Möte 2023-05-23

Förtroendemannautbildning

• Folkhälsa

Informationer från deltagande i kurs/konferens

Övriga informationer

• Ändrad sammanträdestid oktober 2023
• Frisktandvård

• Läget inom vården/inför sommaren 2023
• Grundläggande granskning av hälso- och sjukvårdsnämnden
• Patientsäkerhet inkl. goda exempel från psykiatrin

Regionfullmäktige har i regionplanen beslutat om 13 prioriterade mål. Inom de prioriterade målen finns sedan uppdrag till regionstyrelsen och nämnderna. Utifrån de uppdrag som tilldelats hälso- och sjukvårdsnämnden har nämnden i sin verksamhetsplan för 2023 totalt 35 verksamhetsmål. En tertialrapport per april har upprättats för hälso- och sjukvårdsnämnden.

Läkarbesöken inom öppenvården fortsätter att öka och ligger nu högre än 2019 års nivå. Besöken inom sjukvårdande behandling fortsätter också att öka och även här ligger man högre än 2019 års nivå. Antal vårdtillfällen och antal vårddagar inom slutenvården ligger på en högre nivå än föregående år, men lägre än 2019.

De indirekta vårdkontakterna har minskat jämfört med samma period föregående år. En indirekt vårdkontakt kännetecknas av att patienten ej är närvarande, den ska kunna knytas till en enskild patient och den ska vara kostnadsfri för patienten.

Budgetavvikelsen för nettokostnader för perioden januari-april uppgick till -143 mkr för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Avvikelsen fördelas på en positiv intäktsavvikelse om 56 mkr samt en negativ bruttokostnadsavvikelse om -199 mkr.

Den negativa kostnadsavvikelsen beror främst på ökade kostnader för personal inklusive inhyrd personal, verksamhetsanknutna tjänster, köpt riks- och regionvård samt läkemedel. Övriga kostnadsposter har mindre avvikelser eller ligger i nivå med budget. 

Hittills har 32 mkr fördelats på olika nationella satsningar inom Hälso- och sjukvårdsnämnden, bland andra; Förlossningsvård och kvinnors hälsa, Nära vård och ökad kvalitet, Vårdens medarbetare och vidareutbildning samt Psykisk hälsa.

Den prognostiserade avvikelsen gentemot budget för helåret från divisionerna bedöms hamna på -320 mkr, vilket är en försämring med 17 mkr jämfört med månadsrapporten i mars.

Under april månad fortsätter sjukfrånvaron att minska. Ackumulerat till och med april är den samlade sjukfrånvaron 6,7% för Hälso- och sjukvården. Det är framför allt inom intervallet 2-14 dagar samt 15-30 som sjukfrånvaron minskar.

Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade vid sitt sammanträde den 22 mars 2023 §30 beslut om att till nämndens sammanträde i april 2023 redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att nå en ekonomi i balans samt föreslå eventuella ytterligare åtgärder.

Vid sammanträdet den 18 april 2023 §45 fick regiondirektören i uppdrag att till nämndens nästa sammanträde identifiera möjliga kostnadsminskningar inom hälso- och sjukvården. I uppdraget ingick att genomföra en översyn av regionens behov av inhyrd personal inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna och presentera förslag på åtgärder för att minska behovet av inhyrd personal på ett hållbart sätt. Översynen skulle också omfatta en bedömning av de befintliga personalresurserna i regionen, inklusive personalens kompetenser och arbetsbelastning. Vidare skulle översynen inkludera en analys av personalomsättningen, användningen av inhyrd personal och konsekvenserna av detta för patientvården och personalens arbetssituation. Slutligen skulle översynen innehålla förslag på åtgärder för att minska behovet av inhyrd personal, inklusive åtgärder för att öka antalet anställda och förbättra personalens arbetsmiljö.

Regiondirektören fick även i uppdrag - §47 - att till nämndens nästa sammanträde identifiera möjliga kostnadsminskningar inom hälso- och sjukvården. De identifierade kostnadsminskningarna ska ha snabb effekt, men inte påverka patienternas tillgång till vård eller innebära personalneddragningar. Detta ärende har redovisats separat i HSN/570/2023.

Hälso- och sjukvårdsnämndens tertialrapport visar dock på ett försämrat resultat och det konstateras att vidtagna åtgärder ej är tillräckliga varför regiondirektören föreslås att till kommande nämnd ta fram och redovisa ytterligare åtgärder inkl. ekonomisk beräkning som får effekt under 2023.

Vid sitt sammanträde 18 april 2023 gav hälso- och sjukvårdsnämnden följande två uppdrag, dels i månadsrapport per mars 2023 (HSN/5/2023), §45 och dels i åtgärder för att nå en ekonomi i balans (HSN/570/2023), §46 Då dessa uppdrag är av liknande karaktär hålls de samman i detta ärende:

Regiondirektören får i uppdrag att till nämndens nästa sammanträde identifiera möjliga kostnadsminskningar inom hälso- och sjukvården. De identifierade kostnadsminskningarna ska ha snabb effekt, men inte påverka patienternas tillgång till vård eller innebära personalneddragningar.

Regiondirektören får i uppdrag att till nämndens nästa sammanträde identifiera möjliga kostnadsminskningar inom hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår att genomföra en översyn av regionens behov av inhyrd personal inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna och presentera förslag på åtgärder för att minska behovet av inhyrd personal på ett hållbart sätt. Översynen bör också omfatta en bedömning av de befintliga personalresurserna i regionen, inklusive personalens kompetenser och arbetsbelastning. Vidare bör översynen inkludera en analys av personalomsättningen, användningen av inhyrd personal och konsekvenserna av detta för patientvården och personalens arbetssituation. Slutligen bör översynen innehålla förslag på åtgärder för att minska behovet av inhyrd personal, inklusive åtgärder för att öka antalet anställda och förbättra personalens arbetsmiljö.

En rapport innehållandes identifierade kostnadsminskningar, prioriterad åtgärd för ekonomi i balans – minskad personalomsättning, prioriterad åtgärd för ekonomi i balans – oberoende av hyrpersonal och långsiktigt arbete för ekonomi i balans har sammanställts.

Vid sitt sammanträde 18 april 2018 gav hälso- och sjukvårdsnämnden följande uppdrag:

Regiondirektören får i uppdrag att till nämndens nästa sammanträde genomföra en analys av konsekvenserna, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, med den nya bestämmelsen kring dygnsvila för regionens verksamheter. Analysen bör omfatta en bedömning av hur den nya bestämmelsen kommer att påverka personalens arbetstider, schemaläggning, möjliga undantag och arbetsbelastning, samt hur det kommer att påverka verksamhetens produktivitet och effektivitet. Vidare bör analysen innehålla en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av den nya bestämmelsen, inklusive eventuella kostnadsökningar som kan uppstå som ett resultat av att implementera den nya bestämmelsen. Slutligen bör analysen inkludera förslag på åtgärder som kan vidtas för att minimera eventuella negativa konsekvenser av den nya bestämmelsen och hur personalen involveras i det arbetet.

En rapport innehållandes genomförd analys har sammanställts.

Bifogad årsrapport beskriver den vård som regionen köper, samt regionens intäkter för vård av invånare från andra län och länder. Kostnaderna för köpt vård totalt steg 2022 med 40 miljoner kronor till 464 miljoner kronor (+9,4 procent). Kostnaderna för universitetssjukhusvård stod för 24 miljoner kronor av ökningen (+8,5 procent). Framför allt beror det på ovanligt många vårdytterfall (långa vårdtider) på NUS, en kraftig ökning av öronsjukvård på Akademiska Universitetssjukhuset och mer neurologisk vård på Karolinska Universitetssjukhuset. Regionen fortsatte under 2022 att köpa operationer för att förbättra tillgängligheten. Av kostnadsökningen för länssjukvård i andra län på 20,3 miljoner kronor (+32 procent) bestod därför mer än hälften av vårdgaranti, medan 5 miljoner kronor avsåg akut vård. För första gången sedan starten sjönk kostnaden för länsinvånarnas digitala besök hos privata vårdgivare. De hamnade på 7,5 miljoner kronor – en nedgång med drygt en miljon kronor. Kostnaden för vård vid behandlings-hem och rättspsykiatrisk vård sjönk 2022 med 3,5 miljoner kronor till 22 miljoner kronor, vilket låg inom det normala kostnadsspannet. Kostnaden för vård som länsinvånarna får utomlands var 2,9 miljoner kronor 2022. Ökningen på 0,3 miljoner kronor kan kopplas till planerad vård i Norge enligt särskilda avtal.

Regionens intäkter för vård av invånare från andra län och länder steg med 16,4 miljoner kronor till 186 miljoner kronor (+9,7 procent). Utländska medborgare, framför allt från Norge och EU, stod för mer än hälften av ökningen.

Regionens revisorer har genomfört en uppföljande granskning av personalförsörjningen. Granskningens syfte har varit att ta reda på om åtgärder vidtagits eller påbörjats utifrån resultatet från granskningen av personalförsörjningen som genomfördes 2021.

Regionens revisorer gör bedömningen att hälso- och sjukvårdsnämnden delvis har vidtagit åtgärder eller påbörjat genomförande av åtgärder som ett resultat från den tidigare granskningen.

Regionens revisorer har även rekommenderat hälso- och sjukvårdsnämnden att:

• I samverkan med regionstyrelsen genomföra en kompetensanalys där också kommande behov av kompetenssammansättning ingår.
• Säkerställa ett fortsatt fokus på arbetet med personalförsörjning efter att den extraordinära styrningen upphör och verka för en långsiktig finansiering som möjliggör en fortsättning av pågående arbete.
• Arbeta för en fortsatt harmonisering av ansvar och mandat för enhetschefer.
• Verka för att fler avgångssamtal genomförs och registreras så att dessa kan ingå i en kompetensanalys och utgöra underlag för planerade åtgärder.
• I samverkan med regionstyrelsen genomföra en utvärdering av vilken effekt genomförda personalfrämjande åtgärder har haft som underlag i den fortsatta planeringen.

Hälso- och sjukvårdsnämndens svar på revisorernas rekommendationer återfinns i bilaga.

Hälso- och sjukvårdsnämndens internkontrollplan ska följas upp vid nämndens möten i maj och november. I internkontrollplanen finns åtta identifierade risker. Aktiviteter finns för samtliga dessa risker. I samtliga fall utom ett är aktiviteterna pågående eller genomförda. En rapport har sammanställts.

Region Jämtland Härjedalen har erbjudits att lämna synpunkter på remissen Tvångsvården som en del i en sammanhållande och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5).

Förslagen i betänkandet bygger på det förslag till en reform av samhällets insatser till personer med samsjuklighet som presenterats i delbetänkandet Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Tvångsvården ska ses som en del av den reformen.

Förslagen i detta betänkande avser främst, i enlighet med tilläggsdirektivet, hur en ny tvångsvårdslagstiftning ska utformas när det gäller personer som har skadligt bruk eller beroende.

Remissen ska vara besvarad senast den 31 maj 2023.

Regeringen beslutade den 23 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap.

I uppdraget har ingått att analysera för- och nackdelar med ett förändrat huvudmannaskap för personlig assistans. Därutöver har utredningen haft i uppdrag att

- föreslå hur ett statligt huvudmannaskap kan utformas,

- överväga förslag till alternativa lösningar till ett statligt huvudmannaskap, beskriva organisatoriska och finansiella förändringar och beräkna kostnaderna och finansiering för var och en av de alternativa lösningar som föreslås,

- lämna förslag om hur överföring och anpassningar av kommunala beslut om personlig assistans till assistansersättningen enligt socialförsäkringsbalken kan genomföras.

Utredningen bedömer att statligt huvudmannaskap bäst bidrar till långsiktiga och stabila förutsättningar för ökad likvärdighet och rättssäkerhet i bedömningen av rätten till personlig assistans. Det skapar bättre förutsättningar för att klara av situationer där behovet av eller kostnader för personlig assistans ökar mycket eller oväntat. Det skapar även bättre förutsättningar i arbetet mot felaktiga utbetalningar och välfärdskriminalitet.

Region Jämtland Härjedalen har som en av fem regioner utsetts som remissinstans.

Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Remissen ska besvaras senast 9 juni 2023.

Enligt hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljningsplan ska en uppföljning göras två gånger per år av de uppdrag som hälso- och sjukvårdsnämnden gett till regiondirektören. Sedan hösten 2022 används planeringsverktyget Stratsys för uppföljning av regionfullmäktiges, regionstyrelsens och nämndernas fattade beslut. Verktyget utgör ett stöd till ledningsgrupper i planerings- och uppföljningsarbetet samt bidrar till att förenkla den återrapportering som årligen sker till styrelse och nämnder över fattade beslut.

Uppföljningen redovisas i bilaga och avser beslut från och med 2022 och framåt.

För 2023 har det beslutats att de politiska miljömålen ska läggas in i Stratsys antingen som verksamhetsmål eller förvaltningsmål beroende på möjlighet till uppföljning. Miljömålen som kopplar till koldioxidutsläpp från resor, energianvändning och avfall mäts och följs upp på regionövergripande nivå och har därmed lagts som verksamhetsmål för Regionstyrelsen. I dagsläget kan dessa miljömål inte följas upp på mer specifik nivå än så, samtidigt är alla verksamheters bidrag till målen avgörande för att nå dem. Verksamheterna arbetar därför med aktiviteter och för att kunna koppla dem till miljömålen, har de lagts in som förvaltningsmål.

Enheter kan i nuläget inte själva lägga till aktiviteter till de politiska miljömålen i Stratsys, utan de tilldelas från områdesnivå i samråd med enhetschef. En förutsättning för att enheterna ska kunna ha aktiviteterna är därmed att de har fördelats ner. Det ska också nämnas att det görs flera aktiviteter i verksamheterna som följs t.ex. via daglig styrning eller Gröna korset, och som skulle kunna kopplas till de politiska miljömålen. Här är det alltså viktigt med dialogen mellan verksamhetschef och enhetschef för att enhetens miljöarbete både ska främjas och synliggöras.

En sammanställning visar att alla divisioner har fördelat ner samtliga fyra miljömål till områdesnivå. Andelen mål som sedan har fördelats till enhetsnivå varierar inom divisionerna och inom områdena, men sammanslaget på förvaltningsnivå har 72 % av målen fördelats till enheterna (4 mål = 100% per enhet). När det gäller mål nerfördelade till enhetsnivå och som har aktiviteter kopplade till målen, motsvarar denna siffra 47 % på förvaltningsnivå. Observera att detta gäller just aktiviteter till mål på enhetsnivå. Det förekommer också att aktiviteter har lagts på områdesnivå.

Vid interna revisioner har det framkommit att energimålet upplevs som svårt att bidra till, vilket kan innebära att det inte fördelas ner utan blir kvar på områdesnivå. Från internrevision har det också uppmärksammats att en orsak till att miljömål inte fördelats ner beror på osäkerhet eller inte tillräcklig kunskap kring hur detta görs i Stratsys.

Arbetssättet med mål och aktiviteter i Stratsys är transparent, vilket ska ses som naturligt i en lärande organisation. En viktig del handlar om att sprida goda exempel och lära av varandra. Några områden att inspireras av kan vara till exempel Folktandvården och HIM som har hög andel nerfördelade mål och aktiviteter, och också arbetar aktivt med aktiviteterna. Även Nära vård Krokom Strömsund Åre och HNR har hög andel nerfördelade mål, och Psykiatri och Nära vård gemensamt har ett aktivt arbete med aktiviteterna. I övrigt är det en stor andel av nerfördelade aktiviteter som har status planerad och arbetet ligger alltså framför enheterna.

Sociala vård- och omsorgsgruppen: Val av en ledamot för perioden fram till 2026-12-31 istället för Elin Hoffner (V) som avsagt sig uppdraget.

Regionens samverkansråd har rekommenderat Region Jämtland Härjedalen att anta den gemensamma målbild för god och nära vård som är framtagen av regionen och länets kommuner (2023-02-06, §9).

Målbilden ”Tillsammans för god hälsa hela livet” grundar sig i den medborgarenkät som genomfördes våren 2022, ”Viktigt för mig”. Formuleringen kompletteras med en grafisk presentation (se bilaga) samt texter ur medborgarens perspektiv, till exempel (utdrag)

”Jag är informerad, kan påverka och får berätta hur min livssituation ser ut”,
”De jag träffar känner mig och min bakgrund. Det gör mig trygg”,
?”Jag får anpassad information och stöd i hur jag kan förbättra min hälsa”,
”De jag möter samverkar och har rätt kompetens utifrån mina behov.”

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) fastslår att regioner och kommuner har ett gemensamt ansvar för vårdnivån primärvårdsnivå och för samverkan kring denna. Länet har därför, i enlighet med rekommendation från utredningen "God och nära vård, en primärvårdsreform" (SOU 2018:39), påbörjat arbetet med att ta fram en gemensam plan för primärvårdsnivå, med koppling till målbilden. Den gemensamma planen beskriver fem strategier för att nå målet: ökad delaktighet, ökad kontinuitet?, ökad tillgänglighet?, hälsofrämjande fokus? samt ökad samordning och samverkan.

Målbilden har ett personcentrerat medborgarperspektiv som innefattar hela befolkningen: kvinnor och män, flickor och pojkar. Målbilden korrelerar väl med de visioner som beskrivs i de gemensamma dokumenten Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014–2025 (LS/726/2012) samt Folkhälsopolicy 2020–2024 (RS/352/2020). Den är förankrad i Sociala vård- och omsorgsgruppen (SVOM) och Barnarenan, samt lyft till Regionala samverkansrådet då den även berör verksamheter utanför vård- och omsorg, såsom ekonomi, HR och IT.

Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell (RS/101/2015) ska en rapport med nämndens inspel till regionplan med budget redovisas senast i maj månad.

Stratsysrapporten ”Inspel till Regionplan 2024-2026” redogör för aktuellt ekonomiskt läge, förändringar i verksamheten genom lagkrav eller regionalpolitiska beslut samt önskemål i övrigt för att utveckla verksamheten framåt.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har tidigare behandlat regelverk för extraersättningar inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård. Nämnden beslutade 23 februari 2023 att rekommendera Regionstyrelsen att godkänna regelverket, vilket sedan skedde. I samband med att ärendet behandlades i Regionstyrelsen aviserades att regelverket skulle kräva manuell hantering utanför Heroma i väntan på att extern expertis skulle göra ändringar i systemet. Det visade sig dock att anpassningarna kunde utföras med egen personal inom Heroma Systemförvaltning, vilket innebär att Heromalösning redan nu finns på plats. I samband med att Heromalösningen togs fram anpassades vissa skrivningar i regelverket avseende tydlighet och för att harmoniera med systemets möjligheter. Dessa ändringar har varit av mindre karaktär och inte inneburit att ersättningars omfattning eller nivåer påverkats. Ej heller har hanteringen med begäran hos, och godkännande av, hälso- och sjukvårdsdirektörens ändrats. Exempel på tillägg som gjorts är definition av vad ett extrapass är och förtydligande om att det är aktiv arbetstid som omfattas av extraersättningar. Dessutom har information om vilken Heromaprocess som ska användas lagts till.

I samband med att regelverket nyligen börjat tillämpas har behov av ett förtydligande och ett tillägg identifierats. Dessa bedöms inte vara av mindre karaktär varför ärendet först behöver hanteras av Hälso- och sjukvårdsnämnden och sedan av Regionstyrelsen.

Två förändringar av vikt föreslås och har inkorporerats i Regler för extraersättning till medarbetare inom förvaltningsområde Hälso- och sjukvård 2023-05-01 – 2023-11-30, reviderat 2023-05:

Jämfört med den ursprungliga versionen av regelverket förtydligas att det är den som för tillfället är tjänstgörande hälso- och sjukvårdsdirektör som har mandat att fatta beslut om aktivering av extraersättningar.

Möjligheten för medarbetare att flytta semesterveckor mot ekonomisk ersättning har tidigare år varit begränsad till två veckor. I samband med framtagandet av det nu gällande regelverket förändrades detta till att vara en flexibel mängd arbetsdagar upp till maximalt en vecka. I samband med kartläggning av läget i vården inför sommaren framkommer att vissa verksamheter har behov av att denna tidsgräns utökas något. I det reviderade förslaget delas därför punkt 4 om flytt av beviljad men ej påbörjad semester upp i två delar. Ett första steg (4a) är enstaka arbetsdag upp till maximalt en vecka. Det andra steget (4b) avser en till två veckor. Den kostnadsökning som förslaget medför bedöms rymmas inom tidigare uppskattad totalkostnad. Eftersom målsättningen är att vårdens medarbetare ska ha möjlighet att ta ut så stor del av sin sommarledighet just under sommaren ska nyttjandet av flytt av mer än en vecka så långt det är möjligt begränsas. Flytt av beviljad men ej påbörjad semester behöver tillsammans med avbruten semester särskilt beaktas vid utvärderingen av extraersättningarna i september månad.

I juni 2018, § 144, tog regionfullmäktige beslut om en Forsknings-, utvecklings- och

innovationspolicy för Region Jämtland Härjedalen. Policyn var en revidering av tidigare version. Under hösten 2022 initierades behov av en ny revidering och frågan togs upp i regionstyrelsens FoU-råd i november 2022. Rådet gav då Region Jämtland Härjedalens FoU-direktör i uppdrag att till rådets möte i februari ta fram förslag på en reviderad policy. Ett förslag har nu tagits fram och behandlades av regionstyrelsen den 29 mars 2023, §36. Regionstyrelsen beslutade då att skicka den reviderade policyn på remiss till hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionala utvecklingsnämnden för synpunkter, detta eftersom även hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionala utvecklingsnämnden ska arbeta med forskning och utveckling inom sina verksamhetsområden

Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar följande inspel på remissen:

• I avsnittet om forskning önskas lyfta fram att den forskning som bedrivs ska komma våra invånare till gagn.
• Vidare saknas ett avsnitt om innovation och hur Region Jämtland Härjedalen ska bidra till att gifta ihop FoU med innovation.

I övrigt tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämnden regionstyrelsens förslag.