Hoppa över navigering
  •   1

    Sammanträdets öppnande

  •   2

    Val av justerare och tid för justering

  •   3

    Föredragslista fastställs

  •   4

    Föregående protokoll

  • Dåvarande Räddningsverket (nu Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB) gav i februari 2004 ut ett allmänt råd om systematiskt brandskyddsarbete (SBA), SRVFS 2004:3. I det allmänna rådet har Räddningsverket tolkat att det, mot bakgrund av bestämmelserna i 2 kap 2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, är skäligt att det för varje verksamhet bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete och att detta dokumenteras. Dokumentationen av brandskyddet bör vara tillräcklig för att säkerställa underhåll och att skäliga brandskyddsåtgärder, både tekniska och organisatoriska, vidtas. Enligt det allmänna rådet bör det inom verksamheten finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation.

    Bilagor

  •   6

    Stödpersonsverksamheten

  • ÖP - Begäran om Coronarelaterade ärenden

    Student - Fråga om digitala läkartjänster inför en kandidatuppsats

    Regionalt Cancercentrum - Patientnämndsärenden

    Vårdanalys - Inför rapport om tillgänglighet och kvalitet inom primärvården i Sveriges landsbygder

  • Uppföljning av internkontrollplan 2020

    Bilagor

  • Planerad Regional politikerkonferens som Patientnämnden i Region Jämtland Härjedalen skulle anordnat i maj 2020 ställdes in, på grund av Covid-19 pandemi. Patientnämnden i Region Jämtland Härjedalen har därför istället beslutat och planerat att anordna en digital konferens 4 maj 2021. Temat för konferensen är samisk hälsa. Kunskapsnätverket för samisk hälsa uppmanar regioner att anta Strategi för samisk hälsa som sin egen strategi och införa den i sin organisations styrande dokument. När kunskapsnätverket för samisk hälsa inleddes 2017 var det resultatet av flera års samverkan mellan regionerna Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Dalarna, Sametinget, samiska organisationer och andra aktörer. Samarbetet tog sin utgångspunkt i samernas rätt till en kulturanpassad vård, men också i de identifierade kunskapsluckor och brister som hälso- och sjukvården har i relation till det samiska folket. Kunskapsnätverket för samisk hälsa har sedan dess arbetat för att öka vårdgivares kunskap om samiska patienters rättigheter och behov liksom för att stödja vården i utvecklingen av en kulturanpassad hälso- och sjukvård. Strategi för samisk hälsa nås via nedanstående länk.

  • Kommande aktiviteter

    Nätverksmöte 11/2

    Chefsprogram 1. 17-18/2

    Arbetsmiljöutbildning 1-2/3

    Tjänstemannakonferens norra regionen 3/3

    Utförda aktiviteter

    God och nära vård, referensgruppsmöte 30/10, 30/11

    Kommunbesök Berg 18/11

    Nätverksmöte 12/11

    VSP användargrupp 18/11, 21/1

    Webseminarium om informationssäkerhet 19-26/11, 3/12

    Samverkan patientnämnderna i Norrlandsregionerna 23/11, 27/1

    Au-möte arbete med verksamhetsplan 2021 26/11

    Seminarium: Barnahus 3/12

    Utbildning Platina 9/12

    Seminarium: Samers rättigheter i hälso- och sjukvården 10/12

    Chefsprogram 1. 17/12, 20/1

    SSK-info 17/12

    RK-möte 19/1

    ST-info 22/1

    Återkommande: Möte med nationell analysgrupp PAN - IVO

     

  •  

    Färre ärenden jämfört med förra året. Under 2020 tog patientnämnden emot 408 patientärenden, vilket är en minskning på 14 procent jämfört med förra året. Ärendeminskningen var tydligast under de månader som smittspridningen av Covid-19 var som störst. En tänkbar förklaring till minskningen antas vara den pågående Covid-19-pandemin, och medborgarnas vetskap om och förståelse för vårdens ansträngda situation.

     

    De flesta synpunkterna berör fortfarande vård och behandling. Knappt hälften; 40 procent, av patientnämndens ärenden under 2020 handlade om synpunkter på vård och behandling. Andra stora problemområden rör kommunikation mellan patient och vårdgivare (26 procent av samtliga ärenden) följt av synpunkter på vårdansvar och organisation, med 9 procent. Under 2020 avsåg 60 procent av ärendena kvinnor. Fler kvinnor än män har synpunkter på brister i kommunikationen och då framförallt bemötande och delaktighet.

     

    Pandemin påverkade patienterna. Ett femtiotal ärenden som kan relateras till Covid-19 har inkommit under året. Synpunkterna berör nästan uteslutande konsekvenser och bieffekter av pandemin, och enbart något enstaka ärende handlar om vården av patienter med konstaterad Covid-19. Rädsla, obehag och oro beskrivs över att besöka vården och patienter upplever att de riskerar att utsätta antingen sig själva eller andra för smitta i samband med vårdbesök. Patienter upplever att vården har gjort bristfälliga undersökningar och bedömningar på grund av personalens ”rädsla” för Covid-19.

     

    Synpunkter på cancersjukvård. Flera ärenden handlar om att patienter och närstående upplever att cancerdiagnosen fördröjts. Ofta har patienter sökt vård upprepade gånger, men upplevt sig avfärdade. Synpunkterna berör också brister i samverkan och otydligheter i vårdansvar när patienter behandlas för sin cancer vid en eller flera andra regioner.

     

    Vården kan upplevas ojämlik och diskriminerande. Patienters förutsättningar skiljer sig åt i landet och beskrivs som ojämlik när det gäller exempelvis regelverk för sjukresor och uppehälle i samband med regionvård, samt tillgänglighet och tillgång till kompetens. Åldersdiskriminering, eller diskriminering pga beroendeproblematik eller funktionsnedsättning framkommer också i patientberättelserna.

     

    Patienters synpunkter bidrar till att vården blir bättre. Utifrån inkomna patientsynpunkter vidtar vårdgivare åtgärder för den enskilde individen som framfört klagomålet, och vidtar även förbättringsåtgärder som stärker patientsäkerheten på en övergripande och generell nivå.

     

    Fyra nya analysrapporter har sammanställts. Under 2020 har patientnämnden sammanställt fyra analysrapporter som handlat om synpunkter på vården vid långvarig smärta, synpunkter på vården vid graviditet, förlossning och eftervård, patientsynpunkter ur ett patientlagsperspektiv samt synpunkter på patientjournalen. Rapporterna har presenterats vid regionfullmäktige och hälso- och sjukvårdsnämnden, samt spridits till hälso- och sjukvårdsledningen, och andra berörda.

     

    Ökning av stödpersonsuppdrag. Patientnämnden förordnar stödpersoner till patienter som tvångsvårdas. Antalet nytillsatta stödpersonsuppdrag har ökat under året. En trolig förklaring till ökningen är att ett tätare samarbete mellan patientnämnden och område psykiatri inletts. Ökningen ses som en mycket positiv utveckling, då stödpersonerna fyller en viktig roll för personer som tvångsvårdas.

     

    Digitaliseringen tar större plats. Under året har patientnämndens utvecklingsarbeten främst handlat om att utveckla digitala arbetssätt, tjänster och funktioner. 

    Bilagor

  •  

    Lena har arbetat 20 år som barnsjuksköterska främst inom neonatalvård. Sedan 2003 är Lena anställd vid Mittuniversitetet, först som adjunkt och efter doktorandstudier som lektor. Sedan 1/10 2020 delvis tjänstgöring som klinisk lektor vid Region JH.
    Barnrättsfrågor med barnens bästa i fokus har i hela hennes yrkesliv varit en central del och ett drivmedel, dels kliniskt och dels inom undervisning. För att åstadkomma ökad tillämpning av barnrättsfrågor har Lena samarbetat med andra personer och organisationer.  Den nya barnrättslagen har dock fått både individer och samhälle att inse det ansvar vi har att skapa självklara förutsättningar för barnens bästa och för deras framtid.

  • Patientnämnden har ett ekonomiskt överskott på 99 tKr. Nämndens överskott förklaras av att mars månads sammanträde ställdes in, samt att maj, september och november månads sammanträde genomfördes digitalt, vilket innebar mindre arvoden och låga resekostnader. Förvaltningen har ett överskott på personalkostnader på 46 tkr vilket framförallt förklaras av partiella tjänstledigheter. Övriga kostnader på förvaltningen har ett överskott på 15 tkr vilket förklaras av att inga tjänsteresor eller konferenser genomförts, i enlighet med gällande rekommendationer. Stödpersonsverksamheten har ett underskott som beror på att det varit många stödpersonsuppdrag under året, och att en digital utbildningsplattform för stödpersonerna inhandlats.

    Verksamheten har arbetat intensivt för att anpassa och ställa om utifrån rådande pandemi, och stora insatser har gjorts för att hitta digitala lösningar till att bedriva, upprätthålla och utveckla den utåtriktade verksamheten. Samtliga mål i verksamhetsplanen har uppnåtts. Av de nitton aktiviteter som planerades för året har sjutton genomförts och avslutats. Två aktiviteter har på grund av pandemin pausats eller inte till fullo uppnåtts.

    Händelser av väsentlig betydelse 

    Digitalisering: Under året har patientnämndens utvecklingsarbeten främst handlat om att utveckla digitala arbetssätt, tjänster och funktioner. Medarbetare vid patientnämnden har under året utarbetat en utbildnings/informationsfilm om patientnämndens verksamhet. Filmen är tänkt att användas för regionens medarbetare, och är ett sätt att sprida kunskapen och patientnämndens verksamhet och uppdrag. Under hösten har nämndens förvaltning skrivit nyhetsbrev som riktar sig dels mot länets kommuner, dels mot regionens hälso- och sjukvårdsområden. Som ett led i vår marknadsföring ansvarade Patientnämndens förvaltning för regionens Instagramkonto under v38. Under veckan gavs en inblick i Patientnämndens verksamhet och uppdrag i bildform. Under hösten har en ny funktion för stödpersoner införts, som innebär att inrapportering av genomförda stödpersonsuppdrag kan göras till Patientnämnden via 1177 Vårdguidens E-tjänster. 

    Nationellt utvecklingsarbete tillsammans med IVO: En medarbetare vid patientnämndens förvaltning har utsetts som en av representanterna i en nationell arbetsgrupp avseende analys av klagomål. Arbetsgruppen ska utarbeta förslag på hur patientnämnderna kan genomföra och rapportera analyser på sätt som innebär att informationen i större utsträckning än tidigare ska tillvaratas av IVO. 

    Bilagor

  • Patientnämnden i Jämtlands län bedriver en lagstadgad verksamhet utifrån Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården samt det reglemente som fastställts av regionfullmäktige. Övriga styrdokument är delegationsbestämmelser för patientnämnden i Jämtlands län och dokumenthanteringsplan för patientnämnden.
    Patientnämndernas huvudsakliga uppgift är att på ett lämpligt sätt hjälpa patienter att föra fram klagomål till vårdgivare och få dem besvarade av vårdgivaren. Patientnämnderna ska även:
    1. tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information patienterna behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården och hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet,
    2. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal,
    3. rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter, och
    4. informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet.
    Om patienten är ett barn, ska patientnämnden särskilt beakta barnets bästa.
    Patientnämnderna ska göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhål-landen av relevans för myndighetens tillsyn. Patientnämnderna ska samverka med IVO så att myndigheten kan fullgöra sina skyldigheter. Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna inom hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar genom att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter samt uppmärksamma lands-tinget eller kommunen på riskområden och hinder för utveckling av vården.
    Planeringsförutsättningarna inför 2021 kan sammanfattas som ekonomiskt utmanande men utvecklingsmässigt goda. Med anledning av pandemin har Patientnämndens verksamhet och arbetssätt anpassats och utvecklats mot digitala och web-baserade lösningar, såsom web-baserad informationsfilm, digitala kommunbesök och nyhetsbrev. I ett längre perspektiv ses detta som en positiv utveckling av verksamheten i stort, och även som ett av de viktigaste utvecklingsarbetena för 2021. Inför 2020 såg nämnden ett behov av att vården skapade en organisation som kunde tillvarata Patientnämndens analyser. Under 2020 har Patientnämndens rapporter lyfts till regionfullmäktige och hälso- och sjukvårdsnämnden. Det kan också glädjande noteras att Hälso- och sjukvårdsnämnden initierat ett fördjupat samarbete med Patient-nämnden, och att de utifrån en av Patientnämndens rapporter gett hälso- och sjukvårdsdirektören uppdrag som syftar till att utveckla vården kring patienter med långvarig smärta. Under 2021 ser vi fram emot en vidareutveckling av detta påbörjade arbete. Inför 2021 finns ekonomiska utmaningar då nämndens budgetram skrivits upp för avtalsrörelse, men ingen uppräkning av kostnadsökningar har skett de senaste åren. Det är ändå av yttersta vikt att hålla sig till den fördelade budgetramen och de ekonomiska förutsättningarna som givits.

    Bilagor

  • Barnahus är en samverkan mellan Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Region Jämtland Härjedalen och alla åtta kommuner i länet Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund.  När en anmälan om våld eller sexuella övergrepp kommer till socialtjänst eller polis kontaktar samordnare på Barnahus socialtjänst, polis, åklagare, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin till ett samrådsmöte, för planering i varje enskilt ärende. Samverkan mellan de olika yrkesrollerna ger samlad kunskap och kompetens.

  • Vid patientnämndens sammanträde 2019-11-14 §88 beslutades att Ragunda och Härjedalens kommun ska besökas under 2021.

  •   18

    Rapport från Patientnämndernas och IVOS analysgrupp med fokus på barnperspektiv och Coronarelaterade ärenden

  • Patientnämnden beslutar årligen vilka fokusområden som ska följas upp under året.

  • Medborgare har framfört synpunkter till Patientnämnden gällande rökning vid och omkring icke anvisade rökrutor vid sjukhusområdet. I samband med patientnämndssammanträde 17 september 2020 § 42 beslöt nämnden upprätta ärende till Regionstyrelsen samt Hälso- och sjukvårdsnämnden gällande förslag om att återuppta kampanjen om en rökfri region.

    Bilagor

  • Region Jämtland Härjedalens revisorer har beslutat att genomföra en granskning om omhändertagandet av patienter med långvarig smärta. Granskningens syfte är att svara på om hälso- och sjukvårdsnämnden har en tillfredsställande planering, uppföljning och kontroll av att den vård som erbjuds patienter med långvarig smärtproblematik är ändamålsenlig. Granskningen är avgränsad till primärvården och den utförs genom inhämtning och granskning av relevanta dokument och intervjuer med berörda tjänstemän.

    Regionens revisorer har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt det angeläget att genomföra en granskning av att regionen erbjuder patienter med långvarig smärta en evidensbaserad vård. Patientnämndens rapport om Patienters synpunkter på vården vid långvarig smärta utgör en del i riskanalysen. Tjänsteperson på patientnämndens förvaltning har kallats till intervju och relevanta dokument kommer att delges revision.

  •   22

    Övrigt

  • 25 mars 2021

  •   24

    Mötet avslutas

  • Ordförande Kia Carlsson önskar alla välkomna och öppnar sammanträdet genom upprop av mötesdeltagarna. 

  • Harriet Jorderud väljs att justera dagens protokoll.

  • Föredragslista fastställs.

  • Föregående protokoll godkännes och läggs till handlingarna.

    Bilagor

  • Skyddsombud Örjan Sundberg informerar nämnden om den plan som framtagits gällande Patientnämndens Systematiska brandskyddsarbete.

    Bilagor

  • Stödpersonsansvarig Örjan Sundberg informerar nämnden om pågående stödpersonsuppdrag, samt informerar om den utbildningsfilm som ska erbjudas stödpersonerna under våren.

  • Ulrika Eriksson informerar nämnden om den årliga skyddsronden som genomförts på patientnämndens förvaltning.

    Bilagor

  • ÖP - Begäran om Coronarelaterade ärenden

    Student - Fråga om digitala läkartjänster inför en kandidatuppsats

    Regionalt Cancercentrum - Patientnämndsärenden

    Vårdanalys - Inför rapport om tillgänglighet och kvalitet inom primärvården i Sveriges landsbygder

  • Uppföljning av internkontrollplan 2020

    Bilagor

  • Lillemor Olsson informerar nämnden om det preliminära program som är framtaget inför digital Regional politiker konferens i maj.

  • Kommande aktiviteter

    Nätverksmöte 11/2

    Chefsprogram 1. 17-18/2

    Arbetsmiljöutbildning 1-2/3

    Tjänstemannakonferens norra regionen 3/3

    Utförda aktiviteter

    God och nära vård, referensgruppsmöte 30/10, 30/11, 1/12

    Kommunbesök Berg 18/11

    Nätverksmöte 12/11

    VSP användargrupp 18/11, 21/1

    Webseminarium om informationssäkerhet 19-26/11, 3/12

    Samverkan patientnämnderna i Norrlandsregionerna 23/11, 27/1

    Au-möte arbete med verksamhetsplan 2021 26/11

    Seminarium: Barnahus 3/12

    Utbildning Platina 9/12

    Seminarium: Samers rättigheter i hälso- och sjukvården 10/12

    Lunchföreläsning: BRIS - Samtal med vuxna i barnrättsperspektiv 15/12

    Chefsprogram 1. 17/12, 20/1

    SSK-info 17/12

    RK-möte 19/1

    ST-info 22/1

    Återkommande: Möte med nationell analysgrupp PAN - IVO

     

  •  

    Färre ärenden jämfört med förra året. Under 2020 tog patientnämnden emot 408 patientärenden, vilket är en minskning på 14 procent jämfört med förra året. Ärendeminskningen var tydligast under de månader som smittspridningen av Covid-19 var som störst. En tänkbar förklaring till minskningen antas vara den pågående Covid-19-pandemin, och medborgarnas vetskap om och förståelse för vårdens ansträngda situation.

     

    De flesta synpunkterna berör fortfarande vård och behandling. Knappt hälften; 40 procent, av patientnämndens ärenden under 2020 handlade om synpunkter på vård och behandling. Andra stora problemområden rör kommunikation mellan patient och vårdgivare (26 procent av samtliga ärenden) följt av synpunkter på vårdansvar och organisation, med 9 procent. Under 2020 avsåg 60 procent av ärendena kvinnor. Fler kvinnor än män har synpunkter på brister i kommunikationen och då framförallt bemötande och delaktighet.

     

    Pandemin påverkade patienterna. Ett femtiotal ärenden som kan relateras till Covid-19 har inkommit under året. Synpunkterna berör nästan uteslutande konsekvenser och bieffekter av pandemin, och enbart något enstaka ärende handlar om vården av patienter med konstaterad Covid-19. Rädsla, obehag och oro beskrivs över att besöka vården och patienter upplever att de riskerar att utsätta antingen sig själva eller andra för smitta i samband med vårdbesök. Patienter upplever att vården har gjort bristfälliga undersökningar och bedömningar på grund av personalens ”rädsla” för Covid-19.

     

    Synpunkter på cancersjukvård. Flera ärenden handlar om att patienter och närstående upplever att cancerdiagnosen fördröjts. Ofta har patienter sökt vård upprepade gånger, men upplevt sig avfärdade. Synpunkterna berör också brister i samverkan och otydligheter i vårdansvar när patienter behandlas för sin cancer vid en eller flera andra regioner.

     

    Vården kan upplevas ojämlik och diskriminerande. Patienters förutsättningar skiljer sig åt i landet och beskrivs som ojämlik när det gäller exempelvis regelverk för sjukresor och uppehälle i samband med regionvård, samt tillgänglighet och tillgång till kompetens. Åldersdiskriminering, eller diskriminering pga beroendeproblematik eller funktionsnedsättning framkommer också i patientberättelserna.

     

    Patienters synpunkter bidrar till att vården blir bättre. Utifrån inkomna patientsynpunkter vidtar vårdgivare åtgärder för den enskilde individen som framfört klagomålet, och vidtar även förbättringsåtgärder som stärker patientsäkerheten på en övergripande och generell nivå.

     

    Fyra nya analysrapporter har sammanställts. Under 2020 har patientnämnden sammanställt fyra analysrapporter som handlat om synpunkter på vården vid långvarig smärta, synpunkter på vården vid graviditet, förlossning och eftervård, patientsynpunkter ur ett patientlagsperspektiv samt synpunkter på patientjournalen. Rapporterna har presenterats vid regionfullmäktige och hälso- och sjukvårdsnämnden, samt spridits till hälso- och sjukvårdsledningen, och andra berörda.

     

    Ökning av stödpersonsuppdrag. Patientnämnden förordnar stödpersoner till patienter som tvångsvårdas. Antalet nytillsatta stödpersonsuppdrag har ökat under året. En trolig förklaring till ökningen är att ett tätare samarbete mellan patientnämnden och område psykiatri inletts. Ökningen ses som en mycket positiv utveckling, då stödpersonerna fyller en viktig roll för personer som tvångsvårdas.

     

    Digitaliseringen tar större plats. Under året har patientnämndens utvecklingsarbeten främst handlat om att utveckla digitala arbetssätt, tjänster och funktioner. 

    Bilagor

  • Lena Junehag informerade nämnden om barnrättsfrågor och hur hon samarbetat med andra personer och organisationer för att tillämpa barnens rätt i samhället. Nämnden informerades särskilt om barnkonventionens innehåll och barnrättslagen 2018:1197, samt belyste barnperspektivet utifrån att bemöta barn, barns integritet och hur man tillämpar vården utifrån barnkonventionen.
     

  • Ulrika Eriksson, informerar om att patientnämnden har ett ekonomiskt överskott på 99 tKr. Nämndens överskott förklaras av att mars månads sammanträde ställdes in, samt att maj, september och november månads sammanträde genomfördes digitalt, vilket innebar mindre arvoden och låga resekostnader. Förvaltningen har ett överskott på personalkostnader på 46 tkr vilket framförallt förklaras av partiella tjänstledigheter. Övriga kostnader på förvaltningen har ett överskott på 15 tkr vilket förklaras av att inga tjänsteresor eller konferenser genomförts, i enlighet med gällande rekommendationer. Stödpersonsverksamheten har ett underskott som beror på att det varit många stödpersonsuppdrag under året, och att en digital utbildningsplattform för stödpersonerna inhandlats.

    Verksamheten har arbetat intensivt för att anpassa och ställa om utifrån rådande pandemi, och stora insatser har gjorts för att hitta digitala lösningar till att bedriva, upprätthålla och utveckla den utåtriktade verksamheten. Samtliga mål i verksamhetsplanen har uppnåtts. Av de nitton aktiviteter som planerades för året har sjutton genomförts och avslutats. Två aktiviteter har på grund av pandemin pausats eller inte till fullo uppnåtts.

    Händelser av väsentlig betydelse 

    Digitalisering: Under året har patientnämndens utvecklingsarbeten främst handlat om att utveckla digitala arbetssätt, tjänster och funktioner. Medarbetare vid patientnämnden har under året utarbetat en utbildnings/informationsfilm om patientnämndens verksamhet. Filmen är tänkt att användas för regionens medarbetare, och är ett sätt att sprida kunskapen och patientnämndens verksamhet och uppdrag. Under hösten har nämndens förvaltning skrivit nyhetsbrev som riktar sig dels mot länets kommuner, dels mot regionens hälso- och sjukvårdsområden. Som ett led i vår marknadsföring ansvarade Patientnämndens förvaltning för regionens Instagramkonto under v38. Under veckan gavs en inblick i Patientnämndens verksamhet och uppdrag i bildform. Under hösten har en ny funktion för stödpersoner införts, som innebär att inrapportering av genomförda stödpersonsuppdrag kan göras till Patientnämnden via 1177 Vårdguidens E-tjänster. 

    Nationellt utvecklingsarbete tillsammans med IVO: En medarbetare vid patientnämndens förvaltning har utsetts som en av representanterna i en nationell arbetsgrupp avseende analys av klagomål. Arbetsgruppen ska utarbeta förslag på hur patientnämnderna kan genomföra och rapportera analyser på sätt som innebär att informationen i större utsträckning än tidigare ska tillvaratas av IVO. 

    Bilagor

  • Patientnämnden i Jämtlands län bedriver en lagstadgad verksamhet utifrån Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården samt det reglemente som fastställts av regionfullmäktige. Övriga styrdokument är delegationsbestämmelser för patientnämnden i Jämtlands län och dokumenthanteringsplan för patientnämnden.
    Patientnämndernas huvudsakliga uppgift är att på ett lämpligt sätt hjälpa patienter att föra fram klagomål till vårdgivare och få dem besvarade av vårdgivaren. Patientnämnderna ska även:
    1. tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information patienterna behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården och hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet,
    2. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal,
    3. rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter, och
    4. informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet.
    Om patienten är ett barn, ska patientnämnden särskilt beakta barnets bästa.
    Patientnämnderna ska göra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppmärksam på förhål-landen av relevans för myndighetens tillsyn. Patientnämnderna ska samverka med IVO så att myndigheten kan fullgöra sina skyldigheter. Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna inom hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar genom att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter samt uppmärksamma lands-tinget eller kommunen på riskområden och hinder för utveckling av vården.
    Planeringsförutsättningarna inför 2021 kan sammanfattas som ekonomiskt utmanande men utvecklingsmässigt goda. Med anledning av pandemin har Patientnämndens verksamhet och arbetssätt anpassats och utvecklats mot digitala och web-baserade lösningar, såsom web-baserad informationsfilm, digitala kommunbesök och nyhetsbrev. I ett längre perspektiv ses detta som en positiv utveckling av verksamheten i stort, och även som ett av de viktigaste utvecklingsarbetena för 2021. Inför 2020 såg nämnden ett behov av att vården skapade en organisation som kunde tillvarata Patientnämndens analyser. Under 2020 har Patientnämndens rapporter lyfts till regionfullmäktige och hälso- och sjukvårdsnämnden. Det kan också glädjande noteras att Hälso- och sjukvårdsnämnden initierat ett fördjupat samarbete med Patient-nämnden, och att de utifrån en av Patientnämndens rapporter gett hälso- och sjukvårdsdirektören uppdrag som syftar till att utveckla vården kring patienter med långvarig smärta. Under 2021 ser vi fram emot en vidareutveckling av detta påbörjade arbete. Inför 2021 finns ekonomiska utmaningar då nämndens budgetram skrivits upp för avtalsrörelse, men ingen uppräkning av kostnadsökningar har skett de senaste åren. Det är ändå av yttersta vikt att hålla sig till den fördelade budgetramen och de ekonomiska förutsättningarna som givits.

    Bilagor

  • Carina Vaksdal, samordnare i Barnahus I Jämtlands län informerar nämnden om dess verksamhet.  Barnahus är en samverkan mellan Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Region Jämtland Härjedalen och alla åtta kommuner i länet Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund.  När en anmälan om våld eller sexuella övergrepp kommer till socialtjänst eller polis kontaktar samordnare på Barnahus socialtjänst, polis, åklagare, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin till ett samrådsmöte, för planering i varje enskilt ärende. Samverkan mellan de olika yrkesrollerna ger samlad kunskap och kompetens.

  • Vid patientnämndens sammanträde 2019-11-14 §88 beslutades att Ragunda och Härjedalens kommun ska besökas under 2021.

  • Förvaltningschef Ulrika Eriksson informerar nämnden om de två analysgrupper som pågår inom patientnämndens förvaltning i region Jämtland Härjedalen. Ett nationellt projekt pågår med IVO (inspektionen för vård och omsorg), där en sammanställning på ärende rörande barnperspektivet ska presenteras. Det pågår även ett nationellt samarbete med några patientnämnder där patientnämnden i region Jämtland Härjedalen ingår och som ska sammanställa en Covid-19 rapport, som presenteras i mars.

  • Patientnämndens förslag på fokusområden 2021

    Ojämlik vård

    Cancer

    Bemötande

  • Förvaltningschef, Ulrika Eriksson informerar nämnden om att Region Jämtland Härjedalens revisorer har beslutat att genomföra en granskning om omhändertagandet av patienter med långvarig smärta. Granskningens syfte är att svara på om hälso- och sjukvårdsnämnden har en tillfredsställande planering, uppföljning och kontroll av att den vård som erbjuds patienter med långvarig smärtproblematik är ändamålsenlig. Granskningen är avgränsad till primärvården och den utförs genom inhämtning och granskning av relevanta dokument och intervjuer med berörda tjänstemän.

    Regionens revisorer har mot bakgrund av sin risk- och väsentlighetsanalys bedömt det angeläget att genomföra en granskning av att regionen erbjuder patienter med långvarig smärta en evidensbaserad vård. Patientnämndens rapport om Patienters synpunkter på vården vid långvarig smärta utgör en del i riskanalysen. Tjänsteperson på patientnämndens förvaltning har kallats till intervju och relevanta dokument kommer att delges revision.

  • Ledamot Catarina Antán önskade få återkoppling från förvaltningen gällande eventuella synpunkter på inkomna ärenden relaterat till Covid-19 och pågående vaccinationsprogram.

  • 25 mars 2021

  • Ordförande Kia Carlsson avslutar sammanträdet.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.