Möte 2025-02-11

Digital justering 18 februari

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

Inga nya avsägelser har inkommit

1. Medborgarförslag om möjlighet att göra egen vårdbegäran till mammografin (RS/742/2024) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 17-18 juni 2025.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Kollektivtrafiknämnden

Gemensamma nämnden för upphandling av sjukvårdsprodukter mm

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

• Uppföljande granskning av psykiatrin (HSN/1643/2024)

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 6 februari kl. 10.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

Ett medborgarförslag har lämnats in till Region Jämtland Härjedalen om reseersättningar. Förslagsställaren föreslår att sjukresa med kollektivtrafik inom länet bör kunna ske med en enklare och mer effektiv process än dagens hanteringsprocess för att söka bidrag som kräver en manuell inlämning av biljett/kvitto samt ansökan inskickad med brev, till Reseservice. I förslaget föreslås att kallelsen utgör en bussbiljett med QR-kod som kan avläsas på bussen.

Idag kan enbart de som reser med egen bil, ansöka om resebidrag via en digital kanal. Orsaken till detta är att invånarnas tjänsteplattform 1177 inte kan hantera bifogade dokument eller bilder. Det finns, enligt signaler från Inera (som driver 1177) inte planer på att skapa denna funktion i närtid. Detta innebär att man som invånare inte kan skicka med bifogat kvitto eller biljett, som visar resans kostnad. För att handlägga resekostnaden så behövs ett verifikat att boka kostnaden mot.

I medborgarförslaget föreslås att använda kallelsen som biljett med tillhörande QR-kod för inläsning på bussen.

Förslaget är i grunden ett bra förslag och det finns goda motiv till att göra processen för bidragshandläggning för kollektivtrafik enklare, för alla parter. Utmaningen idag är främst teknisk. En kallelse ser idag ut på många olika sätt, främst till följd av att det saknas en samordnad modell för kallelsens utseende och metod. Vissa kallelser kommer från journalsystemet i pappersformat, andra kallelser från lokala utskrifter hos vårdgivare och i ytterligare fall kommer kallelsen som SMS. I vissa fall sker muntliga kallelser via telefon eller avtal från tidigare besök. Utöver detta så har kollektivtrafikens QR-läsare inte möjlighet att läsa stationära/fasta QR-koder, utan är programmerade för att läsa dynamiska QR-koder. Ett arbete pågår för att på sikt införa digitala kallelser som skulle möjliggöra dynamiska QR-koder.

Vid tidigare försök med ”buss på kallelse” så har kostnaden för sjukresor ökat till följd av att bussresorna ökade, medan övrig trafik inte minskade, utan kvarstod. I den tidigare modellen fanns inte någon kontroll av datum, sträcka, tidpunkt vilket gjorde att kallelsen kunde användas vid fler tillfällen på ett felaktigt sätt. På grund av detta så avslutades försöket.

I Region Jämtland Härjedalen pågår ett utvecklingsarbete för ökad digitalisering inom alla verksamheter. Ett arbete som initialt innebär utvecklingskostnader som behöver prioriteras och finansieras. I och med att det är en teknisk utmaning att hantera bidragsutbetalningar för kollektivtrafik digitalt och effektivt så är det nuläget inte möjligt att bifalla medborgarförslaget. På sikt kommer det att komma digitala lösningar (tex digitala kallelser med QR-kod) som kan bidra till att kallelsen kan användas som bussbiljett och förenkla hanteringen.

Ett medborgarförslag har lämnats in till Region Jämtland Härjedalen där förslagsställaren föreslår att reglerna för sjukresebidrag ska ändras.

Bakgrund
Som invånare i Region Jämtland Härjedalen och till lika andra län i Sverige så har man bidragsgrund för resor till och från sina bidragsgrundande sjukvårdsbesök. Vad som är bidragsgrundande framgår i Region Jämtland Härjedalens regelverk för sjukresor som i sin tur grundar sig på Lagen om resekostnadsersättning vid sjukresa.

Då man som Jämtlänning besöker sjukvård inom den egna regionen så gäller bidragsgrunden för de besök man blir hänvisad till av regionens vårdgivare. Detta sker via en remiss. Remissen är en så kallad vårdbegäran och kräver ingen betalningsförbindelse, då det sker inom den egna regionen. Kravet för att göra detta remitterade vårdbesök bidragsgrundande är att besöket är sjukvårdande och inte förebyggande samt att det gäller närmsta adekvata vård.

Då remisser skrivs till vårdgivare utanför Region Jämtland Härjedalen finns andra regler och andra rutiner. För att remittera till vård utanför länet så behöver en läkare på en vårdcentral först remittera till en specialistvårdsenhet inom den egna regionen. Läkare på den interna specialistvårdsenheten kan i sin tur ta beslut om att remittera patienten vidare till en annan region. I vissa fall kan även en läkare inom primärvården skriva en sådan typ av remiss. Syftet med en sådan remiss är att Region Jämtland Härjedalen, av olika skäl inte kan utföra den vård som krävs. De olika skälen definieras i tre olika Remisstyper
 

1. Specialistvårdsremiss (Kap 2 Vård efter initiativ från hemlandstinget)
   Denna remiss skrivs då Region Jämtland Härjedalen saknar kompetens eller en typ av specialistvård inom den egna regionen och behöver hänvisa till mer avancerad vård i annan region.

2. Vårdgarantiremiss (Kap 2 Vårdgaranti)
   Denna remiss skrivs då Region Jämtland Härjedalen har för lång kö eller väntelista på ett vårdåtagande. Vilket ger patienten rätt att åberopa vårdgaranti, vilket innebär att samma vård kan sökas i annan region med kortare väntelista.

3. Eget val-remiss (Kap 4 Patientens val)
   Denna remiss kan skrivas då en patient har behov av vård och har rätt till ett visst vårdåtagande men själv väljer att söka vården i annan region än den egna. DÅ kan en specialistvårdsläkare remittera till likartad vård i annan region på patientens begäran.

I samtliga av dessa remissformer så krävs ett ställningstagande från ansvarig läkare och remissformerna innehåller även ett eget moment för betalningsförbindelse. Det betyder i praktiken att en ansvarig läkare aktivt beslutar och tar ansvar för att ta på regionen en ytterligare kostnad för extern vård. Samt eventuella extra kostnader för resor eller boende.

I remisstypen ”Eget val” så finns en skillnad mot de andra två typerna. Det egna valet av specialistvård i annan region möjliggör inte bidrag för resor eller eventuellt boende.

Specialistvårdsremissen och Vårdgarantiremissen kan inte liknas med den interna form av remisser som skrivs internt mellan egna vårdgivare inom regionen, där betalningsförbindelse inte krävs.

I regionens regelverk för sjukresor så framgår att sjukresor till remitterade vårdbesök utanför länet kan vara sjukresebidragsgrundande. Kravet för att ett sådant besök skall vara bidragsgrundande är dock att remissen är av typen specialistvårdsremiss eller vårdgarantiremiss och innehåller en giltig betalningsförbindelse. Ett kvitto på att rätt läkare har tagit ställning och beslutat kring de extra kostnaderna för vårdbesöket. Saknas denna betalningsförbindelse eller om remissen är av fel typ, finns heller ingen bidragsgrund för sjukresor.

Angående medborgarförslaget
Förslagsställaren vill att reglerna skall ändras i sjukreseregelverket för att möjliggöra sjukresebidrag till Mora lasarett istället för Östersunds sjukhus. I sjukreseregelverket finns redan innehåll och funktioner som möjliggör sjukresebidrag till sjukvård utanför länet. Det kräver dock att hälso- och sjukvårdsorganisationen utformar rätt form av remiss, med giltig betalningsförbindelse och gör detta på rätt vårdnivå.

I denna förfrågan framgår att vårdbesöket på Mora lasarett remitterades på ett felaktigt sätt och möjligen även på fel instans inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Då rätt form av remiss saknades och betalningsförbindelse inte fanns så kunde inte heller resebidrag betalas ut.

Utifrån detta så finns inget behov att utföra ändringar i sjukreseregelverket. I stället bör möjligtvis regionens läkare göras uppmärksamma på vem som kan utforma remisser samt hur dessa remisser skrivs för att ge rätt form av underlag. Då rätt form av remiss med rätt betalningsförbindelse skrivs föreligger inget problem att, via regelverket utbetala sjukresebidrag för resan.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller nämnd. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Inga interpellationer eller frågor har inkommit till dagens sammanträde


Interpellationer
Interpellationer får ställas till ordföranden i regionstyrelsen eller nämnd, till övriga ledamöter i regionstyrelsen eller nämnd, till ordföranden i fullmäktigeberedning och till regionfullmäktiges ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande. Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Interpellationen ska vara skriftlig, ha ett bestämt innehåll och vara försedd med motivering.
En interpellation bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för regionen.

Interpellationen ska ges in till sekretariatet senast tio (10) kalenderdagar innan det sammanträde som ledamoten avser att ställa den, dvs senast 30 januari.

Frågor
För att få upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Frågor får riktas till ordföranden i en nämnd eller fullmäktigeberedning samt till en förtroendevald i övrigt som fullmäktige bestämmer. Frågor ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. En fråga ska vara skriftlig och ha ett bestämt ämne. Den får vara försedd med en kort inledande förklaring. När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen.

Frågan ska ges in till sekretariatet senast tredje vardagen före det fullmäktigesammanträde som ledamoten avser att ställa den, dvs senast 6 februari.

Conny Wahlström (MP) och Karin Thomasson (MP) har lämnat in en motion om Hälso- och sjukvårdens arbete med klimatomställningen. Motionärerna föreslår bland annat att hälso- och sjukvårdsnämnden ska få ett uppdrag att upprätta en åtgärdsplan för hur verksamheten ska förbereda sig och arbeta med de utmaningar som klimatförändringarna innebär samt att arbetet ska inkluderas i regionens krisberedskap.

I regeringens nationella säkerhetsstrategi¹ från juli 2024 konstateras att ”Regeringen avser att i arbetet med krisberedskap anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för samordning och stärkande av arbetet med klimatanpassning och katastrofriskreducering både nationellt och internationellt. Arbetet kommer särskilt att beakta behov kopplade till försörjningsberedskap, såsom att upprätthålla vår svenska livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och samordnad vattenförvaltning, liksom en god samhällsplanering, ett effektivt smittskydd, beredskap för extrema skyfall, vattenbrist och torka samt en robust infrastruktur för energiförsörjning, sjukvård, telekommunikationer och transporter.” 

Region Jämtland Härjedalen har en viktig roll i klimatomställningen. Allt från att fortsätta det miljö- och klimatarbete som regionen sedan länge bedriver, till att också aktivt hantera och minska de negativa konsekvenserna på regionens förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet.

Region Jämtland Härjedalen har deltagit i länets arbete för klimatanpassning i Jämtlands län som hållits ihop av Länsstyrelsen. Handlingsplan för klimatanpassning 2020–2022 antogs av Region Jämtland Härjedalen tillsammans med kommunerna och Länsstyrelsen.

Region Jämtland Härjedalen ingår i länets energi- och klimatråd och sitter med i styrgruppen och har en utsedd samordnare i rådets sekretariat.  

En risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för klimatförändringar gjordes 2018 och där identifierades ett antal åtgärdsförslag. Utifrån risk- och sårbarhetsanalysen genomfördes senare ett arbete kopplat till robusta hälsocentraler och utsatthet för extremväder som värmebölja och skyfall.  

Inom hälso- och sjukvården finns Plan för hantering av höga temperaturer/värmebölja som bl.a. beskriver hur hälsoeffekter vid höga temperaturer hanteras. Inom regionen finns också en beredskap och struktur för att ta emot flyktingar, oavsett vad som orsakat att människor drivits på flykt.

Regionen behöver arbeta med den påverkan som klimatförändringarna redan idag innebär för regionens verksamheter, men framför allt att analysera hur klimatförändringarna på längre sikt kan komma att påverka regionens förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet och utifrån detta skapa en beredskap. Det inkluderar också förändrad förekomst av sjukdomar och flyktingströmmar orsakade av klimatförändringarna.

Klimatanpassning är och kommer fortsättningsvis vara en viktig fråga för Region Jämtland Härjedalen. Därför är det av vikt att regionen fortsätter bedriva ett aktivt klimatarbete för att minska utsläpp som driver på klimatförändringar, likväl som att förebygga och hantera konsekvenserna som klimatförändringarna innebär. För att avgöra hur regionen och de olika förvaltningarna på bästa och mest effektiva sätt ska arbeta med klimatanpassning behöver först en utredning som analyserar hur klimatförändringarna kan komma att påverka regionens förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet genomföras. Då detta kräver att nödvändiga resurser avsätts, innebär det att en sådan utredning behöver vägas mot övriga prioriteringar inför 2026.

Ann-Sofie O´Dwyer och Christine Persson (C) har inkommit med en motion om att erbjuda rätt och jämlik vård till personer med demenssjukdom. Motionärernas förslag är att utreda vilka förutsättningar det finns för att inrätta en minnesmottagning i Region Jämtland Härjedalen samt att utreda vilka förutsättningar det finns för att göra en upphandling för att erbjuda demensdiagnos av annan specialistklinik.

Uppskattningsvis lever 130 000 – 150 000 personer med en demenssjukdom i Sverige. Många anhörigas och närståendes vardag påverkas. Varje år insjuknar cirka 24 000 personer och ungefär lika många avlider. För Jämtlands län motsvarar det ca 240 personer/år.

Enligt regionens journalsystem fanns totalt 482 personer >65 år med demensdiagnos 2021. 65 av dessa hade fått sin diagnos inom specialiserad vård och övriga 417 i primärvården. 2022 hade antalet patienter med demensdiagnos ökat till 524 personer.

Inom kunskapsstyrningen pågår ett arbete för att nationellt standardisera och kvalitetssäkra utredningar. Det finns ett personcentrerat sammanhållet vårdförlopp vid kognitiv svikt som inleds vid misstanke om kognitiv svikt orsakad av kognitiv sjukdom. Vårdförloppet avslutas om misstanken inte längre kvarstår eller vid en fastställd diagnos.

Den basala utredningen utförs i primärvården. Utvidgad utredning används för att fastställa diagnos i de fall basal demensutredning inte varit tillräcklig eller då det finns andra komplicerande omständigheter. Personer i arbetsför ålder med misstänkt demenssjukdom utreds och bedöms ofta inom ramen för en utvidgad demensutredning. Utvidgad utredning utförs inom äldrepsykiatrins specialistmottagning.

Region Jämtland Härjedalen arbetar tillsammans med länets kommuner med att utveckla demensvården genom att införa vårdförloppet. En GAP-analys har genomförts för att identifiera vad vi behöver bli bättre på. Hälso- och sjukvårdsledningen har prioriterat fortsatt arbete med de brister som identifierats i GAP-analysen. Pågående förbättringsarbeten sker i samverkan med länets kommuner.

Målsättningen med förbättringsarbetet är att korta utredningar, skapa förutsättningar för att uppmärksamma, utreda och behandla såväl inom primärvård som specialiserad vård, ge stöd till patient och närstående, minska skillnader i utredning och koppla samman vård och omsorg.

Den regioninterna arbetsgruppen har tagit fram struktur och standardiserat innehåll för den basala utredningen av kognitiv svikt på primärvårdsnivå. Utredningen har tagit hänsyn till pågående omställning till en Nära vård där primärvården är navet. Konsultativt stöd och remissrutiner finns framtagna för de patientgrupper som behöver utvidgad utredning på en specialistenhet. Gruppen är klar med sitt arbete och beslut om implementering togs i hälso- och sjukvårdsledningen i juni 2024.

Utredningen har visat att förutsättningar saknas för att samla alla utredningar på en centralt placerad minnesmottagning. Misstanke om demenssjukdom är vanligt förekommande på länets hälsocentraler. Regionen har en utmanande geografi som leder till att vi gör mer på primärvårdsnivå än vad en del andra regioner gör. I dagsläget finns endast två geriatriker och en äldrepsykiatriker i regionen vilket gör att vi behöver hitta andra arbetssätt.

Beslutet innebär att det finns förutsättningar för att behålla och utveckla primärvårdens ansvar för utredningar på basal nivå enligt vårdförloppet. Det finns en kommunikationsplan som stödjer arbetet med implementering för att nå målet med en jämlik vård för patientgruppen. Struktur och utbildnings-/informationsinsatser ingår i kommunikationsplanen.

Arbetet fortgår med att utreda om förutsättningarna för en minnesmottagning/ kompetenscentrum för kognitiv svikt kan skapas för den specialiserade vårdnivån. Idag saknas några professioner för att skapa ett komplett team. Bedömningen är att resultatet av arbetet förväntas skapa förutsättningar och täcka det behov som en minnesmottagning skulle tillgodose. I väntan på pågående utredning om en specialiserad vårdnivå finns ett äldrepsykiatriskt team och Neurologimottagningen att tillgå.

Behovet av att göra en upphandling för att erbjuda demensdiagnos av annan specialistklinik är litet och kommer att omhändertas när behov uppstår. Möjligheten att remittera till regionvård eller second opinion finns redan idag. Kostnader för vården och för sjukresa och ev. logi bokförs på remitterande kostnadsställe.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2024-11-21 § 131 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.
När regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-12-10 § 218 blev regionstyrelsens förslag att motionen ska anses besvarad.

Sveriges Kommuner och Regioners styrelse har den 18 oktober 2024 antagit förslag till reviderade bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KR 25). OPF-KR 25 gäller för förtroendevalda som tidigare omfattats av OPF-KL14 och/eller OPF-KL18 eller som tillträdde vid valet 2018 och senare och inte tidigare omfattats av PBF eller PRF-KL i kommunen, landstinget/regionen eller kommunalförbundet.

Sedan 2014 benämns SKRs regelverk OPF – förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. En bärande tanke med OPF är att bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, regioner och kommunalförbund. OPF-KR25 är utformat för tillämpning hos respektive kommun och /region. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna.

OPF-KR 25 omfattar reviderade bestämmelser för förtroendevalda gällande pension. Utgångspunkten för OPF-KR 25 har varit det nu gällande OPF-KL18, som antogs av SKLs styrelse 2018-09-14.

Sedan den 1 januari 2023 gäller AKAP-KR för anställda inom kommuner och regioner. Det helt avgiftsbestämda pensionsavtalet har pensionsavsättningar om 6 % respektive 31,5 %. SKR konstaterar att utifrån kommunallagen (2017:725) så ska de förtroendevalda ges skälig ersättning i nivå med de villkor som gäller för anställda inom kommuner och regioner och ser därför följande ändring av nivåer i kapitel 3 Pensionsbestämmelser.

Övergripande förändring:
I kapitel 3, Pensionsbestämmelser § 5, införs en justering av pensionsavgifterna. För inkomster upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp fastställs pensionsavgiften till 6 procent och 31,5 procent för inkomstdelar som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp.

Ett antal mindre justeringar av redaktionell karaktär har också gjorts. Bland annat har man i OPF-KR 25 ändrat åldern för hur länge man kan få ekonomiskt omställningsstöd efter avgång från uppdrag - som längst till månaden innan man uppnår riktåldern* för uttag av allmän pension (orange kuvert), vilken än så länge är/blir 67 år men kommer att höjas utifrån förändring av medellivslängd. I OPF-KL 18 står det däremot som längst till man når åldern i LAS § 32 a, vilken är 69 år. Så det är en ändring ”åt det sämre hållet”, om man så vill, men å andra sidan kommer riktåldern som sagt att skjutas framåt. Samma ändring har även gjorts gällande förlängt ekonomiskt omställningsstöd.

OPF-KL18 fastställdes av regionfullmäktige 2018-12-11 § 179 och samtidigt utsågs regionstyrelsen till pensionsmyndighet. En översyn av reglerna gjordes under 2022 vilket ledde till att regionfullmäktige 2022-10-12 § 107 beslutade följande: Bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL 18) ändras så att undantaget (2 Kap. §6, andra stycket, första meningen, Cirkulär 18:32), om att det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd inte samordnas med förvärvsinkomster, tas bort. Samt att sista meningen i §6 ändras till "Ett (1) prisbasbelopp per kalenderår undantas från samordning". I övrigt ska regionfullmäktiges beslut 2018-12-11 § 179 fortsatt gälla.

Region Jämtland Härjedalen bör revidera reglerna enligt SKRs förslag gällande främst § 5 om justerade pensionsavgifter samt byta namn till OPF-KR 25 men samtidigt behålla tidigare beslut om samordning med förvärvsinkomster från första året, se markeringar i bilaga.

SKRs styrelse har också beslutat att under perioden 2025-01-01-2025-10-01 se över regelverket i dess helhet och identifiera om det föreligger behov av andra eventuella förändringar. Översynen ska ske i dialog med medlemmarna. Det kan innebära att reglerna behöver revideras igen inför kommande mandatperiod.

*riktålder är en ålder, som börjar användas fullt ut fr o m år 2026 men delvis redan nu, och som man rekommenderas att som minst arbeta till, för att allmän pension ska uppnå en nivå som är i paritet med tidigare generationer. Däremot kan man ta ut allmän pension fr o m riktåldern minus 3 år, d v s 64 år fr o m januari 2026 (t o m dec 2025 möjligt fr 63 år).

Riktlinjen för god ekonomisk hushållning ska utgöra ett komplement till lagar, rekommendationer och normeringar. Syftet med riktlinjen är att samla regionens övergripande principer för ekonomistyrning i ett dokument. Riktlinjerna avser att användas i ett långsiktigt och strategiskt perspektiv avseende Region Jämtland Härjedalens ekonomi. Tidshorisonten sträcker sig längre än budgetperspektivet tillika planperioden. Detta innebär att de finansiella målen i Regionplanen kan avvika från målsättningar i denna riktlinje. Riktlinjen omfattar Region Jämtland Härjedalens soliditet, finansiering, resultat och likviditet.

Riktlinjen fastställdes av regionfullmäktige 2021-10-20 § 127.

Kommunallagens ekonomikapitel, kapitel 11, har förändrats något från och med räkenskapsåret 2024. Ändringarna innebär bland annat att en ny resultatreserv införs och att resultatutjämningsreserven avvecklas under en tioårsperiod. I denna revidering av riktlinjen för god ekonomisk hushållning ändras därför stycke 4. Resultatutjämningsreserven (RUR) ersätts med Resultatreserven (RER). Reglerna för den nya reserven, RER, blir lite friare då reserven kan användas för att öka flexibiliteten i användningen av sparade medel. I RUR var användningen av reserverade medel mer styrt mot konjunkturcykler.

Att RUR fasas ut under en 10 års period påverkar inte regelverket eftersom Region Jämtland Härjedalen inte har avsatt någon resultatutjämningsreserv.

Region Jämtland Härjedalen är sedan 2009 en av flera ägare i bolaget Vattenbrukscentrum Norr AB (svb), vars verksamhet är fokuserad på fiskforskning och avel av röding och regnbågslax. Utöver Region Jämtland Härjedalen, som äger 20%, ägs bolaget av Fiskodlare i Norr Ek. För. (40%), SLU Holding (20%) samt Akvakulturforskare i Norr Ek. För. (20%). Bolagets anläggning är lokaliserad i Kälarne, Bräcke kommun.

Bolagets verksamhet vilar på 3 ben: avelsprogrammet för röding och regnbåge som bedrivs i samarbete med SLU och finansieras av staten, forskningsverksamheten som finansieras med projektmedel för olika typer av forskningsuppdrag (bland annat tillsammans med SLU kring foderutveckling), samt uppfödning av levande fisk till olika typer av sportfiske.

Verksamheten har utvecklats positivt de senaste åren och har byggt upp ett eget kapital som man idag använder för att finansiera den utbyggnad och modernisering som pågår. Bolaget har de senaste åren varit lönsamt och har inte behövt finansiering från ägarna.

Det finns inget giltigt ägardirektiv för bolaget, något som inte är förenligt med Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för ägande i bolag. Med anledning av detta beslutade regionala utvecklingsnämnden i november 2022, § 178, att ge regiondirektören i uppdrag att arbeta för att ett förslag till ägardirektiv tas fram för bolaget inför årsstämman 2023. Under de senaste åren, även innan nämndens beslut, har det gjorts flera försök att samla ägargruppen och skapa ett gemensamt förslag till ägardirektiv. Det har dock dröjt till hösten 2024 innan ett färdigt förslag funnits redo.

Föreslaget ägardirektiv kommer inte innebära några märkbara förändringar i bolagets verksamhet. Region Jämtland Härjedalen är nöjd med bolagets inriktning och verksamhet, och detsamma gäller de övriga ägarna. Processen med att ta fram ägardirektivet har däremot inneburit en ökad förståelse mellan ägarnas respektive önskemål och förväntningar med bolaget, något som förhoppningsvis leder till förbättrat samarbete mellan ägarna framgent.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2025-01-21 § 23 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalen äger Peak Innovation AB tillsammans med Stiftelsen Zenit (55%), Samling Näringsliv (30%), samt Åre, Östersund och Krokoms kommun (2,5% vardera). Region Jämtland Härjedalens ägarandel är 7,5%.

Bolaget har sedan lång tid arbetat med två huvudinriktningar. Den första delen har varit att driva en inkubatorverksamhet där man ger stöd och rådgivning till mellan 10 och 15 nystartade företag per år. Den andra delen har varit att i en projektfinansierad verksamhet kallade Projekt Arenan driva ett stort antal projekt i syfte att skapa bättre förutsättningar för att utveckla nya företag i regionen. Projekt Arenan har under de senaste åren haft svårt att hitta finansiering för nya relevanta projekt varför den verksamheten nu kommer att utvärderas.

Sedan hösten 2023 har ägardialoger förts för att ta fram ett nytt ägardirektiv, sätta en ny strategi och inriktning för bolaget samt hitta en mer långsiktig finansieringslösning för bolaget. Ett steg i denna process är att fastställa ett nytt ägardirektiv baserat på den diskussion som fördes mellan ägarna vid möte 14 oktober 2024.

Ägardirektivet innebär att ägarna tydliggör att fokus för bolaget i första hand är att utveckla dagens inkubatorverksamhet med fokus på att utveckla innovationer och affärskoncept baserade på idéer som kommer fram i Jämtland Härjedalen.

Om det i framtiden finns behov av och förutsättningar för att etablera både en acceleratorverksamhet och på lite längre sikt även en Science park så kan sådana initiativ efter överenskommelse med ägarna komma att utvärderas men är inte på agendan på kort sikt.

Regionstyrelsen behandlade ärendet den 2025-01-21 § 24 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

1. Patientnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026- 12-31 i stället för Sandra Lehman (V) som avsagt sig uppdraget.

2. Hälso- och sjukvårdsnämnden: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Embla Åhlén (M) som avsagt sig uppdraget.

3. Regionens revisorer: Fyllnadsval av revisor för perioden fram till och med 2027-03-30 i stället för Lars-Olof Eliasson (KD) som avsagt sig uppdraget.

4. Torsta AB: Fyllnadsval av lekmannarevisor för perioden fram till och med april 2027 i stället för Lars-Olof Eliasson (KD) som avsagt sig uppdraget.