Möte 2022-10-12

Allmänheten är välkommen att delta. Det går också att följa regionfullmäktiges sammanträde via webbsändningen.

www.regionjh.se/webbtv

Region Jämtland Härjedalen har ett webbaserat debatt- och voteringssystem. Alla ledamöter och tjänstgörande ersättare ska logga in i systemet för att markera sin närvaro och som tjänstgörande kunna delta i upprop och voteringar samt begära ordet och replik. Det betyder att alla behöver att ha tillgång till dator, läsplatta eller mobiltelefon under hela sammanträdestiden.

Ledamotslänk till debatt- och voteringssystem finns i kallelsen i Teams.

Sammanträdet öppnas och upprop genomförs när alla är inloggade.

Justering 20 oktober

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Medborgarförslag om ökad vårdavgift vid sjukhusinläggning (RS/435/2022), inlämnad 2022-06-28, fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde den 7 december.

2. Medborgarförslag om att anställda vid Region Jämtland Härjedalen kan erbjudas laddning till privata elbilar (RS/77/2022), inlämnad 2022-01-31. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen. Beredningen av ärendet har återigen blivit fördröjd och medborgarförslaget föreslås därför besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15 november 2022.

3. Motion från Lars-Erik Olofsson (KD) och Margareta Mahmoud Persson (KD) om förbättrad läkarbemanning i hela länet RS/270/2022), inlämnad 2022-04-28. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle ha besvarats vid regionfullmäktiges sammanträde 11-12 oktober. Ärendet blev återremitterat vid nämndens sammanträde 2022-09-21—22 §115 och föreslås därför besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15 november 2022.

------------

4. Motion från Ann-Marie Johansson (S) om att samla samhällsaktörer och ideella organisationer för att synliggöra frågan om jämställhet (RS/XXX/2022) fördelas till fullmäktiges presidium och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2023.

5. Motion från Margareta Winberg (S) och Gudrun Olsson (S) om jämställdhetsplan där områdena mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck ingår (RS/XXX/2022) fördelas till fullmäktiges presidium och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2023.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 6 oktober kl. 13.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

En medborgare har lämnat in ett medborgarförslag om en särskild lönesatsning på 4 000 kr per röntgensjuksköterska utöver lönerevisionen 2022. Motiveringen till lönesatsningen är att sjuksköterskor är en underbemannad och svårrekryterad yrkesgrupp, samt att regionen aviserat en ambition att korta vårdköerna under en treårsperiod.

Arbetsgivaren har gjort samma bedömning som den som framkommer i medborgarförslaget och har inom ramen för pågående löneöversynsarbete (2022) konstaterat att medarbetare inom Vårdförbundets avtalsområde överlag utgör en svårrekryterad yrkesgrupp. Detta är en nationell problematik som återspeglar sig lokalt och inkluderar även röntgensjuksköterskor såsom medborgarförslaget beskriver.

Som ett led i arbetet att kunna rekrytera och behålla medarbetare har regionfullmäktige tagit ett beslut om ett utökat löneöversynsutrymme 2022 för medarbetare inom Vårdförbundets avtalsområde, där ingår även röntgensjuksköterskor som en prioriterad grupp. Det utökade löneutrymmet är 37 miljoner/år för hela kollektivet. I arbetet med fördelning av utrymmet har hänsyn tagits till nationell statistik, och målet är att för respektive yrkesgrupp komma upp till rikets medianlön för 2021 samt 2,5 % ytterligare för Vårdförbundets grupper. Med anledning av pågående löneöversynsarbete är det i dagsläget inte möjligt att ange löneutvecklingen för röntgenavdelningen. Grunden i de centralt tecknade löneavtalen är att lönerna ska bestämmas individuellt och differentierat och avspegla uppnådda mål och resultat.

Med anledning av detta föreslås att medborgarförslaget avslås.

Det har inkommit ett medborgarförslag om att andningsmaskiner ska ingå i högkostnadsskyddet. I bakgrunden till frågan anför förslagsställaren att andningsmaskinen är något hon inte kan vara utan och att den kostar henne 500 kr per år. Enligt förslagsställaren är samma typ av andningsmaskin kostnadsfri i Västernorrlands län.

Nämndens svar
Gemensamma nämnden för upphandling (GNU) konstaterar att det ser väldigt olika ut i landet avseende regionernas avgifter för andningsmaskiner (CPAP). I exempelvis Region Västerbotten, liksom i Jämtland Härjedalen, utgår en årsavgift om 500 kr. När det gäller Region Västernorrland, som nämns i medborgarförslaget, tas en årsavgift ut för CPAP om 250 kr. Arbete pågår i den regionen för att ändra årsavgiften till en månatlig kostnad. För att den ändringen ska kunna göras måste beslut fattas i regionfullmäktige, vilket inte har skett ännu. Det förs dock inte någon diskussion om att helt ta bort avgiften.

GNU för en diskussion angående CPAP och kostnaden för dessa inom Region Jämtland Härjedalen. En utredning har tillsatts, som pågår. Nämnden vill inte föregå utredningens slutsatser, utan invänta att utredningen färdigställs före något beslut tas i frågan.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2022-09-27--28 § 203 och tillstyrker gemensamma nämnden för upphandlings förslag. 

Det har inkommit ett medborgarförslag om uthyrning av sjukhusets möteslokaler. Förslaget innebär att tex ideella organisationer ska får hyra sjukhusets möteslokaler när dessa lokaler inte behövs för regionens egen verksamhet.

Fastighetsavdelningen hänvisar till dokumentet Regler för uthyrning av Region Jämtland Härjedalens lokaler, beslutad av regionstyrelsen 2019-03-26 § 39 med diarienr RS/1048/2018:

• Korttidsuthyrning av Region Jämtland Härjedalens lokaler är enbart tillåtet för patientföreningar och brukarråd.
  - Med patientföreningar avses en förening som samlar människor med samma diagnos, sjukdom, eller liknande diagnoser eller sjukdomar. Föreningen erbjuder information, stödsamtal och aktiviteter till anhöriga och patienter.
  - Med brukarråd avses ett forum för samråd mellan representanter från handikapporganisationer och medarbetare från Region Jämtland Härjedalen.

Uthyrning kan ske under förutsättning att uthyrningen följer de grundläggande principerna om demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning och effektivitet och service som Region Jämtland Härjedalens värdering bygger på. Uthyrning till patientföreningar kan endast ske för sådan verksamhet som riktar sig till anhöriga och patienter.

• Uthyrning får inte ske om det befaras leda till störning av ordning eller förekomst av olaglig verksamhet.
• Uthyrning ska ske till bedömt marknadspris alternativt lånas ut gratis till ideella föreningar som verkar enligt regionens verksamhetsidé, exempel patient- eller personalföreningar.

Att hyra ut lokaler i form av konferensrum till subventionerade priser till andra än ovan nämnda bör även fortsättningsvis avslås av följande skäl:
- Region Jämtland Härjedalen har ingen teknisk eller annan support av dessa lokaler utanför ordinarie arbetstid vilket skapar problem för den som hyrt lokalen med teknisk utrustning som förväntas fungera.
- Städning och tillträde kommer bli ett problem då det saknas support för även detta utanför ordinarie arbetstid.
- Kan innebära risker gällande skalskydd, säkerhet och informationssäkerhet
- Regionen ska inte konkurrera på privata marknaden med subventionerad hyra.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Anette Rangdag (SD) har inkommit med en motion om decentralisering av vård för hjärtsviktspatienter. Motionären yrkar att regionen får i uppdrag att undersöka möjligheterna till att decentralisera vården för hjärtsviktspatienter så att vården kommer närmare patienterna.

Region Jämtland Härjedalen har sedan 2018 utvecklat ett nytt arbetssätt gällande omhändertagande av patienter med kroniska sjukdomar och då bland annat patienter som har drabbats av hjärtsvikt. Regionen använder sig här av ny teknik i kombination med nya arbetssätt i något som heter egenmonitorering. Arbetet sker i samverkan mellan primärvården i länet och hjärtmottagningen på sjukhuset.

Systemet bygger i huvudsak på 3 grundläggande funktioner:
1. Självmätning
2. Självrapportering
3. Digital kommunikation

1.Självmätning
Egenmonitorering innebär att patienterna laddar ned en applikation på sin smartphone eller surfplatta och utifrån sitt behov kan patienterna sen ha mätenheter eller skattningsskalor som verktyg i sin egenmonitorering.

En patient som har hjärtsvikt har en blodtrycksmätare och en digital våg, mäter sitt blodtryck och vikt och värdet syns direkt i realtid i patientens applikation. Patienten får även direkt respons av hur värdet är, både via färgkoder och en kort text, exempelvis grön ruta med texten värdet ser bra ut.

2.Självrapportering
Patienten behöver inte mata in några värden utan automatisk överföring av patientens tagna värden sker till patientens applikation och en webbsida där hälso- och sjukvårdspersonal på hälsocentral/mottagning monitorerar anslutna patienter. Till webbsidan kommer enbart avvikande värden in som är de som hälso- och sjukvårdspersonalen behöver ha kännedom om. Vad som är avvikande värden och inte styrs av inbyggda algoritmer som baseras på nationella riktlinjer, i det här fallet för blodtryck och viktökning för hjärtsviktspatienter, men det finns också möjlighet att anpassa patienternas gränsvärden individuellt där behov finns.

3. Digital kommunikation
Patienten har hög tillgänglighet till sin monitorerande sjukvårdsenhet då kontakt kan tas direkt av patienten genom att patienten skickar ett sms i sin applikation, monitorerande personal svarar via chatt på webbsidan och patienten får svaret i form av sms. Det går även att använda den digitala kommunikationen till att skicka riktad information till exempelvis patienter som har vissa diagnoser eller tillhör vissa hälsocentraler. Slutligen finns också möjligt att skicka ut generell information till samtliga anslutna patienter.

Utifrån värdet som kommer in från en patient kan hälso- och sjukvårdspersonalen välja att använda sig av den digitala kommunikationen som nämnts ovan, ta kontakt med patienten per telefon eller boka in ett fysiskt besök på aktuell sjukvårdsenhet.

Vad har vi sett hitintills i egenmonitorering?
Nationellt är denna diagnosgrupp stor bland patienter inom slutenvård. Vad gäller patienter med hjärtsvikt från framför allt Ragunda som är det område i länet som arbetat längst med egenmonitorering, så har vi kunnat se att antalet inläggningar på slutenvård för patienter med hjärtsvikt nästan har halverats sedan 2018, detsamma gäller antal ambulanstransporter och läkarbesök på akutmottagning för dessa patienter. Det är naturligtvis mycket glädjande att kunna se att detta arbetssätt fungerar.

Planen framåt
Utifrån vad som framkommit inom egenmonitorering så har ett politiskt beslut fattats om att öka antalet anslutna patienter till egenmonitorering. Hälso- och sjukvården har långt gångna planer på hur en uppskalning av detta arbete ska kunna gå till, både inom primärvården och inom specialistvårdens hjärtmottagning. Målsättningen är att uppskalningsarbetet ska kunna sätta i gång efter sommaren 2022 då verksamheter återgår i ordinarie drift.

På ovan beskrivna sätt har regionen påbörjat att decentralisera vården för hjärtsviktspatienter så att den är så nära patienten som möjligt, samtidigt som en hög tillgänglighet till hälso- och sjukvårdsenhet finns - helt i linje med god och nära vårdprincipen.

Ovanstående lösning är vidare lämplig där både hälso- och sjukvården och patienten är överens om det. Vad gäller patienter som det inte är lämpligt för eller patienter som inte vill/eller känner sig helt trygga med digitala lösningar behöver Regionen fortsätta att se över på vilket bästa omhändertagande fortsättningsvis skulle kunna vara, dvs hur ska Regionen på bästa sätt kunna bedriva digifysisk vård för just dessa patienter.

Utifrån ovanstående beskrivning framgår att Region Jämtland Härjedalen idag har ett pågående arbete med att decentralisera vården för hjärtsviktspatienterna, vilket ligger i nära linje med motionärens yrkande. Motionen bör därför anses besvarad.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2022-09-27--28 § 205 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Regionfullmäktige beslutade 2018-12-11 § 179 att fastställa Bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18) (RS/1658/2018) enligt Sveriges kommuner och regioner, SKRs, förslag. Det beslutades också att regionstyrelsen ska vara pensionsmyndighet och att de förtroendevalda ska vara anmälda till arbetsförmedlingen och aktivt söka annan försörjning för att komma i fråga för aktiva omställningsinsatser samt att de omställningsåtgärder som erbjuds de förtroendevalda ska motsvara de åtgärder som kan erbjudas till anställda i Region Jämtland Härjedalen vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

I juni 2022 § 78 fastställde regionfullmäktige ny politisk organisation för mandatperioden 2023-2026 enligt det förslag som den särskilda beredningen arbetat fram under 2021-2021. Förutom förslag till politisk organisation har beredningen sett över och diskuterat OPF-KL 18 vid ett flertal tillfällen och landat i att inga förändringar av reglerna ska göras. I fullmäktiges beslut i juni tillkom dock ett uppdrag att göra en översyn av OPF-KL för att framför allt se över reglerna om samordning av förvärvsinkomster.

Nuvarande bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöd kan bestå av aktiva omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Omställningsstöd förutsätter att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. För att få rätt till de olika omställningsstöden krävs en skriftlig ansökan.

Rätt till ekonomiskt omställningsstöd har förtroendevald som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd om tre månader och kan utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under tredje året. Stödet beräknas på den förtroendevaldes genomsnittliga månadsarvode gånger tolv under det senaste året.
Ekonomiskt omställningsstöd utges av regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde uppnått motsvarande i 32 a § LAS angiven ålder*.

Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommun, region eller kommunalförbund, får uppdrag i Riksdagen eller regeringen eller får förvärvsarbete i minst motsvarande omfattning.

Omställningsersättningen ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster. Med förvärvsinkomst avses bland annat lön från anställning, sjukpenning, a-kassa, föräldrapenning, pension mm. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning.

De flesta regioner och kommuner har antagit SKRs förslag till OPF-KL 18 i sin helhet och efter kontakt med SKR har de inte för avsikt att revidera reglerna inför kommande mandatperiod.

Som sagts ovan syftar omställningsstödet till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sina uppdrag. En förtroendevald är ofta inte berättigad till a-kassa och omställningsstödet kan därför innebära en ekonomisk trygghet som bidrar till att personer vågar ta sig an politiska uppdrag. Regeln att första årets omställningsstöd inte behöver samordnas med andra inkomster kan samtidigt innebära att en avgående politiker kan lyfta stora ersättningar i omställningsstöd samtidigt som de förvärvsarbetar och tjänar lön. Risken är att detta kan sticka i ögonen på medborgarna eftersom reglerna är mer gynnsamma för förtroendevalda än för andra förvärvsarbetare och det kan i längden skada förtroendet och bidra till ett ökat politikerförakt.

Det är dock en fördel att regler kring förtroendevaldas omställningsstöd hanteras lika över landet. Därför föreslås att Region Jämtland Härjedalen inte gör några lokala ändringar av reglerna nu utan ger ett uppdrag till regionstyrelsen att uppmana SKR att göra en översyn av OPF-KL 18 och särskilt reglerna om samordning av förvärvsinkomster under första året.

* Den angivna åldern i LAS (Lagen om anställningsskydd) är fr o m år 2023, 69 år.

Samordningsförbundet styrs i huvudsak utifrån lag (2003:1210) om finansiella samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsamlagen) och den förbundsordning som medlemmarna fastställt.

Styrelsens för Samordningsförbundet i Jämtlands län har i dialog med medlemmarna nu tagit fram förslag till reviderad förbundsordning avseende Samordningsförbundet.

Nuvarande förbundsordning skrevs 2011 vid förbundets bildande. År 2017 påbörjades revidering av förbundsordningen utifrån behov av justeringar rörande beslutanderätt, arkivmyndighet och revision. Under 2022 har en ändring i Finsamlagen rörande närvaro på distans tillkommit. Därutöver innehåller förslaget tillägg och omformuleringar utifrån Nationella rådets, samverkanforum mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen samt Sveriges kommuner och regioner, rekommendationer för förbundsordning.

I revideringen har prioriterats förändringar som innebär att förbundsordningen ska ha relevans över tid och därför inte omfatta eller specificera mer än nödvändigt.

Förvaltningen gör bedömningen att Region Jämtland Härjedalen kan fastställa förslaget till reviderad förbundsordning för Samordningsförbundet i Jämtlands län.

En ANDT/S-strategi har utarbetats av Länsstyrelsen i Jämtlands län inom ramen för nätverket Folkhälso-Z. I arbetet har ANDT-samordnare från primärkommunerna deltagit, liksom personal från Region Jämtland Härjedalen.

Genom en gemensam strategi har Jämtland tagit ytterligare ett steg i att utveckla länets ANDTS-förebyggande arbete. Syftet med den regionala ANDTS-strategin är att förverkliga de nationella ANDTS-politiska målen i Jämtland genom att skapa en gemensam plattform för arbetet där vi genom samverkan och tydliggörande av roller kan skapa ett långsiktigt och hållbart ANDTS-förebyggande arbete.

Strategin syftar till

• att bidra till ett systematiskt arbete för att minska användandet av alkohol, narkotika inklusive narkotikaklassade läkemedel, dopningsmedel, tobak och spel om pengar i vår region.
• att ytterligare utveckla samarbetet mellan organisationer och professionella inom området
• att vara ett underlag för uppföljning av vårt regionala arbete

Regionens samverkansråd behandlade ärendet vid sitt sammanträde 2022-05-30 § 44 och beslutade att samverkansrådet:
1. Ställer sig bakom ANDT/S-strategin samt
2. Rekommenderar kommunerna och Region Jämtland Härjedalen att strategin ska utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med ANDT/S i Jämtlands län

Inga interpellationer eller frågor har inkommit.

Regionens revisorer har inkommit med en delårsrapport per augusti 2022. Revisorerna har granskat regionens verksamheter i regionstyrelse samt regionens olika nämnder, bolag, förbund och stiftelse enligt beslutad revisionsplan. Under året planeras granskningar inom ekonomi, utskrivning av medicinskt färdigbehandlade patienter, personalförsörjning, materialförsörjning, diabetesvården samt uppskjuten vård/vårdskuld.

Sju sammanträden har hittills hållits under året, både digitalt och fysiskt. Revisorerna har gjort verksamhetsbesök och även bjudit in verksamhetsansvariga för att svara på frågor och delge information.

Den årliga revisionskonferensen för Norr-regionerna anordnades av region Västerbotten den 11-12 maj och i år genomfördes den med fysiskt deltagande.

Revisionskontorets bemanning har under året varit underbemannad och ersättningsrekryteringar har gjorts.

Det ekonomiska resultatet är bättre än budget, främst tack vara intäkter från utfört granskningsarbete samt minskade lönekostnader på grund av vakanser. Prognosen för 2022 bedöms bli samma som budget.

Patientnämnden har inkommit med en delårsrapport per augusti 2022. Nämnden har under året infört tjänsten Synpunkter och klagomål i 1177 Vårdguidens e-tjänster, samt infört egen telefonväxel. Tjänsten i 1177 innebär en gemensam väg in via 1177.se och innebär flera förbättringar, framför allt är det lättare att hitta formuläret men också att det finns möjlighet för närstående/ombud att lämna synpunkter och klagomål. Sedan införandet av tjänsten har antalet ärenden från 1177 ökat. Införandet av telefonväxel ska förhoppningsvis bidra till en förbättrad telefontillgänglighet.

Antalet synpunkter och klagomål har ökat med ca 20% under perioden. De vanligaste synpunkterna berör vård och behandling, kommunikation samt vårdansvar och organisation. De som ökat mest är saknaden av fast vårdkontakt eller individuell vårdplan, inställda åtgärder eller resursbrist, bristande eller kränkande dokumentation samt brister avseende undersökning och bedömning.

Inom stödpersonsverksamheten pågick totalt tio stödpersonsuppdrag per den sista augusti. Tillgången på stödpersoner är god.

Den 17 september har WHO initierat en återkommande internationell patientsäkerhetsdag. Årets tema är säker läkemedelshantering. Patientnämnden, i samarbete med område patientsäkerhet, planerar att utföra olika aktiviteter under v 37.

Patientnämnden arbetar kontinuerligt med information och rådgivning till patienter. Det kan bl.a. handla om lagstiftning, rutiner och riktlinjer eller hänvisning till andra myndigheter.
Utvecklingsarbetet har till största delen handlat om att förbättra tillgängligheten.

Patientnämnden har haft ett sammanträde under perioden maj-augusti.

Nämnden redovisar ett överskott på 42 tkr, varav -38 tkr på intäkter, +60 tkr på personalkostnader och +20 tkr på övriga kostnader. Överskottet förklaras av att två av tre sammanträden under året genomfördes digitalt, samt att det varit ett lägre deltagande av ersättare. Den tidigare prognosen på ett underskott på -200 tkr för året justeras härmed till en prognos på +-0 på helår.

En delårsrapport för augusti 2022 har upprättats. Rapporten visar följande:

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med augusti 2022 var positivt och uppgick till 168 miljoner kronor, vilket var 70 miljoner kronor bättre än budget.

Helårsprognosen efter augusti beräknas uppgå till 68 miljoner kronor. Detta beror främst på förbättrad skatteprognos, men även ökade riktade bidrag, vilket möter ökade kostnader i verksamheten för bland annat inhyrd personal och riks- och regionvård. Prognosen påverkas också av den orealiserade förlusten. Det rådande världsläget gör det osäkert att förutsäga påverkan på ekonomin på helår.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med augusti 2022 var 5,9 procent, 176 miljoner kronor högre än föregående år. Verksamhetens intäkter var 79 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 86 miljoner kronor.

Bruttokostnaderna var 96 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket är en kraftig ökning sedan rapporteringen i juni. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 69 miljoner kronor, motsvarande 4,4 procent. Pensionskostnaderna var 151 miljoner kronor lägre än föregående år, då ökade kostnader för nytt livslängdsantagande påverkade med 110 miljoner kronor. Köpt riks- och regionvård har ökat med 47 miljoner kronor, köp av verksamhet har ökat med 30 miljoner kronor vilket främst avser kostnader för Kollektivtrafik. Läkemedel har ökat med 28 miljoner kronor. Kostnad för inhyrd personal har ökat med 25 miljoner kronor och uppgick till 117 miljoner kronor.

Årets balanskravsresultat enligt helårsprognos efter augusti 2022, uppgick till 149 miljoner kronor. Detta innebär därmed att balanskravsunderskottet sedan 2019 kan återställas till fullo och inom tillåten återställningstid. Balanskravet beräknas därefter, för första gången sedan 2008, vara positivt och uppgå till 31 miljoner kronor. Dock bör det belysas att detta endast utgår från en helårsprognos och där orealiserade vinster och förluster kommer att påverka vad slutresultatet per december kommer att visa.

Det positiva resultatet har förstärkt likviditeten och amorteringar har gjorts på befintliga lån och inga nya lån har upptagits under året. Samtidigt har soliditeten förbättrats och är nu positiv, 4 procent.

Likviditeten har under året förbättrats med 161,5 miljoner kronor till och med augusti, förbättringen beror främst på inbetalningar av riktade statsbidrag.

Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 130 miljoner kronor under perioden. Amortering av lån till Kommuninvest har skett med 50 miljoner kronor och den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 240 miljoner kronor, nästa amortering planeras till december med 50 miljoner kronor.

Av de 135 verksamhetsmålen är 28 procent uppnådda, 27 procent är pågående aktiviteter i rätt riktning och 25 procent har inte nåtts och 21 procent har inte kunnat mätas. Strategi för länets utveckling hade 25 procent uppnådda mål. Bra resultat visas framför allt inom utvecklingskraft i hela länet. Inom Strategi för vård hade 25 procent uppnåtts, då främst inom god och nära vård. Strategi för våra medarbetare hade 36 procent uppnådda mål, främst inom aktivt medarbetarskap och ledarskap. Inom Strategi för ekonomi hade 36 procent uppnåtts, främst inom en ekonomi i balans.

Av dessa tretton verksamhetsinriktningar har tre bedömts som tillfredsställande och tio som inte helt tillfredsställande. Av de fyra finansiella målen har två bedömts som tillfredsställande, ett som inte helt tillfredsställande och ett som otillfredsställande.

En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats.

Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan med budget som innehåller övergripande mål och ekonomiska ramar för de kommande tre åren. Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Regionplan 2022-2024 fastställdes av regionfullmäktige den 20 oktober 2021, § 126 och reviderades den 16 februari 2022 § 15.

På regionstyrelsens sammanträde i juni 2022 (RS/397/2022) noterades hälso- och sjukvårdsnämndens samt regionala utvecklingsnämndens månadsrapporter under 2022 och prognoser för helår. Det fanns då osäkerhet kring nämndernas förutsättningar för att hålla budget på helår på grund av prisökningar i samhället som en konsekvens av händelser i omvärlden.
Regionstyrelsen föreslog då ingen revidering av regionplanen utan enbart omdisponering av nämndernas övergripande budgetramar på grund av den osäkerhet som råder. Regionstyrelsen fortsatte följa utvecklingen och skulle, vid behov, föreslå regionfullmäktige förändringar av regionplanen under andra halvan av 2022 när effekterna av sommaren och händelseutvecklingen i omvärlden var mer kända.

Utifrån delårsrapport per augusti noterar hälso- och sjukvårdsnämnden ett prognostiserat underskott mot årsbudget på helår 2022 om cirka 40 mkr, vilket föreslås överföras via ett tillfälligt ettårigt tilläggsanslag från regionstyrelsens budgetram 2022 till hälso- och sjukvårdsnämndens budgetram.

I samband med att budgetramarna revideras (se bilaga) görs även en justering utifrån tidigare beslut om omdisponeringar tagna för Extra lönesatsning för sjuksköterskor 37 mkr (Regionfullmäktige 2022-06-22 §82) samt Utökad medfinansiering till Norrtåg AB 14 mkr (Regionfullmäktige 2022-06-22 §83). I dessa två beslut ska budgetramen även följa med i upprättandet av Regionplan och budget 2023-2025.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional planupprättare, har ansvaret för att ta fram en regional transportplan. I april 2022, § 49, godkände regionfullmäktige planförslaget av Regional transportplan för Jämtlands län 2022-2033. Planförslaget skickades därefter in till regeringen för beslut, och den 7 juni fattade regeringen beslut om den Nationella Infrastrukturplanen som även omfattar samtliga regionala transportplaner (Skr. 2021/22:261).

Den 2 juli 2021 fick Region Jämtland Härjedalen ett preliminärt besked avseende nedskrivning av tilldelade medel till regional plan baserat på upparbetning 2018–2021 (TRV 2021/79143). Det preliminära avdraget för Jämtlands län var satt till 149,9 miljoner kronor där avdraget avräknats under kommande planperiods första fyra år (2022–2025). Planförslaget upprättades med utgångspunkt från den preliminära tilldelningen.

I Trafikverkets beslut Ramar för regional transportinfrastruktur 2022-2033, daterat 23 juni 2022, har avdraget korrigerats till 160,6 miljoner kronor vilket innebär att tilldelningen minskats med ytterligare 10,8 miljoner kronor. Tilldelningen under åren 2022–2025 är satt till 10 mnkr/år och år 2026 har minskats ner från 50,9 mnkr till 46,9 mnkr, övriga år är i paritet med det preliminära beslutet.

En revidering av planförslaget har bedömts vara relativt omfattande och av mindre praktisk vikt i och med att den årliga budgeten och upparbetningen hanteras och styrs av Trafikverket och är under ständig förändring (byggnation pågår och budget justeras utifrån löpande utfall). Det har därför inte gjorts några korrigeringar i planen utifrån det planförslag som regionfullmäktige behandlade i april. Däremot kommer kostnadsuppföljning kontinuerligt genomföras med Trafikverket för att följa den ekonomiska utvecklingen i de projekt som kommer löpa under den aktuella tiden (2022–2025). Detta för att Region Jämtland Härjedalen som planupprättare ska ha större möjlighet att besluta om eventuella förändringar i byggnationstakt och/eller uppstart av nya objekt med målsättning att den nya budgeten ska hållas.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2022-09-27--28, § 194 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Pandemin har inneburit stora utmaningar för kollektivtrafiken i hela Sverige. Restriktioner och uppmaningar om att undvika kollektivtrafik ledde till att antalet resor med buss och tåg minskade och att resandemönstren har förändrats. En stor andel av våra resenärer har återvänt, men inte alla.

I december 2021 fastställde den regionala utvecklingsnämnden handlingsplanen för det Regionala trafikförsörjningsprogrammet 2021 – 2026. Enligt handlingsplanen ska ett strategiskt arbete med översyn och utveckling av kollektivtrafikens biljettutbud, prissättning och försäljningsstrategi genomföras under 2022 – 2023. Mot denna bakgrund påbörjades under våren 2022 en utredning av biljettutbud och priser inom kollektivtrafiken i Jämtlands län med målsättning att hitta lösningar som bidrar till att göra kollektivt resande mer attraktivt och öka marknadsandelen.

Samtidigt planeras lanseringen av ett nytt Biljett- och Betalsystem (BoB) under 2023 som är byggt enligt den nationella BoB-standarden. Det nya systemet ger ökade förutsättningar för att förenkla biljettköp och sömlöst resande i Sveriges kollektivtrafik, men för att dra fördel av det behövs vissa justeringar i biljettutbudet. Större likheter mellan biljettutbud och villkor i stadstrafik och regiontrafik, såväl som i angränsande län, måste uppnås.

På nationell nivå finns även flera utredningar och strategier som har samma målsättning. Det finns ett behov av att sänka tröskeln för köp av biljetter i kollektivtrafiken genom att göra biljettutbudet och priset mer lättförståeligt och biljettsystemet kompatibelt med andra läns system.

Ett större strategiskt arbete som innefattar det totala biljettutbudet, rabattkategorier och priszoner i Jämtlands län har inletts och kommer att ske i samråd med angränsande regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) i de andra norrlandslänen, Samtrafiken (Resplus) och Norrtåg. Hela utredningen beräknas vara klar i december 2022, men beslut behövs i ett fåtal ärenden innan dess och arbetet har därför delats upp i två steg. Delrapporten återfinns i dokumentet Länstrafikens biljetter och priser – delrapport 1 augusti 2022, daterad 2022-08-22.

I steg 1 behövs beslut inom två områden:
- Stadstrafikens priser & biljetter
- Reskassa

Genomförandet är delvis beroende av tidpunkten för införandet av det nya BoB-systemet och att det nya trafikavtalet för stadstrafiken träder i kraft.

Stadstrafiken
I samband med att det nya trafikavtalet för stadstrafiken träder i kraft (planerat till juni 2023) övergår också ansvaret för prissättning av biljetter helt och hållet till Region Jämtland Härjedalen. Den taxa som gäller i stadstrafiken nu är inte politiskt beslutad, varför ett beslut behövs.

Utifrån detta har stadstrafikens biljettutbud, priser och villkor setts över. Mot bakgrund av det strategiska arbetet, som har fokus på att göra biljettutbudet mindre komplext och mer lättförståeligt, föreslås några mindre justeringar enligt följande. 72-timmars biljetten och Flygbussens 10-resorsbiljett tas bort, då försäljningen är ytterst liten. Antalet rabattkort (nuvarande tankkort, för närvarande fem varianter) reduceras till två varianter; 10 respektive 20 resor, med 10 % respektive 25 % rabatt jämfört med enkelbiljettspriset. 10-resor krävs för harmonisering i Norrlandstaxesamarbetet, 20-resor är en harmonisering med regiontrafiken. För att göra 24-timmarsbiljetten mer prisvärd reduceras priset från 90 kr till 80 kr för vuxen, samt att barn- och seniorrabatt införs enligt nuvarande rabattsatser (50% för barn och 25% för senior). För att harmonisera villkoren med regiontrafiken införs också seniorrabatt på rabattkort i stadstrafiken.

Inga omfattande negativa konsekvenser förutses med de justeringar som förslaget innebär.

Reskassan
I det nya biljett- och betalsystemet kan rabatt inte ges på köp med ett visst betalmedel, exempelvis reskassan. Därför har ett gemensamt förslag arbetats fram tillsammans med de andra norrlandslänen om att ta bort möjligheten att betala med reskassa. Reskassan har till stor del spelat ut sin roll då dess ursprungliga syfte var att snabba upp biljettköp ombord samt minska kontanthanteringen (rånrisk). Försäljning av reskassa har också minskat kraftigt då antalet biljettköp ombord mer än halverats genom en ökad användning av den mobila appen. Idag går kontaktlösa betalningar med bankkort minst lika fort som reskassan och kontanter hanteras inte alls ombord. I stället för reskassa erbjuds andra rabatterade alternativ. Detsamma gäller också för Länstrafikens egna biljettutbud och förslaget är att reskassan avvecklas i två steg; i första steget tas möjligheten att ladda reskassan bort och i nästa steg försvinner möjligheten att betala med reskassan. Syftet är att kunderna ska ges tid till att använda upp redan laddade värden. Motsvarande förändring har redan genomförts på flera platser i Sverige, exempelvis hos SL i Stockholm.

Fortsättningen
Det fortsatta arbetet med biljettutbud och priser innebär sannolikt större förändringar, men en mer omfattande konsekvensanalys behöver göras för att utreda vad olika förslag skulle ha för påverkan på Länstrafikens intäkter. Nyckeln till en högre kostnadstäckningsgrad är att få fler att resa med kollektivtrafiken och en förutsättning för att kunna uppnå detta är att se till att vårt biljettutbud är lättförståeligt, attraktivt och prisvärt. Förslag på åtgärder kommer i steg 2.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2022-09-27--28 § 195 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Norrlandsresan är ett samarbete inom vilket de fyra norrlandslänen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland – har en gemensamt beslutad taxa och ett gemensamt biljettutbud för resor över länsgräns. Principerna för Norrlandsresans taxa beslutades i ärende RUN/606/2015. Vissa förändringar av principerna är nödvändiga i Norrlandsresans taxa inför 2023.

Översikt & bakgrund
Norrlandsresans taxa regleras inför årsskiftet varje år och följer index-utvecklingen i trafikavtalen. Detta index ligger för närvarande på cirka 13%, vilket är högre än normalt och skulle resultera i en relativt stor prisökning för kunder som reser över länsgräns inom Norrlandsresesamarbetet. Därför föreslås att prishöjningen för 2023 begränsas till 5%.

Under 2023 planeras lanseringen av ett nytt Biljett- och Betalsystem (BoB) som är byggt enligt den nationella BoB-standarden.

Om Reskassa
Reskassa är en typ av elektronisk plånbok som kunden laddar med valfritt belopp i förskott på ett kortämne och som ofta ger viss rabatt vid köp av enkelbiljetter. På Norrlandsresans biljetter erbjuds i nuläget 15% rabatt vid köp av enkelbiljett.

Enligt den nya BoB-standarden kan rabatt inte ges på köp med ett visst betalmedel, exempelvis reskassan. Därför har ett gemensamt förslag arbetats fram tillsammans med de andra norrlandslänen om att ta bort möjligheten att betala med reskassa. Reskassan har till stor del spelat ut sin roll då dess ursprungliga syfte var att snabba upp betalningar ombord samt minska kontanthanteringen (rånrisk). Antalet försäljningar ombord har mer än halverats genom en ökad användning av den mobila appen. Idag går kontaktlösa betalningar med bankkort minst lika fort som reskassan och kontanter hanteras inte alls ombord. I flera kollektivtrafiksystem har reskassan redan utgått, däribland SL, Östgötatrafiken, Region Kalmar och Länstrafiken Kronoberg.

Genomförande
I stället för reskassa införs ett 10-resorskort med 10% rabatt per resa, för resor över länsgräns. Enligt ett gemensamt förslag ska 10-resorskort vara den gemensamma nämnaren mellan våra län och ska finnas hos alla parter inom samarbetet. För resenären betyder det att en 10-resorsbiljett kan köpas på alla bussträckor i Norrlandssamarbetet.

Reskassan avvecklas i två steg;

• Ta bort möjligheten att fylla på reskassa (ambition januari 2023)
• Ta bort möjligheten att använda reskassan (12 månader senare)

Syftet är att kunderna ska ges tid till att använda upp laddade värden. Kunder med eventuellt kvarvarande värden, när betalning inte längre är möjlig, kommer att kompenseras eller få återbetalning av motsvarande värde.

Förutom prisjusteringen på 5 % förändras inte den nuvarande taxan och andra rabatter behålls tills vidare. De biljetter som erbjuds på Norrlandsresan blir alltså:

• Enkelbiljett
• 30 dagars periodbiljett
• 10-resorsbiljett med 10 % rabatt jämfört med motsvarande enkelbiljett

När det nationella biljett- och betalsystemet implementerats fullt ut kan Norrlandsresetaxans framtida roll behöva utredas ytterligare.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2022-09-27--28 § 196 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Enligt tidigare beslut i Regionfullmäktige följer prisökningen av tandvårdstaxan för Region Jämtland Härjedalen samma procentuella genomsnittliga höjning som TLVs (Tandvård och läkemedelverket) referensprislista.
På grund av den rådande situationen med hög inflation har TLV bytt metod för omräkning av referenspriser. I stället för att använda historiska serier om utveckling av kostnader för direkt och dentalt material har TLV till år 2023 utgått från Konjunkturinstitutets prognos för KPIF (konsumentprisindex med fasta räntor)

Från och med 2023-01-15 höjer TLV referenspriserna med i genomsnitt 4,2% för allmäntandvård och 6,1% för specialisttandvård.

I tandvårdstaxan för 2023 har fyra nya åtgärder tillkommit i TLV’s referensprislista.
Åtgärd 213 och 214, avser kvalificerad rådgivning. Taxan för dessa åtgärder föreslås till samma som referenspriset för både allmän- och specialisttandvård.

Åtgärd 433, avser kirurgisk åtgärd. Taxan för allmäntandvård föreslås till samma som referenspriset. För specialisttaxan föreslås påslag utöver referenspriset med samma nivå som för åtgärd 430 vilken är jämförbar med den nya åtgärden.

Åtgärd 897, avser reparation av implantat. Taxan för dessa åtgärder föreslås till samma som referenspriset för både allmän- och specialisttandvård.

En ny åtgärd/latitud föreslås på Folktandvårdens initiativ.
Åtgärd 115E, avser konsultation av specialist. Ett komplement med en latitud med ett lägre pris i syfte att inte överdebitera patienten vid kortare konsultationer.

Justering av prisnivå föreslås på Folktandvårdens initiativ.
Åtgärd 520, 521 avser akut rotbehandling. Används vid akuta besök där tanden behöver rotbehandlas. Det akuta skedet medför behandlingsproblematik som ex. adekvat bedövning och kräver längre behandlingstid än vad referenspriset ger täckning för. Åtgärderna föreslås därför höjas för att motsvara 30 minuters arbets-/behandlingstid.

Åtgärd 839 avser inmontering av förankringselement. Tidigare prisnivå täcker endast kostnaden för det tandtekniska materialet men ej arbetskostnaden. Åtgärden föreslås därför höjas för att även täcka ca 90-100 minuter arbets-/behandlingstid.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2022-09-27--28 § 197 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Socialstyrelsen rekommenderar (2018) att screening för prostatacancer inte ska införas i Sverige i nuläget men att regionerna bör utvärdera organiserad prostatacancertestning (OPT). En utvärdering har genomförts av RCC för norra sjukhusregionen och kommit fram till följande slutsatser;

• Trettiosju män per år undviker död i prostatacancer och lever i snitt åtta år längre, enligt förstudie gjord inom ramen för RCC norr
• Ej kapacitet för fullt utbyggt program just nu pga kapacitetsbrist inom Urologi samt Bild och funktionsmedicin.
• På sikt ekonomiskt lönsamt med mindre utbredd spontan PSA-testning och färre patienter med behov av dyra behandlingar.

Utredningen föreslår en modell där Region Västerbotten genom RCC Norr står som huvudman för ett OPT-kansli för utskick, svar och uppföljning som kan serva hela sjukvårdsregionen och att kostnaderna för detta fördelas mellan de fyra regionerna i enlighet med bilaga OPT RCC.

Modellen innehåller också en uppskattad kostnad för införande i Region Jämtland Härjedalen med beräknade schablonkostnader. Område kirurgi har tagit fram en uträkning som visar en bedömd kostnad utifrån hur detta kommer att hanteras i praktiken av området.

För att hantera kapacitetsproblematiken föreslår utredningen att:
Organiserad prostatacancertestning till att börja med startar med inbjudan av 50-, 56- och 62- åriga män istället för att även bjuda in 68- och 74-åriga män. Mätning av PSA-densitet införs som ett sätt att sålla ut vilka av de män som har stegrat PSA som behöver genomgå magnetresonanstomografi av prostata.

Mot den bakgrunden har Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat att Region Jämtland Härjedalen ska införa organiserad prostatacancertestning (OPT) från och med 2023 till gruppen män i åldern 50, 56 och 62 år om erforderliga beslut fattas i Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF). Det är klart att testning ska införas i gruppen 50 och 56 år. Det pågår dialog med NRF kopplat till åldersgruppen 62 år. Vidare beslutade nämnden att ställa sig bakom start av ett gemensamt OPT kansli kopplat till Regionalt cancercentrum norr (RCC). Nämnden beslutade slutligen att finansiering under 2022 görs med medel från jämlik och effektivare cancervård med kortare väntetider och att hänsyn tas till organiserad prostatacancertestning skall tas med i arbetet med budget och regionplan 2023-2025, beräknad kostnad är 3,6 miljoner kronor.

Utifrån ovan beslut om införande av prostatcancertestning behöver även eventuell avgift beslutas av regionfullmäktige. Då det gäller prostatcancertestning så kan den inte knytas till någon av de befintliga avgifter som regionfullmäktige beslutade om 2016 då nuvarande avgiftshandbok togs fram eller därefter tillkomna avgifter.

Ifall en avgift skulle tas ut på samma sätt som vid screening för bukaorta samt änd-/tjocktarmscancer med 150 kr, så skulle intäkten bli ungefär 110 000 kronor vid testning av 50 och 56 åringar. Ifall man även räknar in testning av 62-åringar så skulle intäkten bli ungefär 170 000 kronor. Detta bygger på en testning av 45% av åldersgrupperna, vilket är erfarenheten från Västra Götaland, Skåne och Värmland som redan genomför prostatcancertestning.

Av övriga norrlandsregioner har Region Norrbotten beslutat att prostatacancertestning ska vara avgiftsfri. Region Västerbotten och Region Västernorrland bereder just nu ärendet kopplat till avgift.

Utifrån andra avgifter i avgiftshandboken gör förvaltningen bedömningen att prostatcancertestning ska vara avgiftsfri. Denna testning kan närmast jämföras med mammografiscreening och gynekologisk hälsokontroll med cellprov som idag är avgiftsfria.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2022-09-27--28 § 198 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har 2022-05-20 beslutat att rekommendera regionerna följande:

• att erbjuda vaccination kostnadsfritt för alla oavsett ålder som vid medicinsk bedömning anses ha otillräckligt skydd mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta
• att rekommendationen även avser både de som söker skydd enligt massflyktsdirektivet och asylsökande, och
• att rekommendera regionerna att godkänna och omgående tillämpa denna rekommendation.

De nämnda sjukdomarna omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn enligt HSLF-FS 2016:51, vilket innebär att de aktuella vaccinationerna är kostnadsfria för barn och ungdomar < 18 år. Vid vaccination av vuxna tas däremot avgifter ut. Vaccinationstäckningen i den svenska befolkningen är generellt mycket god, men ”luckor” finns för vissa av sjukdomarna i vissa åldersgrupper.

Som en konsekvens av Rysslands invasion flyr delar av civilbefolkningen i Ukraina för att söka skydd i andra länder, däribland Sverige. Folkhälsomyndigheten har publicerat en genomgång av de smittskyddsinsatser som myndigheten bedömer nödvändiga för personer från Ukraina som söker skydd i Sverige. I rapporten framgår att det 2018–2019 var ett utbrott av mässling i Ukraina, och Folkhälsomyndigheten gör bedömningen att det kan finnas luckor i vaccinationstäckningen avseende mässling och även andra sjukdomar bland personer från Ukraina.

Med anledning av detta rekommenderar Folkhälsomyndigheten regionerna att erbjuda vaccination mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta och att detta bör prioriteras oavsett ålder.

För att få kunskap om vaccinationsstatus och kunna bedöma vaccinationsbehovet hos enskilda personer gör regionerna en individuell medicinsk bedömning, som vanligen sker i samband med de hälsoundersökningar som regionerna erbjuder asylsökande och personer som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

SKR för även ett resonemang kring den lagliga grunden för eventuell kostnadsfrihet bl.a. vid vaccination av vuxna mot sjukdomar, som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

SKR uttrycker uppfattningen att ingen enskild oavsett ålder av ekonomiska skäl skall tvingas avstå från vaccination mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta, varför man rekommenderar regionerna att erbjuda vaccination kostnadsfritt för alla oavsett ålder, som vid medicinsk bedömning anses ha otillräckligt skydd mot nämnda sjukdomar. Beslutet omfattar därmed också asylsökande och de som erbjuds vård på samma sätt som asylsökande.

Ytterligare motiv till att införa generell avgiftsfrihet i hela landet är att det sannolikt medför högre vaccinationstäckning samt att det minskar den administrativa bördan för regionerna.

Ekonomiska konsekvenser
Det är svårt att uppskatta kostnaderna för ett genomförande av SKR:s rekommendation, som är beroende dels av antalet personer, de enskildas behov av vaccinationer och vaccinationsviljan inom flyktinggruppen, dels av behovet av (kompletterande) vaccinationer bland övriga vuxna länsbor i olika åldersgrupper. Enligt läkare på Asylhälsan har ca 90% av de som kommer från Ukraina fått MPR-vaccin (mässling, påssjuka, röda hund). Det är även bra vaccinationstäckning för polio. Hittills har det kommit ca 400 personer från Ukraina och skulle dessa samt ytterligare länsbor och andra asylsökande behöva kompletterande vaccinationer så uppskattas kostnaden till 250 000 kronor.

Beslutsunderlag
SKRs rekommendation om kostnadsfrihet för alla oavsett ålder som vid medicinsk bedömning anses ha otillräckligt skydd mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2022-09-27--28 § 199 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Kikhosta (pertussis) är en luftvägsinfektion som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Vaccination mot kikhosta ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas att ges till barn från och med 3 månaders ålder. Hos fullt vaccinerade personer och hos personer som tidigare haft kikhosta blir symtomen ofta lindrigare vid insjuknandet, men hostan brukar vara långvarig.

Kikhosta kan utvecklas till en allvarlig och livshotande sjukdom hos de allra yngsta spädbarnen som ännu inte erbjudits vaccination. Små barn kan drabbas av andningspåverkan och andningsuppehåll (apné). Bland barn som insjuknat med kikhosta har 84 procent av barn yngre än en månad samt 70 procent av barn yngre än 3 månader behövt sjukhusvård. Sedan 1998 har 12 spädbarn i Sverige avlidit till följd av kikhosta.

Skyddseffekten av tillgängliga kikhostevaccin minskar avsevärt efter cirka 5 år. Därför är det mycket svårt att eliminera sjukdomen genom vaccination. På grund av att immuniteten efter infektion varar bara cirka 15 år, går det heller inte att få ett livslångt skydd mot kikhosta genom naturlig infektion.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot kikhosta för gravida
I juni 2022 fattade Folkhälsomyndigheten beslut om att rekommendera att gravida ska vaccineras mot kikhosta. Denna rekommendation gäller från och med den 15 augusti i år. Vaccination rekommenderas från graviditetsvecka 16. Syftet med vaccinationen är att skydda de allra yngsta spädbarnen mot svår sjukdom i kikhosta genom att mamman får ett gott skydd mot kikhosta och i lägre grad riskerar smitta sitt nyfödda barn samt genom att antikroppar går över från mamma till barn vilket skyddar barnet från smitta fram till dess att det är möjligt att vaccinera barnet vid 3 månaders ålder. Prematura barn har särskilt stort värde av detta skydd, eftersom de har störst risk för svår sjukdom.

Vid vaccination mot kikhosta bibehålls antikroppsnivån relativt kortvarigt hos den vaccinerade och ger inte samma skydd för spädbarn vid efterföljande graviditeter. Vaccination rekommenderas därför vid varje graviditet. Detta gäller även oavsett tidsintervall från tidigare påfyllnadsdoser.

Acellulärt (det vill säga avdödade) kikhostevaccin är ett välbeprövat vaccin med få biverkningar hos vuxna. Varken prekliniska eller kliniska studier visar på några risker med kikhostevaccin avseende säkerhet och toxicitet för barnet vid vaccination av modern under graviditet.

Idag i Sverige finns flera kombinationsvaccin innehållande påfyllnadsdos mot kikhosta som är godkända för användning hos äldre barn, gravida och vuxna. Dessa vacciner innehåller även komponenter för difteri, stelkramp och i vissa fall polio.

Antalet födda barn per år i Region Jämtland Härjedalen: Genomsnittligt 1500 per år.

Pris per dos för vaccination mot kikhosta är idag ungefär 165 kr. Vid 80% vaccinationstäckning blir kostnaden (1500 x 0,8 x 165) ungefär 198 000 kr/år. Vid 100% vaccinationstäckning, vilket är målet, blir vaccinkostnaden ca 247 000 kronor.

Läkemedelsenheterna i de fyra regionerna i Norra Sjukvårdsregionen har redan börjat undersöka möjligheterna för gemensam upphandling med syfte att pressa priserna. Val av vaccin kommer att ske gemensamt med regionernas smittskyddsenheter, mödrahälsovårdsenheter och läkemedelsenheter.

Ärendet har beretts av en arbetsgrupp från Primärvårdstaben, Vaccinationsenheten, Smittskydd, Beställarenheten, Läkemedelsenheten, Mödrahälsovården samt Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen.

Arbetsgruppen ger en stark rekommendation om att Folkhälsomyndighetens rekommendation om vaccination mot kikhosta för gravida ska gälla i Jämtlands Län. Arbetsgruppen rekommenderar också att vaccination av gravida mot kikhosta ska vara avgiftsfri. Detta för att få en så hög täckningsgrad som möjligt. Dessutom är vården som ges inom mödrahälsovården och barnhälsovården avgiftsfri.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2022-09-27--28 § 200 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Regionfullmäktige har hanterat två medborgarförslag (HSN/234/2021 och HSN/372/2021) där det föreslås att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS-livräddare. Förslagsställarna motiverade detta med att SMS-livräddare både kan rädda fler liv samt spara pengar.

Regionfullmäktige har beslutat att ställa sig bakom hälso- och sjukvårdsnämnden förslag till beslut. Besluten innebär dels att medborgarförslagen bifalls dels att hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag att utreda hur funktionen sms-livräddare ska implementeras i Region Jämtland Härjedalen.

Avtal och ansvar
För att kunna införa sms-livräddare behöver Region Jämtland Härjedalen teckna ett avtal med SOS Alarm Sverige AB.

SOS Alarm kommer utifrån avtalet utföra den tekniska installationen inklusive lokala och centrala tester samt provdrift och belastningstest av systemet innan uppstart, slutlig driftsättning samt uppföljning och dokumentation av installationen.

SOS Alarm kommer enligt avtalet ansvara för:

• Nödvändiga driftavtal, certifikat och licenser vilka möjliggör full drift av livräddarsystemet inklusive mobilapplikation och MissionServer.
• Säkerställer att mobilapplikationen följer de licenser, regler och föreskrifter som leverantörerna kräver, för att finnas tillgänglig för nedladdning på deras plattform.
• Utbildning kring systemets funktionalitet och användande för regionens personal i samband med uppstart.
• Säkerställer att införandet fungerar planenligt i samarbete med regionens samordningsfunktion.

Region Jämtland Härjedalen behöver avsätta resurser för att tillhandahålla en samordningsfunktion som ansvarar för:

• Kontakt med frivilliga samt tillhandahåller lokal information om systemet till allmänheten
• Kontakter med frivilligorganisationer eller andra intressenter såsom t.ex. räddningstjänst eller polis som har ett lokalt intresse för tjänsten.
• Rekryterings- och utbildningsinsatser för bland annat frivilliga livräddare kopplat till tjänsten.

Ekonomi och organisation
Kostnaderna för SMS-livräddare består framför allt av en teknisk del inklusive drift/support och en samordningsfunktion inklusive köp av tjänster.

Första året uppgår de tekniska kostnaderna till cirka 970 000 kronor och samordning inklusive köp av tjänst till cirka 530 000 kronor, totalt ungefär 1 500 000 kronor. År två och framåt uppgår de tekniska kostnaderna till cirka 510 000 kronor och samordning inklusive köp av tjänst till cirka 390 000 kronor, totalt ungefär 800 000 kronor. Dessa kostnader finns idag inte avsatta i budget, men har lyfts in i äskandena för 2023.

Förvaltningen föreslår utifrån ovan att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att begära en utökad ram med 1 500 000 kronor för 2023 och 800 000 kronor från och med 2024 inklusive uppräkning från 2024 för att Region Jämtland Härjedalen ska kunna ansluta sig till SMS-livräddare. Vidare föreslår förvaltningen att regiondirektören får i uppdrag att implementera sms-livräddare från och med 2023 under förutsättning att nämnden får en utökad ram.
 

1. Regionens revisorer: Fyllnadsval av revisor för perioden fram till och med 2023-03-17 istället för Gustaf Onilsgård (V) som avsagt sig uppdraget.

2. Landstingsbostäder i Jämtland AB: Fyllnadsval av lekmannarevisor för perioden fram till och med årsstämman 2023 istället för Gustaf Onilsgård (V) som avsagt sig uppdraget.