Hoppa över navigering
  •   2

    Val av justerare och tid för justering

  • Enligt reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

  • - Sommaren 2019
    - Hälso- och sjukvårdsdirektör
    - Kunskapsstyrning nuläge
    - Strategi för hälso- och sjukvården
    - Väntetider/kömiljard

  • Avvikelsen för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen uppgick ack maj till 108,0 Mkr.
    Största avvikelsen avser verksamhetsnära tjänster och då främst kostnaden för bild och funktionsmedicin samt kostnaden för ambulansflyget. Även läkemedel och sjukvårdsartiklar avviker kraftigt mot budget. På perioden ökade även den köpta vården.
    I utfallet finns upparbetade kostnader på 31,3 Mkr som skall bekostas av statliga stimulansmedel och som finns med i Regionens resultat, men då under Finansförvaltningen. Upparbetade kostnader mot statliga stimulansmedel bedöms vara högre på totalen än vad som redovisats, pga en del svårigheter att få med alla delar av kostnaderna i redovisningen mot särskilda objekt. Totalt bedöms att ca 37,1 Mkr av de statliga stimulansmedlen avse HSN.
    Sjukfrånvaron var efter mars 5,4 % totalt vilket är 0,6 % lägre jämfört med föregående år.
    Tillgängligheten är fortsatt god inom primärvården.
    Produktionen har ökat något inom öppenvården. Produktionen inom slutenvården minskar något, men medelvårdtiden och antalet vårddagar minskar, vilket är positivt.

  • Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 12 juni 2019 fick regiondirektören i uppdrag att tillsammans med berörd områdeschef till nästa nämnd redovisa ekonomiska åtgärdsplaner för de områden som avviker från budget.
    Område Hud, infektion och medicin (HIM) samt område Hjärta, neurologi och rehabilitering (HNR) har anledning av detta blivit med uppmanade att redovisa ekonomisk situation samt de resultatförbättrande åtgärder som pågår.
    Område HIMs resultat efter åtta månader är 21,6 miljoner kronor sämre än budget. Positiva inslag i resultatet är också att kostnaden för köpt vård minskat med 13 procent och kostnaden för sjukresor med 16 procent, bland annat på grund av att antalet patienter med självdialys ökat.
    Kostnader för hyrpersonal minskar, men inte i den omfattning som tidigare prognostiserats. Detta förklaras av nyuppkomna vakanser och ett behov av att hålla befintliga vårdplatser öppna för att möta inflödet av patienter till området.
    Område HNRs ackumulerade resultat för augusti 2019 blev minus 1,5 miljoner kronor, det är 1,5 miljoner sämre än föregående år. Den kostnadspost som har störst negativ avvikelse mot budget är riks- och regionvård. De största positiva posterna är sjukvårdsmaterial, läkemedel och ökade intäkter. Nettokostnaden ökar med 1 procent mot föregående år.

  • Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2019-05-15—16, § 48 fick regiondirektören i uppdrag att vid nästa nämnd informera om vilka åtgärder som kommer vidtas för att nå effekt, enligt regionplanen 2019, gällande förbättringsåtgärder. Vid HSNs sammanträde 2019-06-12 § 62 beskriv Regiondirektören fyra större åtgärder där nuläge nu rapporteras till HSN.
    Personalminskning med 100 befattningar
    Som ett resultat av de resultatförbättrande åtgärderna har en neddragning av 50 befattningar från 1 oktober 2019 beslutats av Regiondirektören och i juni presenterade regiondirektören minskning med ytterligare 50 befattningar från 1 januari 2020. Detta ska främst ske genom analyser av möjligheterna att skapa större avdelningar och granskningar av att beslutade bemanningsnormer efterlevs eller andra effektiviseringar.
    Nuläge och tidplan för denna åtgärd:
    Målet att minska 50 befattningar till 191001, samt ytterligare 50 befattningar fr o m 200101 sker mot antalet tillsatta befattningar 190430. Minskningen av 50 befattningar fr o m 191001 är samverkade och beslutade. Beslutet vad gäller neddragning av ytterligare 50 befattningar fr o m 200101 är ett samverkat inriktningsbeslut. Arbetet att identifiera befattningar, göra riskanalyser, samverka samt fatta beslut har pågått sedan maj 2019. Samverkan sker på olika organisatoriska nivåer, dels i respektive områdeskommitté och dels i övergripande i regionkommittén. Från augusti 2019 har den verksamhetsövergripande samverkan överförts från regionkommittén till hälso- och sjukvårdskommittén. För att ta ställning till neddragningen av 50 befattningar från 200101 har arbetstagarorganisationerna i regionkommittén begärt en beskrivning av de verksamhetskonsekvenser som riskerar att uppstå som en konsekvens av personalneddragningarna. Dessa färdigställs av verksamheterna och ska vara klara 190913. Information om verksamhetskonsekvenser tas upp i hälso- och sjukvårdskommittén 190917. Möjlighet till fördjupad diskussion om konsekvenserna i arbetsmiljön bereds genom hälso- och sjukvårdens arbetsmiljögrupp den 24 september.
    I hälso- och sjukvårdskommittén har arbetstagarorganisationerna även efterfrågat en sammantagen utvärdering av konsekvenserna av de 50 befattningar som dras ner fr o m 191001. Utvärdering kommer att ske utifrån genomförda riskanalyser. Information om verksamhetskonsekvenser och utvärdering av neddragning av 50 befattningar fr o m 191001 sker i hälso- och sjukvårdskommittén 191008. Möjlighet till en fördjupad diskussion om konsekvenserna bereds genom hälso- och sjukvårdens arbetsmiljögrupp 191015. Samverkan inför beslut om neddragning av 50 befattningar fr o m 200101 sker 191029. Därefter kan beslut om personalneddragningarna fattas och neddragningsarbetet kan inledas. Arbetet pågår enligt plan och följs kontinuerligt upp bl.a. i samband med de månadsvisa verksamhetsgenomgångarna regiondirektören har med områdescheferna inom hälso- och sjukvårdens förvaltningsområde.

    Nedläggning av Lättvårdsenheten (LÄVA).
    Regionfullmäktige beslutade 2018-02-14 § 30, (RS/785/2017) godkänna åtgärder enligt 6-punktsprogrammet utifrån fördjupade analyser efter SKLs analyser av Region Jämtland Härjedalen. I beslutsunderlaget framgår under punkt 2 att ”1 juni 2018 ska åtgärder vara genomförda, lättvårdsavdelning i drift samt förslag hur den nya vårdplatsstrukturen i övrigt ska se ut så att inhyrning av sjuksköterskor så snart möjligt kan upphöra.” Regiondirektören konstaterade i juni att lättvårdsavdelningen varit igång ett år och den har under den perioden fyllt sin funktion för att kunna hantera hyrsjuksköterskesituationen, men startar nästa steg med ytterligare förändringar av vårdplatsstrukturen inom sjukhuset som gör att nu bedöms Lättvårdsavdelningen med nuvarande bemanningsstruktur inte längre vara optimal. Därför bedömer Regiondirektören att den bör kunna avslutas.
    Nuläge och tidplan för denna åtgärd:
    Läva är sommarstängt sen mitten på juni och stängningen är förlängd till v 41.
    Förslag och plan till permanent stängning finns och riskanalys är påbörjad.

    Flytt av remonthagens verksamhet till sjukhuset.
    Regiondirektören föreslog vidare i juni att verksamheterna som idag finns på Remonthagen ska utredas för att se vilka effektiviseringar som kan göras om de flyttas till sjukhuset. De effektiviseringar som förväntas är samordnat vårdflöde mellan avdelningar på sjukhuset och rehabiliteringsverksamheterna, samlade rehabiliteringsresurser utan geografiskt skilda platser, samverkan kring reception, mathantering, cafeteria mm.

    Nuläge och tidplan för denna åtgärd:
    Utredning pågår och ett förslag till inriktning beräknas vara klar sep/okt.
    Utmaningen är framförallt hur verksamheterna ska få plats i sjukhuset lokaler.

    Utredning Närvårdsavdelning Strömsund (NÄVA)
    Utöver dessa förslag beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att en utredning ska göras kring Strömsunds Närvårdsavdelning (NÄVA).
    Region Jämtland Härjedalen driver idag en vårdavdelning i Strömsund med 18 vårdplatser. 2018 var bruttokostnaden ca 19 miljoner kronor. Strömsunds kommun köper via avtal 9 platser, dvs hälften av platserna, för kommunal korttidsvård för ca 5,3 miljoner kronor. 5,3 miljoner för 9 platser 365 dagar ger en dygnskostnad på ca 1600 kronor, vilket är en mycket låg dygnskostnad för korttidsplatser. Befintligt avtal med Strömsunds kommun gällde perioden 20160101-20181231, avtalsdiskussion för 2019 och framåt pågår. Utifrån denna fakta ska en utredning görs om verksamhetsinnehållet, bemanningsnormer utifrån patientkategorier och upptar diskussioner med Strömsunds kommun om formerna för Närvårdsavdelningen i Strömsund.
    Nuläge och tidplan för denna åtgärd:
    Diskussion pågår med Strömsundskommun om avtal inför 2020.
    Om vi är överens om avtalet kan vi påbörja en verksamhetsutveckling av Näva. Väljer Strömsunds kommunen att inte teckna ett nytt avtal finns behov av ytterligare utredning.

  • I hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhets- och uppföljningsplan 2019 framgår att nämnden ska följa upp vård på distans och mobila lösningar under verksamhetsåret. Uppföljningsrapporten är en beskrivning av de olika pågående aktiviteter och projekt inom det som vanligtvis kallas Vård på distans eller distansoberoende teknik. Den innehåller en kort mer teknisk del men huvuddelen av rapporten beskriver de verktyg som vi har och de utvecklingsaktiviteter och projekt som genomförts och de som fortfarande pågår. De olika aktiviteterna och de projekt som pågår har pågått under de senaste åren har i förhållande till andra regioner inom landet positionerat Region Jämtland Härjedalen som en av de mer framträdande inom e-hälsoområdet enligt några av de stora företagen inom området. Exempel på företag som uttalar sig positivt om regionen är exempelvis Sigma och Microsoft men det finns även andra exempel.

    Bilagor

  • Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande har initierade behov av faktabeskrivning och information om vilka planer som finns kring effektiviseringar kring regionens kallelsehantering och andra kontakter med patienter som idag går via fysiska brev och postgång. Sådana kontakter borde vara digitala istället.
    Hälso- och sjukvårdsnämnden i maj gav Regiondirektören i uppdrag att förbereda en information kring elektronisk kommunikation med patient till nämndens möte i juni och därefter ett förslag till beslut kring hur kontakterna kan effektiviseras genom digitalisering vid nämndens möte i september.
    Informationen genomfördes vid nämndens möte i maj och nu föreligger en rapport som beskriver:
    Digital kommunikation med patienten genom
    1177 Vårdguiden
    Journalen på nätet
    Stöd och behandling
    E-tjänster i Cosmic
    Distributionskanaler för kallelser
    E-brev
    Digitala kallelser

    Rapporten ger förslag på att en förstudie bör genomföras i syfte att analysera kostnader och konsekvenser för regionen avseende ev. alternativa distributionskanaler för kallelser. Förstudien behöver belysa frågeställningar som:
    Kostnader för olika lösningar omfattande utvecklings- och integrationskostnader, priser för e-brev samt ev. övriga tillkommande kostnader
    Effektivisering och tidsvinster mot nuvarande rutin och hur hemtagning av besparing ska ske
    Omfattning bland länets invånare som kan ta emot digitala kallelser och rutiner/lösningar för de personer som är beroende av papperskallelse via posten
    Rutin/lösning för medskick av bilagor och material till kallelsen
    Tidplan för realisering av olika lösningar

    Bilagor

  • Sedan 2011 finns Överenskommelse om samarbete mellan kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen – gällande personer med psykiska funktionsnedsättningar. Årligen har handlingsplaner upprättats på såväl regional som lokal nivå, vilka förankrats och implementeras det kommande året. Länsnätverket psykisk hälsa har kontinuerligt varit en samverkansarena för grundarbetet med förslag till överenskommelser och handlingsplaner. Nya direktiv för 2016 gav kommunerna och Region Jämtland Härjedalen (RJH) stimulansmedel för att göra en gemensam analys- och handlingsplan, i syfte att ytterligare utveckla insatser på område psykisk hälsa, Handlingsplan för kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen – område psykisk hälsa 2016-2020. Överenskommelsen och handlingsplanen ska ses som övergripande dokument för att stärka den psykiska hälsan i Jämtlands län. Ett av de långsiktiga målen i handlingsplanen är att under tidsperioden 2017-2020 utveckla det länsövergripande suicidpreventiva arbetet. Det kortsiktiga målet som anges är att under perioden 2017 och framåt Ta fram en länsövergripande handlingsplan för suicidprevention.
    SVOM har under 2018 diskuterat en remissversion till handlingsplan för suicidprevention, men tog också fram en prioritering av handlingsplanens innehåll. SVOM beslutade 20181214 § 44 rekommendera kommunerna och Region Jämtland Härjedalen att anta de prioriterade delarna i handlingsplanen Sucidprevention:
    MHFA(Mental Health First Aid)-utbildning,
    Framtagande av checklista för åtgärder vid suicidrisk
    Kostnader för samordnare
    Handlingsplan med prioriterade aktiviteter 2019-2020, men med intriktning till 2025 eller 2030
    Ny översyn och prioritering av aktiviteter behöver göras årligen.
    Total kostnad för prioriterade aktiviteter inom det suicidpreventiva området uppskattas årligen till 810 600 kr (samordningsfunktion och aktiviteter på regional nivå 600 000:- samt 60 st MHFA-manualer hos 9 huvudmän
    210 600:-).

    2017-2018 har RJH och länets åtta kommuner avsatt 2.5 miljoner årligen från de statliga stimulansmedlen för gemensamma aktiviteter. Parterna bör även framledes prioritera att samla medel för samordning och aktiviteter kopplat till Handlingsplan för kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen – område psykisk hälsa 2016-2020. Kostnader och aktiviteter kopplat till Suicidpreventiv handlingsplan för kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen – område psykisk hälsa bör ses som en del av dessa gemensamt samlade medel.

    Bilagor

  • I hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljningsplan för 2019 ingår att följa upp arbetet mot våld i nära relationer.
    Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) trädde i kraft år 2014. Dessa föreskrifter fastställer hälso- och sjukvårdens och tandvårdens ansvar inom dessa områden. Förutom detta har Region Jämtland Härjedalen förbundit sig att arbeta mot könsrelaterat våld i och med undertecknandet av Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR, den 25/8 2009. Undertecknaren av CEMR förbinder sig bl a att stärka insatser mot könsrelaterat våld.
    Region Jämtland Härjedalen har en Övergripande handlingsplan för jämställd och jämlik verksamhet 2019-2020 som beslutades i januari 2019 och innehåller målområdet Stärkt arbete avseende könsrelaterat våld, våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, vilket också är en patientsäkerhetsfråga.
    Region Jämtland Härjedalen har sedan hösten 2016 fokuserat på kompetensutveckling, framtagande av rutiner samt implementering av dessa inom området våld i nära relationer för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården samt tandvården för att förbättra upptäckt av våldsutsatta personer och deras barn samt för patientsäker dokumentation av våldsutsatthet. Arbetet har kunnat förstärkas och utvecklas tack vare utvecklingsmedel från Socialstyrelsen åren 2016-2019.

  • Under flera år har behovet av samverkan kring ett Barnahus i Jämtlands län diskuterats. Barnahus är ett samlingsnamn på verksamheter där polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård samverkar i gemensamma lokaler i utredningsprocessen vid misstanke om våld- eller sexualbrott mot barn. Samarbete och samverkan mellan myndigheter är nödvändig för att kunna tillgodose brottsutsatta barns rättigheter. Vid SVOMs möte i mars presenterade en arbetsgrupp som fått sitt uppdrag bl a från Myndighetssamverkan mot våld ett informations-, dialog- och beslutsärende om Barnahus i Jämtlands län. De huvudsakliga momenten i arbetet inom ett barnahus är samråd, barnförhör, krisstöd samt insatser. Avsaknad av samråd innebär att barnet får berätta sin historia flera gånger, vilket är psykiskt ansträngande, det leder ibland till att barnet inte längre vill medverka. Olika lösningar för uppbyggnad av barnahus, som finns i andra delar i landet. Samlokalisering med Centrum mot våld framfördes som önskvärt. SVOM beslutade 20190315

    1. Region JH och länets kommuner är eniga att arbeta med inriktning för att skapa ett barnahus.
    2. Uppdra till Regiondirektör och Samordnare för social välfärd att föra en dialog med de statliga myndigheterna om samfinansiering av verksamheterna.
    3. Uppdra till arbetsgruppen att beskriva hur förhör utanför barnahus kan tänkas ske.

    Ärendet återkom till SVOM i juni med mer konkreta förslag om vem som ska vara huvudman för Barnahus, finansieringsfördelning mellan de olika huvudmännen, lokalisering av Barnahus, förhör inom Barnahus lokalerna samt möjligheter till förhör utanför Barnahus lokaler. Årets medel för psykisk ohälsa har en stor summa för samverkan mellan region och kommuner. En del av dessa pengar kan användas i uppstart av Barnahusverksamheten 2019. Dock ska dessa pengar ses som tillfälliga, och inte vara del av långsiktig finansiering. SVOM rekommenderade 20190628, under förutsättning att Polismyndigheten bekostar sin del av barnahus, kommunerna och Region Jämtland Härjedalen att besluta att:

    1. Huvudman för Barnahus blir Östersunds kommun.
    2. Verksamheternas totala kostnad på 1 817 000 finansieras 570 500 av kommunerna gemensamt och 570 500 av Region Jämtland Härjedalen. Beslutet förutsätter att polisområde Jämtland finansierar ca 676 000.
    3. Partsammansatt arbetsgrupp utses för planering och uppstart av Barnahusverksamhet, inklusive tecknande av samarbetsavtal.
    4. Arbetsgruppen presenterar förslag till avtal för SVOM oktober 2019.
    5. Barnahus ska vara etablerat vid årsskiftet 2019/2020.
    6. Verksamheten utvärderas, återredovisning vid SVOM:s första sammanträde 2021.
    7. Politisk referensgrupp tillsätts med Karin Näsmark, Andreas Karlsson och Lise Hjemgaard Svensson som ledamöter.
    8. Del av medel som 2019 utbetalas till länsnivå inom statlig satsning psykisk hälsa i syfte att stärka samverkan mellan huvudmännen används vid uppstart av Barnahus.
  • Region Jämtland Härjedalen har bjudits in att lämna synpunkter på remiss om nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården,
    dnr: 4.3-24228/2018. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Planen ska kunna användas av regioner och kommuner för att genom regionala handlingsplaner etablera principer, prioriteringar och målsättningar för patientsäkerhetsarbetet.
    Socialstyrelsen har tillsammans med ett stort antal samverkansparter arbetat med utformningen av handlingsplanen. Handlingsplanen innehåller vision och övergripande mål, förutsättningar för en säker vård samt fem fokusområden med för-slag på nationella åtgärder inklusive en plan för uppföljning på nationell nivå. Ett förslag till svar har upprättats inom patientsäkerhetsenheten. Remissen ska besvaras senast den 7 oktober.

    Bilagor

  • I regeringens ANDT-strategi (Regeringens skrivelse 2015/16:86, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitiken 2016-2020) är ett av målen att antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende är en av de insatser som lyfts fram i strategin.
    Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag som avser insatser för att minska narkotikarelaterad dödlighet. Uppdraget innehåller fyra deluppdrag, varav ett handlar om att utveckla och ta fram ett kunskapsstöd för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. I uppdraget ingår att ge förslag på samverkansformer, brukarinflytande, samt att beakta köns- och åldersaspekter.
    Målet med kunskapsstödet är att det ska bidra till en god och likvärdig vård och omsorg för personer med opioidberoende. Kunskapsstödet vänder sig till de vårdgivare som bedriver läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, samt den personal som arbetar inom dessa verksamheter. Kunskapsstödet riktar sig även till annan personal inom hälso- och sjukvård, både inom primärvård och specialistvård, socialtjänsten och andra aktörer som är involverade i vården av patienter i läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.
    Kunskapsstödet bidrar till Sveriges arbete med att uppfylla mål 3 ”Hälsa och välbefinnande” i Agenda 2030: delmål 3.5 som innebär att insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholmissbruk ska stärkas och delmål 3.4 att genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.
    Nu har Socialstyrelsen skickat ut en remissversion av kunskapsstödet till aktörer och personer som berörs av arbetet med läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. En slutlig version publiceras i slutet av 2019.
    Ett förslag till svar har tagits fram av läkemedelsenheten.
    Remissen ska vara besvarad den 27 september 2019.

    Bilagor

  • Margareta Winberg har i skrivelse 2019 04 17 väckt motion om framtagande av en strategi mot hedersvåld och förtryck inom hälso- och sjukvården i syfte är att ge personal kunskap för att i tid upptäcka personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
    Regionen har sedan 2016 prioriterat kvalitetsutveckling av arbete mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkter är dels Sveriges tio-åriga Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (2017-2026) och dels Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:4). Målet är att förbättra kunskaperna hos yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård samt tandvård för att tidigt upptäcka våldsutsatthet så utsatta kan få stöd och hjälp. Arbetet har bestått i kompetensutveckling, framtagande av olika rutiner, webbutbildning med mera, för att bli bättre på att upptäcka våldsutsatthet hos patienter, deras barn och även regionens medarbetare samt att veta vad man gör med svaret. Arbetet har gett resultat men är tyvärr återstår mycket av implementerandet. Regionen har även beslutat om ”Övergripande handlingsplan för jämställd och jämlik verksamhet 2019-2020” och i denna ingår målet ”Stärkt arbete avseende könsrelaterat våld, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck”. Arbetet mot hedersrelaterat våld är mycket angeläget och behöver utvecklas i organisationen, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

    Utifrån regionens olika typer av styrande dokument anser Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen att insatser avseende hedersrelaterat våld och förtryck även i fortsättningen ska inkluderas i Region Jämtland Härjedalens Övergripande handlingsplan jämställd och jämlik verksamhet och inte som en egen strategi. Den övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet är ett dokument som fastställs av Regiondirektören efter förankring med chefer i verksamheten, därför är den väl lämpad att också innehålla prioritering av fortbildning inom hedersrelaterat våld och förtryck för hälso- och sjukvårdspersonal, så att dels baskunskaper säkerställs men också att så att fördjupad spetskompetens finns att tillgå.

    Sammanfattningsvis anser Hälso- och sjukvårdsnämnden att motionärens ambitioner är goda, men formen att ta fram en strategi behövs inte när den Övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet finns.

    Bilagor

  • Elin Hoffner för Vänsterpartiets regiongrupp yrkar på att Region Jämtland Härjedalen ska utöka arbetet inom området våld i nära relationer och bland annat ställa frågan om våld på rutin inom Region Jämtland Härjedalens samtliga områden. Vänsterpartiet yrkar att:
    Med stöd av redan utbildad personal ska Regionen vidareutbilda och träna övrig personal i att upptäcka, dokumentera och använda våldfliken i vårt journalsystem.
    Arbetsrutiner för att rutinmässigt ställa frågor om våld i och utanför hemmet upprättas och implementeras i verksamheten.
    Metoder för att bemöta, vårda och behandla våldsutsatta kvinnor på ett professionellt sätt upprättas.
    Utbildningsinsatserna kompletteras med träning på motsvarande sätt som görs vid traumateamträning och regelmässig uppföljning ska ske.
    Ett svar har utarbetats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen som beskriver vilket arbete som pågår inom detta område. Utifrån regionens ekonomiska läge och pågående arbete bedöms regionens arbete och resurser på detta område som tillräckliga.

    Bilagor

  • Motionären beskriver att biverkningarna från vård och behandling ibland kan påverka patienters sexuella hälsa vilket får stora konsekvenser för den drabbades livskvalitet. Särskilt vanligt är detta enligt motionären inom cancervården. Motionären anser att Region Jämtland Härjedalen inte har de resurser som krävs för att uppfylla kraven i de nationella riktlinjerna idag. Därför yrkar motionären
    Att Region Jämtland Härjedalen tar kontakt med Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland för att tillsammans rekrytera ytterligare en akutoriserad sexolog.
    Att Regionen arbetar fram utbildningsprogram för personalen om patienters sexuella hälsa
    Att Regionen arbetar fram en plan för kunskapsspridning, bemötande och arbetsmetoder inom berörda verksamheter för att förbättra patientens sexuella hälsa i samband med vård och behandling.
    Ett svar har utarbetats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen tillsammans med Folkhälsoenheten som beskriver vilket arbete som pågår inom detta område. Utifrån regionens ekonomiska läge och pågående arbete bedöms regionens resurser på detta område som tillräckliga.

    Bilagor

  • Barnarenans presidium: Val av 1 ordinarie ledamot och 1 ersättare för perioden 2019-01-01 -- 2022-12-31

  •   19

    Informationer

  • Bilagor

Det finns ingen information att visa

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.