråldoserna på så låga nivåer som möjligt.
Datortomograferna har central betydelse på röntgenavdelningen. De har betydelse både vid utredning av akuta sjukdomstillstånd (såsom kirurgiska bukåkommor, trauman och vid strokediagnostik) som vid icke-akuta undersökningar där bland annat cancerutredningar och kontroller utgör en stor del. Sedan 2011 har antalet undersökningar för de två maskinerna per år ökats från ca 11 000 till ca 18 000. Vissa dagar görs upp mot 100 undersökningar. Datortomograferna används i princip bara för produktion och planerade undersökningar görs även kvällstid samt lördagar och söndagar med jämna mellanrum för att försöka hålla ledtider. Andel undersökningar som påbörjades inom 8 veckor var i december månad 2018 89% vid Datortomografisektionen. Allt talar för att antalet undersökningar kommer att fortsätta öka.
Med den personalbemanningen som kommer att finnas 2020 är bedömningen att det är möjligt att driva en tredje datortomograf. I första hand är det tänkt att den ska placeras där det idag finns ett så kallat genomlysningslab, som nu ska avvecklas. Rummet har i så fall behov av ombyggnation. Den totala kostnaden för investeringen bedöms vara 12-15 miljoner kronor. Investeringsrådet har gjort bedömningen att investeringen får uppgå till maximalt 12 miljoner kronor och det är också det utrymmet som finns i regionplanen. Skulle det efter upphandling behövas mer kommer den delen att tas med i ärendet om fördelning av investeringsbudgeten på 96 miljoner kronor som ska behandlas på regionstyrelsens möte i december 2019.

Regionledningen i Region Jämtland Härjedalen beslutade i december 2018 att ha en gemensam riktning och strategi mot Nära vård. Anledningarna till det är flera. Många förbättringsarbeten och projekt med olika syften pågick och utvecklingsresurserna/medarbetarna räckte inte till, det blev svårt att prioritera. Med en tydlig riktning är det lättare att prioritera vad som är viktigast att utveckla. Vidare fanns och kvarstår stora utmaningar att klara tillgängligheten och ekonomin. Ökad tillgänglighet och minskade kostnader är också de övergripande målen i Region Jämtland Härjedalen, där riktning Nära vård är en viktig faktor. Den nationella och internationella rörelsen mot Nära vård har diskuterats i Regionen under en längre tid och kom att bli en ledstjärna i arbetet.
Det övergripande syftet med planen är att

• förstärka patientens delaktighet och upplevelse av närhet och trygghet
• skapa gemensam riktning – grund för prioritering av resurser.
• förstärka helhetssyn
• effektivisera vården – resurser ska räcka till flera.
• ge förutsättning för vård på rätt nivå
• stöd för en omstrukturering till en primärvård som är basen i sjukvårdssystemet och som ger goda förutsättningar att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 12 juni 2019 beslutades om nämndens sammanträdestider för 2020 (§63). Hälso- och sjukvårdsnämnden behöver nu justera sammanträdesdatum för oktober. Det föreslås därför att sammanträdet den 15 oktober 2020 flyttas till den 14 oktober 2020.

Folkhälsorådet: Val av en representant från och med 2019-11-21 - 20122-12-31.