Möte 2026-06-17

Justering 23 juni

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Rasmus Ericsson (KD) avsäger sig den 29 april 2026 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.
2. Joel Nordqvist (M) avsäger sig den 12 maj 2026 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.
3. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 7 maj 2026 att Julia Aune Larsson (S) utses till ersättare i Henny Lindkvists (S) ställe.
4. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från den 18 maj 2026 att Claes-Göran Bergh (S) utses till ledamot i Elvira Broddesson Erikssons (S) ställe samt att Peter Bergman (S) utses till ersättare i Claes-Göran Berghs (S) ställe.
5. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från den 18 maj 2026 att Boel Hoffman (V) utses till ersättare i Jan-Peter Lehmans (V) ställe.
6. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från den 19 maj 2026 att Sebastian Hedenborg (KD) utses till ledamot i Lena Perssons (KD) ställe samt att Hans Bertil Sivertsson (KD) utses till ersättare i Sebastian Hedenborgs (KD) ställe.
7. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från den 19 maj 2026 att Elin Swärd (KD) utses till ledamot i Margareta Mahmoud Perssons (KD) ställe samt att Linnéa Haggren (KD) utses till ersättare i Elin Swärds (KD) ställe.
8. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från den 19 maj 2026 att Andrea Hedenborg (KD) utses till ledamot i Stefan Nilssons (KD) ställe samt att Stig Andersson Edman (KD) utses till ersättare i Andrea Hedenborgs (KD) ställe.

----------

1. Medborgarförslag om höjd åldersgräns - subvention för livsmedel på recept vid celiaki (RS/490/2026) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 17 november 2026.

2. Motion från Magnus Rönnerfjäll (C) om införande av specialistutbildade akutläkare i Region Jämtland Härjedalen (RS/498/2026) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 17 november 2026.

Motion från Magnus Rönnerfjäll (C) om en väg in för barn och ungas psykiska hälsa i Jämtland Härjedalen (RS/500/2026) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 17 november 2026.

3. Motion från Johannes Andersson (C) om att utveckla kollektivtrafiken till fjälldestinationerna i Jämtland Härjedalen (RS/499/2026) fördelas till kollektivtrafiknämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 17 november 2026.

4. Motion från Johannes Andersson (C) och Thomas Andersson (C) om att införa fler helg- och kvällsturer i landsbygdstrafiken (RS/524/2026) fördelas till kollektivtrafiknämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 17 november 2026.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas.

Följande motioner och medborgarförslag har inkommit till regionfullmäktige och är under beredning:

1. Motion från Ronny Karlsson (SD) om stärkt självbestämmande för kvinnor över 42 år gällande hysterektomi (RS/884/2025), inlämnad 2025-10-16. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2026.

2. Motion från Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) om ungdomsråd i Region Jämtland Härjedalen (RS/944/2025), inlämnad 2025-11-03. Motionen har fördelats till beredningen för översyn av ny politisk organisation mandatperioden 2027-2030 och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2026.

3. Motion från Andrea Fors (SD) om flytande mediciner (RS/1020/2025), inlämnad 2025-11-25. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2026.

4. Medborgarförslag om bedömning av rätt till sjukresa (RS/1019/2025), inlämnad 2025-11-25. Medborgarförslaget har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2026.

5. Medborgarförslag om rehabilitering genom vattenträning på Remonthagen (RS/139/2026) inlämnad 2026-02-09. Medborgarförslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2026.

6. Motion från Ann-Sofie O´Dwyer (C) om tjänst för 65+ i primärvården (RS/237/2026) inlämnad 2026-03-02. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13 oktober 2026.

7. Medborgarförslag om klimatsmart båt i Storsjön (RS/275/2026), inlämnad 2026-03-13. Medborgarförslaget har fördelats till kollektivtrafiknämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13 oktober 2026.

8. Motion från Robert Hamberg (M) om bättre övergång från BUP till VUP (RS/346/2026), inlämnad 2026-04-17. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13 oktober 2026.

9. Motion från Robert Hamberg (M) om etiskt prioriteringsråd i Region Jämtland Härjedalen (RS/347/2026), inlämnad 2026-04-17. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13 oktober 2026.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Kollektivtrafiknämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

• Granskning av operationsverksamheten (HSN/2338/2025

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige sammanträda minst 5 gånger varje år. Fullmäktige ska årligen besluta när ordinarie sammanträden ska hållas.

Under 2027 föreslås regionfullmäktige sammanträda vid 5 tillfällen; februari, april, juni, oktober och november sammanlagt 9 sammanträdesdagar. Eftersom 2027 är första året på den nya mandatperioden avsätts en extra dag för förtroendemannautbildning i februari. Tid för utbildning kommer även att planeras vid ordinarie sammanträden.

I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med styrelsens och nämndernas sammanträden har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

Årsredovisningen för 2026 behandlas i april. Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska regionplanen med budget fastställas i juni. Delårsbokslutet per augusti behandlas i oktober.

Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2027.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-05-26--27 § 90 och tillstyrker presidiets förslag.

Rutin Säkerhet för förtroendevalda reviderades senast av regionfullmäktige 2021-06-23 § 70. Enligt kommunallagen 4 kap. 18a § Skydd mot hot och våld ska från och med 1 juli 2025 alla kommuner och regioner stärka skyddet mot hot och våld för förtroendevalda. En utgångspunkt ska vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Kommuner och regioner ska också förvissa sig om att förtroendevalda har den utbildning som behövs och vet vad han eller hon behöver göra för att undgå riskerna för hot och våld.

Utifrån den nya lagstiftningen har rutinen reviderats och tydliggjort ansvarsfördelningen mellan de politiska partierna och Region Jämtland Härjedalen. Den nya lagstiftningen riktar sig i huvudsak mot heltids- eller deltidsförtroendevalda men arbetet mot hot, hat och våld omfattar som tidigare alla förtroendevalda inom regionen.

Regionstyrelsen behandlade ärende 2026-06-15 § 107 och tillstyrker presidiets förslag.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller nämnd. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

1. Interpellation från Johannes Andersson (C) om Tidöpartiernas förslag om tillfälligt sänkta biljettpriser i kollektivtrafiken.

2. Interpellation från Robert Hamberg (M) om tre år av underskott.

3. Interpellation från Robert Hamberg (M) om prioritering av regionens påverkansarenor.

4. Interpellation från Robert Hamberg (M) om medarbetarkritik och politiskt ansvar.

5. Fullmäktigefråga från Conny Wahlström (MP) om miljöbokslutet 2025.

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 11 juni kl. 11.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

En sjukresa är den resa som en invånare gör till eller från sitt sjukvårdande besök och ansvarar för själv. Sjukresan sker utanför vårdåtagandet och vårdansvaret, i invånarens vardag. Invånaren kan sedan söka bidrag för sina resekostnader. Detta sker enligt "Lagen om resekostnadsersättning (1991:419)". Lagen fastställer att Regionen har i ansvar att administrera och betala ut bidrag för dessa omkostnader samt reglera bidragsgrunden. 

Som invånare i Region Jämtland Härjedalen och till lika andra län i Sverige så har man bidragsgrund för resor till och från sina bidragsgrundande sjukvårdsbesök. Vad som är bidragsgrundande framgår i Region Jämtland Härjedalens regelverk för sjukresor.  

Reseservice är förvaltningsorganisation för sjukresefrågan inom Region Jämtland Härjedalen och ansvarar för budget, regelverk och administration kopplad till sjukresor. Syftet med en Central Bedömningsfunktion (Reseservice) är primärt att säkerställa en likställd bedömnings- och beslutsprocess samt avlasta vårdorganisationen. 

Med det menas att samtliga invånare är likvärdiga inför lag och regelverk. Bedömningen utgår från invånarens förutsättningar eller brist på förutsättningar i sin egen vardag och grundar sig på den information som ges som svar på de frågor som Reseservice ställer. En ny bedömning görs i varje enskilt ärende, då en invånares förutsättningar kan ändras över tid. Reseservice verkar även för optimal samordning av upphandlade transporter samt styr mot eget resande och då främst kollektivtrafik. 

Sammanfattningsvis ligger ansvaret för sjukresor utanför vårduppdraget och beslutsmandatet ligger inte inom vårdorganisationen. Egentligen är sjukresan ett ekonomiskt system med syfte att reglera och utjämna kostnader för resor till och från planerad vård, invånare emellan.  

Förslagsställaren vill att personal inom sjukvården skall kunna sköta kontakten med Reseservice samt att sjukvården tar ett större ansvar för patientens hemresa. 

I de fall en invånare inte har möjlighet att tala med Reseservice, till exempel om funktionshinder eller kognitiv svikt föreligger, så kan personal inom vårdorganisationen föra samtalet med Reseservice. Så fungerar det redan idag. En ny bedömning görs av Reseservice i varje enskild kontakt och grundar sig på information som ges som svar på de frågor Reseservice ställer. Dessa frågor är menade att ställas till invånaren själv, då den är mest bekant med sina förutsättningar eller brist på dessa. 

Vårdorganisationens ansvar ligger i att planera, bedriva och slutföra vård. Bedömning och beslut huruvida en patient skall skrivas ut från vården görs alltid av sjukvårdspersonal. Om beslutet är att behålla en person som inskriven men under observation, kan vårdnivån ändras. Patienten kan då erbjudas plats på Vårdhotellet Eira, som en övergångsfas inför hemresa. Detta i mån av plats och om patientens tillstånd och situation gör att det finns en nytta med att patienten bor på Eira. Exempelvis visst vårdbehov, behov av trygghet och patientsäkerhet. Bedömningen i detta görs av ansvarig klinik i samråd med Vårdhotellet.

Om patienten skrivs ut, blir den en invånare och befinner sig i sin vardag. I och med att en sjukresa oftast sker med egen eller närståendes bil, buss eller tåg så varken kan eller ska vårdorganisationen ta ett ansvar för vad som sker på själva resan. 

Utifrån ovanstående föreslås att medborgarförslaget avslås.

Region Jämtland Härjedalen erbjuder träning i rehabiliteringsbassäng för patienter inom specialistvård och primärvård. Denna träning ordineras utifrån patientens behov av sjukvårdande behandling och utifrån den bedömning som behandlande fysioterapeut/sjukgymnast gör. Region Jämtland Härjedalen har idag en rutin för bassängverksamheten för primärvårdens patienter, där prioriteringar av patienter och förutsättningar för träningen framgår.

När träningen inte längre bedöms som sjukvårdande behandling utan som egenvård eller friskvård, så avslutas träningen i bassängen.

För att bidra till fortsatt möjlighet till träning i rehabiliteringsbassäng så hyr Region Jämtland Härjedalen ut bassängerna till föreningsverksamheter. Patienterna kan då fortsätta sin träning via föreningarna och under eget ansvar.

Träning i Region Jämtlands Härjedalens regi erbjuds endast då patienten har behov av sjukvårdande behandling, och enligt fastslagna rutiner och strukturer.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-05-26--27 § 101 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalens ekonomiska läge är fortsatt utmanande. Regionplan med budget 2026–2028 utgår från ett budgeterat resultat om 0 miljoner kronor för 2026, vilket innebär att verksamheterna behöver bedrivas inom tilldelade ekonomiska ramar samtidigt som beslutade resultatförbättrande åtgärder behöver genomföras och få avsedd effekt. 

Det första tertialet 2026 visar ett negativt resultat efter finansiella poster på -52 miljoner kronor, vilket är 59 miljoner kronor lägre än det budgeterade resultatet på 7 miljoner kronor. Jämfört med samma period föregående år är resultatet däremot en tydlig förbättring, då resultatet efter finansiella poster vid motsvarande tidpunkt uppgick till -239 miljoner kronor. Den förbättring som skett jämfört med föregående år förklaras till stor del av en bättre utveckling inom pensionsförvaltningen och värdepappersportföljen. Verksamhetens resultat uppgick till -77 miljoner kronor, vilket är 92 miljoner kronor lägre än budgeterat resultat och även lägre än motsvarande period föregående år. 

Nettokostnadsutvecklingen för perioden är 67 miljoner kronor högre än föregående år vilket motsvarar en ökning med 3,3 procent. Verksamhetens intäkter är i nivå med samma period föregående år. En omfördelning har dock skett där intäkter från försäljning ökat samtidigt som riktade stadsbidrag har minskat. 

Bruttokostnaderna har ökat med 65 miljoner kronor, vilket motsvarar en kostnadsökning på 2,6 procent. Den främsta förklaringen är att personalkostnaderna exklusive pensioner ökade med 67 miljoner kronor, motsvarande 6,3 procent. Kostnaderna för inhyrd personal minskade med 5 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,5 procent, och konsultkostnaderna minskade med 6 miljoner kronor, motsvarande 9,1 procent.

Utifrån de osäkerheter som föreligger i omvärlden, är det svårt att ge en helårsprognos som dessutom innefattar svängningar på börsen. De riktade statsbidragen förväntas kunna bli något bättre än budget då rekvirering av NAT-tester har gjorts med 23 miljoner kronor, och en bedömning har gjorts att klara delar av bidragen kopplat till operationer. Sammantaget bedöms det därför vid rapportens avlämnande kunna bli en liten förbättring sedan mars på helårsprognosen efter finansiella poster till minus 170 miljoner kronor. Prognosen bygger på antagandet att planerade åtgärder genomförs och får den effekt som anges i respektive nämnds verksamhetsplan, men där handlingsplanen visar på stor tyngd ekonomisk effekt i slutet av året. Samt att börsen uppgång håller i sig. 
 

Personal 

Antal anställda har fortsatt att öka med 50 månadsanställda medarbetare, främst inom hälso- och sjukvårdsnämnden. Sjukfrånvaron uppgår till 6,9% av ordinarie arbetstid vilket är en lägre andel än jämförelseåren 2024 och 2025 utvisar. 
 

Likviditet 

Regionens likviditet är fortsatt ansträngd till följd av tidigare års underskott. Den ingående låneskulden för året uppgår till 490 miljoner kronor och utifrån gällande helårsprognos beräknas nyupplåningen under 2026 uppgå till 150 miljoner kronor. Det skulle innebära att skulden till Kommuninvest uppgår till 640 miljoner kronor vid årsskiftet. Upplåningsbehovet påverkas främst av investeringstakten och kan därför avvika från nuvarande prognos. Årsprognosen för investeringar uppgår till 367 miljoner kronor inklusive överföringar från 2025. Därutöver finns en betalningsberedskap i form av checkräkningskredit om 145 miljoner kronor. Inbetalningar av riktade statsbidrag har stärkt likviditeten något hittills under året och förväntas även bidra positivt framåt. 
 

Uppföljning av mål och uppdrag 

Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser omfattar åtta målområden: hälso- och sjukvård, tandvård, regionalt utvecklingsansvar, kollektivtrafik, kultur, folkhögskolor, stödverksamhet samt ledningsprocesser. För varje målområde finns ett övergripande mål som fastställs av regionfullmäktige i Regionplan med budget 2025–2027 och följs upp genom långsiktiga nyckeltal och särskilda uppdrag till styrelsen och nämnderna. 

Av de åtta prioriterade målen bedöms ett ej vara uppnått och resterande sju vara delvis uppnådda. Till dessa mål har sammanlagt 30 uppdrag kopplats till regionstyrelsen och nämnderna, samtliga bedöms vara pågående enligt plan. 

De kortsiktiga nyckeltalen omfattar fem finansiella mål. Av dessa bedöms ett vara uppnått, två delvis uppnådda och två inte uppnådda. 

Sammantaget visar uppföljningen att verksamheten i flera delar utvecklas i linje med den politiska viljeinriktningen. Samtidigt kvarstår utmaningar, särskilt inom de finansiella målen, vilket innebär att fortsatt fokus på genomförande, prioritering och ekonomisk hushållning är nödvändigt för att stärka måluppfyllelsen kommande år. 
 

Regionstyrelsens tertialrapport

En tertialrapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter april en positiv avvikelse mot budget med 133 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre pensionskostnader. 

Totalt har Regionstyrelsen 31 uppdrag och 18 kortsiktiga nyckeltal att arbeta med och redovisa i tertialrapporten. Den samlade bilden av måluppfyllelsen för alla uppdrag bedöms vara delvis uppfyllda. 

De kortsiktiga nyckeltalen bedöms också som delvis uppfyllda men varierar stort med 5 nyckeltal helt uppfyllda, 6 delvis uppfyllda, 6 ej uppfyllda samt 1 som inte rapporterats. Det senare avser ett miljömål som möts på årsbasis. Av de kortsiktiga nyckeltalen var det framför allt de finansiella som inte uppnås men även riktade hälsosamtal samt kontroll av säker mjukvara i regionen IT-miljö. 
 

Handlingsplan för ökad styrning och uppföljning av åtgärder 

Efter månadsrapporten per mars beslutade regionstyrelsen 2026-04-22 § 58 bland annat att ge regiondirektören i uppdrag att upprätta en handlingsplan för att säkerställa genomförandet av åtgärder som beslutats av hälso- och sjukvårdsnämnden.  

Sveriges regioner har stora utmaningar, Region Jämtland Härjedalen är inget undantag. För att lyckas med den omställning som behövs och för att nå de ekonomiska mål som regionen har satt upp behöver flera förmågor stärkas. Bland annat ses etablerade processer över och ekonomisk uppföljning kompletteras med ytterligare stöttning till verksamheten, funktionen "Stöd och uppföljning" inrättades under första tertialet enligt beslut av regionledningen. Syftet är att ge bättre förutsättningar för verksamheterna att själva äga sin utveckling och realisera insatser som redan görs. 

Sammantaget ser gruppen att 60 procent av åtgärderna bedöms få den önskade effekten, 33 procent behöver korrigeras och behöver stöd för att realisera medan 6 procent bedöms inte vara möjliga att nå. Resterande avser åtgärder som man inte kunnat bedöma status på. 

Hälso- och sjukvården bedömer att större delen av besparingsåtgärderna går enligt plan, men att det finns behov av stöd framför allt inom Division Medicin. Åtgärder motsvarande 13,7 miljoner kronor bedöms ha stort behov av stöd från funktionen Stöd och uppföljning. Dessa aktiviteter kommer att följas noga under de kommande månaderna för att bevaka progression och status. Samtidigt bedöms det finnas risk för att flera åtgärder inte når full effekt redan under 2026, eftersom effekterna i flera fall väntas uppstå först under fjärde kvartalet. 

Som en del i åtgärderna ovan ingår översyn av vårdplatser och sommarbemanning vilket ger påverkan i bemanningskostnader. 

Handlingsplan för hälso- och sjukvårdens omställning i Region Jämtland Härjedalen är också i process inom projektet ZOOM som bedrivs med stöd från effektiviseringsdelegationen och därtill kopplat bidrag. Omställningen syftar till en effektivare hälso- och sjukvård där följande uppgifter ses som prioriterade: 

• Målbild för Nära Vårdomställningen och hälsoval - nivåstrukturering och robusthet 
• Systematisk genomgång av nuvarande vårdutbud inför kostnadseffektiv nivåstrukturering. 
• Dimensionering av jour- och beredskapslinjer 
• Framtidens egenvård – personcentrerad vägledning 
• Ordnat införande av nya metoder och avvecklande av lågvärdevård. 

Kammarkollegiet erbjuder även konsultstöd inom bidraget för hur hälso- och sjukvårdens effektivitet kan följas. 
 

Det ekonomiska läget inom Hälso- och sjukvårdsnämnden 

De åtgärdsplaner för långsiktig ekonomi i balans som beslutats i verksamhetsplanerna för 2026 visar ännu inte en sammantagen positiv ekonomisk effekt. Även om åtgärdsarbetet är påbörjat har genomförandetakten hittills inte varit tillräcklig för att vända den ekonomiska utvecklingen. Trots det aktiva arbete som pågår inom hälso- och sjukvården, bedöms effekten av flera åtgärder uppstå först senare under 2026. De kostnadsposter som följs upp har totalt sett inte ett lägre utfall än motsvarande period 2025, framför allt eftersom personalkostnaderna fortsatt att öka. För övriga poster syns vissa positiva utfall, men dessa är ännu inte tillräckliga för att motverka den samlade kostnadsutvecklingen. Utfallet påverkas även av avtalsenliga prisökningar och andra kostnadsförändringar som verksamheterna inte fullt ut kan påverka. 

Arbetet med åtgärder pågår inom verksamheterna och sker även inom ramen för det projekt som drivs med stöd av bidrag från Effektiviseringsdelegationen, där en ny struktur för hälso- och sjukvården utreds.  

På hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 21 maj 2026, hanterade nämnden Tertialrapport per april 2026. Hälso- och sjukvårdsnämnden bedömer det inte som realistiskt att verksamheterna kan nå budget under 2026, givet det prognosticerade underskottets storlek. Nämnden beslutade att föreslå regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att hälso- och sjukvårdsnämnden går med underskott år 2026.  Nämnden betonar att det är av yttersta vikt att fortsätta att aktivt genomföra beslutade åtgärder, även om del av underskott kan beviljas hos regionfullmäktige, för att hålla obalans i budget på den absolut lägsta möjliga nivå som går. 

Utmaningarna inom hälso- och sjukvården är många. Sammantaget kan konstateras att även om hälso- och sjukvårdsnämnden bedriver ett aktivt arbete med åtgärder måste nämnden öka takten i genomförandet av åtgärder, säkerställa att förväntade effekter uppnås och fortsätta arbeta strukturerat med uppföljning.

Regionstyrelsen behandlade ärendet om tertialrapport per april 2026-05-26--27 § 71 och beslutade för egen del:
1. Tertialrapport april 2026 för regionstyrelsen godkänns.
2. Tertialrapport april 2026 för Region Jämtland Härjedalen godkänns.

I samma ärende behandlade regionstyrelsen hälso- och sjukvårdsnämndens begäran om att få gå med 400 mkr i underskott år 2026.

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politiskt råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen, med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Det politiska rådet föreslår inför 2027 att höja ersättningen för ST-läkares medianlön från 60 till 65%, höja ersättningen för familjecentral med 30% samt sänka kostnaden för externa vårdgivare för Helpdesk. För övrigt föreslås att tillåta överlåtelse av avtal efter godkännande av Region Jämtland Härjedalen samt möjligheten att kvitta skulder/ ta tillbaka felaktigt utbetald ersättning i samband med utbetalning av ersättning. Även förslag på text om vad som krävs för att digital kontakt ska räknas som en vårdkontakt.

Samtliga förslag till förändringar i förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2027 samt IT bilaga presenteras i beslutsunderlag. Då beslut om regionstyrelsens budget 2026 inte är fattat vid dagens sammanträde kommer beslut om kapitel 5 Ersättning tas vid regionstyrelsens möte i november.

Utifrån initiativärendena som lyftes på regionstyrelsens möte den 4 november 2025, §185 och §186, har dialog skett i politiska rådet men inga föreslagna ändringar inför 2027.

HSN-ärende HSN/1896/2025 som hanterades i Regionstyrelsen i ärende RS/120/2025 har även det föranlett dialog i ovan nämnda råd men inga föreslagna ändringar inför 2027.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes i januari 2014 enligt lagen (2008:962 ) om valfrihetssystem (LOV).

Regionstyrelsen beslutade i augusti 2023 om tillsättande av ett politiskt råd för vårdvalen under 2024-2026 med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlaget inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget.

Inför 2027 förslås redaktionella förändringar i förfrågningsunderlag Vårdval allmäntandvård för barn och unga 2027, vilka redovisas i beslutsunderlaget.

Då beslut om regionstyrelsens budget 2026 inte är fattat vid dagens sammanträde kommer beslut om kapitel 5 Ersättning tas vid regionstyrelsens möte i november.

Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politiskt råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Det politiska rådet för vårdvalen har inte kommit fram till några förslag till förändringar inför 2027. Därmed fastslås att villkoren i förfrågningsunderlaget för vårdval medicinsk fotvård 2026 även ska gälla för 2027.

Nuvarande ersättning till fotvårdarna med 744 kr kommer inför 2027 att räknas upp i enlighet med förfrågningsunderlaget. Beslut om ersättning tas när LPIK för 2027 är fastställt.

I Jämtlands län finns en lång tradition av gemensamt arbete för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Sedan 2011 har det funnits en länsgemensam folkhälsopolicy, antagen av länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen. 

Mot bakgrund av förändringar i samhället, nya utmaningar för folkhälsan samt behov av en tydligare struktur för samverkan och uppföljning har arbetet med att revidera folkhälsopolicyn genomförts. Parallellt med att folkhälsopolicyn skulle revideras tog regional ledningsgruppen fram en gemensam målbild för ett robust och attraktivt län, där folkhälsa och trygghet utgör ett av fyra målområden. Dessa processer har samlats i föreliggande länsövergripande strategi för folkhälsa och trygghet. 

Strategin har tagits fram i samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen, Länsstyrelsen Jämtlands län och länets kommuner. Arbetet har genomförts i dialog med berörda aktörer, och ett förslag har varit ute på remiss. Inkomna synpunkter har i huvudsak rört behov av förtydliganden av strategins roll, ansvarsfördelning samt struktur för genomförande och uppföljning. Dessa synpunkter har beaktats i det slutliga förslaget. Ärendet har även skickats på konsultation. 

Den länsövergripande strategin anger en gemensam riktning för arbetet med god och jämlik hälsa i Jämtlands län och utgår från det nationella folkhälsopolitiska målet samt är ett underdokument till den regionala utvecklingsstrategin. Strategin tydliggör också former för samverkan genom en gemensam struktur med strategigrupp och dialogforum, vilka har en beredande funktion och stödjer arbetet med analys, prioritering och uppföljning. 

Folkhälso-Z utgör sedan många år ett länsövergripande politiskt- och tjänstemannanätverk. Nätverket inrättades för att möjliggöra för den länsövergripande folkhälsopolicyns intentioner. Länets kommuner har utsett en ordinarie politisk representant och en ersättare, regionen har två ordinarie och två ersättare. Enligt gällande arbetsordning har nätverket sammanträtt fyra gånger per år, ordförandeskap har alternerat mellan kommun och region över mandatperioder. Utvärderingar av nätverkets arbete har skett löpande och hanterats i processen att ta fram föreliggande strategi. I och med att ett nytt arbetssätt föreslås i samband med strategin föreslås även att Folkhälso-Z ska avvecklas i sin nuvarande form. Regionens samverkansråd föreslås att politiskt följa upp strategin vartannat år. Kommuner och region förväntas att ta ansvar för att strategins intentioner införlivas i respektive organisation. Tjänstepersoner samverkar och träffas regelbundet över organisationsgränser i gemensamma forum. Arbetsordning för dialogforum och strategigrupp kommer arbetas fram under hösten 2026. 
Strategin kommer att formges och layoutas efter beslut.

Regionens samverkansråd hanterade ärendet 2026-06-01 § 13 och rekommenderar länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen:

1. Länsövergripande strategi för folkhälsa och trygghet i Jämtlands län 2026–2032 antas.
2. Folkhälso-Z avvecklas från och med 2027.
3. Arbetet med strategin följs upp i regionens samverkansråd vartannat år.

Nuvarande livsmedelsstrategi Mat och Livsmedelsstrategi Jämtlands län 2017–2025 (RUN/294/2017), togs fram gemensamt av Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen. Med anledning av att den nationella livsmedelsstrategin skulle revideras beslutade regionala utvecklingsnämnden i september 2023, § 147 (RUN/392/2023) att ge regiondirektören i uppdrag att påbörja en revidering av den regionala mat- och livsmedelsstrategin.

Under 2024–2026 har arbetet med revidering genomförts gemensamt av Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen Jämtlands län genom Livsmedelsrådet och det Regionala partnerskapet. Processen har bland annat innefattat workshops, intervjuer, dialogmöten, samisk konsultation och kunskapssammanställningar.

Ett remissförslag skickades ut den 18 december - 2 mars 2026. Totalt lämnades 22 remissyttranden in. Utifrån dessa yttranden har ett förslag till ny Regional livsmedelsstrategi utarbetats.

Strategin pekar ut riktningen i arbetet för att nå de övergripande målen. Målen följs upp med hjälp av indikatorer i strategin och utgår ifrån ett mätvärde 2025. Resultatet följs upp på regionala utvecklingsnämnden, samt på Livsmedelsrådets och Partnerskapets träffar.

För att konkretisera arbetet kommer en handlingsplan att tas fram. Handlingsplanens innehåll utarbetas av Partnerskapet och säkerställer strategins genomförande. Torsta AB är fortsatt sammankallande för Regionala partnerskapet och för uppföljning av handlingsplanen.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-05-26--27 §102 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag men lämnar också två förslag till tillägg.

Region Jämtland Härjedalen är ägare i ett flertal aktiebolag och medlem i både ekonomiska och ideella föreningar, förbund samt som huvudman i stiftelser – totalt ca 30 olika organisationer. På regionövergripande nivå styrs ägandet och medlemskapen i styrdokumentet Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar och förbund, samt ett tillhörande dokument med tillämpningsanvisningar.

Under arbetet med vissa av dessa bolag och föreningar har situationer och frågor uppstått som inte berörs i de regionövergripande styrdokumenten, vilket ökar risken för att Regionen inte hanterar sina delägda bolag, föreningar och förbund på ett likvärdigt sätt. Det gäller exempelvis vilka kriterier som ska användas för att utvärdera både befintliga och eventuella framtida engagemang i bolag och föreningar, riktlinjer för privat-offentligt samägande samt vilken roll verkställande direktör eller verksamhetsledare får ha i styrelser.

Därför föreslås en revidering av de regionövergripande styrdokumenten, som ger guidning till de utmaningar och frågor som uppstått i arbetet med Region Jämtland Härjedalens bolag, föreningar, förbund och stiftelser.

I enlighet med ärende nr SKR2026/00810 har styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vid sammanträde den 22 april 2026 beslutat:

att rekommendera regionerna tillämpa följande gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården

- 435 kr för en digital läkarkontakt
- 405 kr för en digital kontakt med psykolog, kurator eller psykoterapeut
- 235 kr för en digital kontakt med annan legitimerad sjukvårdspersonal

Ersättningarna är beräknade inklusive patientavgift och för att de även ska täcka vårdgivarens kostnader för provtagning och medicinsk service i samband med kontakten.

att rekommendera regionerna att säkra att samtliga vårdgivare inom av regionen finansierad hälso- och sjukvård, även i samband med digitala vårdkontakter,

• tillgodoser patients begäran om provtagning och medicinsk service grundad på remiss från offentligt finansierad vårdgivare i Sverige,
• på patientens begäran och mot uppvisande av kvitto, registrerar patientavgifter som betalats till offentligt finansierad vårdgivare i Sverige inom ramen för patientens högkostnadsskydd.
   

att rekommendera regionerna att tillämpa följande kriterier för att en digital kontakt ska vara ersättningsberättigad:

• Kontakten ska föregås av id-kontroll genom stark autentisering.
• Kontakten utgör kvalificerad sjukvård när legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal gör en medicinsk bedömning, fattar beslut om eventuell behandling, fortsatt behandling, ändring av pågående behandling eller ytterligare utredning. Detta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och i förekommande fall nationella riktlinjer.
• Medicinsk bedömning ska föregås av en triagering som syftar till att bedöma den mest effektiva omhändertagandenivån. Bedömningen ska omfatta med vilken profession patienten behöver kontakt samt om behovet ska tillgodoses genom en fysisk vårdkontakt, en digital vårdkontakt eller genom hänvisning till information på 1177 och egenvård.
• Kontakten ska uppfylla vårdregionens krav på journalföring och inrapportering utöver vad som gäller enligt lag eller föreskrift.
   

Följande digital kontakt är inte ersättningsberättigad, om kontakten enbart omfattar

• hänvisning till ny vårdkontakt,
• information om eller förberedelser inför en kommande vårdkontakt,
• råd om egenvård som motsvarar 1177.se eller 1177 rådgivning per telefon eller chatt,
• utskick till patienter utan att det resulterat i tvåvägskommunikation mellan patient och behandlare, t ex enkät
• information om undersökningsresultat, vilket inkluderar remissvar och provsvar,
• tidbokning, ombokning, avbokning av kallelser, allmänna upplysningar om öppettider eller andra liknande administrativa åtgärder, eller
• förnyelse av läkemedelsrecept eller förlängning av sjukskrivning utan ny dokumenterad medicinsk bedömning.

att i skrivelse till regionerna rekommendera dem att omgående godkänna och tillämpa denna rekommendation.

Regionstyrelsen beslutade 2026-06-15 § 110 för egen del:
Regiondirektören får i uppdrag att tillse att enbart sådana fakturor avseende digitala vårdtjänster i primärvården betalas, som innehåller information som visar att vårdkontakten uppfyllt kriterierna för att vara ersättningsberättigad enligt SKRs rekommendation SKR2026/00810.

Projektet SYNK initierades 2020 som ett samarbete mellan kollektivtrafikaktörer i Norrland med målet att utveckla ett modernt och modulärt biljettsystem. Syftet var att öka samverkan, skapa lokal kontroll och möjliggöra ett kostnadseffektivt system med hög grad av enkelhet och teknisk frihet. Projektet bygger på den nationella branschstandarden BoB och har utvecklats av leverantörerna Kirei och Fara.

Systemet planerades att införas etappvis med centralsystem och resenärsapp först, följt av nytt försäljnings- och betalsystem. Trots att resenärsappen levererats enligt krav har projektet drabbats av omfattande förseningar och kvalitetsbrister. Centrala funktioner saknas fortfarande, leveranserna är mer än två år försenade och bristande styrning från leverantören har medfört tekniska flaskhalsar och negativ påverkan på drift, ekonomi och resenärsupplevelse. Bland annat har ett stort antal resor inte registrerats vilket orsakat intäktsbortfall och minskat förtroende.

Kollektivtrafiknämnden fattade beslut om nya biljetter, zonindelning och priser 2023-10-26 § 73, vilka driftsattes 2025-06-01. På grund av förseningarna löper nuvarande avtal med Fara ut 2026-03-31 utan att full funktionalitet erhållits. Under 2025 ledde bristerna i betalsystemet till tappade intäkter motsvarande 7,1 MSEK. De förväntade positiva effekterna av den nya zonindelningen och det nya taxesystemet har uteblivit och flera brister har identifierats i både zonlogik och resenärsupplevelse.

Under senhösten 2025 påbörjades en upphandling av nytt biljett- och betalsystem inklusive validatorer och betalterminaler. Parallellt har ett optionsår avropats i det befintliga avtalet med Fara till och med 2027-03-31 för att säkerställa drift under upphandling och implementering. Inledande dialoger med sex potentiella leverantörer visar att nuvarande zonindelning, produktutbud, rabattsystem och försäljningskanaler är relativt komplexa och kan förenklas. En renodling av taxesystem och produkter bedöms skapa ett mer kostnadseffektivt, driftsäkert och lättförvaltat system, samtidigt som införandetiden förkortas. Ett enklare biljettsystem stärker även resenärens förståelse, minskar felköp och bidrar till ökad kundnöjdhet.

Mot denna bakgrund beslutade kollektivtrafiknämnden på sitt sammanträde den 1 april att en översyn av zonindelning skulle genomföras och återredovisas vid kollektivtrafiknämndens sammanträde den 10 juni. Särskilt skulle zonindelningen för den allmänna kollektivtrafiken i Jämtlands län utredas och vid behov föreslå förändringar, inklusive möjlighet till enkelzon eller kilometertaxa, om detta bedöms bidra till ett mer kundvänligt, robust och driftsäkert biljett- och betalsystem. Vidare skulle ombordförsäljning av chaufför och ombudsförsäljning utvärderas och vid behov föreslå avveckling eller förändringar om dessa åtgärder bedöms förbättra arbetsmiljö, driftsäkerhet eller resenärsupplevelse samt förenkla systemets förvaltning.

Utredningen är nu klar och bekräftar kollektivtrafiknämndens inriktningsbeslut inför analysen. En förenkling av zoner, produktutbud och priser är avgörande för att uppnå ett robust, driftsäkert och resenärsvänligt biljett- och betalsystem. Det bedöms leda till ökad kundnöjdhet, förbättrad arbetsmiljö och på sikt ett ökat resande då det blir mer transparent och rättvist. Dagens rabattberättigade kundkategorier föreslås bli kvar, däremot fastställs slutlig rabattsats i samband med att samtliga prisvillkor ska återredovisas. Slutsatsen är att kollektivtrafiken rekommenderar att i enlighet med rapporten:

• Ta bort manuell ombordförsäljning av chaufför till förmån för terminal.
• Ta bort klippkort. 
• Införa takpris
• Införa enkelzon med enhetstaxa. Enhetstaxa innebär att det skulle vara möjligt att resa i hela länet till samma pris för respektive giltighetstid för enkelbiljett.
• Införa ett antal alternativa giltighetstider  på enkelbiljett. 

På grund av osäkerhet i världsläget och risk för kommande prishöjningar på drivmedel och el samt att det nya biljett- och betalsystemet som tidigast väntas implementeras först på senhösten 2027 så föreslås att definitiva prisvillkor fortsatt bevakas och utvärderas för att slutgiltigt beslutas om i anslutning till införandet av det nya biljett- och betalsystemet.

Ärendet behandlades av regionstyrelsen 2026-06-15 § 112 som tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Regeringen har aviserat ett nytt statligt stöd som innebär att regionala kollektivtrafikmyndigheter kan få ersättning för att halvera priset på månadskort eller motsvarande 30 dagars periodbiljetter, inklusive rabatterade produkter, under perioden 1 juli–1 december 2026. Förordningen som ska reglera villkoren är ännu inte beslutad och flera praktiska delar kopplade till stödet är inte kommunicerade. Region Jämtland Härjedalen behöver därför fatta ett beslut, under förutsättning att riksdagen beslutar enligt regeringens förslag, och samtidigt behålla handlingsutrymme att anpassa genomförandet när detaljerna är kända.

Regeringen har meddelat att stödet ska sökas i efterhand och att det kommer att omfatta både ordinarie och rabatterade periodbiljetter. Vid möten med landets regionala kollektivtrafikmyndigheter och i områdets egen utredning har flera frågor lyfts, bland annat hur ersättningsmodellen kommer att utformas, om de avsatta medlen kommer att räcka, hur stor överflyttningen från enkelbiljetter och klippbiljetter till periodbiljetter kan bli och hur detta påverkar intäkterna. Det finns även osäkerheter kring hur risken för bunkring ska hanteras om aktiveringstider inte begränsas, samt hur kapacitet, trängsel och trygghetsarbete kan påverkas vid ett ökat resande.

Område kollektivtrafik har analyserat nuvarande köpvillkor. I dag gäller bland annat att biljetter måste aktiveras inom 180 dagar från inköp, att periodbiljetter kan överlåtas innan aktivering och lånas ut efter aktivering, samt att rabattsatserna är fasta för ungdomar, studenter, seniorer och förmånstagare. Dessa villkor måste justeras inför införandet av den statliga rabatten, särskilt avseende aktiveringstider. Syftet är att säkerställa korrekt användning av rabatten och att förhindra bunkring av rabatterade biljetter för användning efter årsskiftet.

Utöver detta behöver två särskilda frågor hanteras. Den första gäller Norrtåg, där Norrtåg som organisation inte själva kan ansöka om stöd för sålda periodbiljetter, vilket innebär att ansökan och förmedling av stödet behöver ske genom respektive kollektivtrafikmyndighet i norrlandslänen. Detta för att säkerställa att alla länets invånare och kollektivtrafikresenärer får ta del av stödet.

Den andra frågan gäller Norrlandsresan, ett biljettsamarbete mellan de fyra nordligaste länen som omfattar enkelbiljetter, 10 resorsbiljetter och periodbiljetter. För att säkerställa en enhetlig hantering i hela Norrlandssamarbetet behöver denna periodbiljett inkluderas i prissänkningen, under förutsättning att övriga tre län fattar likalydande beslut.

För att säkerställa att reformen kan införas den 1 juli föreslår förvaltningen därför att nämnden fattar beslut om att genomföra reformen under förutsättning att den kommande förordningen inte avviker från de huvudsakliga förutsättningar som presenterats av regeringen. Eventuella mindre justeringar av praktisk eller administrativ karaktär hanteras därefter inom förvaltningens delegation.

Ärendet behandlades av kollektivtrafiknämnden 2026-06-10 § 40 som beslutade för egen del:
1. Regiondirektören får i uppdrag att verkställa justeringarna i fullmäktiges beslut och återkomma till nämnden om ytterligare beslut krävs när förordningens detaljer är kända.
2. En första utvärdering ska redovisas till nämnden i oktober om hur många månadskort till rabatt som har sålts och aktiverats jämfört med perioden innan rabatten infördes.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-06-15 § 113 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag till fullmäktige.

Region Jämtland Härjedalen är sedan många år delägare i Peak Innovation AB, som har bedrivit inkubatorsverksamhet i länet. En inkubator är en etablerad metod för att hjälpa innovativa tillväxtbolag, ofta kallade startups, att snabbare växa och nå lönsamhet.

Hösten 2025 pausades all verksamhet i Peak Innovation, då ägarna och styrelsen inte var eniga om bolagets inriktning. Parallellt initierades en utredning kring inkubatorns framtid i Jämtland Härjedalen. Utredningen, som presenterades för ägarna i januari, har bland annat resulterat i ett förslag om ny framtida ägarkonstellation för inkubatorn, samt ett beslut om namnbyte på Peak Innovation. Utredningen samt regionala utvecklingsnämndens beslut avseende finansiering av inkubatorn under 2026 och 2027 finns att läsa i ärende RUN/449/2025.

Den 1 juni återstartades inkubatorn i Jämtland Härjedalen under namnet Axera (se Bilaga 1). En ansökan om namnbyte handläggs i skrivande stund hos Bolagsverket, där bolaget mest troligt kommer få det formella namnet Axera Inkubator AB. Bolagsverket kan inte på förhand garantera vilka bolagsnamn som är tillgängliga, och därför har ägarna på Bolagsverkets rekommendation godkänt och prioriterat fem formella bolagsnamn (se Bilaga 2). Organisationsnumret förblir oförändrat (556730–0727).

Förslag till ny ägarkonstellation ser ut enligt nedan:

Samtliga ägare är överens och har gett samtycke till att gå vidare med de föreslagna förändringarna i ägarkonstellationen (se Bilaga 2). Enligt förslaget ska Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun och Åre kommun vara lika stora ägare till inkubatorn framgent, och äga 200 000 aktier vardera. Den nya, mindre ägargruppen med enbart offentliga ägare ger bolaget en tydlig juridisk status vilket underlättar såväl finansiering som beslutsfattande, och minskar komplexiteten i ägarfrågor.

Förslaget innebär att Region Jämtland Härjedalen köper 155 000 aktier i Axera (org. nr. 556730–0727, tidigare Peak Innovation). Enligt det transaktionsschema som ägarna kommit överens om i Bilaga 2, ska Region Jämtland Härjedalen köpa aktierna från Stiftelsen Zenit. I samband med en ägardialog den 21 april 2026 enades ägargruppen om att aktierna ska kosta 1 kr/aktie. Beloppet motsvarar nominellt belopp för bolagets aktier, och är samma pris som använts vid tidigare köp och sälj i bolaget. Samtliga ägare har nu tagit vidare ovan förslag till sina respektive beslutsorgan för formella beslut.

Givet att både bolagsnamnet och ägarkonstellationen nu förändras, så behöver såväl ägardirektiv som aktieägaravtal uppdateras med korrekt bolagsnamn, uppdaterad adress och signeringar från den nya, mindre ägargruppen. Även bolagsordningen behöver uppdateras med korrekt namn, samt få en mindre uppdatering som möjliggör att bolaget kan ha digitala bolagsstämmor. Inga övriga förändringar i innehåll är planerade i dessa tre dokument.

Enligt Stiftelsen Zenits urkund ska stiftelsen informera kommunfullmäktige vid större händelser i stiftelsen. Även om samma krav inte uttrycks för regionfullmäktige, vill denna skrivelse uppmärksamma regionfullmäktige på att Stiftelsen Zenit, genom överenskommelsen i Bilaga 2, har för avsikt att sälja sitt innehav i Axera, org. nummer 556730–0727. Region Jämtland Härjedalen är en av fyra huvudmän i stiftelsen.

Bifogade bilagor:
Bilaga 1 - Press release Axera 2026-06-01
Bilaga 2 - Signerat protokoll avseende samtycke till ägarförändringar och namnbyte 2026-06-01
Bilaga 3 - Förslag till uppdaterat ägardirektiv för Axera
Bilaga 4 - Förslag till uppdaterat aktieägaravtal för Axera
Bilaga 5 - Förslag till uppdaterad bolagsordning för Axera

På regionfullmäktiges möte den 25 november 2025, § 136, beslutades följande:

1. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på reglemente, direktiv, tidplan och finansiering för en fullmäktigeberedning med uppdrag att föreslå åtgärder för en ekonomi i balans på lång sikt.

2. Ärendet ska återkomma på regionfullmäktige i juni.

Bakgrunden till beslutet var de ekonomiska rapporter per september 2025 som hade redovisats för regionstyrelsen. Rapporterna visade att Region Jämtland Härjedalen fortsatt står inför betydande ekonomiska utmaningar. Men att det finns möjligheter att påverka utvecklingen genom tydliga, riktade åtgärder med fokus på långsiktig hållbarhet och ökad effektivitet i resursanvändning.

Just nu pågår inom Region Jämtland Härjedalen flera insatser för att öka takten, säkerställa genomförandet av åtgärder samt identifiera och arbeta med ytterligare åtgärder. Det pågår också arbeten för att stärka styrning, uppföljning och kontroll.

På regionfullmäktiges möte den 10 februari 2026, § 16, togs beslut om ändrad tidsplan för fastställande av Regionplan och budget 2027–2029. Regionfullmäktige beslutade att planen ska fastställas på sammanträdet den 17 november 2026 i stället för i juni. Samtidigt pågår också en översyn av den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Ett förslag ska presenteras på regionfullmäktiges möte i juni. Val till regionfullmäktige sker 13 september 2026.

Sammantaget bedöms det viktigt att det politiska styret för kommande mandatperiod får möjlighet att besluta om struktur och arbetssätt för Region Jämtland Härjedalens arbete med en ekonomi i balans. Att tillsätta en ny beredning i det här läget då inte heller den politiska organisationen för kommande mandatperiod är fastställd är inte rimligt. Om en beredning tillsätts bör det heller inte innebära en utökning av den politiska budgeten.

Den 26 november 2024 § 136 beslutade regionfullmäktige att tillsätta en särskild beredning för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2027–2030.

Beslutet innefattade att beredningen skulle bestå av en gruppledare från varje parti eller annan av partiet utsedd ledamot samt regionfullmäktiges ordförande och 2:e vice ordförande. I beslutet antog regionfullmäktige ett reglemente och ett direktiv för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2027–2030. Beredningen skulle lägga fram sina förslag kring den politiska organisationen senast under november 2025 för beslut av fullmäktige senast i februari 2026. Arbetet drog dessvärre över tiden och fullmäktige beslutade i november 2025 och förlänga beredningens uppdrag till 31 maj 2026.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2027–2030 har utifrån direktivet fört diskussion om den politiska organisationen. Dels vad som kännetecknar den nuvarande organisationen, dels vad den framtida organisationen förväntas åstadkomma. Utifrån beredningens arbete, diskussioner och förhandlingar mellan partierna har den särskilda beredningen utarbetat förslag till vissa förändringar i den politiska organisationen.

Den särskilda beredningen föreslår bland annat att basarvodet höjs från 90% till 100% av riksdagsmannaarvodet, antal egna dagar minskar från 16 dagar per mandatperiod till 10 dagar per mandatperiod, kollektivtrafiknämnden med 7 ledamöter och 7 ersättare avvecklas och ersätts av ett kollektivtrafikutskott under regionala utvecklingsnämnden med tre ledamöter och tre ersättare. Utskottet föreslås ha en ordförande och en vice ordförande, som arvoderas 20% respektive 15%. Arvodet för 1:e vice och 2:e vice ordförande i regionfullmäktige sänks från 13,3 % till 12 % och arvodet för 1:e vice ordförande i regionstyrelsen höjs från 70% till 90%. Förändringarna beräknas vara kostnadsneutrala och ska inte innebära en utökning av den politiska budgeten.

Därtill har beredningen arbetat fram förslag till arbetsordning och reglementen för den politiska organisationen, förslag till regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda, förslag till regler för stöd till de politiska partierna, förslag till regler för stöd till politiska sekreterare och förslag på arbetsformer där teknik och metoder används för att underlätta det politiska arbetet.

Beredningen har särskilt haft dialog med pensionärsorganisationerna och diskuterat hur äldre kan ges inflytande i regionens verksamhet. Även Tillgänglighetsrådets former och inflytande har diskuterats. Intentionen från beredningen är att råden ska vara rådgivande i strategiska frågor och fungera som forum för dialog med regionens politiska ledning. Ett färdigt förslag har inte kunnat tas fram inom beredningens tidsram. Frågorna överlämnas därför till regionstyrelsen för vidare beredning.

Även reglemente för krisledningsnämnden kommer att beredas av regionstyrelsen.

Om ett ärende bara beretts av en fullmäktigeberedning ska enligt 5 kap. 27§ KL en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig. Eftersom representanter för samtliga partier i regionfullmäktige deltagit i beredningen av förslaget till ny politisk organisation bedömer beredningen att det inte, utöver regionstyrelsen, är motiverat för nämnderna att yttra sig innan ärendet går vidare till fullmäktige.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-06-15 § 108 och tillstyrker beredningens förslag.

Ärendet utgår

Regionfullmäktige beslutade 2018-12-11 § 179 att fastställa Bestämmelser om omställningsstöd, pension samt familjeskydd till förtroendevalda (OPF-KL18) (RS/1658/2018) enligt Sveriges kommuner och regioner, SKRs, förslag. Det beslutades också att regionstyrelsen ska vara pensionsmyndighet och att de förtroendevalda ska vara anmälda till arbetsförmedlingen och aktivt söka annan försörjning för att komma i fråga för aktiva omställningsinsatser samt att de omställningsåtgärder som erbjuds de förtroendevalda ska motsvara de åtgärder som kan erbjudas till anställda i Region Jämtland Härjedalen vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

Bestämmelserna har därefter reviderats 2022-10-12 § 107 och 2025-02-11 § 18.

SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd.

Förslag till OPF-KR 26 är utformat med utgångspunkt att ett förtroendeuppdrag inom kommuner och regioner utgör en viktig del av den demokratiska strukturen och därför kräver särskilda villkor anpassade för uppdraget.

Följande förändringar införs:
Omställningsstöd: En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet.

Pension: Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år. Sambobegreppet förtydligas.

Familjeskydd: Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. Sambobegreppet klargörs.

En ny försäkringsteknisk bilaga med uppdaterade delningstal samt en reviderad kommentar som förtydligar och stärker dokumentets vägledande funktion är också antagna.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-05-26--27 § 97 och tillstyrker beredningens förslag.

Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) har inkommit med en motion om ett ungdomsråd i Region Jämtland Härjedalen. Motionen har titeln Unga idag – Beslutsfattare imorgon och fördelades vid fullmäktiges sammanträde den 25 november 2025 till Beredningen för översyn av ny politisk organisation för nästa mandatperiod.

Thomasson och Wahlström framhäver vikten av invånarmedverkan och ungdomsperspektivet i regionens demokratiska beslutsprocesser, och motionerar om ett ungdomsråd att vara på plats per den 1 januari 2027.

Region Jämtland Härjedalen hade fram till 2017 ett ungdomsråd med syfte att verka för att stärka ungdomsdemokratin i länet. Rådet bestod av representanter för länets gymnasieskolor samt förtroendevalda som utsågs av fullmäktige. Rådet agerade remissinstans i frågor av vikt för unga, och hade initiativrätt inom sitt område.

2017 gjordes utredningen Ungdomsinflytande i Region Jämtland Härjedalen (RS/311/2015) vilken bland annat belyste problematiken med att attrahera deltagare från gymnasieskolorna i regionen. Utredningen visade att flera gymnasieskolor saknar aktiva elevråd och att kunskap om rådets funktion är svår att sprida, och bibehålla, då omsättningen av rektorer, kontaktpersoner och representanter är hög. Utredningen påvisade också en skev fördelning över länet, då deltagandet var högre för representanter i Östersund än i övriga kommuner. Effekten blev att vissa perspektiv upplevdes saknas i rådet.

Regionfullmäktige fattade 2017 beslut om att avveckla rådet (RF §83/2017) med bakgrund i utredningen. Beslutet innebar även att det fortsatta arbetet med ungdomsinflytande skulle ske i enlighet med den regionala ungdomsstrategin som 2014 antogs av dåvarande regionstyrelsen vid Regionförbundet Jämtlands län.

Sedan tidigare pågår ett regionövergripande arbete med att omstrukturera och modernisera arbetsordningen för brukarråd. Brukarråd föreslås ersättas av verksamhetsnära råd, som skulle kunna inrättas med aktuella invånargrupper i en bredare kontext än enbart organisationer för personer med funktionsnedsättningar. Denna dialogform ska kunna tillvarata alla aktuella perspektiv, inklusive ungdomsperspektivet, genom representation i verksamhetsnära frågor.

Folkhälsoenheten arbetar aktivt med att skapa ökad delaktighet för unga i det förebyggande arbetet. Det pågår insatser främst inom arbetet rörande psykisk hälsa och våldsförebyggande arbete där aktiviteter i tilltagande grad genomförs med unga som medskapande.

Den 17 juni 2020 (RF §42/2020) undertecknade Region Jämtland Härjedalen Demokratideklarationen, och som ett led i demokratiarbetet antogs 2021 regionens Demokratistrategi (RF §150/2021). Strategin reglerar bland annat att innebörden av ett ökat inflytande från medborgare och andra grupper ska ses över. Frågan om stärkt inflytande för ungdomar ingår som en viktig del i det arbetet.

De områden Region Jämtland Härjedalen särskilt vill utveckla för att ytterligare stärka demokratin i regionen, vilka framgår i strategin, är

• god och nära vård
• stärkt dialog med medborgarna
• stärkt kommunikation
• arbete mot hot och hat
• kultur och civilsamhälle
• interna processer
• digitalisering- som en röd tråd genom flera av områdena

Strategin framhåller att ovanstående punkter ska ses som exempel på hur regionen framöver vill arbeta för att ytterligare stärka demokratin och öka delaktigheten, såväl inom Region Jämtland Härjedalen som gentemot medborgarna i regionen. Demokratistrategin ska revideras en gång per mandatperiod och genom revideringen, och framtagande av tillhörande handlingsplan, kan arbetet med medborgarinflytande struktureras.

Motionärerna belyser att den Europeiska stadgan om ungas deltagande i lokalt och regionalt liv fastslår att för att arbetet med ett ungdomsråd ska vara framgångsrikt bör bland annat tid och resurser finnas för att fånga upp initiativ och genomföra uppföljningsåtgärder. Detta kan vägas mot regionens samlade administrativa utrymme och kostnader. Ungdomsrådets budget uppgick 2017 till 120 000 kronor/år och inkluderade arvoden för fem sammanträden, men regionens administrativa kostnader var inte inräknade.

Förslag till beslut är således att motionen avslås med hänvisning till ovan redogörelse gällande begränsade administrativa resurser samt ett historiskt lågt intresse till deltagande från regionens gymnasieskolor. Arbetet med ungdomsinflytande i demokratiska processer föreslås att, även fortsatt, regleras i demokratistrategin och genom de nya formerna av verksamhetsnära invånarmedverkan.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-05-26--27 § 98 och tillstyrker beredningens förslag.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen skall vården bedrivas så att kraven för god vård uppfylls. Detta innebär att hälso- och sjukvården ska bygga på patients självbestämmande och integritet och att vård och behandling ska utformas tillsammans med patienten.

Som patient har man rätt att få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och tänkbara undersöknings- och behandlingsmetoder. Vilka behandlingsmetoder som erbjuds ska inom vården vila på evidens och/eller beprövad erfarenhet. Beslutet om vilka behandlingsmetoder som ska erbjudas i varje enskilt fall ligger hos läkaren/vårdgivaren.

Hysterektomi är en stor operation med flera allvarliga risker som måste vägas in i beslutet avseende om det är den lämpligaste behandlingsmetoden.

Uppfattning från Kvinnosjukvården i Region Jämtland Härjedalen är att kvinnor som söker med blödningar och smärtor erbjuds hysterektomi i de fall där evidensen anser att det är den lämpligaste behandlingsmetoden. Idag finns flera behandlingsmetoder med betydligt mindre risker mot blödningar och smärta som bör övervägas i första hand.

En viktig del i Regionens värdegrund är att arbeta patientcentrerat. Det är av stor vikt att vårdgivaren ger en tydlig information om valet av behandlingsmetod/metoder och i de fall det är medicinskt lämpligt ger patienten möjlighet att välja. För att kunna erhålla goda behandlingsresultat och bibehållen patientsäkerhet framhåller hälso- och sjukvården att beslutet om vilka behandlingsmetoder som erbjuds ska vila i första hand på evidens och/eller beprövad erfarenhet i första hand och därför fortsatt bör ligga hos läkaren/vårdgivaren.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-03-25 § 50 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Andrea Fors (SD) har lämnat en motion om att säkerställa att sjukhuset i Östersund alltid har ett beredskapslager av flytande mediciner för akuta fall, med särskilt fokus på barn och äldre. Motionären lyfter vikten av att tillhandahålla flytande läkemedel för att säkerställa patientsäkerhet och jämlik vård, särskilt för patienter med svårigheter att svälja tabletter.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter delar uppfattningen att läkemedel ska kunna administreras på ett säkert och ändamålsenligt sätt utifrån patientens behov. Samtidigt finns det medicinska och praktiska förutsättningar som påverkar hur läkemedel tillhandahålls och administreras i akuta situationer.

Bedömning
Det är viktigt att framhålla att alla läkemedel inte finns tillgängliga i flytande form. Kortison, som lyfts i motionen, finns över huvud taget inte som färdig flytande beredning. Däremot finns alternativa och väl fungerande administrationssätt. Exempelvis löser sig Betapred-tabletter snabbt i vätska inom några minuter och är enkla att dosanpassa, även för små barn. Dexametason är också lätt att krossa vid behov.

Vid behandling av exempelvis krupp hos barn är standardbehandling i första hand inhalation av adrenalin och kortison, vilket innebär att behovet av flytande perorala beredningar i dessa akuta situationer är begränsat.

Vidare finns det redan idag ett brett utbud av läkemedel i flytande form tillgängliga både på akutmottagningen och barnmottagningen.

När det gäller äldre patienter med sväljningssvårigheter är det etablerad praxis att krossa tabletter eller slamma upp läkemedel i vätska. De flesta läkemedel kan administreras på detta sätt, och det är få livsviktiga läkemedel som inte kan ges via sådan anpassning. Samtidigt är det viktigt att notera att majoriteten av läkemedel generellt inte finns som oral lösning eller suspension.

För att ytterligare stärka patientsäkerheten vid hantering av läkemedel som behöver krossas eller blandas går det att arbeta vidare med att till exempel utrusta läkemedelsrum med digitalt stöd, exempelvis pekskärmar med tillgång till ePed, krossningsdatabasen och blandbarhetsdatabasen. Detta skulle ge personalen bättre förutsättningar att säkerställa korrekt administrering.

Slutsats
Region Jämtland Härjedalen bedömer att nuvarande arbetssätt i huvudsak tillgodoser behovet av säker och individanpassad läkemedelsadministrering, även för patienter med sväljningssvårigheter. Ett generellt krav på beredskapslager av flytande läkemedel bedöms inte vara genomförbart, då många relevanta läkemedel saknar sådan beredningsform.

Fokus bör i stället ligga på att säkerställa god tillgång till alternativa administrationssätt samt att stärka kunskapsstödet för läkemedelshantering.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-05-26--27 § 99 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

1. Regionala utvecklingsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31. Uppdraget är vakant för Vänsterpartiet.