Möte 2020-11-25

För att begränsa risken för smittspridning genomförs regionfullmäktiges sammanträde digitalt med samtliga ledamöter utom presidiet på distans.

Allmänheten, media, revisorer och icke tjänstgörande ersättare uppmanas att följa fullmäktiges sammanträde via webbsändningen.

https://www.regionjh.se/politikdemokrati/politiskorganisation/sammantradenochmoteshandlingar/regionfullmaktigeswebbsandning.4.25b4d7ab1555006925cfcb2.html 

Region Jämtland Härjedalen har ett webbaserat debatt- och voteringssystem. Alla ledamöter och tjänstgörande ersättare ska logga in i systemet för att markera sin närvaro och som tjänstgörande kunna delta i upprop och voteringar samt begära ordet och replik. Det betyder att alla behöver att ha tillgång till dator, läsplatta eller mobiltelefon under hela sammanträdestiden. Pinkod lämnas vid upprop.

Ledamotslänk till debatt- och voteringssystem https://secure.quickchannel.com/qc/create/meetingclient.asp?PRODUCER_ID=ability540  

Sammanträdet öppnas och upprop genomförs när alla är inloggade.

Tid för justering 4 december kl. 10.00

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Medborgarförslag om förmånscyklar till anställda (RS/239/2020) har fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 november 2020. Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-11-03—04 § 202 återremitterades ärendet till dess att kommande förmånsöversyn är klar. Översynen är beräknad att vara klar under våren 2021.

2. Medborgarförslag om reseersättning och egenavgift vid sjukresor (RS/274/2020) har tidigare fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 november 2020. Ärendet har återigen blivit fördröjt och kommer därför att besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 april 2021.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas. 

Följande motioner och medborgarförslag har anmälts till regionfullmäktige och är under beredning:

1. Medborgarförslag om förmånscyklar till anställda RS/239/2020), inlämnad 2020-02-21. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 november 2020. Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-11-03—04 § 202 återremitterades ärendet till dess att kommande förmånsöversyn är klar. Översynen är beräknad att vara klar under våren 2021

2. Medborgarförslag om reseersättning och egenavgift vid sjukresor (RS/274/2020), inlämnad 2020-03-06, Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 november 2020. Ärendet har blivit fördröjt och kommer därför att besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 april 2021.

3. Motion från Elin Hoffner (V) om rutiner och register för Sepsis (RS/313/2020), inlämnad 2020-03-25. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020. Ärendet blev då bordlagt och ska därför behandlas vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 november 2020.

4. Motion från Elin Hoffner (V) om område habilitering (RS/314/2020), inlämnad 2020-03-25. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020. Ärendet blev då bordlagt och ska därför behandlas vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 november 2020

5. Motion från Elin Hoffner (V) om att ta bort åldersindelning inom område habilitering (RS/315/2020), inlämnad 2020-03-25. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020. Ärendet blev då bordlagt och ska därför behandlas vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 november 2020.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Patientnämnden

Revisorerna

• Granskning av tillgänglighet (HSN/323/2020
• Granskning av vårdskador (HSN/585/2020)
• Granskning av vårdskador (RS/400/2020)
• Förtydligande av svar på granskning av regionens rutiner och kontroll vid betalning av leverantörsfakturor (RS/839/2019)
• Förtydligande av svar på granskning av IT-stöd - införandet  av elektronisk utdelningsvy (RS/744/2019)
• Granskning av ekonomistyrning och resultatförbättrande åtgärder (RS/531/2020)
• Granskning av ekonomistyrning och resultatförbättrande åtgärder (HSN/822/2020)
• Granskning av hantering och kontroll av regionvårdsfakturor (RS/533/2020)
• Granskning av hantering och kontroll av regionvårdsfakturor (HSN/826/2020)

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Följande interpellationer blev bordlagda vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober:
 

1. Interpellation från Elin Hoffner (V) om personalsituationen i Region Jämtland Härjedalen (RS/536/2020)

2. Interpellation från Ronny Karlsson (SD) om de blågrönas artikel angående landstingsbostäder (RS/659/2020)

3. Interpellation från Martine Eng (S) om privatisering av hälsocentraler (RS/674/2020)

1. Interpellation från Jenny Sellsve (S) om uppskjuten vård (RS/755/2020)

2. Interpellation från Margareta Winberg (S) om på vilket sätt regionstyrelsen ska arbeta för att fler ska välja privata utförare (RS/763/2020)

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och minst en dag före sammanträdet, dvs senast måndag 23 november. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet.

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Enligt 4 kap 29-32 §§ kommunallagen får kommuner och landsting ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av regionfullmäktige 2018-02-14, § 27 och trädde i kraft 1 januari 2019.

Partistödet består av ett grundstöd, ett mandatbundet stöd samt förtroendemannautbildning och stöd till fullmäktigegrupp. Stöden uppräknas årligen med den procentsats som regionfullmäktige för varje budgetår fastställer att gälla för uppräkning av övriga kostnader.

Stöd till politiska sekreterare ska inte beaktas vid fördelning av partistöd. I beslut om utbetalning av partistöd avser redovisad totalsumma endast partistödet. Utbetalning av stöd till politiska sekreterare finns specificerat i särskild bilaga (bilaga 1), i de fall där utbetalning sker. Vissa partier har valt att låta Region Jämtland Härjedalen anställa den politiska sekreteraren varpå stödet inte betalas ut. I Regionplan 2020–2022 beslutades det att frysa politikerarvodena för hela mandatperioden och därav har endast omkostnadsersättningen för 2020 räknats upp utifrån index.

Enligt reglerna i kommunallagen ska mottagare av partistöd årligen lämna en skriftlig redovisning till fullmäktige som visar att partistödet har använts för avsett ändamål. Redovisningen ska ha lämnats senast den 30 juni året efter det att partistödet mottogs. Fullmäktige får också besluta att partistöd inte ska betalas ut till parti som inte lämnat föreskriven redovisning.

Samtliga partier har kommit in med en redovisning över användningen av partistöd för perioden 1 januari 2019 – 31 december 2019.

Fullmäktiges presidium genomförde under hösten 2019 en övergripande kartläggning av befintliga styrdokument och beslutade 2019-11-15 § 114 att en översyn av Region Jämtland Härjedalens kommunikationspolicy och informationssäkerhetspolicy ska genomföras och behandlas i regionfullmäktige senast i november 2020. En översyn och förslag till revidering av informationssäkerhetspolicyn har nu gjorts.

Region Jämtland Härjedalens verksamhet ska utgå från principerna om öppenhet, personlig integritet och respekt för individen. Medborgarna ska möjliggöras insyn i verksamheten och kunna förlita sig på regionens hantering av dennes information och dess skydd.

Digitalisering av processer och verksamhet och en utveckling med informationshantering i IT-system och nya funktioner innebär stora förbättringar i många avseenden. Det innebär också att beroendet till informationssystem och att sårbarheten och riskexponeringen ökar om inte säkerhetsaspekterna beaktas.

Information är en av regionens mest kritiska resurser. Hela verksamheter är beroende av information. Avbrott i tillgången och felaktig information kan orsaka allvarliga konsekvenser i verksamheten eller för enskilda individer.

2018 trädde både dataskyddsförordningen, en säkerhetsskyddslag samt en ny Lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster ikraft. Införande av sanktionsavgifter samt den personliga integriteten har ytterligare stärkts.

Region Jämtland Härjedalens informationssäkerhetspolicy ska gälla för hela förvaltningen, samtliga nämnder, bolag och andra som agerar på Region Jämtland Härjedalens nätverk.

Nuvarande informationssäkerhet- och dataskyddspolicy antogs den 6 juni 2018 av regionfullmäktige.

En reviderad informationssäkerhetspolicy har tagits fram av enhet för krisberedskap, säkerhet och miljö, Samordningskansliet. I den här versionen är inriktningsmålen för informationssäkerhet förtydligad. Den är också anpassad till de ökade kraven i lagstiftning och den ökade digitaliseringen.

Informationssäkerhetspolicyn kompletteras med övriga styrdokument, såsom regler och rutiner.

Fullmäktiges presidium genomförde under hösten 2019 en övergripande kartläggning av befintliga styrdokument och beslutade 2019-11-15 § 114 att en översyn av Region Jämtland Härjedalens kommunikationspolicy och informationssäkerhetspolicy ska genomföras och behandlas i regionfullmäktige senast i november 2020. En översyn och förslag till revidering av kommunikationspolicyn har nu gjorts.

Region Jämtland Härjedalens kommunikationspolicy ska bidra till en organisationsgemensam syn på kommunikation som ett verktyg och hur detta kan användas för att bidra till att uppnå våra mål, tillgängliggöra information och på sikt nå vår vision.
Den beskriver hur och varför vi som organisation ska informera och kommunicera och den är en viktig del i att säkerställa oss som tydlig avsändare i vår kommunikation.

Kommunikationsområdet utvecklas i snabb takt och digitalisering skapar nya beteenden och ökade förväntningar på kommunikation. Samtidigt ökar flödet av information och kommunikation, vilket gör att risken för informationsöverflöd är överhängande. Policyn är en viktig del i att införa ett enhetligt och effektivt arbetssätt för kommunikationsområdet.

Denna reviderade version ger en tydligare bild av Region Jämtland Härjedalen förhållningsätt och övergripande syn på kommunikation samt hur ansvarsfördelningen ser ut och ersätter tidigare policy (RS/369/2016).

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Regionfullmäktige beslutade 2019-11-26 §134 om förfrågningsunderlaget gällande 2020 (RS/248/2019). Regionfullmäktige beslutar årligen om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år.

Smärre justeringar föreslås som redovisas i beslutsunderlag.

Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med Lagen om valfrihetssystem (LOV). Det innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss för, av fullmäktige beslutade diagnosgrupper, kan ansluta sig och få ersättning från regionen. Regionfullmäktige beslutade 2019-06-19 § 74 om förfrågningsunderlaget för 2020 (RS/347/2019).

Regionfullmäktige beslutar årligen om villkorsförändringar som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. I förfrågningsunderlaget inför 2021 förändras endast den årliga uppräkning som sker enligt landstingsprisindex.

Regionfullmäktige beslutade i oktober 2019, § 111, att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till Program för Smart Specialisering som ska ersätta nu gällande innovationsstrategi (Innovativa Jämtland/Härjedalen 2025) från år 2021. En remissutgåva av programmet fastställdes av nämnden i december 2019, § 205. Remissversionen grundades i den nuvarande innovationsstrategin med som förstärkts genom nytt kunskaps- och analysunderlag gällande Smart specialisering som tagits fram för Jämtland Härjedalen under 2019. Remissversionen bearbetades även under ett antal workshops med aktörer runt om i länet. Utifrån inkomna svar gjordes ett omtag i processen och ett nytt angreppssätt presenterades, där aktörer i länet fick nya möjligheter att lämna inspel i formandet av länets smarta specialisering.

Inom EU har begreppet strategi för smart specialisering (S3) vuxit fram och god styrning av den regionala S3 är idag ett krav för att ta del av europeiska struktur- och investeringsfonder som finns för att främja företagande och innovation. Smart specialisering är ett verktyg för det regionala tillväxtarbetet och handlar om att kraftsamla för stärkt konkurrenskraft och innovation inom områden med utvecklingspotential.

Framtaget förslag till Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021–2027 slår fast prioriterade länets prioriterade styrkeområden (Jord, skog och vatten, Hållbar energi, Upplevelser samt Digitala lösningar), adresserar på ett övergripande plan de uppfyllnadskriterier EU-kommissionen slagit fast för kravet på god styrning av den regionala S3 och presenterar den process som kommer att använda för att bedriva tillväxtarbetet i Jämtlands län. Programmet ligger till grund för det operativa programmet för den Europeiska regionala utvecklingsfonden i Mellersta Norrland programperioden 2021–2027. Programmet är en del av det styrdokument som sätter mål och prioriteringar för Jämtland Härjedalens regionala tillväxtarbete och som enligt förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete ska ses över minst en gång mellan varje val till region- och kommunfullmäktige. Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021-2027 kommer att kompletteras av handlingsplaner för respektive styrkeområde.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-11-03-004 §201 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Peak Region AB ägs av Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län Zenit (55 % av bolagets aktier), Region Jämtland Härjedalen (7,5 %), Samling Näringsliv Ekonomisk förening (30 %) samt Östersund, Krokom och Åre kommuner (2,5 % vardera). Peak Region AB:s affärsidé är att driva innovationskraften i Jämtland Härjedalen för utveckling av ett attraktivt och hållbart näringsliv.

Peak Region AB har tilldelats ett Horizonprojekt som syftar till att utveckla, implementera och utvärdera en digital serviceplattform som kan levererar olika varor/tjänster till invånare i glesbygd via en digital ingångsport.
Peak Region AB ingår inom ramen för projektet i ett Europeisk konsortium med 30 övriga parter från Spanien, Italien, Nederländerna, Irland, Serbien och Kroatien.
Inom ramen för projektet är 25 miljoner budgeterat till Jämtland varav strax över 5 miljoner till Peak Region AB där ungefär 25 % går till indirekta kostnader.
Peak Region AB är inom ramen för projektet hanterat som ett non-profit bolag, vilket gör att bolaget får ett bidrag på 100 % från EU kommissionen. Eftersom EU-kommissionen (EUC) inte godkänner de underlag som nationellt har använts som bevis för att bolaget är non-profit (det vill säga intyg från VD, aktieägaravtal, ägardirektiv och årsredovisningar) behöver det tydliggöras i bolagsordningen att allt överskott i verksamheten ska återinvesteras och inte delas ut till ägarna.

Bolagsordningen föreslås därför revideras med tillägget under paragraf 3 att ”Bolaget skall inte ha till syfte att bereda vinst till aktieägarna. Vinsten skall återinvesteras i bolaget”.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-11-24 § 208 och de tillstyrker nämndens förslag.

Under våren 2019 gjorde regionala utvecklingsnämnden en översyn av sitt engagemang och deltagande i nätverk som i stort handlat om samverkan och påverkan i det politiska flernivåsystemet. En av effekterna av översynen var nämndens beslut (§ 46, p.7/2019) att ge regiondirektören i uppdrag att se över möjligheter och intresse av att bilda en ny nordisk gränsregional kommitté med Trøndelag fylkeskommune. Därefter beslutade regionfullmäktige i juni 2019, § 76 p.2, att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att inleda en diskussion med Mittnordenkommitténs övriga medlemmar med syfte att förbereda för Region Jämtland Härjedalens utträde ur Mittnordenkommittén.

Även Trøndelag fylkeskommune har beslutat att avsluta sitt medlemskap i Mittnordenkommittén. Parternas utträde ut kommittén sker per den 1 januari 2021. Efter parternas beslut om utträde har diskussioner förts kring möjlig väg framåt, och vilka former för samverkans som kan vara aktuell. I det underlag som nu arbetats fram tillsammans med Trøndelag fylkeskommune presenteras tre möjliga alternativ:
A. Trøndelag fylkeskommune och Region Jämtland Härjedalen, tillsammans med minst en tredje part, stiftar en förening och ansöker därefter om status som gränskommitté hos Nordiska Ministerrådet. Föreningen etablerar en egen administration och organisationsstruktur.

B. Som alternativ A, men med Naboer AB som tredje part. Administration av föreningen uppdras till Naboer AB.

C. Parterna väljer en samverkansform som ligger utanför ramarna för Nordiska Ministerrådet. Val av modell och organisationsstruktur är då upp till samverkande parter.

Fylkesutvalget i Trøndelag fylkeskommune behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 3 november 2020 och beslutade följande:
1. Fylkesrådmannen gis i oppdrag å igangsette en prosess med etablering av en forening innenfor Nordisk Ministerråd sine rammer med Trøndelag fylkeskommune, Region Jämtland Härjedalen og Naboer AB som foreløpige medlemmer.

2. Denne gis arbeidstittelen Fellesrådet for Jämtland og Trøndelag.

Naboer AB kommer att behandla ärendet vid kommande styrelsemöte i slutet av november månad.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-11-24 § 209 och tillstyrker nämndens förslag.

Norrlandsresan är ett biljettsamarbete som omfattar den länsgränsöverskridande kollektivtrafiken i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland. Justering av taxan görs årligen.

Historiskt har taxehöjningarna baserat sig på KPI, men KPI speglar inte kostnadsutvecklingen i kollektivtrafiken på ett bra sätt. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Västernorrlands, Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län ville därför att Norrlandsresans taxa räknas upp årligen med en indexkorg som bättre motsvarar kostnadsutvecklingen i trafiken och att prisjusteringarna görs samtidigt som den inomlänsliga taxan justeras, vid årsskiftet. Den indexkorg som föreslogs baserades på Arbetskraftsindex (AKI), Konsumentprisindex (KPI), Bränsleprisindex (PPI) och Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI). Med anledning av detta beslutade regionfullmäktige i november 2018, § 152, att:

1. Norrlandsresans taxa ska justeras vid årsskiftet med första justering 2020-01-01.
2. Justering ska ske årligen utifrån indexkorgen AKI 55 %, KPI 10%, PPI 15%, ITPI 20%, med september 2018 som basmånad.
3. Om indexkorgens utveckling blir negativ ska Norrlandsresans taxa inte justeras nedåt.
4. Regionala kollektivtrafikmyndigheten ger Länstrafiken i Jämtlands län AB i uppdrag att årligen genomföra justeringen av Norrlandsresans taxa.

Under 2020 har indexutvecklingen enligt beslutad indexkorg varit negativ. Region Norrbotten har föreslagit att ägarregionerna gör ett avsteg från 2018 års beslut och höjer taxan inför 2021 enligt index november 2019 jämfört med november 2018, vilket motsvarar 2,1 % i höjning. Såväl Västerbotten som Västernorrland har beslutat i linje med Norrbottens förslag. Motivet är dels att möta det intäktstapp som Corona orsakar, dels att index under år 2020 varit väldigt instabilt och speciellt.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-11-24 § 210 och tillstyrker nämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalen har fått uppgift om att vaccin mot Covid -19 beräknas anlända i mitten av januari 2021 och att vaccinering då kan påbörjas.

Region Jämtland Härjedalen ska enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten har redovisat följande målgrupper och prioriteringsordning för vaccination mot covid-19  
1. 70 år och äldre samt riskgrupper  
2. Hälso-?och sjukvårdspersonal och omsorgspersonal  
3. Resterande i befolkningen från 18 år och äldre.? 

I Jämtlands län motsvarar de förstnämnda målgrupperna: 70 år och äldre, övriga riskgrupper samt vård- och omsorgspersonal cirka 50 000 personer och 100 000 vaccindoser är därför beställda så långt. Gruppen "resterande 18 år och äldre" i Jämtlands Län utgör ytterligare ca 50 000 personer som får vaccineras därefter. Dessa doser är ännu inte beställda.

Ännu finns ingen nationell rekommendation kring Covid-19 vaccinering. Ärendet diskuteras i dagsläget i Sveriges kommuner och regioners nationella referensgrupp för vaccinsamordnare. Vaccinet kommer att bekostas av staten.
Beträffande kostnader för själva vaccinationsverksamheten dvs personal, lokalhyra, logistik mm finns det inga beräkningar i dagsläget då det är mycket oklart hur snabbt vaccin kan levereras och hur många som kan vaccineras per månad.
Dialog pågår nationellt avseende övriga kostnader för anpassningar av journalsystem och överföring till det nationella vaccinregistret.

En hög vaccinationstäckning mot covid-19 inom definierade målgrupper är grunden för en framgångsrik insats mot pandemin, på såväl individ samt samhällsnivå. Det krävs flera insatser för att nå hög vaccinationstäckning, exempelvis informationsinsatser och god tillgänglighet hos vårdverksamheterna. Avgiftsfrihet bedöms vara en viktig bidragande faktor till att nå hög vaccinationstäckning och bidrar till en jämlik vård där enskild individs ekonomi inte ska vara en orsak till att avstå från vaccin. Avgiftsfrihet bedöms också innebära en positiv effekt avseende flödet vid vaccinering med färre personal inblandade, minskad risk för kö och därmed minskad risk för smittspridning.

Ett beslut i avgiftsfrågan bör tas redan nu för att vaccineringen inte ska fördröjas.

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om rutiner och register för Sepsis. Motionären yrkar på att ett arbete med ökad kunskap kring sepsis inleds och att rutiner och register för sepsis upprättas.

Sammanfattningsvis fungerar vården vid sepsis väl i Region Jämtland Härjedalen men det finns hela tiden en förbättringspotential. Det har skett stora förbättringar i Region Jämtland Härjedalen under senare år vad avser tidig diagnos, omhändertagande och behandling vid sepsis.

Vidare har Region Jämtland Härjedalen en förhållandevis god inrapportering till nationella hälsodata- och kvalitetsregister. Det finns dock en tydlig förbättringspotential vilket gäller samtliga regioner.

Vårdförlopp Sepsis del 1 väntas vara klart för godkännande av SKS i slutet av 2020. Detta vårdförlopp kommer att ställa stora krav på registrering av ett stort antal mätpunkter utöver förbättrad registrering i befintliga register. Alla de vårdförlopp som kommer att införas de närmaste åren kommer att ställa mycket höga krav på en förbättrad hantering av in- och utdata och en förbättrad analysförmåga hos regionerna. Efter beslut om Vårdförlopp sepsis del 1 på SKS i slutet av år 2020 kommer nämnda vårdförlopp lyftas för beslut om implementering i Hälso- och Sjukvårdsledningen i Region Jämtland Härjedalen.

I avvaktan på innehållet i Vårdförlopp Sepsis del 1 kommer det inte att planeras för några lokala register för sepsis.

Det bästa sättet för att få bra inrapportering till hälsodata- och kvalitetsregister är utbildning i kodning och att resultaten hela tiden efterfrågas av verksamheterna, av chefer och av politiker.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-09-29--30 § 164 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag. Ärendet bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober.

Elin Hoffner har lämnat in en motion för vänsterpartiets regiongrupp gällande område habilitering. Vänsterpartiet yrkar
- att Region Jämtland Härjedalen utreder vilka tjänster som ingår inom område habilitering i den skatteväxling med länets kommuner som är gjord och om kommunerna uppfyller sin del i avtalet.
- att se över om förändringar och om nya avtal behöver göras.
- att regionen behöver se över habiliteringens hela område för att identifiera vad vi behöver stärka och åtgärda för att erbjuda en jämlik vård över hela landet.

Problemen med oklar ansvarsgräns mellan regionen och kommunerna när det gäller habilitering har länge varit en källa till många diskussioner både i patientnära verksamheter och i tjänstemannaforum där samverkan hanteras. Det ledde till att en enkät skickades ut till berörd personal inom kommunerna nov-dec 2019 och samma enkät skickades ut till berörd personal inom regionen jan-febr 2020. Enkäterna har analyserats i var sin rapport under våren 2020. Frågorna gällde huvudmannaskap, och ansvarsfrågor. Kommunernas svar vittnar om att det behövs förtydligande av ansvar, behov av kompetensutveckling för kommunernas personal, förtydligande av begrepp såsom rehabilitering, habilitering, bashabilitering och förtydligande kring rättigheter till hjälpmedel samt behov av att kommunerna gör lika sinsemellan.

Region Jämtland Härjedalens personal uttrycker i svaren behov av tydliggörande av uppdrag inom regionen och ansvarsgränsen mot kommunerna. Det behövs två riktningar i åtgärder, dels internt dels tillsammans med kommunerna. Enkätrapporterna diskuterades i maj i samverkansorganet Fredagsgruppen (tjänstemannagrupp). Beslut fattades om en arbetsgrupp som fram till september ska ta fram förslag om vad som behöver göras. Enkätrapporterna presenterades också för samverkansorganet SVOM (politisk grupp) som godkände given information och ser fram mot redovisning av Fredagsgruppens fortsatta arbete.

De yrkanden som Vänsterpartiet framför dels om utredning kring skatteväxlingen och översyn av förändringar och avtal ingår i det arbete som den utsedda arbetsgruppen ska hantera.
Det sista yrkandet om att se över hela habiliteringens hela område för att identifiera vad vi behöver stärka och åtgärda för att erbjuda en jämlik vård över hela landet är för tidigt att göra av två skäl.

Dels måste diskussionerna om ansvarsfördelning utifrån skatteväxlingen klargöras innan man kan avgöra regionens ansvar över hela habiliteringsområdet.

Dels är jämlik vård i hela landet grunduppgiften för de nationella programområdena inom kunskapsstyrningen där ett av programområdena har just Habilitering, rehabilitering och försäkringsmedicin som sitt sakområde. Det är viktigt att vänta in vilka rekommendationer och riktlinjer som kommer därifrån när regionen arbetar med sina verksamheters utveckling.

Se också motion HSN/455/2020 som svarar på hantering av ålderindelning inom Habiliteringsområdet.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-09-29--30 § 165 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag. Ärendet bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober.

Elin Hoffner har lämnat in en motion för vänsterpartiets regiongrupp gällande område habilitering. Vänsterpartiet yrkar:
- Att område habilitering tar bort åldersindelning mellan barn och vuxna och där alla patienter har samma möjligheter som man idag har på område barnhabilitering.

Barn- och ungdomshabiliteringen har idag uppdraget att ge habilitering samt LSS insatsen råd och stöd till barn och ungdomar till och med 20 år. Från och med 21 år ansvarar kommunerna för insatsen LSS råd och stöd och även sedan början av 1990 talet för habiliteringsinsatser för vuxna.

Det kommunala ansvaret för habiliteringsinsatser för vuxna reglerades genom en skatteväxling mellan dåvarande landstinget och kommunerna i länet. Från början innefattades kommunernas ansvar även barn och ungdomshabilitering, det vill säga kommunen hade ansvar för LSS råd och stöd samt habiliteringsinsatser för alla åldrar. 1999 återgick ansvaret och skatteväxlingen för barn och ungdomshabiliteringen till dåvarande landstinget efter en rättslig dom. Under början av 2000-talet byggde Landstinget ut sin specialiserade vuxenhabilitering som ett komplement till den kommunala habiliteringen. Regionens vuxenhabilitering kan ge tidsbegränsad behandling och utredning som ett komplement till den kommunala habiliteringen på hemmaplan.

En olycklig faktor i sammanhanget är att det är otydligt reglerat kring exakt vilket ansvar som skatteväxlades till kommunerna avseende habilitering för vuxna. Kommunernas organisation för att klara uppdraget för vuxenhabilitering och råd och stöd enligt LSS, har hela tiden skilt sig åt markant mellan länets kommuner. Tidigare hade de största kommunerna, Krokom och Östersund utbyggda habiliteringsteam. Teamarbete är basen i en habilitering som syftar till att samla insatser från flera professioner i ett team knutet runt patienten med funktionsnedsättningar som medför flera olika behov. Sedan ett par år har varken Krokom eller Östersund sådana habiliteringsteam.

En enkät skickades ut till berörd personal inom kommunerna nov-dec 2019 och samma enkät skickades ut till berörd personal inom regionen jan-febr 2020. Enkäterna har analyserats i var sin rapport under våren 2020. Frågorna gällde huvudmannaskap, och ansvarsfrågor.

Kommunernas svar vittnar om att det behövs förtydligande av ansvar, behov av kompetensutveckling för kommunernas personal, förtydligande av begrepp såsom rehabilitering, habilitering, bashabilitering och förtydligande kring rättigheter till hjälpmedel samt behov av att kommunerna gör lika sinsemellan.

Region Jämtland Härjedalens personal uttrycker i svaren behov av tydliggörande av uppdrag inom regionen och ansvarsgränsen mot kommunerna.

Eftersom en stor del av resurser och ansvar för habilitering till vuxna ligger på kommunerna har Regionens vuxenhabilitering ej resurser att ta emot samtliga patienter som lämnar barn och ungdomshabiliteringen vid 21 års ålder. Barn och ungdomshabiliteringen har även i samverkan med barnkliniken möjlighet att ge medicinska insatser från sjuksköterska, dietist, uroterapeut och läkare. Vid 18 års ålder tas detta ansvar över av Primärvården som sedan har samordningsansvaret gentemot den specialiserade vården. Vid vissa ovanliga diagnoser eller vid behov kan Regionens vuxenhabilitering få det uppdraget genom remiss från primärvården.

Inom regionen finns behov av att se över samverkan och ansvarsområden mellan barnhabilitering, vuxenhabilitering, Primärvård och den specialiserade vården på sjukhuset. Ett steg som tagits för att förbättra övergångar mellan verksamheterna och förbättra samverkan är att vuxenhabiliteringen 1/1 2020 överfördes från område Vuxenpsykiatrin, till område Barn unga vuxna, och därmed ingår i samma verksamhetsområde som barn- och ungdomshabiliteringen. Under hösten kommer barnhabiliteringens och vuxenhabiliteringens medarbetare tillsammans med chefer mötas för dialog kring övergångar. Dock behöver även dialog föras med primärvård och kommunerna kring övergången från barnhabiliteringen till ”vuxenvärlden”.

Den nationella kunskapsstyrningen och den lokala programområdesgruppen bör kunna fylla en viktig funktion för dialog mellan habiliteringarna i regionen, primärvården och kommunerna.

Sammanfattningsvis blir svaret på motionen att det med den historiska ansvarsfördelningen efter skatteväxlingen med kommunerna inte är regionens ansvar att ge samma stöd till vuxna som till barn och unga, och därmed kan inte åldersindelningen tas bort. Dock syftar omorganisationen från 1 januari i år till att göra det bästa möjliga med befintliga resurser för att övergången ska bli bättre. Se också svar på motion om habilitering HSN/524/2020 som beskriver ansvarsfrågan mellan kommun och region.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-09-29--30 § 166 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag. Ärendet bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober.

Marie Svensson (V) har den 12 juni 2020 inkommit med en motion till regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen om att Region Jämtland Härjedalen regelbundet ska bjuda in representanter för fackliga organisationer till Regionfullmäktige och alla nämnder samt regionstyrelsen och ge dessa yttranderätt. Motionären anser att ”politiker därigenom får direkt insyn i de anställdas arbetsvillkor samt arbetsmiljö, vilket ger bättre förutsättningar och kunskap för att stärka nämndernas och styrelsens viktiga personalansvar.”

Motionären föreslår att det i reglementen för nämnderna/styrelsen ska skrivas in att fackliga representanter får bjudas in till alla nämnders/styrelsers sammanträden. Region Jämtland Härjedalen har genom samverkansavtal ordnade former för dialog mellan arbetsgivare, medarbetare och de fackliga organisationerna för att skapa ett positivt arbetsklimat i en god arbetsmiljö. Grundinställning är att den verksamhet som organisationen bedriver sker bäst i samverkan mellan organisationen och de anställdas fackliga organisationer samt i delaktighet mellan chefer och medarbetare. Det innebär att så många frågor som möjligt ska behandlas och diskuteras av de som direkt berörs av frågan i sitt arbete.

För de politiska organen gäller enligt kommunallagen (2017:725) 6 kap § 25 att en nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Men om fullmäktige medgett att nämndernas sammanträden får vara offentliga kan nämnden besluta så. I reglementen för regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden anges att de politiska organen får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga med de undantag som framgår av kommunallagen. För att skapa insyn och ge fullmäktige och övriga nämnders ledamöter, organisationens personal och allmänheten möjlighet att närvara har regionstyrelsen beslutat att sammanträden under mandatperioden 2019-2022 ska vara offentliga under den del av sammanträdet då informationsärenden behandlas. Även regionala utvecklingsnämnden har beslutat om delvis offentliga sammanträden. Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att nämndens sammanträden inte är offentliga. Regionfullmäktiges sammanträden är offentliga. Fullmäktige får också bestämma om andra än ledamöter ska ha rätt att delta vid överläggningar.

Skillnaden mellan facklig företrädare och personalföreträdare är att den fackliga företrädaren representerar de medarbetare som är ansluten till respektive facklig organisation medan personalföreträdarna, även om de utses av arbetstagarorganisationerna, inte representerar enbart dessa. Personalföreträdarna ska fungera som ombud för alla medarbetare oavsett facklig tillhörighet samt oorganiserade (ej fackligt anslutna) medarbetare i Regionen.

Bestämmelser om närvarorätt för personalföreträdande regleras i kommunallagen (2017:725) 7 kap §§ 10-16. Där anges att närvarorätten gäller vid sammanträden med andra nämnder än regionstyrelsen. Med nämnder avses organ som har förvaltnings- och verkställighetsuppgifter. Närvarorätten gäller inte i utskott, revision, patientnämnder, valnämnder eller överförmyndarnämnd. Personalföreträdare utses särskilt inför varje nämnd bland de anställda, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde. Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får finnas för varje nämnd. Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som kommunen eller regionen har kollektivavtal med.

Personalföreträdarna har enligt KL 7 kap §§ 13-16 rätt att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställa. De har inte rätt att närvara vid behandlingen av ärenden av följande slag; ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild, förhandlingar med en arbetstagarorganisation, uppsägningar av kollektivavtal, arbetskonflikter, rättstvister mellan kommunen och en arbetstagarorganisation och ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden. Personalföreträdarna har inte rätt att närvara vid uppsägningar av kollektivavtal, arbetskonflikter, rättstvister mellan kommunen eller regionen och en arbetstagarorganisation, eller ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster. Personalföreträdarna har rätt att närvara och yttra sig vid nämndens överläggningar på samma sätt som nämndens ledamöter. Däremot har de inte rätt att ställa förslag, delta i besluten eller få sin mening antecknad i protokollet. Med iakttagande av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är en nämnd skyldig att lämna personalföreträdarna de upplysningar som behövs för deras verksamhet.

Enligt Region Jämtland Härjedalens reglementen för regionstyrelsen har regionstyrelsen hand om en för regionen samlad personalfunktion. Det innebär att regionstyrelsen har hand om regionövergripande frågor (frågor där regionen uppträder som en part och som personalpolitiskt behöver hållas ihop) som rör förhållande mellan regionen som arbetsgivare och dess arbetstagare (inklusive hälso- och sjukvårdsnämndens, regionala utvecklingsnämndens, patientnämndens och revisorernas personal). Regionstyrelsen har arbetsgivaransvar för regionens personal med undantag för personal på patientnämndens kansli och revisionskontoret. Styrelsen har verksamhetsansvar och personalansvar med därtill hörande arbetsmiljöansvar för förvaltningsområde regionstaben. Hälso- och sjukvårdsnämndens personal är anställda inom regionstyrelsen förvaltning, förvaltningsområde hälso- och sjukvård. Nämnden har verksamhetsansvar och personalansvar med därtill hörande arbetsmiljöansvar för förvaltningsområdet.

Utifrån det som beskrivits om personalföreträdares rätt att närvara vid politiska möten så handlar det inte enbart om ärenden faller under det personalpolitiska ansvaret, vilket är regionstyrelsens ansvar, utan även mer verksamhetsnära frågor kopplat till nämndens personalansvar. Exempel på frågor där personalföreträdare har rätt att närvara är vid behandling av nämndens budget, organisation och styrdokument.

Sammantaget innebär ovanstående att det finns reglerade former för samverkan med de fackliga organisationerna inom Region Jämtland Härjedalen samt för de politiska mötenas offentlighet. Det är utifrån det inte aktuellt att fackliga företrädare ska kunna närvara under överläggning i regionstyrelsen och nämnderna. Men för att ge medarbetare ökad möjlighet till insyn och delaktighet finns däremot skäl att i större utsträckning tillämpa kommunallagens bestämmelser om personalföreträdare även i Region Jämtland Härjedalen. En revidering av reglementen för den politiska organisationen finns inplanerad. Då kommer bestämmelser om personalföreträdare ytterligare att belysas och föras in i reglementena. I det arbetet behöver också en lokal rutin utarbetas. Rutinen bör innehålla en beskrivning hur bestämmelserna kan tillämpas och i det tydliggöra vilka befogenheter personalföreträdare har, vilken ersättning de har rätt till, hur personalförträdarena ska kallas samt nämndernas rutiner för att avgöra vid vilka ärenden som personalföreträdarna ska kallas till.