Möte 2019-11-11

Protokollet sänds ut per e-post till ordförande och justerare och godkänns denna väg. När det är godkänt sänds det ut till samverkansrådets ledamöter och ersättare, samt till respektive kommunbrevlåda. Protokollet skrivs under vid nästa sammanträde.

Preliminär föredragningslista har skickats ut med kallelsen enligt reglementet.

Protokoll från regionens samverkansråds sammanträde den 7 oktober 2019 gås igenom.

https://meetingsplus.regionjh.se/committees/regionens-samverkansrad/mote-2019-10-07/protocol/protokoll-rsr-2019-10-07pdf?downloadMode=open

Notera att bifogat utkast till Strukturanalys, daterat 2019-11-05, fortfarande är ett arbetsmaterial som kommer att färdigställas först efter att det behandlats av regionens samverkansråd.

Dokumentet är mycket omfattande och det är kanske få som hinner läsa det i sin helhet före mötet på måndag. Någon sammanfattning finns ännu inte, men kapitlen nio och tio fungerar bra som sammanfattning så länge.

Sammanslagning av gemensamma nämnder har under en tid diskuterats i såvälpolitiska som tjänstemannaforum, och regionens samverkansråd har fått i uppdrag att hålla samman en utredning av frågan. Som ett första steg i att försöka få fram en gemensam målbild för en eventuell sammanslagning beslutade rådet i september 2019, § 42, att skicka en begäran om synpunkter till samtliga parter (befintliga gemensamma nämnder samt styrelse hos respektive part). I nästa steg kommer resurser att behöva avsättas för att utreda frågan vidare, för att sedan kunna presentera konkreta förslag på en ny organisation.

Synpunkter har inkommit från två av tre befintliga gemensamma nämnder, och från sju av nio styrelser. Synpunkterna har sammanställts i ett gemensamt dokument, men samtliga svar finns även att läsa i sin helhet. Av svaren framgår tydligt att det finns olika viljor bland parterna, där vissa förespråkar en sammanslagning av alla tre nämnder medan andra vill se en utveckling av befintliga nämnder istället för en sammanslagning.

De parter som inte förordat en sammanslagning har i sina svar ändå framfört att det behöver ske en utveckling av den upphandlingssamverkan som finns i länet. Redan idag pågår utvecklingsarbeten mot utökad samverkan inom upphandlingsområdet, både regionalt och lokalt. Det är därför aktuellt att fortsätta utreda frågan även utifrån den aspekten. Samverkan inom upphandlingsområdet är ur ett juridiskt perspektiv det mest komplexa området av de områden som de gemensamma nämnderna i dagsläget hanterar. Som tidigare påpekats och även nämnts i några av de yttranden som inkommit finns det vissa begränsningar gällande upphandlingssamverkan mellan primärkommuner och region. Även om många upphandlingar skulle kunna genomföras gemensamt kommer det fortsatt att behövas resurser med upphandlingskompetens hos respektive part. Exakt hur mycket resurser som kommer krävas är inte utrett. Det beror i mångt och mycket på hur stor andel av dagens upphandlingar, kommunala som regionala, som kommer att kunna genomföras inom ramen för en gemensam nämnd. Nästa steg i frågan om en sammanslagning av nämnderna bör därför vara att utreda de juridiska förutsättningarna och begräsningarna för en gemensam regional nämnd. Fokus för utredningen bör vara att kartlägga om det finns upphandlingsområden som i dag hanteras inom den kommunala upphandlingsnämnden som inte kan ingå i en regional nämnd och i ljuset av det bedöma vad det resursmässigt skulle innebära för respektive part jämfört med dagens organisation. Kartläggningen bör också omfatta alternativ för lokal och organisation för ett gemensamt upphandlingskontor.

Utöver upphandlingsfrågorna har flera parter även påtalat att de ser risker med att hantera hjälpmedelsverksamheten inom en utökad nämnd. Den snabba teknikutvecklingen inom hjälpmedel och medicintekniska produkter kräver en god tjänstemannaberedning inom såväl den egna vårdgivaren som i gemensam samverkan. Hjälpmedel och medicintekniska produkter får en allt större betydelse för utvecklingen av vården och det är viktigt att det finns möjlighet till politisk styrning inom området. Mot den bakgrunden är det viktigt att hitta en styrning där de förtroendevalda som ska besluta om hjälpmedel och medicintekniska produkter kan sätta sig in i frågorna samt har en koppling till vård och omsorg. Det medför krav på en delvis annan typ av kompetens hos de förtroendevalda. Det bör därför även utredas vidare hur hjälpmedelsverksamheten skulle kunna organiseras och vilka alternativa samverkansformer som skulle lämpa sig inom området. Inom ramen för en sådan utredning bör även utvecklingen av formerna för brukarinflytande inom hjälpmedelsområdet i en framtida organisation inkluderas.