Möte 2025-06-12

Enligt reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade under sammanträdet gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare. 

• Rapport politisk arbetsgrupp för ekonomi i balans

• Läget inom hälso- och sjukvården inkl. sommaren 2025
• Säker vård
• Tillgänglighet 

Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi och viss rapportering av verksamhetsstatistik och personal. Majs rapport omfattar endast ekonomi.

För perioden januari-maj, är nettokostnaden för Hälso- och sjukvårdsnämnden 1.631 mkr vilket är 39,5 mkr (2,5%) högre jämfört med perioden 2024. Intäkterna är 4,3 mkr lägre än föregående år, både utomlänsintäkter vid såld vård och patientavgifter är lägre men erhållna bidrag och debiterade patienttransporter något högre. Bruttokostnaden är 35,2 mkr (1,6%) högre än föregående år. Personalkostnadsökningen om 59,5 mkr möts till stor del av 41 mkr lägre kostnad för inhyrd bemanning. Köpt vård är 33,9 mkr högre för inledning detta år än 2024, det är stor del beroende av att året hittills har debiterats ett antal enskilda vårdtillfällen överstigande 1 mkr/tillfälle med 37 mkr (fg år motsvarande 5,9 mkr), en kostnadspost som kan svänga snabbt. Kostnad för läkemedel är lägre än fg år. Övriga kostnadsmassan har minskat jämfört med föregående år, trots ny hälsocentral Torvalla som invigdes i slutet av 2024.

För år 2025 har hälso- och sjukvårdsnämnden en budgetram som inte har räknats upp med LPIK såsom brukat ske för att täcka kostnadsutveckling. Budget har även avräknats för verksamheter som organisatoriskt har flyttat till regionstyrelsen samt anpassat för en lägre förväntad statsbidragsersättning år 2025 än 2024. Sammantaget är nettokostnadsbudget reducerad varmed hälso- och sjukvården därmed har ett mycket utmanande läge beaktat att verksamheternas nettokostnader även föregående år översteg årets budgetram. Under januari-maj uppgår nettokostnaden för hälso- och sjukvården till 1.631 mkr vilket överstiger nettobudget med 313 mkr. Avvikelsen fördelas på intäkter +17 mkr och kostnadsmassa -330 mkr. Inom kostnadsmassan är det personal och inhyrd bemanning som avviker med -284 mkr från budget samt köpt vård -45 mkr, läkemedel ligger under budget och resterande kostnadsmassan över budget med 7,3 mkr.

De åtgärdsplaner för långsiktig ekonomi i balans, som beslutats i verksamhetsplan 2025, är svåra att följa upp. Den samlade uppföljningen är en negativ effekt om 19 mkr, utfallet visar även hur kostnadsutfallet är beroende av olika faktorer - se kommentarer i rapporten. De övriga kostnader som bedömts ej verksamhetskritiska, där inköpsstopp beslutats gälla från 1 mars, har i jämförelse med perioden 2024 minskat 0,5 mkr. Mer kraftfulla åtgärder och verksamhetsförändringar krävs för att nå budget i balans. För att ytterligare arbeta mot en reducerad kostnadsmassa som matchar budget behöver långsiktigt arbete ske för att genom konkreta förändringar av arbetssätt och förändringar i verksamheten minska personalkostnader.

Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 22 maj 2025 (§40) gavs i uppdrag att vid nämnden i juni redovisa ytterligare resultatförbättrande åtgärder med ekonomisk effekt under 2025.

Givet den korta tiden mellan Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträden har endast en begränsad beredning kunnat genomföras. Nedan redovisas två inledande åtgärder, som sedan kan komma att kompletteras under årets gång. Det ska noteras att båda åtgärderna endast beräknas kunna ge begränsad effekt under 2025 för att sedan ha en potentiellt större effekt 2026.

Utifrån att avstånden inom länet, samt till universitetssjukvård, är stora är Region Jämtland Härjedalen beroende av att patienter vid behov kan flyga till/från sjukvården. Flygtransporter är emellertid kostsamma, oavsett om de sker med den egna helikoptern, eller med ambulansflyg via KSA (Kommunförbundet Svenskt Ambulansflyg). Verksamheten har identifierat att det finns en ekonomisk potential i att se över hur flygtransporterna koordineras och nyttjas. Detta arbete kommer därför att ske i intensiv form fram till senare delen av 2025.

Vid Östersunds sjukhus bedrivs slutenvård dygnet runt på ett tjugotal olika vårdavdelningar av olika storlek. Slutenvården bemannas med sjuksköterskor och undersköterskor som är bundna till vårdavdelningarna. Dessa yrkeskategorier utgör grunden för slutenvården och dimensioneringen av antal anställda är beroende av variationer över dygnet, veckan och året. Förutom sjuksköterskor och undersköterskor bemannar läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, medicinska sekreterare och annan vårdpersonal samt kringfunktioner i varierande omfattning vårdavdelningarna. Utifrån det ekonomiska läget är det nu aktuellt att se över hur vårdavdelningarna bemannas avseende andra yrkesgrupper än sjuksköterskor och undersköterskor. Detta arbete har initierats.

Utifrån utfallet i månadsrapporten per maj månad, där underskottet fortsatt ökar, bedöms att en fördjupad uppföljning av nämndens beslut i april (§26 - accelerera minskningen av inhyrd bemanning och köpt vårdgarantivård, även i de fall där det leder till ökade väntetider om den medicinska bedömningen så medger) behöver genomföras efter sommaren. Samtidigt behöver den vidare planeringen för minskning av inhyrd bemanning och köpt vårdgarantivård tydliggöras.

Sedan 2025-03-01 (till och med 2025-12-31) gäller att alla inköp över 50 000 kronor, med undantag för hälso- och sjukvårdskostnader, ska godkännas av överordnad chef ifall de ska fullföljas (RS/196/2025). Det finns fortsatt ett behov av att verksamhetskritiska inköp kan fullföljas, men det kan vara relevant att ytterligare kontrollmoment införs avseende beslutsnivån för inköp.

Inom förvaltningsområdet har ett antal resultatförbättrande åtgärder bedömts under inledningen av 2025. En bilaga, i vilken status anges, har sammanställts.

Hälso- och sjukvårdsnämnden gav vid sitt sammanträde i maj 2025 (§40) i uppdrag att se över antalet administratörstjänster (dock ej medicinska sekreterare) inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård, och återrapportera vid sammanträdet i juni. Givet den korta tid som förflutit sedan sammanträdet har endast en begränsad beredning kunnat göras, och här redogörs i huvudsak för en nulägesbild.

Alla anställningar kodas med en sexsiffrig arbetsidentifikationskod (AID-kod) som utgör gruppering av arbetsuppgifter. Koder som börjar med 15 är handläggar- och administratörsarbete och 10 är ledningsarbete. Statistikuppgifterna är uttagna sista veckan i maj och smärre fel kan finnas till följd av manuell hantering. I kolumnen ”HSD-stab och divisionsledn” nedan, redovisas de medarbetare med administrativa uppgifter som finns anställda på både förvaltningsområdesledningsnivå och divisionsledningsnivå. Medicinska sekreterare redovisas ej.

Handläggar- och administratörsarbete

Totalt finns 58 administratörer och 54 handläggare. Bland administratörstjänsterna är de flesta anställda som administrativ assistent eller receptionist. Det finns därtill bemanningsassistenter, registratorer och SVF-koordinatorer och en handfull andra yrkesroller. Många av de administrativa assistenterna utgör direkt stöd till flera chefer på flera organisatoriska nivåer. Inom handläggargruppen är den största gruppen verksamhetsutvecklare, utbildningsledare, samordnare, projektledare, controller, IT-pedagoger, kvalitetssamordnare och smitthandläggare. I handläggargruppen finns medarbetare som har delade tjänster, där en del av tjänsten utgörs av kliniskt arbete. Inom förvaltningsområdet pågår arbetet med att analysera effekterna av den konsultrapport om minskning av administrativa kostnader som presenterades tidigare under våren 2025.

Ledningsarbete

Inom detta ärende görs inte översyn av antalet chefer. Antalet anställda som i lönesystemet kodas som chef har ökat de senaste åren, varför även detta behöver kommenteras. Totalt fanns i april 164 chefer, varav tre divisionschefer, 24 verksamhetschefer och 137 enhetschefer. Bakom ökningen ligger en medveten strategi där fler chefer nu har sitt chefsuppdrag på deltid, kombinerat med andra utvecklingsuppdrag eller klinisk tjänstgöring. Detta innebär att antalet medarbetare per enhetschef minskat något till en på totalen rimligare nivå. Det finns fortfarande enhetschefer som har personalansvar för över 50 medarbetare, men medeltalet är i nuläget ca 27 medarbetare per enhetschef. De 137 enhetscheferna arbetade i medeltal 86% som chef. Om enhetscheferna hade arbetat endast som heltidschef och då ansvarat andelsmässigt för lika många medarbetare hade det inneburit ca 32 medarbetare per enhetschef, samt att exempelvis klinisk tjänstgöring skulle behöva fördelas på andra medarbetare. I statistiken ovan ingår inte chefläkare och chefsjuksköterska, men även dessa är kodade som ledningsarbete.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i november 2024 (§128) att det vid nämndens sammanträde i juni 2025 ska presenteras en kartläggning av tandvårdstaxan i förhållande till referenspris och prisbilden inom Folktandvården i övriga Sverige, samt lämna förslag på möjliga förändringar.

Nedan redogörs för aktuell prisnivå för allmäntandvården i landets regioner jämfört med det referenspris Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) anger. Grafen anger procent över referenspriset och är uppdelad på privattandläkare och regiondriven tandvård. Värdena är ett genomsnitt av de åtgärder som utförts i februari 2024 baserat på Försäkringskassans statistik och sammanställt av Folktandvården i Västra Götaland. I genomsnitt ligger regiondriven tandvård i Sverige ca 12% över referenspriset att jämföra med ca 20% för privata vårdgivare. Region Jämtland Härjedalens taxa ligger på samma nivå som genomsnittet för andra regioner (ca 12%). Det måste i sammanhanget noteras att privata tandvårdsutförare verksamma i Jämtlands län, tillsammans med Gotlands län, ligger högst i landet på 25% över referenspriset, vilket är högre än medel för riket (ca 20%). Folktandvårdens bedömning är att den höga prisnivån för privattandläkare i länet möjliggörs av Folktandvårdens bemanningsläge, som gör det svårt för vuxna patienter att erhålla regiondriven tandvård och därmed skapar en större marknad för privattandvård till ett högre pris än vad som annars vore fallet.

TLV genomför för närvarande ett arbete för att förbättra sitt underlag för beräkning av referenspriserna. En enkät för insamlande av information är utskickad till alla vårdgivare i landet och Folktandvården i Jämtland Härjedalen har besvarat denna. TLV:s eventuella förslag till förändringar väntas under hösten, och innan dessa presenterats bör inga förändringar avseende tandvårdstaxan i Region Jämtland inte föreslås.

Folktandvården har, som tidigare känt, problem med bemanningsbrist, vilken dessvärre inte förbättrats under inledningen på 2025. Det innebär att trots målsättningen att öka andelen vuxentandvård är de timmar som kan erbjudas vuxna fortsatt för få. En höjning av tandvårdstaxan skulle därför i nuläget ge en marginell effekt på den totala intäkten. De vuxna som erbjuds tider i Folktandvården är de prioriterade patientgrupperna akut eller nödvändig tandvård, samt patienter som av andra skäl har vårdbehov som inte kan anstå.

Folktandvårdens avser med anledning av ovanstående hantera förslag om eventuella förändringar av taxan utifrån TLV:s utredning i det ordinarie ärendet om tandvårdstaxa inför 2026.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i november 2024 (§128) att det vid nämndens sammanträde i juni 2025 rapportera en utvärdering av den nuvarande hanteringen av uppsökande verksamhet enligt Tandvårdslagen 8a§. Ärendet har hanterats i Folktandvårdens ledningsgrupp samt i dialog mellan Folktandvården och Beställarenheten. Utifrån gällande reglemente (RS/452/2022) ska Hälso- och sjukvårdsnämnden leda folktandvården inom regionen enligt 11 § tandvårdslagen (1985:225) med undantag av beställning av barn och ungdomstandvård enligt valfrihetssystem för barn- och ungdomstandvård och tandvård enligt 8a § tandvårdslagen. Ansvar för uppsökande verksamhet enligt 8a§ åvilar Regionstyrelsen. Uppsökande tandvård enligt Tandvårdslagen 8a§ sker med Folktandvården som utförare efter att avtal upprättats mellan Beställarenheten och Folktandvården. Uppsägningstiden är sex månader. Den uppsökande verksamheten genomförs huvudsakligen med Folktandvårdens kliniker som utgångspunkt och med den ordinarie personalstyrkan. Enligt gällande prioriteringsordning för tandvården är uppsökande tandvård prioriterad före stora delar av vuxentandvården:

1. Patienter med akuta besvär ska tas hand om med förtur.
2. Regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år då

de fyller 23 år.

3. N: Uppsökande och nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade.

F: Tandvård för personer med stora behov på grund av en långvarig sjukdom eller

funktionsnedsättning.

S: Tandvård som led i kortvarig sjukdomsbehandling.

4. Övrig tandvård för vuxna ska prioriteras efter risk.

Utifrån den besvärande bemanningssituationen inom Folktandvården är det i dag svårt att tillfullo omhänderta den uppsökande tandvården. Det har därför övervägts olika alternativ framåt. Dessa är i huvudsak att inte förändra nuvarande upplägg eller att Folktandvården säger upp avtalet om uppsökande tandvård.

I dialog mellan Folktandvården och Beställarenheten har effekterna av ett eventuellt avslutat avtal belysts. I den händelse att Folktandvården säger upp avtalet är det troligt att Beställarenheten kommer behöva genomföra en upphandling på den öppna marknaden. En sådan upphandling kan genomföras antingen för hela länet eller uppdelat i flera länsdelar. Oavsett hur en upphandling eventuellt skulle genomföras finns för- och nackdelar med de olika alternativen, men Beställarenheten signalerar att den nödvändiga tandvård som identifieras genom uppsökande tandvård fortfarande skulle behöva hanteras av patientens ordinarie tandvårdsklinik, vilket för aktuella patientgrupper vanligen är Folktandvården. Det är utifrån detta inte säkert att ett uppsagt avtal om uppsökande tandvård skulle leda till minskad börda för Folktandvården. Detta kommer sig av att dagens arbetssätt innebär att bedömning av tandvårdsbehov och senare dess utförande sker med tandvårdspersonal tillhörande samma organisation, med väl utarbetad struktur för en helhetlig bedömning av patientens tandvårdsbehov utifrån aktuell livssituation. Om bedömningen och utförandet delas mellan olika utförare finns risk för att det vid uppsökstillfället bedömda behovet inte bedöms på samma sätt av den som sedan ska utföra tandvårdsinsatsen. Det kan i sin tur leda till att fler patienter än idag sätts upp för nödvändig tandvård, vilket i sin tur försämrar tandvårdstillgången ytterligare för lägre prioriterade patientgrupper, det vill säga ickeakut tandvård för vuxna.

Utifrån ovanstående och en samlad bedömning inom Folktandvårdens ledningsgrupp är det i nuläget mest rimligt att upplägget för den uppsökande tandvården enligt 8a§ Tandvårdslagen lämnas orört och att Folktandvården fortsätter axla rollen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde i februari 2025 (§12) att tandvårdsklinikerna i Gäddede och Hede på försök ska ställas om till tandvårdsfilialer under klinikerna i Strömsund och Sveg. Dessutom beslutades att det vid nämndens sammanträde i juni 2025 ska återrapporteras hur omställningen till filialer framskrider samt presentera ett första förslag till teknisk basnivå för tandvårdsrum. Dessutom har nämnden tidigare, vid sitt sammanträde i november 2024 (§128) att vid nämndens sammanträde i juni 2025 presentera en kartläggning av vilka lösningar för god och hållbar arbetsmiljö som finns inom Folktandvården i övriga Sverige. Vid sammanträdet 10 april 2025 (§26) beslutades att i juni 2025 redovisa vilka tandvårdslokaler som kan sägas upp och därigenom minska Folktandvårdens förhyrda lokalyta

Folktandvården har trots ökade insatser för rekrytering en fortsatt negativ utveckling av antal tillsvidareanställd personal under första tertialen 2025. Detta får konsekvenser för var och hur mycket tandvård som kan levereras. Även till Folktandvårdens chefstjänster är rekryteringen svår, varför arbetsmiljön för cheferna är olika utmanande. Det gör även att ledningsarbetet tappar fart då ledningsgruppen förändras och är underbemannad för alla uppgifter som behöver utföras. Det pågående arbetet med att bemanna kliniker i länet genom en nivåstrukturering bygger på att det finns större kliniker i eller runt Östersund med bra bemanning. Detta är tyvärr inte faller för närvarande, vilket leder till att omställningsarbetet i nuläget ofrivilligt går på sparlåga.

Filialerna i Gäddede och Hede är bemannas med tandläkare från andra orter. I Gäddede har detta hittills gått i huvudsak enligt plan, men i och med ytterligare bemanningstapp i Strömsund ser läget sämre ut framgent. I Hede bemannas enstaka dagar under våren och i höst planeras cirka en dag per månad, vilket inte helt räcker till att omhänderta behovet av barntandvård i området. Det är emellertid till gagn för Folktandvården att kunna betrakta dessa utbudspunkter som filialer i planeringen framåt.

Folktandvårdens ledningsgrupp har under våren diskuterat vilken teknisk basnivå som krävs vid så kallade tandvårdsrum på andra vårdinstanser än kliniker eller filialer. Grundtanken är att tandvårdsrummen exempelvis ska kunna finnas på en hälsocentral i stället för i en särskilt dedikerad lokal. Då det bedöms att det behöver finnas möjlighet att erbjuda såväl undersökning som behandling även i tandvårdsrum är slutsatsen att den grundläggande tekniska basnivån kräver möjlighet till intraoral röntgen, god belysning, ändamålsenlig behandlingsstol och en så kallad unit för utrustning så som borr, sug, med mera. Detta leder till att tandvårdsrummen först och främst behöver anpassas utifrån gällande strålskyddsregler. Därefter behöver tandvårdsrummet vara av sådan storlek att behandlingsstol och unit får plats, samtidigt som tandvårdspersonalen får en god arbetsmiljö. Dessa förutsättningar behöver beaktas vid framtida lokalanpassningar på hälsocentraler, men kräver i dagsläget inga omedelbara åtgärder.

Vad gäller frågan om vilka tandvårdslokaler som kan sägas upp för att minska den förhyrda lokalytan är det i nuläget främst lokalerna i Åre som skulle kunna vara aktuella att minska ner i storlek. Utifrån intentionen att nivåstrukturera Folktandvårdens utbudspunkter i kliniker, filialer och tandvårdsrum är Folktandvårdens bedömning att det bör finnas tandvårdsrum i Åre även framgent. Det innebär att det i nuläget inte rekommenderas att säga upp tandvårdslokalerna i Åre i sin helhet. Hyreskontraktet för lokalerna i Åre löper i närmare fyra år till och har en uppsägningstid om nio månader. Då dessa lokaler dessutom ligger strategiskt till för den i samma byggnad lokaliserade Åre Hälsocentral, för vilka det nu diskuteras möjliga anpassningar för att uppnå mer ändamålsenliga lokaler, bör slutgiltigt ställningstagande om Folktandvårdens Årelokaler avvaktas till inriktningsbeslut om Åre HC:s lokaler finns.

Genom tandvårdschefsnätverket har frågan om befintliga lösningar för god och hållbar arbetsmiljö inom övriga landets folktandvård. Endast ett fåtal svar har inkommit, vilket tolkas som att särskilda anpassningar eller modeller inte är vanligt förekommande inom Folktandvården i Sverige. Kliniker som har öppet veckans alla dagar erbjuder arbetstidsförkortning, med utgångspunkt i nationella arbetstidsbestämmelser och därpå följande justeringar. Lönetillägg eller lönesatsningar förekommer på olika håll i landet efter behov. Sammantaget innebär detta att Folktandvården inom Region Jämtland Härjedalen behöver hitta egna lösningar för att förbättra kompetensförsörjningssituationen. Det ska i sammanhanget noteras att hälso- och sjukvårdsnämnden inte har att besluta om anställningsvillkor, eftersom detta ansvar faller under Regionstyrelsen. Nämnden behöver dock beakta detta i det fortsatta arbetet för att säkra en god tillgång till tandvård för regionens invånare.

Enligt punkt 4.1 i hälso-och sjukvårdsnämndens reglemente ska nämnden för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Ett förslag till sammanträdestider för 2025 för hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättats. I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med regionfullmäktige, regionstyrelse och övriga nämnder har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

Sammanträdestiderna behöver ta hänsyn till Sveriges kommuner och regioners (SKR) och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2026. Dessa fastställdes dock relativt sent, vilket har gjort att fullmäktige kommer att fastställa sina sammanträdesdagar för 2025 först vid sitt sammanträde 17–18 juni.

Regionstyrelsen fastställde sina tider vid sitt sammanträde den 27 maj. Utöver nämndens sammanträden har regionstyrelsen även planerat en gemensam budgetdag för styrelsen och nämnderna. Denna kommer att genomföras den 18 mars.

Den 4 november 2024 (§120) beslutades Hälso- och sjukvårdsnämndens plan med budget 2025. Den har senare justerats/kompletterats vid två tillfällen - 19 december 2024 (§143) avseende fördelning mellan budgetposter och 27 februari 2025 (§13) avseende tillägg av ett uppdrag.

Enligt uppföljningsplanen ska en särskild uppföljning av Hälso- och sjukvårdsnämndens plan med budget genomföras i juni. Uppföljningen sammanställs här.

Syftet med uppföljningen är att analysera hur arbetet med befintliga kortsiktiga nyckeltal, uppdrag och aktiviteter för att nå målsättningarna går. I uppföljningen har en genomgång av aktuellt läge efter tertialrapporten, samt en analys över orsaker till graden av måluppfyllelse gjorts. I tertialrapporten per april kommenterades också status för kortsiktiga nyckeltal och uppdrag under respektive målområde. En närmare analys av ekonomin har inte genomförts i den här uppföljningen utan det hanteras i de ekonomiska rapporterna och andra fördjupningar.

2025 års plan innehåller 26 kortsiktiga nyckeltal och 27 uppdrag, inalles 53. Detta är en minskning från föregående års 74, vilket är i linje med uppföljning av 2024 års plan (HSN/874/2024). På en övergripande nivå hade det dock varit önskvärt att minska antalet kortsiktiga nyckeltal och uppdrag något ytterligare, för att underlätta verksamhetens möjlighet att arbeta med planen.

Det har sedan den nya styrmodellen implementerades funnits en otydlighet i hur uppdragen ska statusbedömmas. Ett tydliggörande arbete pågår och i nämndens tertialrapport har uppdrag bedömts enligt följande vägledning:

• Rött – Uppdraget är ej klart/genomfört och följer ej planen.
• Gult – Uppdraget är delvis klart och bedöms kunna genomföras men med viss försening.
• Grönt – Uppdraget är klart/genomfört eller uppdrag som är fleråriga och följer den utsatta planen för året.

Vägledningen har på grund av administrativa utmaningar inte funnits med i de anvisningar för tertialrapporten som delgetts områden och divisioner. En översyn av hur statusbedömning sker planeras inför delårsrapporten per augusti.

Majoriteten av uppdragen är pågående enligt plan och har därmed i huvudsak bedömts som gröna. De uppdrag som inte följer planen återfinns inom målområde tandvård samt målområde ledningsprocesser, dessa har bedömts som röda. Ett uppdrag inom målområde ledningsprocesser rörande arbetsmiljö har registrerats som gult, men skulle ha varit grönt utifrån att det är ett långvarigt uppdrag. Vad gäller kortsiktiga nyckeltal är uppfyllnadsgraden lägst på nyckeltal kopplade till tillgänglighet i vården, sjukfrånvaro och de finansiella nyckeltalen. Vad gäller tillgänglighet i vården är flera nyckeltal knutna till vårdgarantin. Dessa visar inte särskilt väl hur kösituationen förändras när köerna är långa, förrän de arbetats ner bakifrån. Det bör därför övervägas om det finns andra, mer ändamålsenliga sätt att formulera nyckeltal på tillgänglighetsområdet.

I uppföljningen av aktiviteter noteras på områdesnivån (inklusive område Patientsäkerhet) 766 aktiviteter, varav 421 (55%) är avslutade eller pågående enligt plan och 345 (45%) är planerade eller försenade. Ett antal aktiviteter har planerat startdatum efter 30/4. Dessutom finns några tiotal aktiviteter som enligt statusindikatorn är planerade, men som har kommenterats i samband med tertialuppföljningen. Detta indikerar att de är pågående, men att statusindikatorn inte uppdaterats. Det stora antalet aktiviteter gör att det inte går att göra en helhetlig analys av hur väl aktiviteterna bidrar till måluppfyllelsen.

Antalet aktiviteter indikerar att det i första och andra chefslinjen finns en betydande administrativ börda kopplad till de aktiviteter som skapas för kortsiktiga nyckeltal och uppdrag. Det är dessvärre inte realistiskt att anta att även aktiviteterna skulle bli färre om antalet kortsiktiga nyckeltal och uppdrag minskas. Detta beror på hälso- och sjukvårdens bredd, där förbättrande aktiviteter måste vidtas även på områden som inte pekas ut i Hälso- och sjukvårdsnämndens plan med budget.

Regionens revisorer har under 2024 bland annat granskat omställningen till Nära vård. I denna granskning pekas en tydligare styrning ut som ett förbättringsområde. I det svar som hälso- och sjukvårdsnämnden hanterade i april 2025 (§27) delar nämnden uppfattningen att tydligheten behöver öka till kommande år, men att det sker på sådant sätt att det bejakar de lokala variationer som finns, och som måste finnas, inom organisationen. Revisionens iakttagelser har i viss mån beaktats i tjänstemannaberedningen av Regionplan 2026-2028, och kommer beaktas även när Hälso- och sjukvårdsnämndens plan med budget 2026 bereds.

Sammantaget visar uppföljningen att det fortfarande finns förbättringspotential inför kommande år i arbetet med i synnerhet planeringen. Tydliga och relevanta målsättningar i planer på övergripande nivå antas bidra till ökad kvalitet i verksamheten under förutsättning att de går att relatera till för de som ska bidra till att målen nås.

Förslag till revideringar i Hälso- och sjukvårdsnämndens plan med budget 2025.

Nedan revideringar har arbetats in i den version av Hälso- och sjukvårdsnämndens plan med budget 2025 som bifogats ärendet.

Vad gäller behov av revidering av planen för innevarande år behöver målvärdet för det kortsiktiga nyckeltalet Bruttokostnadsutveckling (sidan 14) justeras från -22% till -13%. Målvärdet för bruttokostnadsutveckling beräknas som skillnad mellan budgeterad kostnadsmassa och kostnadsmassa för föregående år, avseende externa kostnader. Målvärdet är justerat utifrån att jämförelse sker med faktisk kostnad för 2024 istället för prognos samt att erhållen kostnadsbudget 2025 har korrigerats i enlighet med registrerad budget.

Då regionens revisorer i sin grundläggande granskning av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2024 bedömt att det inte funnits tillfredsställande måluppfyllelse, bland annat utifrån den bristande tillgängligheten till hälso- och sjukvård, behöver de kortsiktiga nyckeltalen på detta område ses över. De kortsiktiga nyckeltalen om vårdgaranti i specialiserad vård fungerar dåligt som indikator på förbättringar i kösituationen när de står för sig själv, och köerna består av många patienter som väntat längre än vårdgarantins gränser (mer än 90 dagar). Det är därför lämpligt att på sidan 10 lägga till sju kortsiktiga nyckeltal som visar på hur kösituation och väntetid förändras. Det föreslås nu tillägg av dels medelvärde väntedagar till operation, dels antal väntande till förstabesök över 90 dagar. Nyckeltalen är i huvudsak formade för att följa divisionsorganisationen, men då tillgänglighetsutmaningarna avseende förstabesök är större inom särskilt hud- ögon- och öron- näsa- halssjukvården föreslås dessa följas separat. Barn- och ungdomspsykiatrin föreslås fortsatt följas via de befintliga nyckeltalen kopplade till den förstärka vårdgarantin om 30 dagar. Nyckeltalen som speglar tillgänglighet till hälso- och sjukvård prioriteras för översyn i arbetet med Hälso- och sjukvårdsnämndens plan med budget 2026.

Ett redaktionellt tillägg har gjorts i nyckeltalet Kontinuitetsindex för alla patienter, senaste 18 månaderna, läkare (sidan 11) i syfte att förtydliga att nyckeltalet avser hälsocentraler.

Enligt kommunallagen 6 kap 6 § ska nämnden inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska inför varje nytt verksamhetsår upprätta en plan för sin interna kontroll som ska följas upp två gånger under verksamhetsåret.

I den internkontrollplan för 2025 som nämnden fastställde i november 2025 (§129), har risker för genomförandet av verksamhet inom nämndens olika målområden identifierats. Internkontrollplanen är integrerad i Stratsys programmodul Verksamhetsplan och bygger på en riskbedömning av de uppdrag som via Plan och budget 2025 för Hälso- och sjukvårdsnämnden givits till verksamheterna i förvaltningsområde hälso- och sjukvård. Riskbedömningarna har prioriterats avseende allvarlighetsgrad och sannolikhet och erhållit en riskvärdering i fyra steg: R1-R4, där R1 är lägst risk och R4 högst risk. För de uppdrag där det finns hög risk (R3-R4) att de inte ska kunna genomföras finns förebyggande åtgärder. Till de 26 uppdrag som riskbedömdes inför 2025 identifierades 25 olika risker, varav ett antal återfinns på flera olika uppdrag. 15 risker bedömdes ha hög risk att inte kunna uppnås, fördelade på nio med riskvärdering R3 och sex med R4.

Internkontrollplanen har efter tertialuppföljningen uppdaterats och riskbedömningarna har granskats. Samtliga risker utom en har oförändrad riskvärdering. Risk nummer 26 har bedömts till riskvärdering R4. Eftersom nämnden i februari beslutade att revidera Plan och budget 2025 (§13) genom att lägga till ett uppdrag har detta nya uppdrag nu riskbedömts och förts in i internkontrollplanen.

De åtgärder som identifierades i internkontrollplanen bedöms fortsatt vara relevanta och har följts upp avseende dess status. En ny åtgärd har adderats kopplat till risk nummer 26. Den uppdaterade internkontrollplanen har sammanställts i en rapport.

Regeringen har inrättat en effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården med uppdrag att fördela 250 miljoner kronor per år i statsbidrag till regionerna för insatser som höjer effektiviteten i hälso- och sjukvården under perioden 2025–2030. Statsbidraget fördelas utifrån ansökningar där regionerna enskilt, eller i samverkan, beskriver hur de vill använda medlen och förväntade resultat i form av effektiviseringar inom hälso- och sjukvården och dess administration.

Regionstyrelsen hanterade 27 maj ett ärende (RS/344/2025) om en gemensam ansökan mellan samtliga 21 regioner avseende att lösa ut hinder för AI-tillämpningar och gemensam process, samt plattform för att möjliggöra skalning och spridning av lyckade lösningar (både tekniska och organisatoriska). I ärendet uttalades också att eventuell ytterligare ansökan från Region Jämtland Härjedalen från det tillfälliga statsbidraget för åtgärder för en effektiv hälso- och sjukvård hanteras av hälso- och sjukvårdsnämnden.

Regionens revisorer har i sin granskning av omställningsarbetet mot en god och nära vård (REV/16/2024) noterat att det finns utvecklingspotential i hur omställningen sker. Dessutom har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys nyligen publicerat rapporten Omtag för omställning (2025:1), som förstärker revisorernas analys. Med detta som grund kan det konstateras att omställningsarbetet inom Region Jämtland Härjedalen kan vara behjälpt av att, i linje med Regionplanens målsättningar och Färdplan 2030, tydliggöra omställningens mål och vilka vägval som behöver göras på vägen. I detta ingår också att säkerställa att vårdens medarbetare har de adekvata tekniska hjälpmedel som krävs för att uppnå omställningens uppsatta mål, att det planerade införandet av AI-stödd journalföring förbereds avseende hur implementering ska ske och att arbetet med införande av digitalt stöd för patientdelaktighet kan prioriteras.

Regionen Jämtland Härjedalen ämnar därför självständigt ansöka om statligt bidrag för effektivare hälso- och sjukvård avseende fyra insatser:

• Delfinansiering för frigörande av interna personalresurser för framtagande och implementering av ett tydligare, närmare, vårdsystem i enlighet med intentionerna i God och nära vård samt Färdplan 2030.
• Delfinansiering för den tekniska kommunikationsutrustning som krävs för effektivt digitalt och mobilt arbetssätt som utgör en grundbult i mer personcentrerad vård, och ändrad struktur inom sjukvårdens organisation.
• Delfinansiering för frigörande av interna personalresurser för framtagande av implementeringsplan för AI-stödd journalföring.
• Delfinansiering för implementeringskostnader för införande av digitalt stöd för patientdelaktighet och inledande kostnader för årlig drift.

För samtliga insatser gäller att de inledningsvis begränsas till hälso- och sjukvård som ligger utanför hälsovalssystemet. Detta är dock, exempelvis utifrån robusthets- och beredskapsperspektiv, inte är liktydigt med att primärvård i egenregi exkluderas.