Möte 2020-10-14

Enligt reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlande under sammanträdet skickats till ledamöter och ersättare.

• Upphandling antikroppstest
• Vårdplatser
• Operationsplanering
• SÄBO
• Utvärdering pandemiarbetet
• Personalpolitiska frågor

En delårsrapport per augusti 2020 har upprättats för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Jämtland Härjedalen.
Avvikelsen för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen uppgick för perioden ack augusti 2020 till -102,0 Mkr, vilket är en förbättring sedan juni månads rapport med 1,0 Mkr.
Största avvikelserna mot budget avser personal, läkemedelskostnader, köp av verksamhet och inhyrd personal. Intäkterna visar på en positiv avvikelse vilket beror på en vidarefakturering av avtal motsvarande ca 34 Mkr och som möts av motsvarande kostnad för köp av verksamhet. Kostnader för köpt vård visar på positiv avvikelse mot budget. Andelen stafettkostnader i förhållande till kostnad egen personal är efter juni 15,15 % för läkare och 2,86 % för Ssk. Utfallet av de resultatförbättrande åtgärderna är t o m augusti 112,8 Mkr Mkr mot förväntade 145,3 Mkr.

I utfallet finns upparbetade kostnader på 38,9 Mkr som skall bekostas av statliga stimulansmedel och som finns med i Regionens resultat, men då under Regionstyrelsen. Vidare finns även kostnader på 55,3 Mkr som är kopplade till den rådande Coronapandemin. Regionen sände in äskande om ersättning på 86,7 Mkr till socialstyrelsen i augusti, och något besked om ersättning har inte inkommit varför vi i rapporten inte tar upp denna ersättning som resultatpåverkande. I regionens totala utfall finns även intäkter för provtagningar kopplade till pandemin på 32,8 Mkr, tillgänglighetsersättningar på 21,4 Mkr samt ersättning för sjuklöner perioden mars till juli på 14,1 Mkr som hanteras som en del av HSN:s resultat. Netto inklusive justeringar för nationella satsningar, och ersättningar för tillgänglighet, provtagningar och sjuklönekompensation är avvikelsen mot budget +5,2 Mkr.

Prognosen exkluderande nationella satsningar, corona och andra ersättningar som bokas mot Regionstyrelsen är lagd till -167,6 Mkr, vilket är en förbättring av årsprognosen sedan juni månads rapport med 29,9 Mkr.
Sjukfrånvaron är ack augusti 2020, 5,9 % totalt vilket är 1,1 % högre jämfört med motsvarande period 2019. Totalt har antalet sjuktimmar ökat med 57 818 timmar mot fg år. Hela förändringen beror helt beroende på de försiktighetsåtgärder vid förkylningssymptom som finns i Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Produktionen har minskat inom öppenvården, till stor del beroende på Coronapandemin. De indirekta vårdkontakter har ökat med ca 28 ooo st mot föregående år, och som kan ses som en första positiv signal för att såväl egen personal som vårdsökande ändrar beteende. Vi ser även att kostnaden för webbdoktorer ökar, och är ack aug 1,7 Mkr högre än föregående år. Produktionen inom slutenvården minskar även den något. Även antalet vårddagar minskar, medan medelvårdtiden visar på en svag ökning.

Regionens revisorer har genomfört en uppföljande granskning av hantering och kontroll avseende fakturerad regionvård. Granskningens syfte har varit att svara på om åtgärder vidtagits utifrån de brister som framkom i den tidigare granskningen som genomfördes 2017.

Revisorerna har utifrån den uppföljande granskningen lämnat bedömningar och rekommendationer.
Ett förslag till svar från hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättats.
Sammanfattningsvis har genomförts en rad förbättringsarbeten kopplat till hantering och kontroll av regionvårdsfakturor, bland annat har inrättats en expertgranskarfunktion för fakturor.

NUS kan fortsatt inte skicka E-fakturor, men e-fakturan i sig löser inte problemet med granskningen av fakturor från NUS som inkommer till Region Jämtland Härjedalen. Under hösten 2020 kommer Regionen att även kunna ta in skannade fakturor via nya flödet till Sund utifrån att det är flera regioner som ej kan skicka e-fakturor i dag. Detta innebär att det går att koppla på NUS.

Regionens revisorer har genomfört en uppföljande granskning av två tidigare granskningar; ekonomistyrning inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och regionens arbete med resultatförbättrande åtgärder. Granskningens syfte har varit att bedöma om regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har förbättrat sin styrning, uppföljning och kontroll av de resultatförbättrande åtgärder som beslutats. Granskningen skulle vidare visa om det finns kontroll över de effekter som åtgärderna innebär med fokus på personalneddragningar och vårdkvalitet samt om ekonomistyrningen har förbättrats.
Efter avslutad granskning har revisorerna rekommenderat regionstyrelsen/hälso- och sjukvårdsnämnden att:

• Säkerställa att den nya styrmodellen implementeras och överväga att ställa krav på en mer formell månadsvis rapportering av ekonomi även på enhetsnivå
• Säkerställa att beslutade rutiner för budget och uppföljning följs och att rutiner för uppföljning på enhetsnivå utvecklas
• Säkerställa att roller och funktioner i de ekonomiska processerna tydliggörs samt att det finns tillräcklig kunskap och resurser för att möjliggöra en effektiv ekonomistyrning
• Säkerställa att det finns en god styrning och kontroll av riktade statsbidrag
• Säkerställa att kravet på arbetet med resultatförbättrande åtgärder samt redovisning av alternativa åtgärder återupptas så snart det är möjligt

Ett förslag till svar från Hälso- och sjukvårdsnämnden har upprättats. Sammantaget pågår arbeten i enlighet med rekommendationerna. Den nya styrmodellen har beslutats och implementerats under 2020. En sammanhållen tidsplan för budget och verksamhetsplanering för 2021 har tagits fram. Stratsys modul för verksamhetsplanering används nu också fullt ut för planering och uppföljning av mål, mätetal och aktiviteter. Genom Stratsys underlättas följsamheten till den nya styrmodellen. Inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård återtogs arbetet med att tydligare fokusera på aktiv ekonomistyrning och resultatförbättrande åtgärder återupptogs så snart den pågående pandemin tillät verksamheten att fokusera på något annat än att lösa pandemins påverkan på regionens hela verksamhet.

Under våren 2019 genomförde regionens revisorer en granskning av hur det fallförebyggande arbetet bedrivs inom Region Jämtland Härjedalen. Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2019-06-12 §70 behandlades granskningen och nämnden beslutade även att ge regiondirektören i uppdrag att återrapportera under andra kvartalet 2020 en utvärdering gällande det förebyggande arbetet mot fallskador.
Denna uppföljande rapport utgår från samma frågeställningar som granskningen 2019 och ger ett nuläge för det fortsatta fallförebyggande arbetet.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits att lämna synpunkter på remiss av betänkandet Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård SOU 2020:36.

Remissen ska besvaras senast den 9 november 2020.

Utredningens förslag har primärt två syften. Förslagen syftar dels till att öka förutsättningarna för staten att göra de insatser som mest effektivt bidrar till att målen med hälso- och sjukvården nås, dels till att öka förutsättningarna för hälso- och sjukvårdens professioner att arbeta kunskapsbaserat. Hälso- och sjukvården är en komplex verksamhet med många olika aktörer. För att få ihop hälso- och sjukvården till en fungerande helhet behövs strukturer och väl fungerande samarbeten. Utredningens uppdrag handlar i grunden om att utveckla och stärka strukturer, förutsättningar och samarbeten för att nå en god vård.
Utredningens samlade förslag, bedömningar och rekommendationer bidrar till bättre förutsättningar för en långsiktig utveckling där staten, regionerna och kommunerna kan arbeta tillsammans mot målen med hälso- och sjukvården och därmed skapa värde för patienten.

Ett förslag till svar på remissen har tagits fram.

Det är fortsatt färre medborgare som söker vård. Uppfyllnadsgraden av vårdgarantin påverkas av det förändrade sökmönstret hos medborgarna.

Det minskade inflödet av remisser från primärvården till specialiserade vården innebär att tillgängligheten till specialiserade vården kunnat upprätthållas någorlunda trots pandemin.

Nationellt ser det ut på samma sätt inom flertalet regioner vad gäller minskat antal remisser, men också flertalet regioner har fortsatt färre besök inom akutmottagningarna.

En oro nationellt finns, att antalet medborgare med symtom på misstanke om cancer inte söker vård och därför bör varje Region uppmana befolkningen att söka vård, och då även vid symtom på allvarlig sjukdom så som ex. inom hjärta och kärl.

Avbokningar på grund av covid-19 har avstannat, patienterna erbjuds nu tid för besök eller behandling och flertalet accepterat, men det finns fortsatt en grupp patienter som avstår.

Hälso och sjukvårdsledningen har planerat för ett antal aktiviteter inom alla områden där det uppstått längre köer och där långväntare återfinns, bland annat inom ögon/öron/ortopedi. Alla områden ser över sina flöden och arbetar med prioriteringar och medicinsk prioritet.

Väntetidssamordnaren har kontinuerliga avstämningar nationellt om väntetidsläget nationellt och vid senaste mötet informerades om Tillgänglighetsmiljarderna som avsätts under 3 år. Dessa avsätts i regeringens budget och då 3 miljarder per år under 2021-2022-2023. Samtidigt som diskussionerna om vårdskulden startat har regeringen tillsatt en kommitté/expertgrupp som kommer att stödja och granska arbetet med tillgänglighet under ett års tid. Arbetet startar den 1 oktober 2020. Granskningen och stödet ska ske i samverkan med regionerna och SKR.

Regionfullmäktige beslutade 2020-02-13, § 18, att justera prislistan för allmän- och specialisttandvård fr.o.m. 2020-03-01 med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs, Tandvård och Läkemedels-verket, referenspris som gäller fr.o.m. 2020-01-15. Med anledning av beslutet att fortsättningsvis använda TLV’s prislista behövs en utredning av vilka konsekvenser detta beslut får för Folktandvårdens verksamhet. Hälso-och sjukvårdsnämnden gav vid sitt sammanträde 2020-05-14 §41 regiondirektören i uppdrag att återkomma till nämnden i september för att belysa konsekvenserna av vald prissättning sammankopplat med översyn av den totala ramen. Utifrån denna helhetsbild av Folktandvårdens uppdrag och finansiering ge förslag på åtgärder för en hållbar framtida ekonomi.
Utifrån den rapport och de åtgärder som presenterades på Hälso-och sjukvårdsnämndens sammanträde i september så fick regiondirektören i uppdrag att värdera konsekvensutredningens förslag på åtgärder ur övergripande ekonomisk aspekt och redovisa denna till hälso- och sjukvårdsnämnden i oktober. Regiondirektören fick även uppdraget att vid behov ta fram förslag på nya undantag från TLV:s referensprislista för att säkerställa att Folktandvården har kostnadstäckning.

En värdering av åtgärderna har tagits fram enligt följande, se även bilaga 1:

1. Korrigering av ersättning för barntandvård (kapiteringsersättning)
2. Taxan, beräkna basnivå samt beslut om årlig uppräkning
3. Utökad ram till specialisttandvården för utökad åldersgrupp för fri tandvård
4. Utökad ram för utökning av ST-tjänster
5. Konkurrenskraftiga löner, attraktiv arbetsgivare
6. Införa beredskap som stöd till 1177
7. Tillgänglighet i länet, antal kliniker
8. Investeringar
9. Lyfta moms på ej konkurrensutsatt verksamhet

Flera av den regiondrivna primärvårdens lokaler i Östersund har problem som kräver åtgärder. Den politiska ledningen såg det av vikt att se över lokalernas tillstånd och hyresavtal. För att kunna nå en bred politisk enighet i frågan beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag göra en tydlig omvärldsanalys innehållande demografi, medicinsk utveckling, nära vård, befolkningstillväxt, samhällsplanering med mera. Utifrån det skulle arbetsgruppen ta fram ett förslag på struktur för primärvården i Östersund samt genomföra en medborgerlig förankring.
Arbetsgruppen startade sitt arbete 2020-03-30. Arbetsgruppen förtydligade sitt uppdrag genom att enas om att
- med struktur avses främst antal, storlek och placering av regionens egna primärvårdsverksamheter inom Östersundsområdet

- i uppdraget ingår att beakta
- framförda fakta i de senaste årens utredningar kring primärvården,
- Östersunds kommuns stadsutvecklings-planering,
- det arbete som sker i Styrgrupp Hälsoval 2021.

Arbetsgruppen presenterar nu sitt arbete genom att i en rapport beskriva de fakta, utredningar och presentationer som arbetsgruppen tagit del av. I rapporten beskrivs också de dialoger som arbetsgruppen haft med Östersunds kommuns miljö och samhällsnämnd, vård- och omsorgsnämnd och social och arbetsmarknadsnämnd. Slutligen summeras den medborgarenkät som arbetsgruppen genomfört.
Arbetsgruppen är överens om att Frösö, Lugnvik, Brunflo Hälsocentraler och filialen i Lit fortsätter i nuvarande lokaler.

Arbetsgruppen är också överens om att åtgärder för Odensala hälsocentral behöver göras. Dock finns olika åsikter om det är en HC gemensamt för Odensala och Torvalla, eller två hälsocentraler, en för vardera område. Ytterligare utredning kring möjliga lokaliseringar i Odensala/Torvalla krävs i samråd med Östersunds kommuns utveckling i dessa områden.

Arbetsgruppen är inte överens om lokalplacering för Zätagränd.
Arbetsgruppen har också olika åsikter om driftsformer för hälsocentralerna.

Arbetsgruppen lämnar därför följande tre förslag till Hälso- och sjukvårdsnämnden:

De BlåGrönas förslag:

• Odensala HC verksamhet flyttas och att det mest effektiva alternativet i Odensala/Torvalla byggs/hyrs utifrån antal invånare som bor i närheten och tillgänglighets anpassas.
• Den nya HC i Odensala/Torvalla blir den HC som är ett kompetenscentrum för primärvården ifråga om anpassat bemötande av personer med funktionsvariation/funktionsnedsättning.
• En tidsplan tas fram efter dialog med Östersunds kommun och politiskledning.
• En kostnadskalkyl tas fram.
• HC Z-gränds verksamhet måste lämna sina nuvarande lokaler eftersom byggnaden ska byggas om. Alternativ som finns är att hitta en annan utförare, bygga en ny HC på BUP-tomten eller på något annat ställe.
• En tidsplan tas fram.
• En kostnadskalkyl tas fram.
• Övriga hälsocentraler är oförändrade.

Utöver detta bör nämnden verka för

• fler aktörer inom hela sjukvårdssektorn genom att möjliggöra för flera alternativa driftsformer för att uppfylla fullmäktiges uppdrag.
• all renovering/nybyggnationer ska skapa förutsättningar för digitala vård.

Risk och konsekvensanalyser ska tas fram för båda förslagen enligt arbetsmiljölagen

Socialdemokraternas förslag

• Att behålla hälsocentralerna Lit, Lugnvik, Frösön, Zätagränd och Brunflo i sin nuvarande form.
• Att regionen tar initiativ till en ny hälsocentral i Torvalla i egen regi
• Att den nya hälsocentralen i Torvalla under en övergångsperiod även inrymmer delar av Odensala hälsocentral
• Att regionen fortsätter utreda en möjlig placering för Odensala hälsocentral.

Vänsterpartiets förslag

• Brunflo i befintliga lokaler, fullvärdig HC 
• Lugnvik i befintliga lokaler, fullvärdig HC 
• Frösön i befintliga lokaler, fullvärdig HC 
• Torvalla öppnas igen i befintliga lokaler, fullvärdig HC 
• Z-Gränd flyttas till Campus, fullvärdig HC 
• Odensala, riv befintlig byggnad och bygg ny HC på samma plats, fullvärdig HC 
• Lit i befintliga lokal, filial med möjlighet att uppgraderas till fullvärdig HC vid behov.

Utöver detta bör nämnden verka för

• Att dessa hälsocentraler ska vara kvar i egen regi

Sverigedemokraternas förslag

• HC i Odensala flyttas från de utdömda lokalerna till annan för avseendet lämplig fastighet som hyrs eller byggs.  Vi ser gärna att den nya placeringen blir på en plats som täcker uppsamlingsområdet för Odensala samt Torvalla.
• Z-gränd blir kvar på samma adress om det finns lokaler som går anpassa till att bedriva HC där enligt arbetsmiljöregler. Om detta inte går så ser vi att man flyttar till närmast tänkbara plats där vi vill att praktiska saker som tillgänglighet tas i beaktande. Parkeringar måste finnas i omedelbar närhet och bra bussförbindelser. 
• HC i Brunflo blir kvar i sina befintliga lokaler.
• HC i Lugnvik blir kvar i befintliga lokaler.
• HC på Frösön blir kvar i befintliga lokaler.
• HC i Torvalla ersätts av en gemensam lösning tillsammans med Odensala HC (som beskrivits ovan)
• HC i Lit blir kvar i sin befintliga lokal som en filial

Sverigedemokrater ser nyttan av att både ha hälsocentraler drivna i egen regi men också att privata aktörer ges möjlighet att även dom driva vården för att ge patienter valfrihet att själva välja vårdgivare.

Socialdemokraterna i Hälso- och sjukvårdsnämnden begär i ett initiativärende att Region Jämtland Härjedalen tar upp frågan om utvärdering av konsekvenserna av tillnyktringsenhetens avveckling i Sociala vård och omsorgsnämnden, SVOM.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2020-04-02 § 31 att uppdra till nämndens ordförande att så snart som möjligt lägga fram förslag till SVOM om en extern utvärdering av konsekvenserna för individerna, regionen, kommunerna och polisen av tillnyktringsenhetens nedläggning. Och att återkomma med redovisning av gjord utvärdering vid nämndens möte i september.

SVOM har sedan beslutet haft ett möte i maj där detta ärende inte fanns med på dagordningen. SVOMs nästa möte är 9 oktober och då behandlas denna fråga.

SVOM beslutade att en extern utvärdering i enlighet med underlaget ska göras, och gav uppdrag till Ingela Jönsson och Lena Hallquist att ta fram ett underlag som grund inför en kommande upphandling av extern aktör och återredovisa vid SVOMs möte 6 november.

OmrådetHud, Infektion, Medicin (HIM) äskar omdisponering inom beslutad investeringsbudget för år 2020. Beslutad total investeringsram för år 2020 förändras inte genom föreslagen omdisponering.

Området har beviljats två investeringar i 2020 års investeringsplan som väntas bli väsentligt billigare än budgeterat. Investeringarna i ”Kontorsinredning i samband med ombyggnation” och ”Vårdrumsinredning i samband med ombyggnation” är budgeterade till 250 tkr vardera. Den sammanlagda kostnaden för dessa väntas bli ca 200 tkr. Dessa två investeringar kommer alltså tillsammans att bli ca 300 000 kr billigare än budgeterat. Området önskar omdisponera 110 000 kr av överskottet för inköp av en diskdesinfektor till medicinmottagningen. Området har tidigare i år sökt tillstånd om att få köpa apparaten med medel ur den akuta haveripotten, men fått avslag med motiveringen att investeringen inte uppfyllde de krav som berättigar till prioritering inom potten. I samma beslut anges att ” Området får i första hand återkomma med ett äskande om omdisponering bland 2020 års beviljade investeringar eller omprioritera bland investeringarna i 2021 års investeringsplan.” (se bilaga).
Investeringsrådet har behandlat ärendet per capsulam den 17/9 2020 och föreslår att omdisponeringen godkänns.