Hoppa över navigering
  •   1

    Mötet öppnas

  •   2

    Val av justerare

  •   3

    Fastställande av dagordning

  •   4

    Föregående protokoll

  •   5

    Nytt Samverkansavtal HSL och resursfördelningsmodell

  • Regeringen har avsatt totalt 4,6 miljarder kronor i ett statligt investeringsstöd till bredbandsutbyggnad för åren 2023–2027, varav 800 miljoner kommer utlysas år 2024. Post- och telestyrelsen, PTS, har av regeringen fått i uppdrag att administrera detta stöd enligt förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur.


    Inom ramen för förordningen ges regionerna möjlighet att vara delaktiga i två delar av stödet:

    • Kvalitetssäkring av PTS:s byggnadsförteckning. Ett arbete som genomfördes

    under perioden 15 januari – 5 februari 2024.

    • Fastställande av regionala prioriteringar. Ett arbete som kommer att pågå under perioden 11 april – 2 maj 2024.

     

    Regionerna får alltså möjlighet att rapportera sina regionala prioriteringar till PTS. Syftet är att styra utbyggnaden mot byggnader som anses extra viktiga att nå genom stödfinansierad utbyggnad. Det är bredbandskoordinatorerna i regionerna som ansvarar för att ge data till PTS under den här perioden.

     

    Kriterier att tillämpa vid regional prioritering

    PTS:s modell för bredbandsstöd ska göra det möjligt att nå ut till platser med stora behov av bredbandsinfrastruktur. Därför har regionerna möjlighet att peka ut vilka specifika byggnader som de anser är mest prioriterade för stödet.

    Den regionala prioriteringen lämnas in till PTS på byggnadsnivå och för att prioritera byggnader måste minst ett av fem av PTS föreslagna kriterier användas som motiv till regionens val av byggnader. Regionen ska även inkomma med ett underlag som motiverar den regionala prioriteringen. Kriterierna är:

    • Främjande av anslutningar till samhällsviktiga funktioner, som till exempel skolor, vård- och omsorgsboenden och allmänna kommunikationer
    • Beaktande av andra insatser som till exempel regionala initiativ och stödinsatser
    • Beaktande av områdesspecifika förutsättningar som innebär sämre förutsättningar för bredbandsutbyggnad
    • Beaktande av långa avstånd till närmaste nod i befintligt nät
    • Områden som har utmaningar med postservice, mobiltäckning eller har sämre tillgång till ombud för grundläggande betaltjänster

     

    Prioritering av byggnader

    Varje region har möjlighet att prioritera maximalt 30 procent av de byggnader som är hushåll och arbetsställen, d.v.s. byggnader som inte är fritidshus, som ingår i den slutliga byggnadsförteckningen.

     

    Region Jämtland Härjedalen bör ta fram en prioritering av stödberättigade byggnader och denna prioritering tas fram genom att varje kommun får prioritera max 30 procent av de stödberättigade byggnader som finns inom respektive kommun. Varje kommun får gärna rådgöra detta arbete med bredbandsaktörer inom respektive kommun.

    Kommunerna föreslår också lämpliga kriterier, enligt ovan, för respektive prioriterad byggnad.

    Region Jämtland Härjedalen sammanställer därefter dessa prioriteringar och skickar in detta till PTS senast 2 maj.

     

    I fall kommunernas sammanställningar totalt sett för länet ger ett resultat där mindre än 30 procent av länets byggnader är prioriterade kan Region Jämtland Härjedalen lägga till byggnader/områden för att på så sätt nå en nivå på 30 procent prioriterade byggnader för hela länet.

    Bilagor

  •   7

    Kommunförbundet

  •   9

    Kommunikationsmaterial - Bilden av Jämtland Härjedalen

  • Regionstyrelsen gav i oktober 2023 regiondirektören följande uppdrag:

    1. Att hålla samman en utredning om Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner (GNS) och dess nuvarande verksamhet. Inriktningen ska vara att GNS avvecklas. Förslag på hur den verksamhet som nämnden i dagsläget ansvarar för, liksom eventuella nya samverkansområden, bör organiseras ska inkluderas i utredningen,

    2. Regiondirektören ska inom ramen för uppdraget föra en dialog med länets kommuner om GNS framtid och diskutera utredningens förslag med kommunerna.

    3. Utredningen ska slutredovisas senast vid regionstyrelsens sammanträde 26-27 mars 2024 och förslag presenteras till framtida hantering av centrala frågor.

     

    Regiondirektören har delegerat till Christian Åhrén vid Sekretariatet att genomföra utredningsuppdraget.

     

    GNS inrättades 2017 mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun. GNS ingår i Regionens organisation. Samverkan i nämnden utökades 2018 till att även omfatta länets övriga kommuner. I samband med att GNS utökades anställdes även en särskild strateg i Region Jämtland Härjedalen för att arbeta med utvecklingsfrågor inom nämndens verksamhetsområde (men sedan ca två år tillbaka finns tjänsten inte kvar).

     

    Den rättsliga reglering som är relevant återfinns främst i 3, 5 och 9 kap. Kommunallagen (2017:725, KL), liksom i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet respektive lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU).

     

    Genom avtalssamverkan kan en kommun eller en region överlåta utförandet av uppgifter till en annan kommun eller en annan region. Att förenkla möjligheterna till kommunal samverkan och extern delegering är ett viktigt led i att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta dagens och framtida utmaningar. Sådan samverkan kan även organiseras inom ramen för bl.a. en gemensam nämnd. Från och med den 1 juli 2018 finns en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i 9 kap. 37 § KL. Härigenom har möjligheter till samverkan för kommuner och regioner förändrats. Upphandlingslagstiftningen har dock inte ändrats, vilket innebär att eventuell upphandlingsskyldighet gäller på samma sätt som före lagändringen.

     

    Utifrån den utredning som har genomförts bedöms att några juridiska hinder för att avveckla GNS inte föreligger.

     

    Framtidsutmaningar har identifierats, exempelvis avseende kompetensförsörjning. Sådana frågor bör på ett rättvisande sätt övervägas och diskuteras. Med tanke på den allvarliga ekonomiska situation parterna i nuläget befinner sig i, liksom i övrigt ansträngda läge, kan sådana diskussioner dock komma att dra ut på tiden. Utfallet av sådana diskussioner är dessutom svåra att förutse.

     

    Mot ovan givna bakgrund bör GNS avvecklas

    Bilagor

  •   11

    Infrastruktur/Militär mobilitet

  •   12

    Övriga frågor och informationer

  •   13

    Mötet avslutas

  • Ordföranden, Jonas Andersson (S), hälsar välkommen och öppnar sammanträdet.

  • § 11

    Val av justerare

  • Preliminär föredragningslista har skickats ut med kallelsen enligt reglementet.

  • Ordföranden föredrar föregående protokoll.


    Inga synpunkter framförs.

  • Lisbet Gibson, Regionöverläkare, inleder punkten.


    Moa Lindunger, projektledare från PwC, ger en fördjupning med stöd i en PPT (skickas ut separat).

    Moas presentation omfattar följande delar avseende nytt samverkansavtal och resursfördelningsmodell:

    • Principer för samverkan,

    • Struktur för överenskommelser,

    • Arbetet med överenskommelser.

     

    En diskussion förs om den kommande workshopen den 27 maj. Förslaget är en gemensam del på förmiddagen den 27 maj, liksom eventuellt någon timme efter lunch. Därefter genomförs ordinarie RSR på eftermiddagen (ev. förkortat), medan workshopen fortsätter mer i detalj med verksamhetsnivån. Det finns samsyn i RSR om att förslaget är bra.

    Det är en fysisk lunch för KSO:erna hos Länsstyrelsen samma dag. RSR får diskutera med Lst hur tidsschemat för dagen ska kunna lösas på bästa sätt.  

     

    I den efterföljande diskussionen lyfts kompetensförsörjning som ett särskilt prioriterat område för framtiden. Inom det här området behöver samverkan stärkas. Lisbet Gibson informerar om att kompetensförsörjning kommer att vara temat för gemensamt SVOM med Region Västernorrland i mitten av april.

     

    Vidare diskuteras ekonomisk uppföljning, läkemedel och kommunikation.

  • Peter Adolfsson, Bredbandskoordinator, presenterar punkten med stöd i med kallelsen utskickat underlag och en PPT (skickas ut separat).

     

    Regeringen har avsatt totalt 4,6 miljarder kronor i ett statligt investeringsstöd till bredbandsutbyggnad för åren 2023–2027, varav 800 miljoner kommer utlysas år 2024. Post- och telestyrelsen, PTS, har av regeringen fått i uppdrag att administrera detta stöd enligt förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur.


    Inom ramen för förordningen ges regionerna möjlighet att vara delaktiga i två delar av stödet:

    • Kvalitetssäkring av PTS:s byggnadsförteckning. Ett arbete som genomfördes

    under perioden 15 januari – 5 februari 2024.

    • Fastställande av regionala prioriteringar. Ett arbete som kommer att pågå under perioden 11 april – 2 maj 2024.

     

    Regionerna får alltså möjlighet att rapportera sina regionala prioriteringar till PTS. Syftet är att styra utbyggnaden mot byggnader som anses extra viktiga att nå genom stödfinansierad utbyggnad. Det är bredbandskoordinatorerna i regionerna som ansvarar för att ge data till PTS under den här perioden.

     

    Kriterier att tillämpa vid regional prioritering

    PTS:s modell för bredbandsstöd ska göra det möjligt att nå ut till platser med stora behov av bredbandsinfrastruktur. Därför har regionerna möjlighet att peka ut vilka specifika byggnader som de anser är mest prioriterade för stödet.

    Den regionala prioriteringen lämnas in till PTS på byggnadsnivå och för att prioritera byggnader måste minst ett av fem av PTS föreslagna kriterier användas som motiv till regionens val av byggnader. Regionen ska även inkomma med ett underlag som motiverar den regionala prioriteringen. Kriterierna är:

    • Främjande av anslutningar till samhällsviktiga funktioner, som till exempel skolor, vård- och omsorgsboenden och allmänna kommunikationer
    • Beaktande av andra insatser som till exempel regionala initiativ och stödinsatser
    • Beaktande av områdesspecifika förutsättningar som innebär sämre förutsättningar för bredbandsutbyggnad
    • Beaktande av långa avstånd till närmaste nod i befintligt nät
    • Områden som har utmaningar med postservice, mobiltäckning eller har sämre tillgång till ombud för grundläggande betaltjänster

     

    Prioritering av byggnader

    Varje region har möjlighet att prioritera maximalt 30 procent av de byggnader som är hushåll och arbetsställen, d.v.s. byggnader som inte är fritidshus, som ingår i den slutliga byggnadsförteckningen.

     

    Region Jämtland Härjedalen bör ta fram en prioritering av stödberättigade byggnader och denna prioritering tas fram genom att varje kommun får prioritera max 30 procent av de stödberättigade byggnader som finns inom respektive kommun. Varje kommun får gärna rådgöra detta arbete med bredbandsaktörer inom respektive kommun.

    Kommunerna föreslår också lämpliga kriterier, enligt ovan, för respektive prioriterad byggnad.

    Region Jämtland Härjedalen sammanställer därefter dessa prioriteringar och skickar in detta till PTS senast 2 maj.

     

    I fall kommunernas sammanställningar totalt sett för länet ger ett resultat där mindre än 30 procent av länets byggnader är prioriterade kan Region Jämtland Härjedalen lägga till byggnader/områden för att på så sätt nå en nivå på 30 procent prioriterade byggnader för hela länet.

    Bilagor

  • Martin Söderström, Förbundschef, presenterar status i bildandet av Kommunförbundet med stöd i en PPT (skickas ut separat).

     

    Presentationen omfattar:

    • Verksamhetsidé,
    • Verksamhetsområden - samverkansorgan, samhällsutveckling och övergripande primär-kommunal samverkan samt påverkan, liksom innehållet inom respektive område,
    • Organisation och beredningsstruktur,
    • Kompetensförsörjning,
    • Struktur för arbetet med socialtjänst och kommunal HSL/Regionala samverkans- och stödstrukturen (RSS),
    • Arbetsformer,
    • Uppföljning meningsfulla fora,
    • Nuläge utvecklingsfrågor.

     

    I den efterföljande diskussion lyfts bl.a. vuxenutbildning. Johan Loock, Susanne Hansson och L-G Nordlander uttalar sig. Martin Söderström kommenterar uttalandena.

     

  • Elin Nirjens och Ingrid Ahnlund Rode presenterar punkten med stöd i en PPT (skickas ut separat). 

     

    En projektidé för lokal- och regional energiplanering presenteras, med utgångspunkt i den information som finns hos Energimyndigheten, se länken:

    Projekt inom lokal och regional energiplanering sökes (energimyndigheten.se)

     

    Idén handlar främst om kunskapshöjande och -spridande insatser. Nästa steg i processen presenteras.

     

    I den efterföljande diskussionen lyfter ledamöter att det är svårt att ta ställning till projektidén, då inget material har funnits tillgängligt inför det här mötet. Elin förklarar att det har varit kort om tid, vilket har medfört svårigheter att dela material före dagens möte.

     

    Vidare ställs frågor om vad som sticker ut i Jämtland Härjedalen, liksom om kommunerna förväntas bidra med finansiering. Elin och Ingrid besvarar frågorna. 

  • Magnus Aspegren, Åsa Hernerud och Alex Råberg (Make Your Mark) presenterar punkten med stöd i en PPT (skickas ut separat). 

     

    Presentationen omfattar:

    • Sammanfattning och förutsättningar,
    • Processens fyra faser,
    • Insikter från fyra perspektiv,
    • Tre strategiska spår,
    • "En region med gränser som inte begränsar",
    • Visuell gestaltning.

     

    I den efterföljande diskussion uttalar sig Maria Jacobsson. Även personer som inte är intresserade av friluftsliv, jakt, eller fiske osv - exempelvis från storstäder - behöver nås av påverkanskampanjer. I nuläget är det svårt att nå dessa personer och få dem att förstå varför de ska flytta till Jämtland Härjedalen. Alex och Magnus förtydligar.

     

    Martine Eng uttalar sig.

  • Christian Åhrén presenterar punkten med stöd i med kallelsen utskickat underlag och en PPT (skickas ut separat). 

     

    Regionstyrelsen gav i oktober 2023 regiondirektören följande uppdrag:

    1. Att hålla samman en utredning om Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner (GNS) och dess nuvarande verksamhet. Inriktningen ska vara att GNS avvecklas. Förslag på hur den verksamhet som nämnden i dagsläget ansvarar för, liksom eventuella nya samverkansområden, bör organiseras ska inkluderas i utredningen,

    2. Regiondirektören ska inom ramen för uppdraget föra en dialog med länets kommuner om GNS framtid och diskutera utredningens förslag med kommunerna.

    3. Utredningen ska slutredovisas senast vid regionstyrelsens sammanträde 26-27 mars 2024 och förslag presenteras till framtida hantering av centrala frågor.

     

    Regiondirektören har delegerat till Christian Åhrén vid Sekretariatet att genomföra utredningsuppdraget.

     

    GNS inrättades 2017 mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun. GNS ingår i Regionens organisation. Samverkan i nämnden utökades 2018 till att även omfatta länets övriga kommuner. I samband med att GNS utökades anställdes även en särskild strateg i Region Jämtland Härjedalen för att arbeta med utvecklingsfrågor inom nämndens verksamhetsområde (men sedan ca två år tillbaka finns tjänsten inte kvar).

     

    Den rättsliga reglering som är relevant återfinns främst i 3, 5 och 9 kap. Kommunallagen (2017:725, KL), liksom i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet respektive lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU).

     

    Genom avtalssamverkan kan en kommun eller en region överlåta utförandet av uppgifter till en annan kommun eller en annan region. Att förenkla möjligheterna till kommunal samverkan och extern delegering är ett viktigt led i att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta dagens och framtida utmaningar. Sådan samverkan kan även organiseras inom ramen för bl.a. en gemensam nämnd. Från och med den 1 juli 2018 finns en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i 9 kap. 37 § KL. Härigenom har möjligheter till samverkan för kommuner och regioner förändrats. Upphandlingslagstiftningen har dock inte ändrats, vilket innebär att eventuell upphandlingsskyldighet gäller på samma sätt som före lagändringen.

     

    Utifrån den utredning som har genomförts bedöms att några juridiska hinder för att avveckla GNS inte föreligger.

     

    Framtidsutmaningar har identifierats, exempelvis avseende kompetensförsörjning. Sådana frågor bör på ett rättvisande sätt övervägas och diskuteras. Med tanke på den allvarliga ekonomiska situation parterna i nuläget befinner sig i, liksom i övrigt ansträngda läge, kan sådana diskussioner dock komma att dra ut på tiden. Utfallet av sådana diskussioner är dessutom svåra att förutse.

     

    Mot ovan givna bakgrund bör GNS avvecklas.

    Bilagor

  • Berit Eriksson och Jennie Söderberg presenterar punkten med stöd i en PPT (skickas ut separat). 

     

    Presentationen omfattar:

    • Yttrandet till Trafikverket i huvudsak,
    • Rubriker i yttrandet,
    • Övrigt i yttrandet,
    • Gemensam politisk påverkan från länet under 2024?

     

    Det finns samsyn i RSR om att gemensamma påverkansinsatser behöver genomföras under året.

     

    En diskussion förs om problematiken kring att Trafikverket endast använder sig av SCB:s framskrivningar; inte tar höjd för den utveckling som sker i Norrland generellt och i Jämtland Härjedalen specifikt.

     

    Magnus Aspegren, Ingrid Arltoft-Henriksson, Maria Jacobsson, Christian Åhrén, Johan Loock, Martine Eng och Niklas Daoson uttalar sig. Berit Eriksson kommenterar inspel och frågor.

     

    En hearing om Trafikverkets förslag kommer att äga rum i Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 11 april 2024. 

     

    Jennie Söderberg föredrar information om den kommande regionala transportplanen. Förutsättningarna och hur processen framåt kommer att se ut presenteras, liksom en tidplan.

  • Ordföranden tackar deltagarna och avslutar sammanträdet ca kl. 16:00.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.