Möte 2021-04-14

För att begränsa risken för smittspridning genomförs regionfullmäktiges sammanträde digitalt med samtliga ledamöter utom presidiet på distans.

Allmänheten, media, revisorer och icke tjänstgörande ersättare uppmanas att följa fullmäktiges sammanträde via webbsändningen.

https://www.regionjh.se/politikdemokrati/politiskorganisation/sammantradenochmoteshandlingar/regionfullmaktigeswebbsandning.4.25b4d7ab1555006925cfcb2.html  

Tid för justering 23 april kl. 10.00

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

Diana Lindström (S) avsäger sig den 8 mars 2021 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 22 mars 2021 att Johnny Jonsson (S) utses till ersättare i Diana Lindströms ställe.

1. Medborgarförslag om att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS- livräddare (RS/182/2021) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

2. Medborgarförslag om att första linjen för barn och ungdom med psykiskt dåligt mående ska vara elevhälsan samt psykosociala enheten på hälsocentralen (RS/251/2021) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

3. Medborgarförslag om Regional skogsstrategi (RS/249/2021) fördelas till regionala utvecklingsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

-----------

4. Motion från Ann-Marie Johansson (S) om att stoppa ersättningen till nätläkare (RS/317/2021) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

- Granskning av målstyrning (RS/783/2020)
- Granskning av bokslutsprocessen (RS/852/2020)
- Granskning av FoUU-projekt (RS/33/2021)

Enligt arbetsordningen för regionfullmäktige ska fullmäktige årligen besluta när ordinarie sammanträden ska hållas. Regionfullmäktige föreslås sammanträda vid sex tillfällen under 2022, februari, april, juni, oktober, november och december, sammanlagt 10 sammanträdesdagar.

År 2022 är ett valår och ny mandatperiod börjar från och med 15 oktober. Sammanträdesplanen behöver därför anpassas efter det.

Sammanträdet i oktober föreslås ligga tidigare än vanligt så att nuvarande regionfullmäktige kan behandla delårsbokslutet.

Första sammanträdet för nyvalda fullmäktige föreslås till 15 november då val av revisorer, presidium och valberedning genomförs och regionplan med budget fastställs.

Enligt KL 11 kap 10 § ska budgeten fastställas av fullmäktige före november månads utgång. De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. Enligt styrmodellen för Region Jämtland Härjedalen ska regionplanen med budget fastställas i oktober men vid valår måste detta ändras till november.

Val till styrelsen, nämnderna och övriga organ föreslås till 7 december.

Sammanträdestiderna är kommunicerade med länets kommuner och kommer att stämmas av mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2022 när dessa är klara. En revidering av tiderna kan eventuellt behövas.

I samband med regionstyrelsens uppföljning av regionens samverkansråd i augusti 2018, § 187, beslutades att regiondirektören fick i uppdrag att tillsammans med regionens samverkansråd se över samverkansrådets roll i förhållande till övriga samverkansformer mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner samt samverkansrådets roll och sammansättning i förhållande till övriga nämnder inom organisationen. Utifrån detta beslutade regionens samverkansråd i december 2018, § 67, att en översyn av regionens samverkansråds reglemente skulle initieras under hösten 2019.

Samverkansrådet har därefter diskuterat samverkansrådets roll och syfte och gällande reglemente vid ett antal tillfällen, och vid rådets sammanträde den 6 oktober 2020, § 55, beslutades att ge rådets ordförande och vice ordförande i uppdrag att ta fram ett förslag till reviderat reglemente för regionens samverkansråd.

Nuvarande reglemente arbetades fram av styrgruppen för Region 2015 under våren 2014, och fastställdes av landstingsfullmäktige i april samma år (§ 78, LS/185/2014). Samverkansrådet sammanträdde första gången den 16 februari 2015. Reglementet har inte reviderats sedan rådet inrättades.

Regionens samverkansråd behandlade förslag till reviderat reglemente för regionens samverkansråd vid sitt sammanträde den 7 december 2020, § 77, och beslutade då att rekommendera Region Jämtland Härjedalen att fastställa det reviderade reglementet i enlighet med förslaget.

I Regionplan 2021-2023 har Regionfullmäktige beslutat: ”I linje med primärvårdens uppdrag att arbeta hälsobefrämjande ska Hälsosamtal införas från 2021. Det blir ett viktigt inslag i det sjukdomsförebyggande arbetet, för tidig upptäckt av sjukdom och som en åtgärd som kan bidra till jämlik hälsa i befolkningen.” Regionfullmäktige har också avsatt 4 miljoner kronor för detta ändamål.
Därefter har Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden i sina verksamhetsplaner angett mål där det framgår att hälsosamtalen ska driftsättas under 2021.

En utredning har nu gjorts som beskriver vad som krävs för att kunna verkställa detta. Den tidplan som anges är att ett IT-verktyg ska finnas andra kvartalet 2021, utbildning för utförarna ska ske under sommaren och hösten och driftstart för riktade hälsosamtal för medborgarna ska ske i oktober 2021. Vidare beskriver utredningen:

1. IT-verktyg för Hälsosamtal införs, förvaltas och utvecklas långsiktigt med en lösning baserad på befintlig funktionalitet och tidplan som innebär driftstart Q2 2021. Lösningen ska CE-märkas.

2. Ett successivt införande av hälsosamtalen ska ske så att en åldersgrupp, 40-åringar, kan erbjudas hälsosamtal senast 1 oktober 2021, och att övriga åldersgrupper enligt regionplanen 2021 införs under 2022.

3. Vid utformning av förfrågningsunderlag för Hälsoval 2022 ska uppdrag för succesivt införande av Riktade Hälsosamtal inarbetas liksom ersättningsnivå för uppdraget. Uppdrag till den särskilda politiska styrgruppen för vårdvalen bör få uppdrag att hantera detta.

4. Regionstyrelsen föreslås besluta om ersättningsnivå för de hälsosamtal som ska genomföras under 2021.

5. Under 2021 nyttjas det tilldelade anslaget på 4 miljoner till utvecklingskostnader, utbildningskostnader och personella resurser för att etablera riktade hälsosamtal och för ersättning för utförda hälsosamtal under hösten 2021.

Det regioninterna Politiskt råd för folkhälsa fick 2021-02-26 föredragning av beslutsunderlag och förslag till regionstyrelsens beslut. Rådet är nöjda med underlag och förslag till beslut, men gav medskick att även patientavgift för 2021 behöver fastställas. De föreslår att det ska vara avgiftsfritt för att erbjudandet om hälsosamtal ska kunna nå alla, men att den politiska styrgruppen för hälsovalet också får ge förslag på patientavgift för 2022 och framåt utifrån uppdragets utformning och storleken på ersättningen till utförarna.

En analys av frågan om patientavgift har gjorts och ligger med som beslutsunderlag.

Regionstyrelsen beslutade 2021-03-23--24 § 43 för egen följande:
a. De förslag som presenteras i utredning om införande av Hälsosamtal godkänns.
b. Regionstyrelsen ger den särskilda politiska styrgruppen för vårdvalen uppdrag att vid utformning av förfrågningsunderlag för Hälsoval 2022 ska uppdrag för succesivt införande av Riktade Hälsosamtal inarbetas liksom ersättningsnivå för uppdraget.
c. Ersättning för genomförda hälsosamtal under 2021 ska vara 1000 kr per genomfört hälsosamtal.
d. Det regioninterna rådet för folkhälsa ska löpande ges information om arbetet med införande av Riktade hälsosamtal och vilka resultat som uppnås.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

1. Interpellation från Margareta Winberg (S) om patientsäkerheten vid Östersunds sjukhus (RS/306/2021)

2. Fullmäktigefråga från Jenny Sellsve (S) om medicinsk äldrevård (RS/309/2021)

3. Fullmäktigefråga från Martine Eng (S) om bemanning på ambulanserna (RS/310/2021)

4. Fullmäktigefråga från Ronny Karlsson (SD) om antal patienter på IVA (RS/311/2021)

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 8 april kl. 13.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Frågeställaren har möjlighet att delta antingen digitalt eller fysiskt.

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, skickas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Enligt arbetsordning för regionfullmäktige får allmänheten ställa frågor om årsredovisningen under det sammanträde som fullmäktige behandlar årsredovisningen.

I tillkännagivandet till sammanträdet ska tid och plats anges för behandlingen av frågorna. Frågorna ska behandlas innan fullmäktige behandlar årsredovisningen. Under frågestunden får förslag eller yrkanden inte förekomma.

Frågorna behöver inte lämnas in i förväg men kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se om det finns avsikt att delta. Frågeställaren har möjlighet att delta antingen digitalt eller fysiskt.

Regionens revisorer har inkommit med en årsredovisning för år 2020. De redovisar att de under året bedrivit verksamheten i huvudsak enligt beslutad revisionsplan och inom tilldelad budgetram. Revisorerna har granskat regionens verksamheter och fokus har varit på regionstyrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och interna kontroll. Granskningsarbetet har påverkats av den pandemi som pågått under 202 och vissa planerad vårdnära granskningar har ersatts av granskningar av administrativ karaktär inom bl.a. målstyrning, upphandling, projektredovisning och bokslutsprocess.

Deltagande i utbildningar har skett digitalt och konferenser har antingen skett digitalt eller ställts in. Sammanträden har hållits digitalt.

Revisionskontoret har under året tillsammans med revisionskontoren i regionerna Västernorrland och Västerbotten utvecklat ett program för kollegial kvalitetssäkring. Modellen innebär att kontoren granskar varandra utifrån fastställda kriterier och syftar till att säkerställa att det finns rutiner och processer så att revisionen bedrivs i enlighet med God revisionssed och Skyrevs rekommendationer.

Regionens revisorer redovisar ett överskott på 353 tkr för året. Det beror i huvudsak på minskade kostnader för utbildning, konferenser/seminarium, tjänsteresor samt minskat inköp av externa granskningsresurser.

Patientnämnden har inkommit med en årsredovisning för år 2020. De redovisar att verksamheten har arbetat intensivt för att anpassa och ställa om utifrån rådande läge och stora insatser har gjorts för att hitta digitala lösningar till att bedriva, upprätthålla och utveckla den utåtriktade verksamheten. Under året tog de emot 408 patientärenden, vilket är en minskning på 14 procent jämfört med föregående år. De områden problemen rör är synpunkter på vård och behandling (ca 40%), kommunikation mellan patient och vårdgivare samt vårdansvar och organisation. Ett femtiotal ärenden relateras till Covid-19 och berör nästan uteslutande konsekvenser och bieffekter av pandemin.

Antalet tillsatta stödpersonsuppdrag och ökat under året där ett utvecklat samarbete med område psykiatri ses som en förklaring.

Samtliga mål har uppnåtts och det ekonomiska resultatet uppgår till ett överskott på 99 tkr.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat 2020 blev positivt för första gången på många år och uppgick till 324 miljoner kronor, vilket var 224 miljoner kronor bättre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden var 53 miljoner kronor lägre jämfört med 2019, motsvarande en nettokostnadsminskning på -1,2 procent. Verksamhetens intäkter ökade med 436 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 54 procent. Av dessa avser 52 miljoner kronor vidarefakturering av patientintäkter, justeras intäkterna för denna post är ökningen 48 procent. Justerat även för intäkter från område Kollektivtrafik med 127 miljoner kronor så var ökningen 32 procent.

Bruttokostnaderna har under 2020 ökat med 383 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 7,4 procent. Justerat för tillkomna kostnader Kollektivtrafik med 244 miljoner kronor så var förändringen 138 miljoner kronor, 2,7 procent. Justerat även med 55 miljoner kronor för vidarefakturering, så var ökningen 1,6 procent, motsvarande 83 miljoner kronor.

2019 uppgick soliditeten till -34 procent och efter 2020 har soliditeten förbättrats något, till -15 procent. En amortering på 73 miljoner kronor skett hittills under året på de lån som fram till 2020 har tagits via Kommuninvest på totalt 433 miljoner. Totala lånebeloppet är efter amorteringen 360 miljoner kronor. Likviditeten förbättrades med 327,7 miljoner kronor till och med december.

Av de nitton strategiska verksamhetsmålen har endast ett strategiskt mål bedömts som otillfredsställande. Tre bedöms som tillfredsställande och femton som inte helt tillfredsställande. Av de tre finansiella målen har ett bedömts som tillfredställande, ett har inte uppnåtts och ett har bedömts inte helt tillfredställande.

Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål under 2020. Även om arbetet inom flera strategier har varit lyckade och delvis nått positiva resultat.

Region Jämtland Härjedalens revisorer granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom styrelsen och nämndernas verksamhetsområden. Revisorerna inkom den 31 mars 2021 med sin revisionsberättelse för år 2020 och revisionsrapport 2020 till regionfullmäktige. Revisorerna tillstyrker i revisionsrapporten att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för regionstyrelsen och nämnderna samt enskilda ledamöter i dessa organ. Men riktar en anmärkning mot regionstyrelsen då de anser att beredningen av regionplanen avseende nedskrivningen av det ackumulerade balanskravsunderskottet inte är i enlighet med lagstiftningens intentioner. Med anledning av att regionens revisorer riktar anmärkning mot regionstyrelsen och enligt 5:e kap 32 § KL har regionstyrelsen och de ledamöter och ersättare som tjänstgjort men avgått under 2020 givits möjlighet att inkomma med förklaring. Förklaringar har kommit från Regionstyrelsen och Socialdemokraterna.

Resultatet av granskningen
I revisionsberättelsen och revisionsrapporten redogör revisorerna för resultatet av granskningen. Revisorernas sammantagna bedömning för år 2020 är att regionstyrelsen delvis har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Bedömningen görs mot bakgrund av att regionstaben redovisar en negativ budgetavvikelse och att måluppfyllelsen är låg. Den interna kontrollen bedöms inte vara tillräcklig. Revisorerna anser att styrelsen brustit i sin beredning av regionplanen för 2021. De anser att de synnerliga skäl som regionstyrelsen hänvisar till avseende nedskrivning av det balanserade underskottet inte är i enlighet med lagstiftningens intentioner. Revisorerna saknar i beredningen av regionplanen en beskrivning av hur God ekonomisk hushållning uppnås genom denna nedskrivning av underskottet. Revisorerna anser att beskrivningen bör kopplas till riktlinjer för God ekonomisk hushållning, men regionen har inte fastställt några sådana riktlinjer. I revisionsrapporten framför revisionen också synpunkter på att fokus på regionstyrelsen löpande uppföljningar har varit på regionövergripande nivå och mindre på sitt eget förvaltningsområde samt att en återrapport på regionstyrelsens uppdrag till regiondirektör om att föreslå intäktsökningar och/eller kostnadsbesparande åtgärder med tillhörande konsekvensbeskrivningar saknas.

Summering av förklaringar

Regionstyrelsen
Regionstyrelsen behandlade ärenden om ansvarsprövningen på sitt sammanträde den 8 april 2021, § 33, där en förklaring till revisorernas påpekanden antogs.

Regionstyrelsen påtalar i svaret att Region Jämtland Härjedalen har haft ett balanserat underskott enligt balanskravet sedan 2008 och det ingående ackumulerade balanskravsresultatet för 2020 uppgick till -1 464 mkr. Årets resultat har påverkat balanskravsresultatet positivt med 336 mkr och det ackumulerade underskottet uppgår därefter till -1128 mkr. Ackumulerat balanskravsunderskott 2008-2017 uppgick till -1 007 mkr. Med hänsyn tagen till 2020 års positiva resultat återstår 671 mkr att återställa. Detta innebär att 2021 ska totalt 919 mkr återställas, 671 mkr från tidigare år samt underskott från 2018 på 248 mkr. Underskotten från 2019 behöver regleras under 2022, utifrån lagens krav om inom 3 år, medan tidigare underskott redan skulle ha reglerats. Regionstyrelsen anser att det förefaller orimligt att klara under ett år, men med de nya ekonomiska förutsättningarna finns möjlighet att kunna återställa underskottet på längre sikt.

Regionfullmäktige har i regionplan med budget 2021-2023, beslutat att göra en nedskrivning av underskottet i nivå med det negativa egna kapitalet per 2020-12-31. Synnerliga skäl åberopas i årsredovisning 2020 för att inte återställa det negativa balanskravsresultatet i sin helhet. Det negativa egna kapitalet uppgick efter årsbokslut 2020 till -401 mkr. En justering görs för att balanskravsunderskottet ska uppgå till motsvarande belopp. Efter nedskrivningen uppgår det ackumulerade balanskravsunderskottet till 401 mkr där 191 mkr ska återställas 2021 och 210 mkr ska återställas 2022. Men även här åberopas synnerliga skäl att återställa först år 2023 och 2025, utifrån en hållbar ekonomi på sikt. I takt med positiva resultat kommande år, ska återställande ske av balanskravsunderskottet i samma takt som det negativa egna kapitalet.

Regionstyrelsen hänvisar i sitt svar till den hemställan SKR lämnade till Regeringen i oktober 2020 om tillfälligt ändrad lagstiftning, Dnr 20/01302. I hemställan skriver SKR bland annat ”att kommuner och regioner inför kommande års troliga underskott, bör kunna åberopa synnerliga skäl för att inte återställa dessa underskott. Grunden för att åberopa synnerliga skäl behöver bygga på ett resonemang om god ekonomisk hushållning i det enskilda fallet.” Vidare påtalar regionstyrelsen att skattehöjning och förändring i kostnadsutjämningssystemet 2020 har skapat en större möjlighet att kunna driva verksamheten utan förlust. Det har även inneburit att budget och planer för kommande år ska gå med överskott och därmed succesivt återställa balanskravsunderskottet. Regionstyrelsen anser att om regionen fortsättningsvis klarar att ha ett överskott på cirka 90 miljoner kronor årligen bör totala balanskravet vara återställt efter år 2025.

Regionstyrelsen anser att den nedskrivning av det ackumulerade underskottet som regionstyrelsen föreslår i samband med beredningen av årsredovisningen för verksamhetsåret 2020 gör det möjligt att på rimlig sikt återställa ett positivt eget kapital om än inte i den takt som lagen föreskriver för återställande av balanserade underskott. Ett återställande enligt lagens krav skulle medföra att regionens verksamhet omedelbart skulle behöva skäras ned i en så stor omfattning att regionens uppdrag inte skulle kunna fullföljas. Det sist nämnda anser regionstyrelsen är tillräckligt för att föreslå fullmäktige att åberopa synnerliga skäl för att genomföra nedskrivningen av det ackumulerade underskottet.

Regionstyrelsen påpekar också att synnerliga skäl inte åberopades i beredningen, hösten 2020, av regionplanen för år 2021 utan görs nu i bredningen av årsredovisningen för 2020 när förslaget till plan för återställandet av tidigare underskott föreläggs fullmäktige. Styrelsen menar därför att revisorernas grund för att rikta anmärkning mot styrelsen saknas för revisionen av verksamhetsåret 2020.

Sist i svaret redogör regionstyrelsen för några av de utvecklingsarbeten som görs för att förbättra internkontrollen och processen med verksamhetsplanering, budget och uppföljning. Styrelsen anger också att de under 2021 ska anta ytterligare riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

Socialdemokraterna
Socialdemokraterna har till fullmäktiges presidium den 8 april inkommit med ett eget svar. Socialdemokraterna instämmer i revisorernas kritik om att styrelsen brustit i sin beredning av regionplanen för 2021. Socialdemokraterna anför i sitt svar att en nedskrivning av det ackumulerade underskottet är en mycket ovanlig åtgärd som kräver noggrann beredning och ett särskilt beslut i regionfullmäktige. Partiet anser att åtgärden endast nämns med ett par rader i Regionplan 2021-2023 och då inbakad i annan text. Socialdemokraternas ledamöter i Regionstyrelsen deltog inte i beslutet om regionplan utan lade fram ett eget förslag till regionplan direkt till regionfullmäktiges sammanträde.

Socialdemokraterna anser också att det även i förslaget till Årsredovisning 2020 var åtgärden helt inbakad i texten och förslaget till fullmäktige var endast att godkänna årsredovisningen för 2020. Socialdemokrater återger sitt yrkande från regionstyrelsens möte som också bifölls:

”Enligt KL 5 b § får Fullmäktige besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Rådet för kommunal redovisning lyfter att ett sådant åberopande särskilt bör göras av fullmäktige. Socialdemokraterna anser därför att Regionfullmäktige särskilt skall ta ställning till frågan om att åberopa synnerliga skäl. Detta istället för att denna principiellt viktiga fråga endast inryms som stycken i Regionplan respektive Årsredovisning.

Socialdemokraterna yrkar
Att Regionfullmäktige i särskilt beslut får ta ställning till frågan om att åberopa synnerliga skäl för att ej återställa det negativa resultatet.”

Presidiets bedömning
Regionens revisorer har i sin revisionsberättelse och revisionsrapport redogjort för de brister som regionstyrelsen och regionstyrelsens ledamöter och tjänstgörande ersättare uppvisat i sin ledning och styrning under verksamhetsåret 2020.

Presidiet ser positivt på regionstyrelsens arbete med att uppnå en långsiktig hållbar ekonomi. Region Jämtland Härjedalen befinner sig fortsatt i ett svårt ekonomiskt läge och fokus måste vara att minska kostnaderna, återställa det balanserade balanskravsunderskottet och stärka soliditeten.

Presidiet delar inte revisorernas kritik om beredningen av regionplan 2021 angående nedskrivningar av underskottet. Presidiet anser att detta inte är en del av beredningen av regionplan 2021 då beslutet tas av fullmäktige på ärende om årsredovisning 2020. Presidiet delar också regionstyrelsens uppfattning att en större omställning som den regionen står inför tar tid och att ett återställande av underskottet enligt lagens krav inte är rimlig. Presidiet tycker också att det finns anledning att påtala att det i nuvarande lagstiftning inte riktigt framgår vad som är ett synnerligt skäl att inte återställa underskottet i sin helhet. Som exempel kan nämnas Riksdagens proposition om God ekonomisk hushållning (2003/04:105) från 2004 som dagens reglering av balanskravet bygger på. Mycket har hänt med den kommunala och regionala ekonomin sedan dess. Enligt propositionen så får skatteintäkter, stadsbidrags- och utjämningssystemet inte utgöra synnerliga skäl. Presidiet anser att det är anmärkningsvärt då det idag utgör den största delen av regionens finansiering. Det finns också exempel på andra regioner, till exempel Dalarna, som hanterat underskottet på liknande sätt. Presidiet anser i övrigt att regionplanen i sin helhet uppfyller kraven enligt kommunallagen. 

Revisorerna har i granskningen framfört att det finns brister i regionstyrelsens interna kontroll 2020. Upprättandet och uppföljning av internkontroll planen har inte genomförts i enlighet med reglemente och tillämpningsanvisningar. Presidiet delar revisorernas kritik. Det som anges i svaret från regionstyrelsen stödjer denna kritik. En fungerande intern kontroll är av stor betydelse för att de av fullmäktige beslutade mål och ekonomiska ramarna som gäller för verksamheten följs. Styrelsen har ett övergripande ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig. Fullmäktiges presidium förväntar sig att regionstyrelsen genomför kraftfulla förbättringar i sitt arbete med intern kontroll och återkommer med en återredovisning av det arbetet till regionfullmäktige. 

Revisionsberättelsen
Regionens revisorer har överlämnat revisionsberättelsen för år 2020 för Region Jämtland Härjedalen och revisionsrapport 2020, Årets granskning av Region Jämtland Härjedalen till fullmäktige. Regionens revisorer har i revisionsberättelsen redovisat resultat av granskningen för år 2020.

Nämnder
För hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer revisorerna sammantaget att nämnden delvis har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt och att det finns brister i den interna kontrollen. Även de fördjupade granskningar som har genomförts under 2020 visar på brister i den interna kontrollen. Nämnden når ett resultat förenligt med budget men beslutade resultatförbättrande åtgärder har inte gett planerad effekt. Nämnden redovisar en låg måluppfyllelse.

För regionala utvecklingsnämnden bedömer revisorerna sammantaget att nämnden i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt men att det finns brister avseende nämndens interna kontroll främst avseende målstyrningen.

För patientnämnden, gemensamma nämnden för upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter, gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner och gemensamma nämnden för Närvård Frostviken bedömer revisorerna sammantaget att nämnderna i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att den interna kontrollen i allt väsentligt har varit tillräcklig.

Regionens revisorer tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för samtliga dessa nämnder.

Förbund
Samordningsförbundet
Revisorerna i Samordningsförbundet i Jämtlands län bedömer sammantaget att styrelsen i förbundet har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. De bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. De bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020.

Norra sjukvårdsregionförbundet
Revisorerna i Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF), tidigare Norrlandstingens regionförbund, bedömer sammantaget att direktionen i förbundet har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. De bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenlig med de finansiella mål och de verksamhetsmål och uppdrag som ställts upp. Revisorerna tillstyrker att direktionen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020.

Fullmäktiges presidiums bedömning
För hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, patientnämnden, gemensamma nämnden för upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter, gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner och gemensamma nämnden för Närvård Frostviken finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Dessa nämnder och dess ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020.

För Samordningsförbundet i Jämtlands län finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Styrelsen och dess ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020.

För Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF) finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Direktionen och dess ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020.

Lekmannarevisorn i Landstingsbostäder i Jämtland AB bedömer sammantaget att bolagets verksamhet år 2020 i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll varit tillräcklig.

Revisorerna i Landstingsbostäder i Jämtland AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Fullmäktiges presidiums bedömning
För styrelseledamöterna i Landstingsbostäder i Jämtland AB, finns inte anledning till annan bedömning än den lekmannarevisorn och revisorerna gjort. Regionens ombud vid bolagsstämman i bolaget bör därför bemyndigas att rösta för att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har lämnat en begäran till regionstyrelsen om omprioritering för extra medel för utökade kostnader för avtal med Räddningstjänstförbundet avseende I väntan på ambulans, IVPA.

Region Jämtland Härjedalens avtal med Räddningstjänsten i Jämtland avseende IVPA (I väntan på ambulans) har upphört (HSN/100/2020) och ett nytt avtalsförslag finns framtaget för godkännande. Räddningstjänstförbundet sade upp avtalet för omförhandling då förbundet inte erhållit full kostnadstäckning enligt det gamla avtalet, och vill likrikta avtalet med Region Jämtland Härjedalen på likvärdigt sätt som de avtal som finns mot Räddningstjänstens ägarkommuner. Avtalet blir som en konsekvens av detta, vid oförändrad volym avseende uppdrag (ca 600 st) ca 800 000 kronor dyrare än nuvarande avtal, vilket medför en årlig kostnad på ca 1 600 000 kronor.

Utöver ovanstående kostnad som tillkommer för Räddningstjänstförbundet hanteras Räddningstjänsten Åre enligt motsvararande finansieringsprincip vilket motsvarar ca 200 000 kr.

Tidigare avtal har hanterats inom hälso- och sjukvårdsnämndens ordinarie budgetram men finansiering av en utökad kostnad ryms inte inom hälso- och sjukvårdsnämndens budget varför beslut om finansiering behöver ske. Då omdisponeringar inte bedöms möjliga föreslås att finansiering ska ske genom en godkänd kostnadsavvikelse för hälso- och sjukvårdsnämnden för 2021 om 1 miljon kronor.

För fortsatt finansiering bör en inprioritering av de ökade kostnaderna göras i hälso- och sjukvårdsnämnden inspel till regionplan 2022-2024.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har vid sitt möte den 31 mars 2021, § 31 beslutat att inkomma med en begäran om utökad investeringsram för 2021. Det handlar om 3,9 mkr för färdigställande av ombyggnad samt ny- och reinvestering av sterilteknisk enhet.

Sterilcentralen har de senaste åren varit föremål för utredning utifrån ett omfattande återinvesteringsbehov av befintlig rengörings- och steriliseringsutrustning. Samtliga befintliga maskiner är äldre än 14 år, beräknad livslängd är ca 10 år. För vissa maskiner finns inte längre reservdelar att tillgå. En första utredning presenterades för regionstyrelsen 2017-10-04, § 222. Utredningen redovisade möjliga samverkanslösningar samt redogjorde för alternativa och kostnadseffektiva arbetssätt. Som nästa steg genomförde Område Akutvård under 2018 en rapport. Utredningens slutsatser presenterades för regionstyrelsen på sammanträdena i maj och juni 2019. Utredningen utgick från två alternativ för investering till sterilcentralen, där båda alternativen innebar en utökad maskinpark. Regionstyrelsen beslutade 2019-06-18, 115:

1. Investering i maskiner och ombyggnation av sterilcentralen ska genomföras enligt utredningens förslag Alternativ 2.

2. Investeringskostnaden på 19 461 500 kronor beviljas som extra investeringsutrymme för verkställighet 2019 - 2020.

3. Regionstyrelsen får besluta om förändringar av investeringen med tanke på teknisk analys och förändrat utbud som vi inte har kännedom om idag.

Beslutad investering på ca 19,5 Mkr innefattade en ombyggnad på ca 4,9 Mkr, reinvesteringar på 9,5 Mkr och nyinvesteringar på 5,1 Mkr.

Regionfullmäktige beslutar om Region Jämtland Härjedalens totala investeringsram för de närmsta tre åren. Enligt fastställd regionplan och budget 2021-2023, 2020-10-20, § 104, är den totala investeringsramen 135 mkr för 2021.

Efter beslut och påbörjan av projektet med sterilcentralen har det framkommit att byggskissen som arbetats med inte är ändamålsenlig och behöver ändras. Förändringar behövs dels på grund av inhandlad kabinett (stor diskdesinfektor, den enda som offererades under upphandlingen) var större än beräknat, dels på grund av risker avseende robusthet. Robustheten äventyras på ursprungsritningarna då havererad AGS (lastningsrobot) leder till att alla diskdesinfektorer blir obrukbara genom att i och urlastning omöjliggörs. Vidare har en del maskiner vid upphandling varit dyrare än prognosen. Totalt innebär detta en fördyring av projektet med ca 3,9 Mkr. De ökade kostnaderna avser byggkostnad om ca 0,6 Mkr och utrustning om 3,3 Mkr. Bland de investeringsobjekt som beslutats omfördelas från 2020 till 2021 återstår 17 825 tkr för detta objekt av de ursprungliga 19,5 mkr, mellanskillnaden har förbrukats.

Området anser att det trots de fördyrade kostnaderna ändå är lönsamt att fortsätta att genomföra projektet enligt den nya planen. Denna kommer att stärka sterilcentralens robusthet samt framtidssäkra sterilcentralen genom att skapa förutsättningar för ökad produktionskapacitet och således ökad operationsproduktion.

Landstingsfullmäktige antog 2007-10-16 ett regelverk gällande ersättningsgrunder för sjukresor till och från vård. Detta regelverk gjordes gemensamt med samtliga norrlandsting (numera regioner) med utgångspunkten att ha samma regler i dessa regioner. På senare tid har de andra norrlandsregionerna succesivt börjat frångå detta gemensamma regelverk för att istället skapa egna. Region Jämtland Härjedalens regelverk är dock i princip oförändrat vilket har föranlett ett behov av revidering, bland annat utifrån nya lagar, benämningar och funktioner men även för att förenkla för handläggare och medborgare att förstå reglerna.

Denna revidering har generellt inte bidragit till nya eller ändrade regler utan handlar mest om juridiska justeringar samt förtydliganden inom tillämpningsanvisningarna. Vidare har regelverket omdisponerats för att skapa en bättre enhetlighet och stringens.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-04-13 § 66 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

.

Region Jämtland Härjedalen hade 2018 en kostnad för sjukresor på ca 53 mkr. Av detta så består ca 48,6 mkr av rena transportkostnader. På varje transport tas en egenavgift ut, av patienten. För varje resa adderas egenavgiften tills ett högkostnadsskydd uppnås. Därefter har patienten inga fler egenavgifter under en tolvmånadersperiod, räknat från datum för första resan. Den årliga intäkten av egenavgifter är ca 5,4 mkr.

I mer än tio år har regionens kostnader för sjukresor ökat kraftigt och då särskilt kostnaderna för sjukresor med taxi, specialfordon och bårbil. Kostnadsökningen för sjukresor har berott på flera faktorer, delvis en demografisk förändring inom glesbygden och en försämrad tillämpning av regelverket men främst på den naturliga indexering som sker inom avtalen med transportörerna. Under samma period har patienternas egenavgifter samt högkostnadsskydd för sjukresor i det närmaste lämnats oförändrade.

Förslag till ändring av högkostnadsskydd och egenavgifter för sjukresor samt milersättning för egen bil:

• Högkostnadsskyddet höjs från 1600 kr till 2400 kr
• Egenavgift för taxi och reguljärflyg höjs från 100 kr till 200 kr Egenavgift för egen bil höjs från 100 kr till 150 kr
• Egenavgift för Ambuss, tåg, buss samt övriga fordon föreslås kvarstå på 100 kr
• Egenavgift för allmän kollektivtrafik inom länet tas bort
• Milersättning för egen bil höjs från 12 kr/mil till 18.50 kr/mil
• Följeslagare till patienter över 85 år och patienter med specifikt funktionshinder ska vara egenavgiftsbefriade på resor inom regionen

Att genomföra en förändring av egenavgifter och högkostnadsskydd enligt ovanstående skulle innebära ökade intäkter om ca 3 mkr för område service.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-04-13 § 67 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag men lämnar också ett förslag på tillägg.

Det har inkommit ett medborgarförslag om milersättning och egenavgifter vid sjukresor. Förslagsställaren föreslår att:

- Milersättningen höjs vid sjukresor med egen bil till det skattefria beloppet 18,50 kr/mil
- Att egenavgiften slopas helt till de patienter som blivit remitterade vidare till annan vårdgivare oavsett om utlägget avser resor med buss/tåg ev. flyg eller egen bil
- Att beslutet gäller från och med 1 april 2020.

De gällande egenavgifterna för sjukresor i Region Jämtland Härjedalen fastställs av regionfullmäktige. Under en längre period har egenavgifterna varit i stort sett oförändrade och med anledning av detta har det under 2020 genomförts en större översyn av både reglemente för sjukresor och egenavgifterna.

Ökad milersättning
Den nuvarande milersättningen på 12 kronor har länge varit oförändrad. En omvärldsbevakning visar att Region Jämtland Härjedalen har den lägsta milersättning bland norrlandstingen. Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att milersättningen bör ligga i nivå med övriga regioner i norr och även ligga i paritet med pris för drivmedel. Därför föreslås att milersättningen höjs till 18,50 kr/mil, enligt medborgarförslaget.

Egenavgift vid remiss till annan vårdgivare
Vad avser egenavgift vid remiss till annan vårdgivare har Regionen resonerat så att en resa med bidragsgrund är den samma oavsett om den sker inom eller utanför länet. Egenavgiften styrs inte av reslängden eller vilken plats man är remitterad till. Därför bör inte egenavgiften vara annan vid vidareremittering till annan vårdgivare. För patienten blir det ingen skillnad ekonomiskt oavsett vart resan sker med ett bidragsgrundat färdsätt. Medborgarförslaget kan därför inte bifallas.

Förslagsställaren föreslår att de nya avgifterna ska gälla från och med 1 april 2020. Då detta datum redan har passerat går det inte att bifalla förslaget. De föreslagna revideringarna av egenavgifterna kommer att gälla från och med den dag regionfullmäktiges protokoll justeras under förutsättning att regionfullmäktige bifaller nämndens förslag.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-04-13 § 68 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalens Arvodesbestämmelser fastställdes av regionfullmäktige 2018-12-11 § 182. Vid regionfullmäktiges sammanträde 2020-06-17 § 61 justerades fördelningen mellan regionstyrelsens 3:e vice ordförande och ledamot med utökat ansvarsområde.

Enligt nuvarande arvodesbestämmelser har regionstyrelsens 3:e vice ordförande ett arvode på 23,3% av basarvodet och ledamot med utökat ansvarsområde har 10% av basarvodet. Nu finns behov att återigen justera fördelningen dem emellan så att 10% flyttas från 3:e vice ordföranden till ledamot med utökat ansvarsområde.

1. Förvaltningsrätten i Härnösand: Fyllnadsval av nämndeman för perioden fram till och med 2023-12-31 istället för Bodil Laxvik (S) som avsagt sig uppdraget.

2. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av 3:e vice ordförande för perioden fram till och med 2022-12-31 istället för Robert Hamberg (M) som avsagt sig uppdraget.

3. Regionfullmäktiges presidium: Fyllnadsval av 1:e vice ordförande i regionfullmäktiges presidium fram till och med 2022-12-31 istället för Linnéa Haggren (KD) som avsagt sig uppdraget.

4. Beredning för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2023-2026: Fyllnadsval av ledamot i beredning för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2023-2026 istället för Linnéa Haggren (KD) som avsagt sig uppdraget.

5. Gemensam nämnd för närvård i Frostviken: Fyllnadsval av vice ordförande för perioden fram till och med 2022-12-31 istället för Jan-Olof Andersson (M) som avsagt sig uppdraget.

6. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av 1:e vice ordförande i regionstyrelsen för perioden fram till och med 2022-12-31 istället för Lars-Erik Olofsson (KD) som avsagt sig uppdraget.

7. Krisledningsnämnden: Fyllnadsval av 1:e vice ordförande i krisledningsnämnden för perioden fram till och med 2022-12-31 istället för Lars-Erik Olofsson (KD) som avsagt sig uppdraget.