Möte 2024-10-23

Digital justering 31 oktober

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Sune Sjöström (SD) avsäger sig den 19 juni 2024 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

2. Inga-Maj Persson (S) avsäger sig den 20 augusti 2024 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

3. Andreas Karlsson (C) avsäger sig den 17 oktober 2024 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

4. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 1 oktober 2024 att Lars-Olof Mattsson (M) utses till ersättare i stället för Daniel Hillbom (M).

1. Motion från Ann-Sofie O'Dwyer (C) och Cristine Persson (C) om att erbjuda rätt och jämlik vård till personer med demenssjukdom (RS/173/2024) har tidigare fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 oktober 2024. Beredning av ärendet har blivit fördröjd. Motionen föreslås därför besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26 november 2024.

2. Medborgarförslag om reseersättning/bussbiljett (RS/438/2024) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 11 februari 2025.

3. Medborgarförslag om att ändra reglerna för resebidrag RS/609/2024 fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 11 februari 2025.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Kollektivtrafiknämnden

Gemensamma nämnden för upphandling av sjukvårdsprodukter mm

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

• Uppföljande granskning av IT-säkerhet RS/237/2024
• Granskning av läkemedel för äldre RS/168/2024
• Granskning av läkemedel för äldre HSN/459/2024
• Granskning av kostnadsutveckling inom hälso- och sjukvårdsnämnden HSN/1096/2024

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller nämnd. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

1. Interpellation från Jörgen Larsson (C) om hälsovalet gällande primärvård i Region Jämtland Härjedalen.

2. Interpellation från Jörgen Larsson (C) gällande Pensionärsrådet och Tillgänglighetsrådet.

3. Interpellation från Jörgen Larsson (C) gällande avveckling av feriepraktik.

4. Fullmäktigefråga från Peter Johansson (C) om jämställdheten i Jämtland Härjedalen

5. Fullmäktigefråga från Peter Johansson (C) om Länstrafiken i vinter

6. Fullmäktigefråga från Eva Ljungdahl (MP) om omställning av verksamheten inom psykiatrin

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 17 oktober i kl. 11.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

Region Jämtland Härjedalen har mottagit ett medborgarförslag om uppföljning av patienter med hypotyreos. Förslagsställaren vill att Regionen ska göra en uppföljning av hur Hypotyreospatienter som behandlas med Levaxin eller liknande preparat mår och om de känner sig rätt medicinerade. Utöver detta vill förslagsställaren att patientföreningarna får en möjlighet att initiera forskning och uppföljningar via FOU-enheten.

I medborgarförslaget skrivs att det saknas vårdprogram för hypotyreos. Det finns ett kunskapsstöd inom ramen för kunskapsstyrningen och Region Jämtland Härjedalen har även gjort lokala tillägg i detta vilket är att betrakta som en riktlinje för hur vården vid hypotyreos bör bedrivas. 

I medborgarförslaget önskas att Region Jämtland Härjedalen gör en uppföljning av hur behandlingen fungerar hos patienter som får behandling för hypotyreos. Den sammanlagda medicinska bedömningen är att det inte är befogat att göra någon utökad uppföljning av hela denna patientgrupp utöver den som rutinmässigt sker inom vården idag. I förslaget skrivs vidare vidare att Region Jämtland Härjedalen alternativt bör ge i uppdrag åt FOU-enheten att göra en sådan uppföljning. Inte heller detta bedöms medicinskt motiverat att regionen ger ett sådant uppdrag till FOU enheten. 

I medborgarförslagets sista förslag framgår ett önskemål om att patientföreningarna får möjlighet att initiera forskning och uppföljning via FOU-enheten. Bedömningen gällande detta är att det är möjligt för forskare eller grupper av forskare att ansöka om stöd för forskningsanslag på sedvanligt sätt. Patientföreningar kan och ska inte särbehandlas i detta avseende. 

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-08-27 § 136 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Regionens revisorer har inkommit med en delårsrapport per augusti 2024. Under perioden januari till augusti 2024 har revisorerna bedrivit sin verksamhet enligt beslutad revisionsplan. Planerade granskningar för året är inom ekonomi, kostnadsutveckling, IT-drift, bemanningsfakturor, Nära vård, ledningssystem, psykiatri, folkhögskolor, rekryteringsprocess, vuxenhabilitering samt regionens arbete med Agenda 2030. Granskningar av regionens förvaltade donationsstiftelser har tillkommit.

Sju sammanträden har genomförts hittills under året och i samband med sammanträdet i maj gjordes verksamhetsbesök hos laboratoriemedicin och Storsjötappen, samt hälsocentralen i Bräcke.

Den planerade revisionskonferensen Norr-regionerna har flyttats fram till 2025 på grund av regionernas svåra ekonomiska situation. Föreningen Förtroendevalda Revisorer i Mellannorrland genomförde sin konferens i maj i Sundsvall. En samverkansträff med revisionspresidier hölls i Östersund, även den i maj.

Revisionskontoret har varit underbemannat sedan i mitten av juni och har för närvarande en vakant tjänst.

Det ekonomiska utfallet är något bättre än budget, +528 tkr, vilket i huvudsak beror på intäkter för lekmannarevision av regionens bolag, stiftelse och förbund samt minskade personalkostnader på grund av en vakans. Prognosen bedöms bli samma som budget.

Patientnämnden har inkommit med en delårsrapport per augusti 2024. Arbetet med att uppfylla verksamhetens mål och aktiviteter fortgår enligt plan och beräknas vara uppfyllda innan årets slut.

Under perioden januari – augusti har patientnämnden tagit emot 350 synpunkter och klagomål på vården, vilket är en minskning jämfört med 2023. De vanligaste synpunkterna berör brister när det gäller behandling, information, undersökning/bedömning, diagnos samt bemötande.

Totalt tio stödpersonsuppdrag pågick per sista augusti 2024. Fyra nya stödpersonsuppdrag har tillsatts sedan i maj.

Patientnämnden har under perioden maj – augusti haft ett sammanträde. Kommunbesök har genomförts i Strömsund och Bergs kommuner.

Patientnämndsärenden efterfrågas i större utsträckning av olika verksamheter inom regionen, där det efterfrågas specifika patienterfarenheter kring exempelvis olika vårdförlopp inom kunskapsstyrningen, intyg, IT och digitalisering, cancervård och primärvård.

Patientnämnden redovisar per den sista augusti ett ekonomiskt överskott på 250 tkr, varav -29 tkr är på intäkter, +203 tkr är på personalkostnader och +79 tkr är övriga kostnader. Överskottet beror till stor del av partiella tjänstledigheter och en återhållsamhet vad gäller tjänsteresor och inköp.

Prognosen för helår 2024 är ett nollresultat.

En delårsrapport per augusti för Region Jämtland Härjedalen har upprättats. Rapporten visar att Region Jämtland Härjedalens ackumulerade verksamhetsresultat till och med augusti 2024 var negativt och uppgick till minus 184 miljoner kronor, vilket var 192 miljoner kronor sämre än budget.

Resultat efter finansiella poster uppgick till minus 183 miljoner kronor vilket var 42 miljoner kronor sämre än budget på sista raden. De finansiella posterna inkluderar 143 miljoner kronor orealiserade värdepappersvinster, som betraktas som osäkert då marknadsvärdet förändras löpande under året. Det är främst verksamhetens kostnader avseende personalkostnader och IT- och licensavgifter som avviker från budget.

Helårsprognosen efter augusti förbättras med 100 miljoner kronor, vilket innebär en förbättring från minus 300 miljoner kronor till minus 200 miljoner kronor sämre än budget, och helårsprognosen efter finansiella poster uppgår därefter till minus 500 miljoner kronor. En positiv trend ses efter augusti i att bruttokostnaden minskar och intäkterna ökar, dessutom blev sommaren inte lika dyr som befarat. Besparingsåtgärderna har börjat ge effekt och visar på 60 miljoner kronor i förbättringar till och med augusti.  Justeringen beror även på att Kollektivtrafiknämnden har förbättrat sin prognos med 15 miljoner och Regionstyrelsen med 20 miljoner kronor. Utöver det ligger de orealiserade vinsterna kvar på en hög nivå även om en stor osäkerhet finns i denna post.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med augusti 2024 har fallit tillbaka till 7,5 procent, 276 miljoner kronor högre än föregående år.

Verksamhetens intäkter var 43 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år vilket främst beror på riktade statsbidrag och bidrag som var lägre med 84 miljoner kronor. Avseende försäljning och avgifter har dessa ökat med 37 miljoner kronor, 7,0 procent.

Bruttokostnaderna var 343 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 5,2 procent och visar en fortsatt nedåtgående trend i kostnadsökningstakten under året. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 151 miljoner kronor, motsvarande 8,6 procent. I ökningen inryms både ökat antal anställda som särskilda satsningar från tidigare år för sjuksköterskor, läkare och undersköterskor för att nå marknadsmässiga löner i arbetet med att rekrytera egen personal. Pensionskostnaderna var 103 miljoner kronor högre än föregående år, motsvarande 27,7 procent. Denna höga ökning är främst hänförlig till inflationspåverkan i pensionsavsättningar men även det nya förmånsavtalet och löneökningar.

Köpt riks- och regionvård har minskat med 11 miljoner kronor, Läkemedel är 11 miljoner kronor högre efter att eftersläpande läkemedelsrabatter har räknats in, sjukvårdsmaterial har ökat med 13 miljoner kronor.

En positiv trend ses äntligen avseende kostnader för inhyrd bemanning som har minskat med 46 miljoner kronor och uppgick till 187 miljoner kronor totalt. Från och med juni 2024 är årets totalkostnad för inhyrd bemanning lägre än 2023. Färre timmar har blivit accepterade under sommaren vid avrop inom det nationella hyrbemanningsavtalet men även aktivt arbete med bemanningsplanering och reducerade vårdplatser som varit öppna inom vissa avdelningar.

Regionens skatteintäkter har ökat med 75 miljoner kronor samt generella statsbidrag och läkemedelsbidrag har ökat 145 miljoner kronor, sammantaget 5,8 procent Förvaltning av värdepapper har gett 63 miljoner kronor högre (främst orealiserat) överskott för i år och räntekostnader för pensionsskulden är 34 miljoner kronor högre.

Sammanfattningsvis har intäkter från skatter och bidrag inte ökat i samma takt som kostnadsutvecklingen.

Likviditet
Likviditeten har under året förbättrats med 154,3 miljoner kronor till och med augusti. En nyupplåning gjordes i januari på 100 miljoner kronor vilket förstärkte likviditeten. Den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 190 miljoner kronor. Under februari och mars förstärktes likviditeten även genom riktade statsbidrag med cirka 130 miljoner kronor. Under juni månad förstärktes likviditeten då sektorsbidraget betalades ut vilket uppgick till 83 miljoner kronor.

Det prognostiserade negativa resultatet och investeringsvolymerna kommer påverka likviditeten negativt under resten av 2024 och 2025 och ytterligare belåning kommer bli nödvändig. En utökad betalningsberedskap finns i form av checkräkningskredit vilken uppgår till 145 miljoner kronor.

Uppföljning av mål och uppdrag
Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser utgör Region Jämtland Härjedalens målområden. För varje målområde finns ett övergripande mål som ska uppnås genom de uppdrag för kommande år som regionfullmäktige ger till styrelsen och nämnderna.

Totalt har Regionfullmäktige fördelat 34 uppdrag och 7 kortsiktiga nyckeltal att arbeta med och redovisa i delår efter augusti. Den samlade bilden av måluppfyllelsen för alla uppdrag bedöms som delvis uppfyllda. Det är främst den ekonomiska lägesbilden där budgetföljsamhet och kostnadskontroll inte är uppfyllda som ger en röd statusmarkering inom målområdet för ledningsprocesser. De kortsiktiga nyckeltalen avser de sju finansiella målen varav två har bedömts som uppfyllt, ett som delvis uppfyllt och fyra som ej uppfyllda. Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål för verksamhet och ekonomi efter augusti, men uppföljningen efter augusti visar att många aktiviteter pågår enligt plan och nås innan årets slut.

Revisorerna har i ärende RS/432/2024 uttryckt oro för regionens ekonomiska situation. En redogörelse för en långsiktigare plan att återställa ekonomin återfinns på sidan 32 i rapporten om Balanskrav och Synnerliga skäl.

Regionstyrelsens delårsrapport
En fördjupad rapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter augusti en negativ avvikelse mot budget med 105 miljoner kronor, vilket främst beror på högre personalkostnader och IT-kostnader, samt en negativ avvikelse avseende budgeterade riktade bidrag som i stället avsåg generella bidrag och redovisas i finansen. Helårsprognosen bedöms bli -159 miljoner kronor.

Totalt har Regionstyrelsen 38 uppdrag och 23 kortsiktiga nyckeltal att arbeta med och redovisa i delårsrapporten per augusti. Den samlade bilden av måluppfyllelsen för alla uppdrag och nyckeltal bedöms som delvis uppfyllda.

Övriga nämnders rapporter
Delårsrapporterna per augusti 2024 för regionala utvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden visar att regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden hade en positiv ackumulerad budgetavvikelse per augusti medan hälso- och sjukvårdsnämnden redovisade negativa ekonomiska resultat. Regionala utvecklingsnämndens nettokostnadsavvikelse mot budget uppgick till +9 mkr. För kollektivtrafiknämnden var avvikelsen +7 mkr. Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetavvikelse för nettokostnader uppgick till -227 mkr. Avvikelsen fördelas på en intäktsökning på 36,9 mkr och en kostnadsökning på 263,7 miljoner kronor.

Resultatförbättrande åtgärder
Arbete pågår med resultatförbättrande åtgärder för en ekonomi i balans inom regionstyrelsen och nämnderna. Under årets inledande månader har regiondirektör också vidtagit åtgärder som berör samtliga verksamheter, däribland beslut om anställningsstopp och inköpsstopp. En uppföljning av de beslut som fattats redogörs i rapporten, åtgärderna har hittills gett en besparingseffekt om totalt 60 miljoner kronor. 

På regionfullmäktiges sammanträde 18 juni 2024 behandlades begäran från hälso- och sjukvårdsnämnden om att tillskjuta extra medel 2024. Regionfullmäktige beslutade följande:

a. Hälso- och Sjukvårdsnämndens förslag om att regionfullmäktige ska tillskjuta ytterligare medel till hälso- och sjukvårdsnämnden 2024 för att klara en ekonomi i balans avslås.

b. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska fortsätta arbetet med kostnadsminskande åtgärder och redovisa effekterna och resultaten av detta arbete till regionfullmäktige i samband med delårsrapporten per augusti. I arbetet med åtgärder ska nämnden avväga de krav som ställs på utbudet mot vad som måste upprätthållas och vilken ambitionsnivå som är realistisk.

c. Utifrån sitt uppdrag att ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs och att uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling och ekonomiska ställning får regionstyrelsen i uppdrag att särskilt följa hälso- och sjukvårdsnämndens arbete.

Hälso- och sjukvårdsnämnden redogör i nämndens delårsrapport för resultatförbättrande åtgärder. Dessa återfinns även i Region Jämtland Härjedalens delårsrapport. Sammantaget har beslutade åtgärder per 31 augusti gett en samlad effekt med 50 miljoner kronor. Då andra poster, främst vårdpersonal, samtidigt har ökat i takt med fler egna anställda har åtgärderna inte gett resultat på sista raden. Utfallet mot budget är fortfarande kraftigt avvikande och nämnden lämnar fortsatt en helårsprognos på -300 mkr.

Trots omfattande arbete med kostnadsminskningar som har gett positiva effekter under året bedömer nämnden att det inte är realistiskt att återställa underskottet under 2024. Nämnden har i tjänsteskrivelse inför nämnden 26 september föreslagit regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att tillåta att hälso- och sjukvårdsnämnden går med underskott under 2024.

Regionstyrelsen har också beslutat om åtgärder som börjat ge effekt men som på grund av ökade kostnader inte är tillräckliga för att återställa regionstyrelsens underskott.

Region Jämtland Härjedalen har liksom de flesta andra regioner i Sverige ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. I en tid av ekonomiska svårigheter behöver regionstyrelsen och nämnderna avväga de krav som ställs på utbudet mot vad som måste upprätthållas och vilken ambitionsnivå som är realistisk. Fortsatt arbete med såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder krävs för att minska kostnadsutvecklingen. Samtidigt kräver de utmaningar organisationen står inför att påbörjat omställningsarbete fortsätter. Effektivisering och utveckling av nya arbetssätt är nödvändigt. Region Jämtland Härjedalen har fortsatt stora utmaningar under kommande år. Den långsiktiga planeringen pekar på att omfattande investeringar krävs för att utveckla arbetsmiljö, vårdkvalitet och länet i stort. De negativa konsekvenserna av tillfälligt stora neddragningar i verksamheten som skulle krävas för att nå en ekonomi i balans 2024, bedöms bli större än de kortsiktiga ekonomiska vinsterna.

Enligt regionfullmäktiges beslut om åtgärdsplaner pågår arbete i regionstyrelsen och nämnderna med att färdigställa dessa inför att deras respektive planer för 2025 ska fastställas under oktober. Planerna kommer sedan att återredovisas till regionfullmäktige. Styrelsen kommer också att under 2024 fortsätta följa nämnderna genom särskilda åtgärder och vid behov avisera ytterligare åtgärder.

Bedömningen efter regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapporter per augusti är dock att det inte är realistiskt att återställa upparbetade underskott under innevarande år. Eftersom regionen går med kraftiga underskott totalt sett, så finns inte heller under hösten några medel att tillskjuta eller omfördela mellan styrelsen och nämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen bör tillåtas gå med underskott 2024.

Region Jämtland Härjedalen har i bred samverkan med länets aktörer tagit fram en målbild för hur Jämtlands län ser ut år 2050. I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ”Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i” (RUN/515/2018) beskrivs denna målbild. Strategin fastställdes av regionfullmäktige i februari 2021, § 21.

Ambitionen med RUS är att den ska vara sektorsövergripande. För att nå den önskade målbilden för 2050 behövs det ett bredare grepp över fler politikområden där RUS är den gemensamma vägvisaren för en önskad framtid i länet. Enligt förordningen (2017:583) ska den regionala utvecklingsstrategin innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. För att konkretisera Region Jämtland Härjedalens mål och prioriteringar för arbetet inom det regionala utvecklingsansvaret fastställde regionfullmäktige därför i februari 2021, § 22, dokumentet Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen 2021–2050 (RUN/516/2020). Resultatredovisning av det regionala utvecklingsarbetet som Region Jämtland Härjedalen lämnar till regeringen årligen, grundar sig på dessa mål och långsiktiga prioriteringar. I andra kärnverksamheter inom Region Jämtland Härjedalen finns mål och prioriteringar som också bidrar till RUS målbild 2050.

Styrdokumentet för det regionala utvecklingsansvaret har nu setts över med ambitionen att binda samman den nationella strategin, Nationell strategi för hållbar utveckling i hela landet 2021–2030, med regionala politiska prioriteringar. Förslagen på de långsiktiga mål och prioriteringarna nedan är bättre synkroniserade med den nationella strategin som är vägledande för inriktningen av den regionala utvecklingsstrategin. Den nationella strategin är också styrande för användningen av de statliga medlen från anslag 1:1 Regional utveckling.

Långsiktigt mål föreslås även fortsatt vara Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet. Politiken ska främja en hållbar strukturomvandling och utveckling av länets näringsliv samt bidra till att lösa en rad samhällsutmaningar.

De långsiktiga prioriteringarna föreslås vara:

• Likvärdiga möjligheter till platsutveckling i hela länet

• Kompetensförsörjning och kompetensutveckling i hela länet

• Innovation och förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela länet

• Tillgänglighet i hela länet genom digital kommunikation, fysisk infrastruktur och hållbar mobilitet

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-10-01 § 155 och tillstyrker nämndens förslag.

I Jämtlands län råder politisk enighet om att skapa samhälleliga förutsättningar för att nå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta synliggörs i att region och kommuner har kraftsamlat kring en länsgemensam folkhälsopolicy som ska utgöra grunden till länets samlade folkhälsoarbete. För att möjliggöra Folkhälsopolicyns intentioner har ett rådgivande politiskt nätverk, Folkhälso-Z, etablerats.

Den nuvarande Folkhälsopolicyn gäller för perioden 2020–2024, revideringen inför 2020 föregicks av en dialogprocess och möten inom Folkhälso-Z. Den 30 mars 2020 beslutade Regionens samverkansråd att lämna över förslag till Folkhälsopolicy 2020 – 2024 till Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner.

I slutet av senaste mandatperioden och i uppstarten av innevarande mandatperiod har tidigare och nuvarande deltagare i Folkhälso-Z diskuterat nätverkets funktion. Därtill fick landets länsstyrelser under 2022 ett uppdrag att stödja den regionala implementeringen av folkhälsopolitiken, där en del var att genomföra en kartläggning av den regionala och lokala aktörskartan samt behov inom folkhälsoområdet. Uppdraget genomfördes i samverkan med regionens Folkhälsoenhet genom kommundialoger i länets samtliga kommuner samt i gemensamt arbete med kommuners folkhälsosamordnare.

Resultat från ovan nämnda dialoger har belyst ett antal utvecklingsområden kopplat till länets folkhälsoarbete. Dessa går att sammanfatta inom områden som rör roller, mandat och strukturer för samverkan, beslut och genomförande såväl som behov att öka kunskapen om folkhälsopolitiken och förutsättningarna för metodutveckling inom området. Mot bakgrund av detta leder Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen Jämtlands län ett fortsatt arbete för att under året ta fram förslag på struktur för länets fortsatta folkhälsoarbete.

Då folkhälsopolicyn ska ses som ett grundläggande dokument för ett samlat folkhälsoarbete i länet bör ett ställningstagande om eventuell revidering inte föregå resultatet av ovanstående process.

Folkhälso-Z behandlade ärendet 2024-05-13 och föreslår Regionens samverkansråd att rekommendera Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att Folkhälsopolicy för Jämtlands län förlängs till och med 2025.

Regionens samverkansråd behandlade ärendet 2024-05-27 § 32 och rekommenderar Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att Folkhälsopolicy för Jämtlands Län förlängs till och med 2025.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen är en av regionens policyer. Den presenterar och beskriver Region Jämtland Härjedalens ambition och arbete med regionens offentliga konstsamling. Arbetet syftar till att säkra den offentliga konstsamlingens kulturella och ekonomiska värde samt utveckla och stärka den demokratiska rättigheten att alla invånare ska ha tillgång till konst och kultur.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen baseras på Region Jämtland Härjedalens kulturpolitiska vision och innehållet bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen följs. Policyn ligger till grund för styrdokumentet Riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst.

En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument pågår med anledning av ny mandatperiod från 1 januari 2023. En arbetsgrupp från Bildkonsten inom verksamhetsområde Kultur och bildning har under hösten 2023 arbetat fram ett förslag till revidering av Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen (RUN/564/2017) som fastställdes av regionfullmäktige under 2019. Genom revideringen har innehållet förtydligats samt disponerats om något för att bättre överensstämma med regionens struktur för styrdokument. Skrivningen om armlängds avstånd som har tillkommit i punktlistan syftar till att värna och säkerställa konstnärligt innehåll och konstnärlig frihet. Vidare har Region Jämtland Härjedalens tillämpning av enprocentregeln förtydligats och uppdraget kring konsten har kopplats till regionens arbete kring omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet den 14 maj 2024, § 67, och beslutade att föreslå regionfullmäktige att anta förslag till reviderad Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen.

Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 19 juni 2024, § 89, att återremittera ärendet till regionala utvecklingsnämnden för att utreda vilken demokratisk rättighet som säger att alla ska ha tillgång till konst och kultur samt en motivering varför en konstpolicy ska breddas och gälla kultur och inte enbart konst.

Skälen för återremissen adresseras i PM Konstpolicy, daterad 2024-08-29. Utredningen har inte föranlett någon förändring i förslaget till reviderad policy.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-10-01 § 156 och tillstyrker nämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalens miljöpolicy beskriver grundläggande värderingar, ambition och viljeriktning för miljöarbetet. Med anledning av regionstyrelsens beslut 2024-08-27 § 123 att avsluta regionens EMAS-registrering (RS/477/2024) behöver en mindre justering göras i miljöpolicyn där EMAS-registreringen stryks. Ingen annan ändring i policyn föreslås.

Följande mening ändras:
Regionens miljöledningssystem är sedan 2004 certifierat enligt ISO 14001 och EMAS-registrerat med kravet att regionen efterlever standardens krav samt de åtaganden som miljöpolicyn ställer.

I samband med Regionstyrelsens uppföljning av långsiktig utvecklingsplan miljö och Miljöbokslut 2023 den 29 maj (RS 105/2024), beslutade styrelsen att ge regiondirektören i uppdrag att se över nuvarande dokumentstruktur för det interna miljöarbetet. Region Jämtland Härjedalens långsiktiga styrdokument för det interna miljöarbetet har sedan 2013 varit Långsiktig utvecklingsplan för miljö (RS/123/2019, hädanefter LUP miljö) som löper över en tolvårsperiod. Syftet med LUP miljö har varit att utgöra ett underlag för vilka mål och aktiviteter som bör prioriteras in i aktuella regionplaner.

Utifrån den översyn av dokumentstrukturen som har påbörjats, kan det konstateras att LUP miljö inte fyller optimal funktion som underlag och det har identifierats ett antal punkter som ligger till grund för detta. Preciserade etappmål (dvs där målvärde finns specificerat) saknas inom 4 av 8 fokusområden, Utifrån målbild arbetssätt (som kan sägas beskriver ett önskvärt arbetssätt, viljeinriktning) är det svårt att avgöra vad som ska åstadkommas när preciserat etappmål saknas samt är det oklart hur prioritering ska göras av drygt 40 åtgärder som ska genomföras någon gång under en 12-årsperiod.

Sammantaget är det svårt att få en överblick över vilka mål och målvärden som finns, vad som ska göras och hur det följs upp över tid. Kopplingen till hur regionens interna miljöarbete bidrar till Agenda 2030 skulle också kunna framgå tydligare.

Behovet av ett långsiktigt styrdokument som bilder ihop regionens miljöpolicy och regionplan och budget kvarstår, och ett nytt dokument för det interna miljöarbetet behöver därför tas fram. Det innebär att inför planperiod 2026–2028 behöver arbete ske parallellt med att ta fram ett nytt dokument och samtidigt arbeta med målformuleringar för 2026 utifrån nya förutsättningar.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 15 januari 2015 § 37, beslutade regionfullmäktige att anta Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015). På regionfullmäktiges sammanträde den 12 april 2016 § 56, beslutade fullmäktige om reviderad version av Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015). Den 25 november 2015, § 145, beslutade fullmäktige om Varumärkespolicy (RS/1384/2015). Utifrån att regionstyrelsen ansvarar för att ta fram övergripande styrdokument och hålla dem aktuella initierades en översyn av ovan nämnda styrdokument under 2023.

Ett förslag till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen har upprättats. Förslaget är en samlad strategi av tidigare Varumärkespolicy (RS/1384/2015) och Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015). I förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen beskrivs bland annat vision och kärnvärden för Region Jämtland Härjedalens varumärke, som tidigare tog sig till uttryck i Varumärkespolicy (1384/2015).

Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015) finns inte upprättad eller beslutad som något styrdokument, istället tar sig innehållet i Modervarumärkesstrategin till uttryck i PowerPoint-bilder. För att skapa enhetliga styrdokument i hela organisationen har innehållet i den tidigare Modervarumärkesstrategin setts över och vävts in i förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen.

Därtill har Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015) setts över. Delar av den Grafiska profilen som kräver politiska beslut har lyfts in i förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen. Därför föreslås Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015) upphöra att gälla som politiskt styrdokument. Resterande delar av dokumentet föreslås hanteras som tillämpningsanvisning på tjänstepersonsnivå.

Föreslagen Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen ska vara ett stöd i arbetet med att bedriva ett långsiktigt arbete och den ska ytterst bidra till att skapa en trovärdig, tydlig och attraktiv bild av Region Jämtland Härjedalen.

Varumärkesstrategin ska göra det möjligt för olika typer av verksamheter att kommunicera på ett effektivt sätt med utgångspunkt från målgruppernas behov. Strategin ska borga för god kvalitet, samordning, effektivitet och tydlighet i varumärkesarbetet.

Ett starkt varumärke är välkänt, tydligt och positivt laddat. Målsättningen med varumärkesarbetet är att skapa förutsättningar för att Region Jämtland Härjedalen ska bli så synligt och tydligt som möjligt i syfte att skapa attraktivitet.

Beslut om undantag från Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen beslutas av regionstyrelsen.

Ärendet behandlades av regionfullmäktige i 2023-11-28 § 138 och blev då återremitterat för att se över de styrande dokument som relaterar till varumärkesstrategin och för att se över strategin utifrån regionens ansvar som samisk förvaltningsmyndighet. En översyn av styrdokumenten har gjorts och ett förslag till ny logotyp som kompletterats med namnet på sydsamiska har tagits fram.

Ärendet behandlades igen vid regionfullmäktiges sammanträde 2024-06-18—19 § 90 och blev återigen återremitterat genom en minoritetsåterremiss för att utreda möjligheten att lägga till Fristående varumärke med regionens logotype som garant.

Efter återremissen har möjligheten att lyfta in fler varumärken i varumärkesstrategin setts över och bedömningen är att inte göra några justeringar i nuvarande strategi. Förslaget innebär en omfattande förändring i nuvarande strategiska inriktning – något som går emot rekommendationen från det arbete som gjordes tillsammans med några av Sveriges ledande varumärkesexperter i samband med regionbildningen.

Att likställa och driva fler varumärken på samma nivå försvårar byggandet av en gemensam kultur och stärker vi-och-dom-känslan inom organisationen. Det skulle också innebära att våra invånare får svårare att se vilka verksamheter deras skattepengar finansierar. Därtill är det kostsamt att bygga och driva varumärken – både i form av personella resurser och i form av marknadsföringsmaterial, webbsidor m.m.

Nuvarande strategi möjliggör fortfarande att verksamheter, där det bedöms motiverat, kan driva sitt eget varumärke men det ska då föregås av en utredning och konsekvensanalys.

Almi Företagspartner Mitt AB ägs av Region Jämtland Härjedalen (24,5%), Region Västernorrland (24,5%) samt Almi AB (51%). Totalt finns det 16 regionala Almi-bolag i Sverige, som alla samägs av Almi AB och respektive regioner.

Under de senaste åren har den administrativa bördan och rapporteringskraven på finansiella institut som Almi ökat markant, vilket lett till stora kostnadsökningar. En bidragande faktor som driver ökade kostnader är det stora antalet regionala Almi-bolag. Även om strukturer och rutiner i stor mån är desamma för samtliga bolag, krävs fortfarande separata årsredovisningar, stämmor, styrelser, riskanalyser mm. Det har därmed funnits en önskan från Almi AB att minska ner antalet regionala bolag.

Almi AB initierade därför en dialog med samtliga regioner under hösten 2023, för att diskutera en konsolidering av Almi-bolagen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har fört regionernas gemensamma talan i förhandlingarna, och de regionala utvecklingsdirektörerna har i hög utsträckning varit inblandade.

Utkomsten av förhandlingarna har resulterat i att dagens 16 regionala Almi-bolag minskas ner till åtta regionala bolag. Den nya bolagsindelningen ska följa Sveriges åtta NUTS 2-områden. För Region Jämtland Härjedalen innebär detta ingen förändring i ägarstruktur eller områdesindelning, då vårt regionala bolag Almi Företagspartner Mitt AB är ett av få bolag inom Almi AB som redan idag följer NUTS 2-indelningen.

Det finns dock ett antal förändringar som även påverkar Region Jämtland Härjedalen, kopplat till uppdatering av styrdokumenten av Almi Företagspartner Mitt AB. Samtliga regionala bolag ska framgent ha likalydande styrdokument, något som inte är fallet i dagsläget.

Tre nya versioner av styrdokument har tagits fram: ägaranvisning, bolagsordning och samverkansavtal. Utöver mer administrativa uppdateringar i formuleringar, är det några specifika ändringar som är värda att notera:

• Styrelsens storlek ändras från lägst fyra (4) ledamöter och högst nio (9) ledamöter utan suppleanter, till lägst tre (3) och högst tio (10) ledamöter och lägst två (2) och högst sex (6) suppleanter.
• Region Jämtland Härjedalen har idag två ordinarie styrelseledamöter i styrelsen. Framöver kommer Region Jämtland Härjedalen ha rätt att nominera en styrelseledamot och en suppleant till styrelsen utifrån följande skrivning i samverkansavtalet:
  ”Bolagets styrelse ska bestå av x ledamöter, vilka utses av bolagsstämman. Hälften av styrelseledamöterna nomineras av moderbolaget och en av dessa ledamöter ska vara styrelsens ordförande. Resterande styrelseledamöter nomineras av den eller de regionala ägarna. Den eller de regionala ägarna har rätt att nominera en styrelseledamot vardera och en av dessa ska vara styrelsens vice ordförande. Om en regional ägare innehar en ägarandel över 25 % kan det innebära en rätt för den regionala ägaren att nominera en ytterligare styrelseledamot, det vill säga totalt två styrelseledamöter. Bolagets styrelse ska vidare bestå av x suppleanter, vilka utses av bolagsstämman. Moderbolaget har rätt att nominera en suppleant och den eller de regionala ägarna har rätt att nominera en suppleant vardera. Suppleant får endast tjänstgöra istället för den ordinarie ledamot som nominerats av samma part som nominerat suppleanten. Suppleant kan närvara digitalt utan rätt att delta i diskussion och beslut vid de styrelsemöten där ordinarie styrelseledamot närvarar.”
• Arvode och kostnad för lekmannarevision behöver framöver bekostas av de regionala ägarna, dvs Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland. Idag bekostas lekmannarevisionen av Almi Företagspartner Mitt AB. Kostnaden varierar mellan olika år, men ett riktmärke är ca 50 000 kronor per år. Regionerna har inte juridisk möjlighet att välja bort lekmannarevisionen, enligt information från Revisionskontoret. Förslagsvis delas kostnaden för lekmannarevisionen lika mellan Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland.

Ovanstående frågor har diskuterats i de nationella förhandlingarna mellan SKR och Almi AB, och möjligheten att ändra punkten om exempelvis kostnad för lekmannarevision bedöms som mycket låg. Förslaget är därför att godkänna samtliga föreslagna ändringar i styrdokumenten.

Det nya samverkansavtalet träder i kraft så fort det är godkänt och undertecknat av samtliga parter. Ny bolagsordning och ägaranvisning kommer att fastställas på Almi Företagspartner Mitt AB:s bolagsstämma under våren. Ny styrelse kommer att även den att utses stämman. Nominering av styrelseledamot samt ersättare utifrån den nya sammansättningen kommer att ske på regionfullmäktiges sammanträde i november.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-10-01 § 160 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har sedan många år samarbetat om resor inom särskild kollektivtrafik. Formerna för detta har reglerats i samarbets- och uppdragsavtal sedan 2008. Nuvarande avtal (Samarbetsavtal och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik och anropsstyrd allmän kollektivtrafik i Jämtlands län, RUN/455/2018) fastställdes 2018. Avtalen har nu setts över och förslag till reviderade avtal har tagits fram. Avtalen har reviderats främst med anledning av förändrad taxa för den allmänna kollektivtrafiken, som i sin tur gör att färdtjänsttaxan framgent står på egna ben frikopplat från kollektivtrafiktaxan. Några andra smärre förändringar är även gjorda:

• Revidering av vem/ vilka som fattar beslut om färdtjänsttaxan
• Förtydligande av text kring förlängning av samarbets- och uppdragsavtalet
• Förtydligande av parts ekonomiska ansvar vid förtida utträde ur avtalet
• Inaktuell viktning av resor justeras till den sen länge gällande nyckeln i parternas ekonomiska ansvar.

Förslag till reviderade avtal har förankrats med parterna vid samrådsmöte den 8 maj. Samtliga parter behöver fatta beslut om revideringarna och skriva under avtalen under hösten 2024 så att de reviderade avtalen kan träda i kraft 1 januari 2025. Regionens samverkansråd behandlade förslag till nya avtal vid sitt sammanträde den 26 augusti,
§ 42, och beslutade då att rekommendera Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att godkänna reviderade Samarbetsavtal och uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik och anropsstyrd allmän kollektivtrafik i Jämtlands län.

Avtalen innebär att Region Jämtland Härjedalen i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) ges i uppdrag att samordna kollektivtrafiken i länet genom gemensam upphandling av trafikutövare för olika resor (exempelvis färdtjänst, skolskjuts, sjukresor, närtrafik, linje- och anropsstyrd linjetrafik), och att alla förbeställda resor bokas genom en beställningscentral.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-10-01 § 161 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Norrtåg AB, med säte i Umeå, är ett samägt bolag och ägs med 25 procent vardera av

• Region Västerbotten

• Region Jämtland Härjedalen

• Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet

• Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län

Verksamheten finansieras av regionerna i de fyra nordligaste länen tillsammans med staten. I konsortialavtal mellan ägarna framgår det hur kostnader och intäkter för trafiken skall fördelas mellan delägarna och dess ansvar att säkerställa fortsatt verksamhet.

Norrtåg AB står inför ekonomiska utmaningar, främst orsakade av en övergång till produktionsavtal och betalning av en stor skuld till aktieägarna i april 2023. Denna situation har resulterat i en försämrad likviditet, vilket har skapat en obalans mellan bolagets inkomster och utgifter. Denna obalans förvärras av kommande kostnader förknippade med byte av biljettsystem. För att hantera dessa utmaningar och säkra ett stabilt kassaflöde har bolaget utforskat flera alternativ för finansiellt stöd.

Trots att Norrtåg ABs budget balanserar till nollresultat, är det tydligt att variationer i kassaflödet över tid skapar ekonomiska utmaningar. En detaljerad analys visar att bolagets inkomster inte täcker de periodvisa utgifterna, särskilt under månaderna april, juni och september.

För att stabilisera likviditeten och minska ekonomiska risker, behöver Norrtåg AB en checkräkningskredit på 30 000 000 kr. Villkor: Löptid 12 månader, med årlig förlängning.

Denna kredit skulle möjliggöra hantering av kassaflödets variationer och bidra till en stabilare ekonomisk grund under perioder av lägre inkomster. Banken kräver ett borgensåtagande från samtliga ägare med ett belopp på 7 500 000 kr per Borgensman. Ett borgensåtagande är nödvändigt för att säkerställa att Norrtåg kan hantera sin likviditetsrisk och upprätthålla ett tillförlitligt kassaflöde gentemot leverantörer och ägare.

Ingen borgensavgift tillkommer enligt Riktlinje för borgensåtagande RS/45/2022, då lånevillkoren är marknadsmässiga räntevillkor. Risken för detta borgensåtagande är relativt hög då inga tillgångar finns i bolaget och det egna kapitalet endast uppgår till 2 miljoner kronor. Enligt kreditbedömning av extern part får bolaget låna max 2 miljoner kronor vilket är samma summa som det egna kapitalet uppgår till.

1. Regionens revisorer: Fyllnadsval av revisor för perioden fram till och med 2027-03-30 i stället för Bernt Söderman (C) som avsagt sig uppdraget.

2. Almi Företagspartner Mitt AB: Fyllnadsval av lekmannarevisor för perioden fram till och med april 2027 i stället för Bernt Söderman (C) som avsagt sig uppdraget.

3. Landstingsbostäder i Jämtland AB: Fyllnadsval av vice ordförande perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Daniel Hillbom (M).

4. Bostadsrättsföreningen Torvalla centrum: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Daniel Hillbom (M).

5. Bostadsrättsföreningen Åkerärtan: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Daniel Hillbom (M).

6. Norrlands nätverk för Musikteater och Dans: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Björn Hammarberg (M).

7. Norrlands nätverk för Musikteater och Dans: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Robert Hamberg (M) som avsagt sig uppdraget.

8. Hälso- och sjukvårdsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Per Svee (M) som avsagt sig uppdraget.

9. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12- 31 i stället för Jan Lehman (V) som avsagt sig uppdraget.

10. Patientnämnden: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12- 31 i stället för Andreas Karlsson (C) som avsagt sig uppdraget.

11. Kollektivtrafiknämnden: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Susanne Pettersson Graff (S) som avsagt sig uppdraget.