Möte 2026-11-17

Justering 24 november (digitalt) samt omedelbar justering av ärende 6-8

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Elvira Broddesson Ericsson (s) avsäger sig den 2 november 2026 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.
    
2. Lisa Byström (S) avsäger sig den 2 november 2026 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Regionens revisorer: Val av 7 revisorer, en för varje parti, varav en ordförande och en vice ordförande för tiden fr.o.m. 2027-01-01 - 2031-04-30

Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Valberedning: Val av 7 ledamöter, en för varje parti, varav en ordförande och en vice ordförande, samt 7 ersättare för tiden t.o.m. 2030-10-14

Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Regionfullmäktiges presidium: Val av ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i regionfullmäktige för tiden t.o.m. 2030-10-14.

Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

1. Motion från Andrea Fors (SD), Ronny Karlsson (SD) och Ted Länsberg (SD) om temporärt avsteg från HVO till diesel i regionbussar (RS/795/2026) fördelas till kollektivtrafiknämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 27-28 april 2027.

2. Medborgarförslag om trivsel och inredning på Östersunds sjukhus (RS/792/2026) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 27-28 april 2027.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas.

Följande motioner och medborgarförslag har inkommit till regionfullmäktige och är under beredning:

1. Motion från Magnus Rönnerfjäll (C) om införande av specialistutbildade akutläkare i Region Jämtland Härjedalen (RS/498/2026), inkom 2026-06-08. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 17 november 2026.
2. Motion från Magnus Rönnerfjäll (C) om en väg in för barn och ungas psykiska hälsa i Jämtland Härjedalen (RS/500/2026), inkom 2026-06-08. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 17 november 2026.
3. Medborgarförslag om höjd åldersgräns - subvention för livsmedel på recept vid celiaki (RS/490/2026), inkom 2026-06-04. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 17 november 2026.
4. Medborgarförslag om tillgång till fysioterapeut på akutmottagningen (RS/542/2026), inkom 2026-06-25. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 17 november 2026.
5. Medborgarförslag om framtagande av en strategi för att öka användande av Open Source i enlighet med EU:s IT-strategi (RS/551/2026), inkom 2026-06-30. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 17 november 2026.
6. Medborgarförslag om att regionen bör erbjuda gravida kvinnor NIPT till självkostnadspris (RS/560/2026), inkom 2026-07-02. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 9-10 februari 2027.
7. Medborgarförslag om laddningsbar powerbank till hörapparater (RS/569/2026), inkom 2026-08-10. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 9-10 februari 2027.
8. Medborgarförslag om kurs för medborgarskapsprov (RS/612/2026), inkom 2026-08-20. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 17 november 2026.

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 12 oktober kl. 10.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

Ett medborgarförslag har inkommit till regionfullmäktige om framtagande av strategi för att ökad användning av programvara med öppen källkod (Open Source).

Förslaget lyfter viktiga frågor om digital suveränitet, leverantörsberoenden och kostnadseffektiv användning av IT-resurser. Region Jämtland Härjedalen följer den utveckling som sker nationellt och inom EU inom dessa områden och delar uppfattningen att det är viktigt att kontinuerligt utvärdera olika tekniska lösningar utifrån verksamheternas behov, säkerhetskrav, kostnader och långsiktig hållbarhet.

Regionens IT-miljö består idag av ett stort antal verksamhetskritiska system som används inom bland annat hälso- och sjukvård, tandvård och regional utveckling. En stor del av den tekniska infrastrukturen och driften av denna hanteras genom avtal med externa leverantörer. Denna modell innebär att regionen i dagsläget har begränsade möjligheter att införa, förvalta och vidareutveckla öppenkällkodslösningar i egen regi eftersom den kompetens, bemanning och de förvaltningsresurser som skulle krävas för detta i nuläget inte finns uppbyggda inom organisationen.

Vid val av IT-lösningar behöver regionen även säkerställa att krav på informationssäkerhet, patientsäkerhet, tillgänglighet, support, integrationer och långsiktig förvaltning kan uppfyllas. Oavsett om en lösning bygger på öppen källkod eller kommersiell programvara medför detta kostnader för drift, förvaltning, support och kompetensförsörjning.

Region Jämtland Härjedalen har därför för närvarande inte förutsättningar att ta fram eller genomföra en särskild strategi för ett ökat användande av Open Source enligt de intentioner som beskrivs i förslaget. Däremot kommer regionen även fortsättningsvis att beakta olika typer av lösningar, inklusive öppenkällkodsbaserade alternativ, när nya system upphandlas eller när befintliga avtal och tekniska plattformar ses över.

Mot denna bakgrund föreslås att medborgarförslaget anses besvarat.

Ett medborgarförslag har inkommit om att anordna kurs för anställda som inom den närmaste framtiden ska genomföra ett medborgarskapsprov. Insatsen bör ske på betald arbetstid.

Region Jämtland Härjedalen för inte register över vilka medarbetare som har svenskt medborgarskap, en medarbetare kan sakna medborgarskap men på andra sätt ha behörighet att inneha en anställning i landet. Att man har svenskt personnummer är inte en garanti för medborgarskap.

Kravet och behovet att få medborgarskap gäller inte heller personer som klarar inkomstgränsen. För att få ett arbetstillstånd i Sverige måste man i dagsläget tjäna minst 90 procent (31 023 kr per månad) av den aktuella medianlönen, vilket motsvarar 34 470 kronor i månaden före skatt. För vissa särskilt angivna yrkesgrupper, som flertalet inom hälso-och sjukvård finns ett lägre krav på 75 procent av medianlönen (motsvarande 28 725 kronor i månaden).

Inför höjningen av inkomstkravet i november 2023, från 13 000 till 27 300 kr per månad innan skatt gjordes en större kartläggning och då bedömdes det att Region Jämtland Härjedalen hade mellan 5-10 medarbetare som direkt påverkades och kunde riskera utvisning, det finns inga indikationer på att antalet skulle vara högre idag.

Med bedömt fåtal medarbetare som kan vara aktuella så finns ingen möjlighet att organisationen själva anordnar någon kurs, Lärcentrum har inte heller någon lokal kurs i ämnet likt kurser som erbjuds i vissa större kommuner.

Kurser hos externa utbildningsanordnare anges till mellan 4 till 8 veckor med totalt ca 80 antal studietimmar och kurskostnad på mellan 4 000- 25 000 per person, dessa bedöms som allt för omfattande och dyra utifrån syfte och mål. Det är oklart hur många och när en sådan utbildning skulle vara aktuell.

Universitets och Högskolerådet har i samarbete med Skolverket tagit fram ett fritt utbildningsmaterial som kan användas för att förbereda sig inför medborgarskapsprovet - Utbildningsmaterial om det svenska samhället - Universitets- och högskolerådet (UHR). UHR anger att med viss förkunskap genomförs denna självstudie på mellan 10-20 timmar, fördelade på pass om 1-2 timmar under två veckor. Har man den kompetens, främst språklig som krävs för att få en anställning hos regionen räknas det som tillräcklig förkunskap enligt Universitets och Högskolerådet.

Som en del av regionens ordinarie kompetensutvecklingsåtgärder kan berörda medarbetare ges möjlighet till självstudier i det fria utbildningsmaterialet efter överenskommelse med chef.

Med hänvisning till ovanstående föreslås att medborgarförslaget anses besvarad.

Ett medborgarförslag har lämnats in om att Region Jämtland Härjedalen ska höja åldersgränsen för subventionerade glutenfria livsmedel vid celiaki från 16 till 18 år. Förslagsställaren skriver att ”en höjning av åldersgränsen skulle skapa bättre ekonomiska förutsättningar för familjer med barn som har celiaki, bidra till ökad jämlikhet och hälsa, minska risken att ungdomar av ekonomiska skäl inte följer den glutenfria behandlingen fullt ut samt harmonisera bättre med samhällets övriga definition av barn och myndighetsålder”.

Enligt 20 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner med mera kan personer som är under 16 år få lägre kostnader för vissa livsmedel för särskilda näringsändamål som har förskrivits av läkare. Den nationella förmånen omfattar alltså inte ungdomar från 16 års ålder. Att erbjuda stöd därefter är frivilligt för regionerna och kan utformas på olika sätt.

Region Jämtland Härjedalen slutade år 2008 att subventionera glutenfria livsmedel till personer från 16 år. Förändringen följde den gemensamma inriktningen inom norra sjukvårdsregionen. Den byggde bland annat på att glutenfria produkter hade blivit tillgängliga i dagligvaruhandeln. Ett annat skäl var att motsvarande stöd inte lämnas till flera andra grupper som behöver särskild kost på grund av födoämnesallergi eller intolerans.

Vid behandling av liknande medborgarförslag år 2021 beslutade regionfullmäktige att avslå medborgarförslaget.

Glutenfri kost är den medicinska behandlingen vid celiaki och behöver följas livet ut. Glutenfria produkter finns numera i den ordinarie dagligvaruhandeln, även om utbudet kan variera mellan orter. Produkterna kan vara dyrare än motsvarande produkter som innehåller gluten, vilket innebär en extra kostnad för den enskilde. Frågan om ekonomiskt stöd behöver dock bedömas tillsammans med principerna för likvärdighet, ansvarsfördelning och enhetliga regler.

Reglerna är desamma inom den norra sjukvårdsregionen. För personer med celiaki gäller den nationella livsmedelsförmånen till 16 års ålder. Därefter köps glutenfria produkter på den öppna marknaden. En aktuell avstämning visar att varken Region Västerbotten, Region Norrbotten och Region Västernorrland förskriver glutenfria produkter vid celiaki efter 16 års ålder. Om Region Jämtland Härjedalen utökade subventionen skulle det innebära en avvikelse från denna gemensamma inriktning.

Ett särskilt stöd till personer med celiaki väcker även frågor om likabehandling i förhållande till personer med andra medicinskt motiverade behov av specialkost, som inte får motsvarande regional subvention. Ett stöd som begränsas till en diagnos behöver därför kunna motiveras sakligt och tillämpas konsekvent.

Åldersgränsen 16 år regleras nationellt i lagen om läkemedelsförmåner och i det nationella regelverket. Frågan om en annan generell åldersgräns bör i första hand hanteras nationellt. På så sätt blir villkoren enhetliga oavsett var man bor. Regionens bedömning är att regionala särlösningar riskerar att öka skillnaderna mellan invånare i olika delar av landet.

Sammantaget bedömer regionen att det inte finns tillräckliga skäl för Region Jämtland Härjedalen att införa en egen utvidgad subvention för gruppen 16 till 18 år. Medborgarförslaget föreslås därför avslås.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-11-03 § 204 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Ett medborgarförslag har inkommit om att det vore önskvärt med tillgång till sjukgymnast/fysioterapeut på akutmottagningen för att patienter ska kunna få information om hur man kan hantera smärta, om hjälpmedel behövs, vilka övningar som behöver göras o.s.v.

Både akutmottagningen och ortopedkliniken instämmer i att det i vissa fall finns behov av stöd från fysio- och/eller arbetsterapeut vid besök på akutmottagningen. Ett samarbete har därför sedan ett år tillbaka inletts mellan akutmottagningen och ortopedkliniken. Målet är att stärka upp kompetensen på akutmottagningen med bedömning av sjukgymnast och arbetsterapeut för att i vissa fall kunna trygga en säker och möjlig hemgång för äldre personer, t ex om det avser akut behov av hjälpmedel eller annat stöd. Denna bedömning kan endast ske på vardagar under dagtid och i begränsad omfattning med hänvisning till rådande resursläge. Det finns ambitioner om att fortsatt utveckla och stärka upp det här arbetet.

Av akutmottagningens ca 36 000 besök är knappt 8000 ortopediska patienter, som handläggs alla tider på dygnet. Det bedöms inte finnas behov av, eller vara möjligt, att vid alla tider under dygnet kunna erbjuda dessa patienter stöd av fysioterapeut. Generellt är stöd och bedömning av fysio inte en urakut åtgärd, utan det kan oftast ske närmaste vardag. Det behöver således finnas rutiner som säkerställer att patienter vid behov kan guidas till fysioterapeut i närtid efter det akuta besöket. Det är också viktigt att ortopedläkare kan guida patienten kring vad som kan anses normalt efter en skada samt ge råd kring om det kan finnas behov av bedömning och stöd av fysioterapeut. Detta ingår i verksamhetens kontinuerliga arbete.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-11-03 § 205 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Kollektivtrafiknämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

En ekonomisk rapport för september 2026 har upprättats för regionen på övergripande nivå samt för regionstyrelsen. Rapporterna sammanfattas nedan.

Övergripande nivå
Till och med september 2026 uppgick verksamhetens resultat till -72 miljoner kronor, vilket är 132 miljoner kronor lägre än budgeterat resultat. Resultatet är även 2 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år, då verksamhetens resultat uppgick till -74 miljoner kronor.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till 70 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor högre än det budgeterade resultatet på 43 miljoner kronor. Jämfört med samma period föregående år är resultatet tydligt förbättrat, då resultatet uppgick till -246 miljoner kronor. Förbättringen jämfört med föregående år kan dock inte hänföras till verksamheten, utan förklaras i huvudsak av ett betydligt bättre finansnetto under innevarande år.

Geopolitiska oroligheter har, liksom föregående år, bidragit till svängningar på de finansiella marknaderna under årets inledning. De orealiserade förlusterna i mars försämrade det ackumulerade utfallet, som var positivt efter februari. Därefter har en återhämtning skett, och vid periodens slut redovisas ett positivt utfall inom de finansiella intäkterna. Eftersom utvecklingen på de finansiella marknaderna är svår att förutse behöver fokus fortsatt ligga på att stärka verksamhetens resultat.

I regionplan med budget 2026 har det budgeterade helårsresultatet fastställts till 0 miljoner kronor. Helårsprognosen för regionen uppgår fortsatt till −140 miljoner kronor, vilket innebär en väsentlig negativ avvikelse mot budget. Regionens ekonomiska läge är därmed fortsatt mycket ansträngt.

För att nå en ekonomi i balans pågår ett regiongemensamt åtgärdsarbete med både kortsiktiga och strukturella insatser inom bland annat digitalisering, organisation och inköpsprocesser. De beslutade åtgärderna för 2026 har en sammanlagd planerad ekonomisk effekt på 254 miljoner kronor. Effekten bedöms dock bli lägre än planerat, framför allt inom Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Regionstyrelsen, Regionala utvecklingsnämnden och Kollektivtrafiknämnden bedöms sammantaget redovisa resultat i nivå med eller bättre än budget. Högre generella statsbidrag och en hittills positiv utveckling inom finansförvaltningen bidrar till att begränsa regionens underskott. Samtidigt kvarstår den underliggande ekonomiska obalansen i verksamheten, framför allt inom Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Helårsprognosen är fortsatt förenad med betydande osäkerhet. Den förutsätter att de åtgärdseffekter som har räknats in i prognosen uppnås och att de positiva avvikelserna inom övriga nämnder och finansförvaltningen består. Det är också beräknat på att de orealiserade posterna kan försämras något de kommande månaderna. Blir det däremot ytterligare orealiserade vinster, kommer det påverka prognosen positivt. Även riktade bidrag som ännu inte är kända, kan påverka positivt.

Regionens likviditet har påverkats negativt av de underskott som har ackumulerats under åren 2023 till 2025 vilket innebär att den ingående skulden för året uppgår till 490 miljoner kronor. I finansieringsbudgeten ligger nyupplåningsnivån på 150 miljoner kronor under 2026 men möjlighet till högre lånebelopp finns, vilket innebär att den totala skulden till Kommuninvest beräknas uppgå till 640 miljoner kronor vid årsskiftet. En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-11-03 § 177 och beslutade för egen del:
1. Ekonomisk rapport – september 2026 för Region Jämtland Härjedalen godkänns.
2. Ekonomisk rapport – september 2026 för regionstyrelsens förvaltningsområde godkänns.
3. Regiondirektören får i uppdrag att öka omställningstakten avseende utvecklingsuppdraget att effektivisera administrationen samt prioritera utvecklingskapacitet till att öka implementeringstakten avseende införandet av produktions- och kapacitetsstyrning inom vården.

Regionens revisorer har inkommit med en budgetframställan avseende verksamhetsåret 2027.

Revisorernas uppdrag är att, utifrån god revisionssed, granska all verksamhet. Uppdraget är omfattande och kräver en kontinuerlig uppdatering och analys av det som pågår inom regionen.

Budgetäskandet för verksamhetsår 2027 är 6,2 mkr, vilket är en ökning med 0,5 mkr från 2026 års nivå.

På grund av flera års revisionsanslag utan uppräkning sedan år 2024, har revisorerna en mycket ansträngd budget med svårighet att budgetera ordinarie lönerevision och utan möjlighet att upphandla granskning som kräver specifik kompetens. Utöver det tillkommer kostnader för dubbla revisorskollegier fram till april 2027 och 2026 års ansvarsprövning, utifrån att det är valår.

Region Jämtland Härjedalen har ett mycket ansträngt läge när det gäller ekonomin. Regionens kostnader ökar kraftigt på grund av ökade krav på verksamheterna samt omvärldsläget. Det kräver att verksamheterna arbetar med effektiviseringar och åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen. Regionstyrelsen och samtliga nämnder måste bidra i arbetet med att återställa det ekonomiska underskottet enligt målet i Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens ansträngda ekonomiska situation förordas en nettobudget, utan uppräkning, motsvarande 2026 års nivå. Det innebär en oförändrad budget på 5,7 mkr.

Patientnämnden har inkommit med en framställan gällande budget för år 2027.

Patientnämndens huvudsakliga uppdrag, enligt SFS 2017:372, är att på ett ändamålsenligt sätt föra fram patienters och närståendes klagomål och synpunkter på vården till vårdgivarna och säkerställa att patienter får svar på sina frågor. I uppdraget ingår även att informera allmänhet och vårdpersonal om nämndens verksamhet.

Budgetäskandet för verksamhetsår 2027 är 3,45 mkr, vilket är på samma nivå som för år 2026. Ingen uppräkning av budget skedde 2026 och enligt regionplan kommer inte heller någon uppräkning att ske under 2027.

Patientnämnden har under lång tid haft en god ekonomisk hushållning. År 2026 minskades budgeten från 3,6 mkr till 3,45 mkr då 150 tkr flyttades till regionstaben då patientnämnden övergick till en regiongemensamt IT-stöd.

Patientnämndens budgetäskande på 3,45 mkr är i linje med verksamheternas arbete med att sänka kostnaderna och det totala ekonomiska underskottet enligt Långsiktig plan för ekonomi i balans 2030.

När kallelsen till regionstyrelsens sammanträde den 3 november 2026 skickades ut hade ännu ingen politisk ledning för Region Jämtland Härjedalen presenterats för den nya mandatperioden. Föreliggande förslag till Regionplan och budget 2027–2030 har därför beretts helt på tjänstepersonsnivå med utgångspunkt i Regionplan och budget 2026–2028 som fastställdes av regionfullmäktige i juni 2025, samt befintlig verksamhet och kända förutsättningar.

Regionplanen innehåller övergripande mål, ekonomiska ramar och budget för de närmsta tre åren. Med utgångspunkt i regionplanen skapar regionstyrelsen och nämnderna ettåriga planer som ska tydliggöra vad verksamheten behöver arbeta med för att verkställa fullmäktiges viljeinriktning och hålla de ekonomiska ramarna. Med anledning av valåret 2026 beslutade regionfullmäktige den 10 februari 2026, § 16, att tillfälligt justera ordinarie tidsplan för fastställande av regionplanen. Den ska därför fastställas av regionfullmäktige vid sammanträdet den 17 november 2026 i stället för i juni.

I enlighet med Region Jämtland Härjedalens styrmodell utgår regionplanen från åtta målområden. De representerar regionens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser. För varje målområde finns ett övergripande mål som summerar inriktningen samt uppdrag som visar vad styrelsen och nämnderna ska genomföra för att verkställa målet. För att visa på målområdets utveckling finns långsiktiga nyckeltal som följs över tid. Måluppfyllelse för målområdena summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen.

Region Jämtland Härjedalen står inför stora utmaningar kommande år. För att möta framtiden, göra rätt prioriteringar och nå en långsiktigt hållbar ekonomi krävs strategiska satsningar och genomgripande förändringar i organisationen. Ett arbete som behöver göras på samtliga nivåer i organisationen och som tar stort utrymme i de styrdokument som tas fram i organisationen. I föreslagen Regionplan och budget 2027–2029 har inriktning och uppdrag sin utgångspunkt i de förutsättningarna.

Finansieringen av verksamheten är fortsatt ansträngd under planperioden. Betydande utmaningar kvarstår till följd av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och en fortsatt hög kostnadsutveckling. Eftersom verksamhetens kostnader under flera år har ökat snabbare än finansieringen behöver kostnadsnivån sänkas och verksamheten anpassas för att ekonomin ska vara hållbar över tid. För att återställa balanskravsunderskottet krävs positiva resultat 2027–2030.

För att klara målet enligt Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030 måste regionstyrelsen och samtliga nämnder bidra i arbetet med att återställa det ekonomiska underskottet. Intäkterna behöver öka och kostnaderna minska för att klara en budget i balans och återställande av balanskravsunderskottet. Som ett första steg i Långsiktig plan för ekonomi i balans behöver regionstyrelsen och samtliga nämnder minska sina kostnadsnivåer för att hålla sina kostnader inom tilldelad budgetram. Steg två är att årligen möta nya kostnadsökningar, exempelvis årlig lönerevision och prisökningar med nya besparingsåtgärder. Därför sker ingen generell LPIK-uppräkning av budgetram år 2027.

Arbetet med att nå en ekonomi i balans är ett ständigt pågående och gemensamt arbete för samtliga av regionens verksamheter och regionstyrelsen och samtliga nämnder har beslutat om åtgärder för åren 2026–2028. Åtgärdsplanen består av långsiktiga och strukturella förändringar, utöver kortsiktiga insatser. För att möta regionens utmaningar behöver åtgärderna beakta behovet av utveckling, omställning och prioriteringar. Åtgärderna har delats in i fyra större områden; Vårdens omställning, Accelererad digitalisering och AI, Rätt storlek och rätt stöd samt Inköpsprocessen. Vårdens omställning kommer påverka hela organisationen, och accelererar behovet av såväl effektivare som mer digitala arbetssätt för att möta invånarnas ökade behov av hälso- och sjukvård.

Regionplan och budget 2027–2029 innehåller en plan för återställande av underskott fram till 2030. Det krävs en långsiktigt stabil ekonomisk planering och kontroll över kostnadsutvecklingen för att genomföra strategiska satsningar, klara framtida investeringar och pensionsåtaganden. Det är av största vikt att fullfölja de pågående, långsiktiga effektiviseringarna men också att prioritera och omfördela resurser.

De ekonomiska ramarna för nämnderna är uppdelade i tjänstemanna- och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium.

Maximalt beslutad lånevolym föreslås uppgå till 1050 mkr år 2027, 1200 mkr år 2028 och 1300 mkr år 2029.

Regionplan och budget omfattar också en investeringsram för de närmsta tre åren.

Enligt Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska det i kommuner och regioner finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd).

En översyn av krisledningsnämndens reglemente har gjorts av enheten för säkerhet och beredskap och sekretariatet och förslaget har stämts av med krisledningsnämndens nuvarande ledamöter. I stället för 5 ledamöter och 5 ersättare föreslås att nämnden ska ha 7 ledamöter, vilka ska bestå av regionstyrelsens ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande (presidium) samt hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande och andre vice ordförande och regionala utvecklingsnämndens ordförande och andre vice ordförande. Vissa förtydliganden och tillägg har även gjorts i texten.

Regeringen föreslår i prop. 2026/27:5 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig, LKRB, en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap, som innehåller nya och skärpta krav på kommuners och regioners beredskapsåtgärder. Kravet att det ska finnas en krisledningsnämnd finns fortsatt kvar men vissa begrepp kan förändras. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 men beslut är ännu inte taget av riksdagen. Detta gör att reglementet kan behöva revideras under 2027.

Enligt 4 kap 29-30 §§ kommunallagen får kommuner och regioner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av regionfullmäktige 2026-06-17 §87 och träder i kraft den 1 januari 2027.

Partistödet består av ett grundstöd, ett mandatbundet stöd samt förtroendemannautbildning och stöd till fullmäktigegrupp. Stöden uppräknas årligen med den procentsats som regionfullmäktige för varje budgetår fastställer att gälla för uppräkning av övriga kostnader.

Samtliga partier ska enligt 4 kap. 31 § kommunallagen, inkomma med en redovisning samt ett granskningsintyg senast den 30 juni året efter redovisningsperiodens slut. Samtliga partier har inko9mit med en redovisning över användningen av partistöd för perioden 1 januari 2025 – 31 december 2025.

I beslutet om utbetalning av partistöd avser redovisad totalsumma endast partistödet. Stöd till politiska sekreterare ska inte beaktas i beslutet, men redovisas i bilaga 2.

Utifrån att 2026 är ett valår fattas också beslut om kvarstående stöd för perioden 15 oktober – 31 december. Summan för den perioden är beräknad utifrån ny mandatfördelning.

Enligt tidigare beslut i regionfullmäktige ska prisökningen av tandvårdstaxan för Region Jämtland Härjedalen följa samma procentuella genomsnittliga höjning som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, referensprislista per åtgärdsgrupp.

Undantaget från uppräkning enligt tidigare beslut är sjukdomsförebyggande åtgärder som prissätts enligt referenspris.

I TLVs taxa har två nya åtgärder tillkommit

• 505 Revisionsbehandling, tilläggsåtgärd per rotfylld rotkanal
  Referenspris 570 kr för allmäntandvård och 990 kr för specialisttandvård
• 524 Stiftborttagning, tilläggsåtgärd per ytterligare stift
  Referenspris 570 kr för allmäntandvård och 810 kr för specialisttandvård

Prissättning för Folktandvårdens taxa föreslås följa beslut från 2025 om att rotbehandlingsåtgärder ska prissättas 7% över referenspris för allmäntandvård och 15% för specialisttandvård.

Förslag till Tandvårdstaxa 2027 per åtgärd samt Procentuell uppräkning från 2026 till 2027 års referenspris presenteras i separata bilagor.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-11-03 § 200 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Trafikförsörjningsprogram Jämtlands län 2021–2026 fastställdes i februari 2021, och upphör att gälla den 31 december 2026. Kollektivtrafiknämnden beslutade i februari 2025, § 6, att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram förslag till nytt trafikförsörjningsprogram för 2027–2033 (KTN/73/2024). Enligt den processplan och preliminära tidsplan som upprättats för arbetet skulle det nya programmet fastställas av regionfullmäktige i oktober 2026.

Ärendet behandlades på regionfullmäktiges sammanträde den 13 oktober 2026, § 111, och blev då återremitterat genom en minoritetsåterremiss för vidare utredning och beaktande av följande frågeställningar:

• att ett femte effektmål om kostnadseffektivitet läggs till med mål om ökad självfinansieringsgrad.
• att effektmålet "Ökad marknadsandel" omformuleras så att utgångspunkten är kollektivtrafikens attraktivitet, resenärens behov och samhällsekonomisk effektivitet.
• att skrivningarna i 5.5 Robusthet och resiliens /krisberedskap stärks för att säkra en diversifiering av drivmedel för att klara samhällsstörning, kris och/eller krig.
• att strategi 7.4 skärps så att dynamisk trafik och samverkan med kommersiella aktörer, exempelvis taxi och samåkningstjänster, ges uttalat företräde framför fast linjetrafik med lågt resande och låg kostnadstäckning.
• att nöjdhetsmåtten i avsnitt 6.1 kompletteras med uppföljning av kostnad per nöjd resenär, så att framtida utbudsökningar kan prioriteras där de ger störst nytta per skattekrona.

Region Jämtland Härjedalen ansvarar, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet, för att det finns ett gällande trafikförsörjningsprogram. Med anledning av regionfullmäktiges återremiss behöver giltighetstiden för nuvarande trafikförsörjningsprogram förlängas till dess att ett nytt program kan antas.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-11-03 § 201 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag. 

Magnus Rönnerfjäll (C) föreslår i en motion ”En väg in” för barn och unga med psykisk ohälsa – en gemensam kontaktväg till rätt stöd och vård.

I Region Jämtland Härjedalen har barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, ansvaret för både första linjen samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Så ser det också ut i till exempel Region Skåne och Region Gotland, som även de har både första linjen och specialiserad barn- och ungdomspsykiatri inom BUP:s verksamhetsområde. Andra regioner i mellan- och södra Sverige har oftast särskilda första linjens mottagningar, med uppdrag att vara en lättillgänglig vård för barn och ungdomar med lindrig psykisk ohälsa. Dessa mottagningar kallas ofta för ”Barn- och familjehälsan”, ”Samtalsmottagning för barn och unga med psykisk ohälsa” eller liknande. Dessa mottagningar hör organisatoriskt sett ofta till primärvården, men ibland även till verksamhetsområde Psykiatri. I de norra regionerna har de reguljära hälsocentralerna uppdraget för första linjen.

Bäst tillgänglighet i landet till både första linjen och specialiserade BUP har Gotland och Skåne. Vilket kan ses på Vantetider.se där regionernas tillgänglighetssiffror redovisas. Lägst tillgänglighet har generellt övriga norrlandsregioner.

I Region Jämtland Härjedalen har förutom BUP även Ungdomsmottagningarna ett uppdrag som första linje för ungdomar med lindrig psykisk ohälsa.

BUP har för sitt första linje-uppdrag ett mottagningsteam. Mottagningsteamet har öppen telefon varje vardag. Det går även att göra en vårdbegäran till mottagningsteamet via 1177. På telefon får barn, ungdomar och vårdnadshavare möjlighet till råd och stöd direkt via telefon av kvalificerad vårdpersonal. Ifall barnet eller ungdomen behöver komma till mottagningen så får man en tid inom 30 dagar. Denna tidsgräns kan mottagningen idag alltid hålla. Önskar man så kan besöket även genomföras via video. Teamledare för mottagningen bedömer även tillsammans med läkare alla inkommande remisser till hela BUP. Ifall en remiss bedöms vara på första linjens vårdnivå, kontaktar mottagningen familjen för telefonrådgivning. Vid behov bokas en tid för ett nybesök.

I Region Jämtland Härjedalen finns därmed en väg in för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningen har dock en egen väg in till sin verksamhet, vilket är vanligt förekommande i många regioner. Detta beror på att Ungdomsmottagningarna är måna om att ha en egen ingång som är tydligt riktad till ungdomarna själva. BUP:s mottagning och Ungdomsmottagningen har ett tätt samarbete och kan konsultera varandra samt även vara behjälplig med att lotsa ungdomar mellan sig vid behov.

Region Jämtland Härjedalen har haft denna ”en väg in” till BUP sedan 1980-talet. Verksamheten har däremot kanske inte varit så bra på att marknadsföra detta. I dag pratas det nationellt mycket om vikten av ”en väg in” och i regioner med många olika verksamheter på olika vårdnivåer så finns det stora vinster med att tillskapa en verksamhet som får ett tydligt uppdrag att vara ”en väg in” för samtliga barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Det vore därför av vikt att Region Jämtland Härjedalen, så som motionen beskriver, tydliggör ”en väg in” i vår region och gärna i samverkan med Ungdomsmottagningen samt elevhälsan. Detta för att undvika att barn och unga bollas runt och göra det mer tydligt för allmänheten var man kan vända sig vid psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Region Jämtland Härjedalen skulle därför behöva se över vilken information som finns på 1177 samt på regionens hemsida. Andra regioner har marknadsfört kontaktvägen till en väg in via olika publika medier. Även detta vore nog av värde att se över möjligheterna till.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-11-03 § 206 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Centerpartiet har inkommit med ett förslag om införande av akutläkare i Region Jämtland Härjedalen. Centerpartiet föreslår att:

1. Region Jämtland Härjedalen snarast fattar inriktningsbeslut om att successivt införa specialistutbildade akutläkare vid regionens akutmottagning.
2. Regionen tar fram en konkret genomförandeplan för hur akutsjukvården ska organiseras med akutläkare som en bärande del av verksamheten.
3. Regionen inrättar ST-tjänster inom akutsjukvård för att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen.
4. Regionen genomför återkommande uppföljningar av väntetider, patientsäkerhet, arbetsmiljö och patientnöjdhet kopplat till införandet av akutläkare.
5. Regionen särskilt analyserar hur införandet av akutläkare kan stärka vården i glesbygd och förbättra samordningen mellan ambulanssjukvård, primärvård och sjukhusvård.

Beslut har redan fattats av divisionschef för division medicin om att under hösten genomföra en kartläggning/utredning av förutsättningarna kring att införa en ny specialitet i akutsjukvård vid Östersunds sjukhus. Införandet av en ny basspecialitet innebär förändringar i ansvarsfördelning, bemanning, utbildningsstruktur och ekonomi. Det är således viktigt att beslutet grundas på en samlad analys av verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser. Ett beslutsunderlag planeras att lämnas till Hälso- och sjukvårdsledningen för att ett inriktningsbeslut ska kunna fattas.

Utredningen ska utreda förutsättningarna för en möjlig införandeplan för akutläkare och hur akutsjukvården kan organiseras med akutläkare. Planen bedöms behöva omfatta bland annat kompetensförsörjning, utbildningsinsatser, förändringar i jourorganisationen, ekonomiska konsekvenser samt hur samverkan med övriga kliniker ska säkerställas.

Den genomförandeplan som ska utredas kommer att innehålla förslag kring successiv uppbyggnad av specialistkompetens inom akutsjukvård, inklusive inrättande av ST-tjänster. För att kunna bedriva ST-utbildning med god kvalitet krävs att verksamheten först har tillgång till specialistkompetens inom akutsjukvård som kan ansvara för handledning och utbildning.

Uppföljning av väntetider, patientsäkerhet, arbetsmiljö och patientnöjdhet genomförs löpande av verksamheten. Det kommer kunna underlätta att arbeta med kvalitetsprocesser, bemötande och standardisering om det finns fast anställda läkare på akutmottagningen. Det återstår dock att se vilka möjligheter det finns att koppla dessa aspekter till införandet av akutläkare. Det är rimligt att ansvaret överlämnas till verksamhetschef att bedöma vilken uppföljning som ska göras avseende akutsjukvården.

Akutläkare som specifikt är engagerade i akutmottagningen och har helhetssyn med ansvar att driva utveckling inom akutsjukvård kommer bidra till mer stabilitet och högre kontinuitet. På så vis har de bättre möjligheter att stärka den idag, subspecialiserade och fragmentiserade vården, och därigenom förbättra kommunikation och samordning mot t ex ambulanssjukvård och primärvård. Vid ett införande av akutläkare bör akutsjukvården och primärvården, inom ramen för kunskapsstyrningen, ges i uppdrag att utveckla samarbetet avseende akutflödet. Ett sådant samarbete kan stärka patientsäkerheten och effektiviteten genom att minska dubbelarbete och onödiga besök.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-11-03 § 207 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller nämnd. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Fullmäktiges frågestund, som inte ska användas till debatt, ska genomföras vid varje fullmäktigesammanträde. Frågestunden får vara högst 30 minuter. Tiden får utökas om det behövs.

1. Fullmäktigefråga från Andrea Fors (SD) om låneskulden.