Möte 2023-10-18

Justering sker digitalt 26 oktober.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 30 juni 2023 att Crister Leandersson (S) utses till ledamot i stället för Kholod Mahmood (S) samt att Petra Monwell (S) utses till ersättare i stället för Crister Leandersson (S).

2. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 30 juni 2023 att Maths Larsson (S) utses till ersättare i stället för Thomas Hägg (S).

3. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 30 juni 2023 att Paul Van den Brink (MP) utses till ersättare i stället för Elon Wissing (MP).

4. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 16 oktober 2023 att Jan Johansson (SD) utses till ersättare i stället för Johnny Olofsson (SD).

5. Jerker Bexelius (S) avsäger sig den 9 augusti 2023 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

6. Maths Larsson (S) avsäger sig den 21 augusti 2023 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

7. Kent Rosenqvist (S) avsäger sig den 28 augusti 2023 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

1. Medborgarförslag om att behålla habiliteringsbadet (RS/341, 342 och 343/2023) har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023. Beredningen av ärendena har blivit fördröjt och förslagen föreslås därför besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2024.

2. Medborgarförslag om att ambulanstransport ska ingå i högkostnadskortet (RS/524/2023) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2024.

3. Medborgarförslag om höjning av reseersättning (RS/557/2023) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2024.

-----------

4. Motion från Magnus Rönnerfjäll (C) och Peter Johansson (C) om avgiftsfri KUB undersökning (RS/616/2023) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2024.

• Hållbarhetsarbete
• Miljö och klimat

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Kollektivtrafiknämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

• Granskning av riktade statsbidrag RS/236/2023
• Granskning av riktade statsbidrag RUN/161/2023
• Granskning av riktade statsbidrag HSN/512/2023

• IT- och cybersäkerhet - aktuellt läge samt uppföljning av revisorernas granskning av it- och informationssäkerhet 2021

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller nämnd. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

1. Interpellation från Catarina Espmark (M) om säkerhet för medborgare med funktionshinder i samband med Östersundslänkens etablering

2. Interpellation från Jennie Klaesson (M) gällande finansieringen av Folktandvården.

3. Interpellation från Elise Ryder Wikén (M) om länets infrastruktur.

4. Fullmäktigefråga från Magnus Rönnerfjäll (C) om modernisering av arbetssätt för att klara vårdens utmaningar

5. Fullmäktigefråga från Karin Thomasson (MP) om Jamtlis finansiering i budgeten

6. Fullmäktigefråga från Karin Thomasson (MP) om implementering av Urfolksdeklarationen

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 12 oktober kl. 11.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

------------

Inkomna frågor:

• Fråga till allmänhetens frågestund om demensdiagnoser

Medborgaren har donerat en njure till en anhörig år 2003 och har därefter behövt lämna prov för att fastställa njurvärde en gång varje år och då fått betala patientavgift. Medborgaren önskar att det ska vara avgiftsfria vårdbesök på sjukhus och hälsocentraler för organdonatorer.

Regionfullmäktige fattade beslut 2020-02-12, §19, om Regler för ersättning till levande donator (RS/677/2019). Regelverket innehåller vilka ersättningar som ska gälla för inkomstbortfall och kostnader som åsamkas donatorn under undersökningstiden samt kontroller efter donation. Där anges att
”Egenavgifter för sjukvård skall ej debiteras från sjukvårdshuvudmannen i samband med besök till någon av regionens vårdgivare i samband med besök på grund av utredning, donation, eftervård och uppföljning på grund av donationen. Om dessa besök görs hos annan regions vårdgivare ska denne fakturera Region Jämtland Härjedalen och donatorn få sin vård kostnadsfritt.”

Om medborgaren efter 2020-02-12 behövt erlägga vårdavgift avseende uppföljande vårdbesök för provtagning på grund av tidigare donation så uppmanas medborgaren att kontakta den vårdenhet som besöket gjordes på och anhålla om återbetalning av vårdavgifter. Innan 2020-02-12 var det inte avgiftsfritt.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-10-05--06 § 182 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Regionens revisorer har inkommit med en delårsrapport per augusti 2023. Under perioden jan-aug 2023 har revisorerna bedrivit sin verksamhet enligt beslutad revisionsplan och inom budget.

Under året planeras granskningar inom ekonomi, personalfrågor och arbetsmiljö, läkemedelshantering, folktandvården, kvalitet i vårdstatistik, IT-säkerhet samt sjukresor. Sju sammanträden har hittills hållits under året och vid tillfället i maj genomfördes olika verksamhetsbesök. Olika verksamhetsansvariga har bjudits in till revisorernas sammanträden för att svara på frågor och delge information.

Den årliga revisionskonferensen för Norr-regionerna genomfördes den 4–5 maj i Sundsvall av Region Västernorrland. Föreningen Förtroendevalda Revisorer i Mellannorrland (FFR), genomförde sin konferens den 29-30 maj i Sundsvall.

Revisionskontorets bemanning har under året varit underbemannad och en vakant tjänst är tillsatt från och med september.
Ett möte inom kommunsamverkan planeras under hösten 2023.

Det ekonomiska resultatet är något bättre än budget, +458 tkr, främst på grund av intäkter från utfört granskningsarbete av regionens bolag, förbund och stiftelser samt minskade lönekostnader på grund av vakanser. Den ekonomiska prognosen bedöms bli samma som budget.

Patientnämnden har inkommit med en delårsrapport per augusti 2023. Arbetet med att uppfylla verksamhetens mål och aktiviteter fortgår enligt plan och beräknas vara uppfyllda innan årets slut.

Under året genomför patientnämndens förvaltning HBTQI- och mångfaldsdiplomering och utbildningen beräknas vara klar under hösten.
Från och med första oktober kommer patientnämnden att skicka sina skrivelser till vårdgivaren via regionens diarium. Syftet är att underlätta för vårdgivarna, säkerställa lagstiftningen gällande diarieföring samt stärka informationssäkerheten. Förändringen är ett önskemål från både vårdgivarna och diariet. Arbetssättet har testats inom några verksamhetsområden under året med gott resultat.

Under perioden jan – aug har patientnämnden tagit emot 391 synpunkter och klagomål på vården, vilket är en minskning jämfört med 2022. De vanligaste synpunkterna berör brister i delaktighet, information och bemötande, brister när det gäller undersökning, bedömning och diagnos, samt tillgänglighet och väntetider. Sedan införandet e-tjänsten Synpunkter och klagomål via 1177 har antalet synpunkter som lämnats digitalt ökat kraftigt.

Stödpersonsverksamheten hade per augusti 2023 åtta pågående stödpersonsuppdrag. Tillgången på stödpersoner är relativt god, men det pågår en stödpersonskampanj där det specifikt efterfrågas stödpersoner av manligt kön.

Patientnämnden har haft ett sammanträde under perioden maj – aug. Ordförande presenterade aktuella frågor vid regionfullmäktige i juni och i maj genomfördes kommunbesök i Bräcke. Förvaltningschef har presenterat en rapport för hälso- och sjukvårdsnämnden under perioden.

Det ekonomiska resultatet visar på ett överskott på +303 tKr som till största delen beror på partiella tjänstledigheter. Med anledning av det svåra ekonomiska läget i regionen strävar patientnämnden mot att vara ytterst återhållsamma när det gäller kostnader som går att påverka, framförallt när det gäller tjänsteresor, där nämnden i första hand väljer digitala alternativ.

Patientnämndens prognos är +-0 på helår.

En delårsrapport för Region Jämtland Härjedalen har upprättats och det ackumulerade resultatet till och med augusti 2023 var negativt och uppgick till -155 miljoner kronor, vilket var 210 miljoner kronor sämre än budget.

Helårsprognosen efter augusti beräknas fortsatt uppgå till minus 360 miljoner kronor. Detta utifrån fortsatt höga verksamhetskostnader som ökat betydligt mer än budget på grund av inflationen som medfört kraftiga prishöjningar. Även pensionskostnaderna påverkas av den höga inflationen, och har också ökat kraftigt mot föregående år. Dock är prognosen mycket osäker, då verksamheten står inför stora utmaningar med att minska vårdköer och nya regler kopplat till dygnsvilan, samtidigt som bemanningssituationen är fortsatt svår, vilket leder till ett stort behov av att fortsatt ta in bemanningsföretag till höga kostnader, som ser ut att hålla i sig till slutet av året. Verksamhetens intäkter var 70 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 95 miljoner kronor.

Bruttokostnaderna var 491 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 12,1 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 117 miljoner kronor, motsvarande 7,1 procent, i ökningen finns beslut från 2022 om ökade lönekostnader med 8 procent för sjuksköterskor utöver föregående års löneökning. Pensionskostnaderna var 120 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på det nya förmånsavtalet och den höga inflationen. Köpt riks- och regionvård har ökat med 23 miljoner kronor. Läkemedel har ökat med 27 miljoner kronor. Kostnad för inhyrd personal har ökat med 118 miljoner kronor motsvarande 97,3 procent, och uppgick till 232 miljoner kronor totalt.

Likviditeten har försämrats under sommaren och totalt under året har den försämrats med 219,7 miljoner kronor till och med augusti. Amortering av lån till Kommuninvest har skett med 100 miljoner kronor under året och den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 90 miljoner kronor. Ingen ytterligare amortering kommer att göras under året.

Det prognostiserade negativa resultatet samt den höga prognostiserade investeringsnivån kommer under hösten att fortsätta påverka likviditeten negativt.

Regionfullmäktige har i Regionplan med budget 2023–2025 beslutat om 13 prioriterade mål. Till de prioriterade målen finns sedan 33 uppdrag fördelade på nämnderna. Av dessa tretton mål har tio bedömts som delvis uppfyllda, två som uppfyllda och en som ej uppfylld. Till dessa finns 33 uppdrag till nämnderna och styrelsen. Av dessa bedöms 21 som delvis uppfyllda, nio som uppfyllda och tre som ej uppfyllda.

Av de sex finansiella målen har ett bedömts som uppfyllt, ett som delvis uppfyllt och fyra som ej uppfyllda.

Delårsrapporterna per augusti 2023 för regionala utvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden visar att regionala utvecklingsnämnden hade en positiv ackumulerad budgetavvikelse per augusti medan hälso- och sjukvårdsnämnden och kollektivtrafiknämnden redovisade negativa ekonomiska resultat. Regionala utvecklingsnämndens nettokostnadsavvikelse mot budget uppgick till +10,4 mkr. För kollektivtrafiknämnden var avvikelsen -4,6 mkr. Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetavvikelse för nettokostnader uppgick till -351 mkr. Avvikelsen för hälso- och sjukvårdsnämnden fördelas på en positiv intäktsavvikelse om 106 mkr samt en negativ bruttokostnadsavvikelse om -457 mkr.

Utifrån det ekonomiska resultatet beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden på sitt sammanträde den 21 augusti, § 90:
Hälso- och sjukvårdsnämnden konstaterar den kraftigt försämrade budgetprognosen. Nämnden har under året fattat beslut om resultatförbättrande åtgärder (HSN/570/2023, HSN/577/2023 och HSN/5/223) som dock inte fått tillräcklig effekt. Nämnden bedömer att det inte är realistiskt att återställa det upparbetade underskottet under innevarande år och föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att tillskjuta ytterligare medel till hälso- och sjukvårdsnämnden 2023 för att klara en ekonomi i balans, alternativt tillåta att hälso- och sjukvårdsnämnden går med underskott under 2023.

Kollektivtrafiknämnden beslutade på sitt sammanträde den 21 augusti, § 59:
Kollektivtrafiknämnden konstaterar den negativa budgetprognosen. Nämnden har under året fattat beslut om resultatförbättrande åtgärder (KTN/57/2023) som dock inte fått tillräcklig effekt. Kollektivtrafiknämnden bedömer att det inte är realistiskt att återställa underskottet under innevarande år och föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att tillskjuta ytterligare medel till kollektivtrafiknämnden 2023 för att klara en ekonomi i balans, alternativt tillåta att kollektivtrafiknämnden går med underskott under 2023.

Även en delårsrapport för Regionstyrelsen har upprättats. Regionstyrelsen inklusive Regionstaben, Vårdval och Regiondirektör hade en negativ budgetavvikelse på 24 miljoner kronor. Ett överskott återfinns hos område Vårdval som hade en positiv avvikelse med 3 miljoner kronor. Regionstaben hade en negativ avvikelse mot budget med 14 miljoner kronor. Regiondirektör hade en negativ avvikelse med 12 miljoner kronor, bland annat kostnader för pensioner som var högre än budget. Intäkter för riktade statsbidrag avviker positivt då dessa inte var budgeterade.

Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål efter augusti men uppföljningen efter augusti visar att många aktiviteter pågår enligt plan och nås innan årets slut.

Utifrån det tuffa ekonomiska läget så ser hela organisationen över möjligheter att påverka ekonomin på både kort och lång sikt. Utifrån regionfullmäktiges beslut 21 juni, § 66, kommer i Regionplan 2024–2026 en fördjupning av Långsiktigt arbete för ekonomi i balans totalt för Region Jämtland Härjedalen att redovisas. Men det kan redan nu konstateras att det inte är realistiskt att hälso- och sjukvårdsnämnden eller kollektivtrafiknämnden kan återställa upparbetade underskott under innevarande år och eftersom regionen går med kraftiga underskott totalt sett, så finns heller inga medel att tillskjuta eller omfördela mellan styrelsen och nämnderna. Hälso- och sjukvårdsnämnden och kollektivtrafiknämnden bör därför tillåtas gå med underskott 2023.

Utifrån en svår bemanningssituation och som en del i regionens kompetensförsörjning, delvis kopplad till Covid-19, tog Särskild ledning bemanning fram ett förslag om utökad Vårdnära service, VNS, motsvarande 10 heltidstjänster, som regiondirektören tog beslut om att genomföra, 2022-08-10:

Regionservicechef fick i uppdrag att utöka bemanning i hälso- och sjukvården, ansvarade för att bemanningsförstärkningen prioriterades samt att i samarbete med chef Vårdnära service definiera vilka arbetsuppgifter som skulle utföras samt att göra en risk- och konsekvensanalys.

Utifrån en prioritering fick område Medicin och Kirurgi dela på de utökade VNS-resurserna. Efter dialog med enheterna och ledningen tillsammans med VNS så fördelades VNS-resurserna. Gränssnitt mellan vårdpersonal och VNS förtydligades samt funktionskort för VNS skapades. Risk-och konsekvensanalys utfördes.

Efter en enklare utvärdering togs ett nytt beslut av regiondirektören, 2022-12-08, att utökad VNS skulle fortsätta till 231231. Finansiering var statliga stimulansmedel under 2022. Utökningen är ej finansierad under 2023. Beslutet innefattade att före 2023-06-15 ta beslut om att antingen permanenta utökningen alternativt att avveckla den.

Under våren 2023 har en utvärdering gjorts av verksamheten och utifrån synpunkter samt önskemål från hälso- och sjukvården rekommenderas i utredningen att utökningen av Vårdnära service permanentas till minst den nivå som finns idag, d v s motsvarande 10 heltidstjänster. Viktiga anledningar till detta är att kunna underlätta kompetensförsörjningen samt minska andelen hyrpersonal inom hälso- och sjukvården som på sikt ska leda till en kostnadsminskning gentemot idag. Regionledningen tog del av utredningen vid möte 2023-06-15 och beslut togs att gå vidare med permanentning av verksamheten.

Förslaget innebär att utökad Vårdnära service blir permanent från den 1/1 2024 i den omfattning som är idag, d v s motsvarande 10 heltidstjänster till en årlig kostnad av 4,5 mkr. Fördelningen av resurserna skall vara behovsrelaterad och tas fram i samverkan mellan hälso- och sjukvården samt Regionservice. Hänsyn skall bl a tas till vårdens behov samt arbetsmiljön för medarbetare inom vårdnära service. Hälso- och sjukvården samt Regionservice skall utse kontaktpersoner och verksamheterna ska samverka vid utvecklandet av fortsatt vårdnära service.

För att finansiera den utökade bemanningen behöver en omdisponering göras från hälso- och sjukvårdsnämnden till regionstyrelsen för 2024.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-10-05--06 § 171 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Reseservice har organisatoriskt tillhört område service inom staben från dess att Länstrafikens verksamhet överfördes till regionen från bolag. Från och med år 2023 har de två medarbetare som arbetar med kundtjänst inom reseservice överflyttat sin anställning till Område kollektivtrafik för att vara placerade närmare verksamheten och därmed underlätta effektiva arbetsflöden. Område kollektivtrafik har även under 2023 övertagit ansvar för att hantera telefontjänsten ”Tider och priser” (dagtid samt kvällar och helger) från sjukreseenheten.

För att finansiera den ökade bemanningen för kundtjänst inkluderat ansvaret för ”Tider och priser” hos Område kollektivtrafik behöver en omdisponering av 1,8 mkr göras från regionstyrelsens budgetram till kollektivtrafiknämnden för 2024.

Regionstyrelsen ska hos sig fatta motsvarande beslut gällande omdisponering till kollektivtrafiknämnden för 2024.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-10-05--06 § 172 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Den 29 mars 2023 §44 beslutade Regionstyrelsen att godkänna den framtagna behovsanalysen om ny hälsocentral i Funäsdalen.

Styrelsens beslut var att:
1. Behovsanalysen tas med som underlag i fortsatt projektering för byggnation av ny hälsocentral i Funäsdalen.
2. Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en förstudie enligt den av regionledningen beslutade lokalprocessen. Förstudien ska redovisa kostnader, förslag till finansiering och tidsplan.
3. Förstudien ska redovisas för hälso- och sjukvårdsnämnden 23 maj och därefter överlämnas till regionstyrelsen 30-31 maj.

Nuvarande lokal för hälsocentral och tandvård i Funäsdalen har en yta på 1327 kvadratmeter fördelat på två plan, därtill kommer en idag separat byggnad för ambulans på ca 150 kvadratmeter. Årshyran för dessa två lokaler är drygt två miljoner kr/år. Som referens om en framtida möjlig storlek på ny byggnad för alla tre verksamheterna kan ritningsunderlag från 2019 användas, där planen var att bygga i ett plan med souterräng. Entréplanet var på ca 1700 kvadratmeter. Till det kommer lokaler för ambulans, förråd och teknikutrymmen i souterrängplanet.

Kostnad för att bygga en ny hälsocentral innehåller flera olika ställningstaganden, förutom val av plats och inköp av mark som är genomfört, återstår kostnader i kommande steg från projektering till överlämning av en färdig byggnad utifrån beställarkrav som t.ex. storlek, antal rum, miljö- och robusthetskrav.

Det vi vet är att materialpriser jämfört med 2019 års kostnadsnivå har ökat de senaste åren och med en för närvarande osäker situation i omvärlden med inflation är det svårt att ge en exakt bild av vad kostnaden för en ny hälsocentral blir, och må anstå till det att vi har beslut om storlek samt en fastställd tidsplan och presenteras i programskedet som är nästa steg i lokalprocessen.

En av fastighetsavdelningen genomförd jämförelse med andra liknande byggprojekt ger en indikation om byggkostnader på ca 55 000 kr per kvadratmeter, därtill kommer kostnad för all lös inredning såsom möbler och verktyg/instrument. Utifrån ovanstående föreslås att medel om 15 mkr för 2024 avsätts för projektering.

En första ekonomisk uppskattning är att medel avsätts för fastighetsinvesteringar för ny hälsocentral i Funäsdalen, 40 mkr för 2025 och 55 mkr för 2026, i 2023 års kostnadsläge.

Ovan angivna kostnader för 2024, 2025 och 2026 förutsätter att beslut om fortsatt projektering erhålls i oktober 2023 så att arbete kan fortgå enligt preliminär huvudtidplan daterad 2022-01-24. Beslut om finansiering skall vägas in bland övriga behov av investeringar för regionen och hanteras i kommande regionplan med budget 2024–2026.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2023-09-21 § 102 där de godkände förstudien och överlämnade den till regionstyrelsen. Regionstyrelsen godkände förstudien 2023-10-05--06 § 173 och föreslår samtidigt regionfullmäktige att avsätta medel för projektering 2024 och medel för byggnation 2025 och 2026.

Regionens revisorer har inkommit med en budgetframställan avseende revisionsverksamheten 2024. Budgetäskandet för verksamhetsår 2024 är 6 mkr. Föreslagen ökning på 0,5 mkr motsvarar en ökning med drygt 9%.

Motiveringen till budgetäskandet anges vara att Region Jämtland Härjedalens revisionsverksamhet sedan 2015 har uppräknats med 7,6% samtidigt som indexuppräkning (LPIK) nationellt varit 28%. Detta har medfört att revisionsanslaget urholkats med ca 20% och att revisionen börjar få budgetproblem och inte har ekonomiskt utrymme att upphandla nödvändiga granskningar. Upphandling av specifik kompetens har dessutom blivit dyrare på grund av den höga kostnadsinflationen och minskad konkurrens mellan externa revisionsföretag.
Den årliga revisionskonferensen för Norr-regionerna anordnas av Region Jämtland Härjedalens revisorer 2024 och kostnaden beräknas uppgå till ca 100 tKr.

Utifrån detta föreslår Region Jämtland Härjedalens revisorer en budget på 6 mkr för verksamhetsåret 2024.

Liksom de flesta andra regioner är det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen för närvarande mycket ansträngande. Stigande inflation har medfört att regionens kostnader, i synnerhet pensionskostnaderna, ökat kraftigt. Samtidigt ställs också ökade krav på verksamheterna. För att komma i balans med ekonomin långsiktigt krävs att verksamheterna arbetar med effektiviseringar för att bromsa in bruttokostnadernas ökningstakt. Prognosen är att regionen kommer att göra ett negativt resultat 2023 och enligt plan även 2024.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens ansträngda ekonomiska situation förordas en nettobudget motsvarande 2023 års nivå uppräknat med LPIK, exkl. priseffekt av pensioner, exkl. läkemedel på 3,6%, vilket innebär 5,7 mkr.

Patientnämnden har inkommit med en budgetframställan avseende patientnämndens verksamhet 2024.

Budgetäskandet för verksamhetsår 2024 är 3,7 mkr. Föreslagen ökning på 0,2 mkr motsvara en ökning med ca 5,7%.

Motivering till budgetäskandet anges vara ett uppdämt behov av kompetensutveckling och nätverkande, aktiviteter som begränsats under pandemiåren. Stödpersonsuppdragen har ökat och stödpersonernas arvoden, som baseras på det prisbasbelopp som regeringen fastställer varje år, höjdes under 2023 och förväntas höjas även under 2024.
Utifrån detta äskar patientnämnden en budgetram motsvarande 3,7 mkr.

Liksom de flesta andra regioner är det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen för närvarande mycket ansträngande. Stigande inflation har medfört att regionens kostnader, i synnerhet pensionskostnaderna, ökat kraftigt. Samtidigt ställs också ökade krav på verksamheterna. För att komma i balans med ekonomin långsiktigt krävs att verksamheterna arbetar med effektiviseringar för att bromsa in bruttokostnadernas ökningstakt. Prognosen är att regionen kommer att göra ett negativt resultat 2023 och enligt plan även 2024.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens ansträngda ekonomiska situation förordas en nettobudget motsvarande 2023 år nivå uppräknat med LPIK exkl. priseffekt av pensioner, exkl. läkemedel på 3,6%, vilket innebär 3,6 mkr.

Regionfullmäktige fastställer varje år en Regionplan och budget som innehåller övergripande mål och ekonomiska ramar för de kommande tre åren. I enlighet med Region Jämtland Härjedalens nya styrmodell, som fastställdes i juni 2023 (RS/342/2022), kommer fullmäktige att besluta om Regionplan och budget i juni från och med 2024 men för 2023 gäller oktober som det varit de senaste åren.

Regionplan och budget är det styrdokument som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete, både på kort och lång sikt. Utifrån Regionplan och budget skapar regionstyrelsen och nämnderna planer som ska tydliggöra vad de behöver arbeta med för att verkställa fullmäktiges viljeinriktning och hålla de ekonomiska ramarna.

Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet - Hälso- och sjukvård, Tandvård, Regionalt utvecklingsansvar, Kultur, Folkhögskolor och Kollektivtrafik, samt stödverksamhet och ledningsprocesser utgör i Regionplan och budget egna målområden. Målområdets rubrik sammanfattar den politiska viljeinriktningen med fokus på vad som ska prioriteras och utvecklas. Regionplan och budget innehåller för varje målområde långsiktiga nyckeltal och uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna. Regionens alla verksamheter behöver samverka såväl internt som externt för att gemensamt uppnå den politiska viljeinriktningen inom respektive målområde.

Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet inkluderas i respektive målområde, vilket även gäller för horisontella sakområden som exempelvis arbetsmiljö, folkhälsa och digitalisering. Region Jämtland Härjedalen är också en del av det samiska förvaltningsområdet vilket medför ett särskilt ansvar för att främja samisk kultur och samiska språk, vilket också det inkluderas på olika sätt i målområdena.

Det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen är för närvarande mycket ansträngt. Snabba förändringarna i omvärlden har fått inflationstakten att stiga och medfört att regionens kostnader, och då i synnerhet pensionskostnaderna, ökat kraftigt och som inte kunnat förutses. Utifrån det ekonomiska läget beslutade regionfullmäktige i juni 2023, § 66, att ge regionstyrelsen i uppdrag att i förslag till regionplan 2024–2026 redovisa en fördjupning av Långsiktigt arbete för ekonomi i balans totalt för Region Jämtland Härjedalen. Regionplan och budget omfattar uppdrag för hur regionstyrelsen och samtliga nämnder ska väva in effektiviseringar som en naturlig del i planerings-, budget- och uppföljningsarbetet. Samt upprätta åtgärdsplaner och arbeta enligt Långsiktig plan för en ekonomi i balans. För att komma i balans med ekonomin långsiktigt krävs att verksamheten arbetar med effektiviseringar för att bromsa in bruttokostnadsutvecklingen och att verksamhetens kostnader ska ligga kvar på samma nivå under planperioden.

I kommunallagen kapitel 11, paragraf 5 anges att kommuner och regioner ska upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. För planperioden åberopar Region Jämtland Härjedalen synnerliga skäl för att lägga en budget med ett negativt resultat på -300 miljoner kronor 2024. Region Jämtland Härjedalen har efter år 2022 lyckats återställa sitt balanskravsunderskott. År 2023 är prognosen att regionen kommer att göra ett negativt resultat, enligt plan även för år 2024. Planen är att återställa 2023 års underskott under planperioden, men 2024 års underskott på längre sikt, innan utgången av år 2030, vilket är längre än tre år.

De ekonomiska ramarna för nämnderna är uppdelade i tjänstemanna- och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium. Gemensamt för regionstyrelsen och nämnder är ett krav att klara av kostnadsökningar kopplat till inflation, ökade pensionskostnader och andra ökade personalkostnader inom budgetram. En uppräkning har skett enligt LPIK 3,6% för 2024 men utan uppräkning år 2025 och år 2026, där verksamhetens kostnader behöver ligga kvar på samma nivå som helårsprognos 2023 under planperioden. Detta innebär att Regionstyrelse och nämnder minst behöver minska sina bruttokostnader motsvarande LPIK samt utöver detta möta eventuellt ytterligare kostnadsökningar inom budgetram med effektiviseringar och förändrade arbetssätt.

Maximal lånevolym föreslås uppgå till 700 miljoner kronor för 2024, 800 miljoner kronor för 2025 och 2026. Låneutrymmet för 2023 uppgår till 250 miljoner kronor exklusive aktuell låneskuld för 2023 på 90 miljoner kronor. Maximal lånevolym för 2023 hade varit 600 miljoner kronor med motsvarande beräkning 100% av mark och byggnadstillgångar.

Regionplan och budget omfattar också en investeringsram för de närmsta tre åren. 

Måluppfyllelse för målområdena summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen.

Enligt tidigare beslut i Regionfullmäktige följer prisökningen av tandvårdstaxan för Region Jämtland Härjedalen samma procentuella genomsnittliga höjning som TLV’s (Tandvård och läkemedelverket) referensprislista.

Från och med 2024-01-15 höjer TLV referenspriserna med i genomsnitt 3,8% för allmäntandvård och 3,5% för specialisttandvård.

I tandvårdstaxan för 2024 har nio nya åtgärder tillkommit i TLV’s referensprislista.

Åtgärd 250-252, avser rådgivande samtal via distanstjänster i förebyggande syfte. Taxan för dessa åtgärder föreslås sättas lika med referenspriset vilket motsvarar prissättning för åtgärd 201, 213, 214 som avser motsvarande åtgärd vid fysiskt besök.

Åtgärd 350-352, avser rådgivande samtal via distanstjänster i sjukdomsbehandlande syfte. Taxan för dessa åtgärder föreslås sättas med samma procentuella påslag på referenspriset som åtgärd 311 som avser motsvarande åtgärd vid fysiskt besök.

Åtgärd 650, avser motorisk aktivering via distanstjänster. Taxan föreslås sättas med samma procentuella påslag på referenspriset som åtgärd 606 som avser motsvarande åtgärd vid fysiskt besök.

Två nya utbytesåtgärder som används när patienten väljer en annan behandling än den som är ersättningsberättigad för aktuellt tillstånd. Utbytesåtgärden gör att vald behandling blir ersättningsberättigad. Åtgärd 923 avser utbyte mot åtgärd 703 och åtgärd 924 avser utbyte mot åtgärd 706. Åtgärderna föreslås prissättas med samma pris som åtgärd 703B och 706B vilket är latituden för behandlingar som överstiger 25 minuter och som är den minsta tid som bedöms behövas för utbytesåtgärderna.

I tandvårdstaxan för 2024 har åtgärden 542 - Apikalkirurgisk behandling, ytterligare tand vid samma operationstillfälle, utgått i TLV’s referensprislista. Åtgärden föreslås strykas ur Folktandvårdens prislista.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-10-05--06 § 177 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Efter riksdagens beslut om ändrade ersättningsformer för vuxentandvård (prop. 1997/98/112) medgavs att vårdgivare kan erbjuda patienter så kallad abonnemangstandvård – senare ändrat till frisktandvård - till fast pris. Tanken var att erbjuda en långsiktig vårdmodell för att förbättra och bevara tandhälsan och för att minska tandvårdskostnaderna för individ och samhälle.

Efter beslut i dåvarande landstingsfullmäktige år 2000 kunde från januari 2001 försöksverksamhet i åldersgruppen 20-29 år bedrivas på några kliniker i länet. Försöksverksamheten pågick i något år och i Landstingsplanen 2003-2006 lyftes frisktandvården som en prioriterad aktivitet. Från och med 2004 kunde Folktandvården erbjuda frisktandvård på samtliga kliniker i länet till åldersgruppen 20-29 år. Under kommande år fattade landstingsfullmäktige beslut om att succesivt utöka åldersgrupperna som omfattas av frisktandvården.

I Tandvårdslagen finns beskrivet vilka patientgrupper som är prioriterade. Sedan tidigare finns beslut i regionen att Folktandvårdens prioriteringsordning för allmäntandvård är enligt nedan,

• Akuta besvär
• Barntandvård
• Nödvändig tandvård
• Frisktandvård
• Övriga Vuxna

Sedan pandemin inträffade har även FTVs personalstat år för år minskat vilket leder till att övriga vuxna sällan eller aldrig kallas på våra kliniker idag utifrån prioriteringsordningen. Det leder till undanträngningseffekter som på sikt allvarligt hotar munhälsan hos vuxna som har FTV som leverantör av tandvård. I gruppen som har avtal om frisktandvård finns alla nivåer av munhälsa, men hos många av de som saknar avtal är vårdbehovet sannolikt avsevärt större, varför behov av vård bör styra vem som kallas när vi kan erbjuda tider istället för att kalla utifrån tecknat avtal.

FTVs stora dilemma med frisktandvårdsavtalen utifrån en minskad personalstat är att vi idag inte hinner kalla våra patienter enligt avtalet. Det skiljer mellan klinikerna men vi är i en situation där vi stadigt tappar mark mot vad avtalen säger. I exempelvis Norrbotten har samma dilemma lett till att regionen blivit återbetalningsskyldig och att man är på väg ur frisktandvården då avtalen ej går att möta med en minskande personal. Fler regioner i mellan och norra Sverige är på väg ur frisktandvården av samma anledning, tex Västerbotten och Västernorrland.

Vid årsskiftet 22/23 fanns det 3829 frisktandvårdsavtal i Region Jämtland Härjedalen. Av dessa upphör (sannolikt önskas förlängning) 657 under tiden maj tom december 2023, och 1411 under 2024. Eftersom avtalen är treåriga skulle en eventuell utslussning av befintliga avtal ta upp till tre år från datum för beslut, då avtal har förlängts nyligen, där vi hunnit träffa patienter.

Skulle Region Jämtland Härjedalen gå ur frisktandvården, skulle övriga vuxna bli en och samma kategori i prioriteringsordning vilket skulle underlätta för FTV att kalla vuxna efter behov av vård, så långt det är känt, alternativt utifrån hur länge man väntat på revision. Ett led i att göra den tandvård som finns mer jämlik.

I friskvårdsavtalet sorteras alla patienter in i en riskgrupp, som sedan ger vilken premie man betalar. Riskgrupp 1 har lägst risk, medan riskgrupp 10 har högst risk, för försämrad munhälsa.

I Region Jämtland Härjedalen hörde 72% av alla avtal till riskgrupp 1-3 vid årsskiftet 22/23, övriga 28% fördelade sig mellan riskgrupperna 4-10. En tydlig indikation på att vi kallar patienter som i de flesta fall har en bättre munhälsa jämfört med den kategorin av vuxna som idag inte kallas alls på grund av personalbrist. I sig inte så konstigt, då 80% av regionens avtal om frisktandvård innehas av personer i åldrarna 24-49 år. När man är 24 år kommer man precis från barn- och ungdomstandvården, som har högre prioritet i vår rangordning, och därmed är sannolikheten hög att man som ung vuxen därmed har en god munhälsa.

Ärendet återremitterades av regionfullmäktige den 21 juni 2023, §79 med motiveringen ”Återremissen innefattar att se över alternativa avtalsförslag för de olika riskgrupperna som omfattar en hållbar nivå av besöksfrekvenser under en definierad avtalsperiod som är bättre passande för både patient och vårdgivare utan äventyra tandhälsan samt en risk och konsekvensanalys för de patienter som idag har ett avtal i det fall att avtalen tas bort.”

Utifrån detta behövs ett förtydligande om vad frisktandvårdsavtalet betyder nationellt.

Avtalet är ett och samma i hela Sverige, därav möjligheten att exempelvis flytta över avtalet när patienten flyttar inom landet. Det bygger på att avtalet är identiskt inom hela landet. Därav är alternativa skrivningar inte ett alternativ inom nationen då det skulle innebära att själva frisktandvårdsavtalet bryts.

Folktandvårdens bemanningssituation är idag av sådan karaktär, att det inte går att prioritera frisktandvårdsavtal, och det innebär att Folktandvården idag bryter mot avtalet. Alternativen är en vårdskuld som Folktandvården måste arbeta bort någon gång (vilket betyder att nuvarande patienter måste tas bort från tidboken) eller betala tillbaka pengarna. Ska patienter tas bort från tidboken betyder det akuta patienter med smärta eller allvarliga tillstånd eller barn/ungdomar, eller äldre patienter med andra diagnoser (nödvändig tandvård). Detta skall ställas mot att betala tillbaka pengarna (ca 5 miljoner per år). Väljer Folktandvården att betala tillbaka pengarna är det alltså ingen patient som fått undersökning eller vård likväl. Detta eftersom det idag saknas personal för att hinna med dessa patienter enligt avtalet som det ser ut idag.

Istället bör en mer jämlik tandvård i länet underlättas genom att övrig vuxentandvård blir en kategori, där behov av vård prioriteras först, och där undersökningar görs på de som väntat längst. Lyckas rekryteringen bättre i framtiden, i kombination med ny teknik och nya arbetssätt, så kommer Folktandvården därmed att jobba bort för långa köer utifrån vårdbehovet, istället för att prioritera utifrån ett avtal.

Jämförelse bör göras med annan vård, där det skulle betyda att en känd diagnos, av malign karaktär, får vänta då en frisk patient prioriteras för en hälsoundersökning istället. Den prioriteringen gör inte övrig hälso och sjukvård idag. Jag anser att Folktandvården inte skall jobba så heller. Det preventiva arbetet är en del av ryggraden inom Folktandvården och skall utvecklas så fort det går med hjälp av tex digitala verktyg, men de som behöver tandvård mest, bör få den först.

Sammanfattningsvis så blir den negativa förändringen för de med avtal ofta ingen, eftersom Folktandvården inte hinner med dessa patienter idag. I de fall dessa patienter hinns med så är det på bekostnad av prioriterade grupper, alternativt att vanliga vuxna i länet har ännu sämre munhälsa (Folktandvårdens analys och bedömning) vilket innebär en mycket ojämlik tandhälsa som Folktandvården då bidrar till, istället för att motverka. Därav bedömningen att en förändring skulle bidra till en mer jämlik tandvård som grundar sig på reellt behov, istället för förebyggande åtgärder på friska patienter.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-10-05--06 § 178 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Utredningen startade efter att tidigare utredningar visat på brister i Region Jämtland Härjedalens högkostnadsskydd för slutenvård och ambulanstransporter.

Högkostnadsskydd för slutenvård
Egenavgiften för slutenvården är 120kr/dygn upp till 2 400kr/30-dagarsperiod (ett regioneget högkostnadsskydd). Avgiften avser kost och logi enligt Socialstyrelsen och SKR. När egenavgiftens syfte och högkostnadsskyddets funktionalitet granskas blir den samlade bedömningen att skyddets kostnader, manuella hantering, bristande funktionalitet och jämlikhet motiverar till avslut. Ett avslut ökar regionens intäkt med ca 68 000kr/år plus att administration minskas.

Högkostnadsskyddet för ambulanstransport
Ambulanstransportavgiften är 300kr/transport. Hanteringen av avgiften är bristande utifrån regelverk och fullmäktigebeslut men inget hindrande, avgiften kan fortgå. Ett förtydligande beslut behövs dock kring när avgiften ska debiteras.

Ingen öppenvårdsavgift debiteras idag för ambulansens ”lämna hemma”-uppdrag; akutsjukvård som sker på plats. Frånvaron av sådan debitering i relation till debitering (400kr) vid besök på akuten bedöms som inkonsekvent. Patientavgift vid ”lämna hemma”-uppdrag bör tillföras inom ramen för högkostnadsskyddet för öppenvård. Detta skulle öka regionens intäkt med minst 540 000kr/år utan att öka administration.

Högkostnadsskyddet för ambulanstransport ska ge avgiftsfrihet från och med den 11:e transporten inom en 12-månadersperiod. Utmaningarna vid hanteringen motiverar dock till avslut av det skyddet. Ett avslut skulle öka regionens intäkt med ca 22 000kr/år samt innebära minskad administration.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-10-05--06 § 175 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Med anledning av att inköpspriset för säsongsinfluensavaccin ökat så föreslås att avgiften höjs för att täcka den ökade kostnaden. Nuvarande avgift är 130 kronor inklusive besöksavgift och har inte justerats på många år.

Inköpspriset för influensavaccin varierar och nytt inköpspris enligt avtal gäller vanligtvis från den 1 september varje år. Därför vore det önskvärt att beslut fattas att avgiften för influensavaccinering ska vara 100 kr i besöksavgift + aktuellt inköpspris avrundat till närmsta 5-krona uppåt. För hösten 2023 så innebär det att avgiften i så fall kommer att vara är 150 kronor. Avtalssekretess råder för det exakta inköpspriset varför det är nödvändigt med en avrundning av beloppet.

Vaccinering mot säsongsinfluensa är enligt tidigare fullmäktigebeslut redan avgiftsfritt för följande riskgrupper i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer:

• Personer 65 år och äldre.
• Gravida efter graviditetsvecka 16
• Vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
  - kronisk hjärtsjukdom
  - kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
  - andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder).
  - kronisk lever- eller njursvikt
  - diabetes mellitus
  - tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.

Vidare är det avgiftsfritt vaccin och ingen besökskostnad för hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Fullmäktigebeslut 2020-10-21 §95 (RS/252/2020). 

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-10-05--06 § 176 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

I enlighet med kultursamverkansmodellen, förordning (2020:2012) för statens stöd till regional kulturverksamhet, ska varje region, i dialog med kommuner, civilsamhälle och professionella kulturlivet i regionen/länet, utarbeta en regional kulturplan som beskriver inriktningen på den regionala kulturverksamheten. Kulturplanen utgör underlag för regionens årliga ansökan om statsbidrag för de sju områden som uppbär statligt stöd. Dessa är:

1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet
2. museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet
4. professionell bild- och formverksamhet
5. regional enskild arkivverksamhet
6. filmkulturell verksamhet
7. främjande av hemslöjd

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i mars 2021, § 37, att ge regiondirektören i uppdrag att inleda en process för framtagande av en regional kulturplan för kommande fyraårsperiod 2023–2026. Regionala utvecklingsnämndens presidium utsågs till styrgrupp för processen. Med anledning av att arbetet med den nya kulturplanen inte kunde bedrivas i den takt och omfattning som planerats, beslutade regionfullmäktige i juni 2022, § 71, att förlänga Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 (RS/1651/2018) att gälla ytterligare ett år, 2023. I december 2022, § 213, fattade regionala utvecklingsnämnden beslut om remissutgåvan av Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024–2027, med remisstid 15 december 2022 till 31 mars 2023.

Förslaget till Regional kulturplan Jämtland Härjedalen 2024–2027, bygger på de runt hundra aktiviteter, samråd och dialoger som under 2021-2023 har genomförts med länets åtta kommuner, Region Jämtland Härjedalens interna verksamheter, Kultursamverkansmodellens aktörer, kulturorganisationer, fria aktörer, samiska organisationer samt flertalet forum för barn och unga. Processarbetet har letts av en särskilt utsedd processledare, områdeschef Kultur och bildning, kulturstrateg och kultursamordnare. Kulturplanen har beretts i samarbete med länets kulturpolitiska samverkansforum Kultur Z och regionala utvecklingsnämndens presidium har utgjort styrgrupp.

Ett sextiotal aktörer tillsändes vid remisstidens början en särskild inbjudan att yttra sig. En remisskonferens arrangerades 1 mars. Vid remisstidens slut hade 36 remissvar inkommit. Dessa sammanställdes, sorterades, kategoriserades och handlades under någon av följande rubriker: beaktas, beaktas delvis, beaktas ej eller hanteras i annan ordning, följt av en motivering. Synpunkter under rubrikerna beaktas eller beaktas delvis har arbetats in i förslaget till slutversion. Bland de många relevanta och kloka synpunkter som inkommit har de som korrigerar fakta, behandlar remissversionens disposition och frågor rörande kulturarv fått störst genomslag i föreliggande förslag till slutversion. Som följd har ett nytt fokusområde tillkommit, Kulturarv – dåtid, samtid, framtid. Vidare har vissa underrubriker lyfts upp, så att det totala antalet fokusområden nu är sju, och utvecklingsbehov under respektive fokusområde förtydligats. Synpunkter som inte beaktats handlar till största delen om förslag som berör operativ verksamhet, förslag som ligger utanför Kultur och bildnings uppdrag/mandat och därför inte bedömts vara relevanta. Kommande kulturplan är avsedd att vara ett strategiskt styrdokument som alla verksamheter som tar del av regionala medel ska förhålla sig till.

Regional kulturplan för Jämtland Härjedalen 2024–2027 ska, förutom att ligga till grund för ansökan om statliga medel, bidra till att uppnå de mål som uttrycks i den regionala utvecklingsstrategin, de nationella kulturpolitiska målen, barnkonventionen och Agenda 2030. Den avgörande betydelsen av ett välfungerande samspel och samarbete med länets kommuner och civilsamhällets aktörer lyfts fram i kulturplanens inledande kapitel. Därefter följer avsnitt där fokusområden och utvecklingsbehov samt verksamhetsområden presenteras. De fokusområden som prioriteras under planperioden är:

• Kulturarv – dåtid, samtid, framtid
• Barns och ungas rätt till kultur
• Breddat deltagande och skapande
• Digital kulturutveckling
• Omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer
• Nationella minoriteters och urfolket samernas kultur och språk
• Professionella kulturskapares villkor samt kulturella och kreativa branscher

Kulturplanen ska regelbundet följas upp genom årliga dialoger med regionala kulturverksamheter och övriga verksamheter med regionalt stöd. Uppföljningen ska omfatta årsredovisning och avstämning gentemot planens fokus- och utvecklingsområden. På politisk nivå ska planen följas upp i dialog med samrådsorganet Kultur Z, genom regelbundna avstämningar med regionala utvecklingsnämndens presidium samt områdets årsredovisning.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-10-05--06 § 179 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag. 

Enligt förordningen om länsplaner för regional transportinfrastruktur (SFS 1997:263) ska Region Jämtland Härjedalen upprätta en länsplan till ledning när medel för investeringar och förbättringsåtgärder ska fördelas. Länsplanen ska, med hänsyn till de regionala förutsättningarna, bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. De medel som fördelas i planen är statliga medel, och beslut om ekonomiska ramar för respektive länsplan fattas av regeringen.

Nuvarande länstransportplan omfattar tidsperioden 2022–2033 (Regional transportplan för Jämtlands län 2022–2033, RUN/610/2020) och fastställdes av regionfullmäktige 2022-10-12, § 116. Arbetet inför den nya planperioden, 2026–2037, har påbörjats på nationell nivå och regionerna har erbjudits att lämna inspel till Trafikverkets arbete med inriktningsunderlag för den nationella infrastrukturplanen. Region Jämtland Härjedalens inspel kommer att behandlas vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i oktober (RUN/376/2023).

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av planupprättare, har ansvaret för att revidera den regionala transportplanen inför den nya planperioden. Regionala utvecklingsnämnden ansvarar för att ta fram ett förslag till regional transportplan som sedan fastställs av regionfullmäktige. Nämnden beslutade den 25 september, § 153, att påbörja arbetet samt att utse nämndens presidium till styrgrupp. Framarbetande av planförslaget kommer att pågå under hela 2024, och planeras kunna skickas ut på remiss under 2025. Det färdiga förslaget kommer att tas upp för beslut under 2026.

I nuvarande transportplan finns objektet Väg 662 Bonäshamn – Huså med som en utpekad åtgärd, med en medelstilldelning på 25,5 miljoner kronor för åren 2026–2029. I planen framgår att den regionala planen inte har full finansiering för objektet, och innan full finansiering är bekräftad kan inte vägplanen fastställas och projektet kan ej byggstartas. Arbetet med vägplanen inleddes av Trafikverket 2014, och de första grova kalkylerna pekade på en total kostnad för åtgärden på mellan 45 och 57,5 miljoner kronor. Med utgångspunkt från de geotekniska undersökningar som genomfördes under 2021–2022 ökade Trafikverkets kunskap kring vägens skick och det blev tydligt att det kommer krävas markant mer åtgärder än man tidigare trott, vilket innebär att åtgärden omfattar både bärighetsåtgärder och standardhöjande åtgärder. Total bedömd kostnad vid byggstartsåret 2027 är 150 miljoner kronor. Bärighetsåtgärder ska finansieras av medel för vidmakthållande, medel som Trafikverket planerar för och beslutar kring. Standardhöjande åtgärder ska finansieras av de medel som Region Jämtland Härjedalen fördelar genom den regionala transportplanen. Utifrån upprättad kostnadskalkyl har bedömningen gjorts att 1/3 av kostnaden omfattar standardhöjande åtgärder och 2/3 av kostnaden omfattar bärighetshöjande åtgärder, vilket innebär att Trafikverket ska finansiera den föreslagna åtgärden med 100 miljoner kronor och Region Jämtland Härjedalen med 50 miljoner.

Detta innebär att Trafikverket måste äska och erhålla ytterligare 50 miljoner till objektet från Trafikverket Region Mitts bärighetsmedel och Region Jämtland Härjedalen måste tillföra ytterligare 24,5 miljoner från den regionala planens budget för att åtgärderna ska kunna genomföras. För att vägplanen ska kunna fastställas måste objektet vara fullt finansierat. Trafikverket har ambitionen att lämna in planen före årsskiftet varför finansieringen måste lösas under hösten 2023 om detta ska gå att fullfölja. Trafikverket önskar därför få besked från Region Jämtland Härjedalen avseende möjligheterna att reservera totalt 50 miljoner i planen för 2026-2037 till väg 662.

I och med att objektet kommer byggstartas först år 2027 föreslås ingen revidering av nu gällande plan. Däremot föreslås en reservation av medel i kommande plan 2026–2037. Ett sådant beslut skulle innebära att ca 8% av den totala ramen för regionala transportplanen (baserat på en tilldelning om ca 600 mnkr) låses på objektet. För åren 2027–2028 kommer ca 50% av tilldelade medel läggas på objektet. Detta kommer begränsa möjligheterna att utföra andra åtgärder, främst under åren 2027–2028, samt påverka omfattningen av medel för nya objekt till regionala transportplanen. Då objektet skjutits fram under många år till följd av brist på finansiering samtidigt som vägen är i mycket dåligt skick och bara blir sämre för vart år som går bedöms det som mycket angeläget att åtgärderna nu blir av. Vägen har av Trafikverket bedömts som en av de sämre i länet och sträckan har fått mycket medial uppmärksamhet under alla år som planeringen pågått.

Mer information om objektet och de åtgärder som krävs återfinns i PM Väg 622 Bonäshamn – Huså, daterad 2023-08-27.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-10-05--06 § 180 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Naboer AB är ett gränsöverskridande utvecklingsbolag, med syfte att skapa långsiktiga, gemensamma mervärden genom interregional utveckling mellan Jämtlands län och Tröndelag. Arbetet genomförs bl.a. genom projekt, med målet att samarbetet ska stärka lokal och regional utveckling i alla delar av regionerna till nytta för dess innevånare, företag, civilsamhället och offentlig verksamhet. Ägarna utgörs av Tröndelag Fylkeskommune och Region Jämtland Härjedalen samt elva kommuner inom geografin. Region Jämtland Härjedalen äger totalt 11,76% av bolagets aktier vilket motsvarar 400 aktier.

Föreningen Fellesrådet för Jämtland Härjedalen och Tröndelag bildades i december 2020, och i juni 2021 fick Fellesrådet status som Gränskommitté under Nordiska Ministerrådet. Sedan dess har det pågått en etableringsfas för föreningen, där styrelserna i Naboer och Fellesrådet har arbetat tätt tillsammans. Fellesrådet har även köpt tjänster från Naboer för att utföra operativt arbete under etableringsfasen. Aktieägarna i Naboer har nu rekommenderat en ägarreform och Fellesrådet har erbjudit sig att köpa samtliga aktier i Naboer, samt att erbjuda alla nuvarande ägare i Naboer medlemskap i Fellesrådet. Region Jämtland Härjedalen är redan medlem i Fellesrådet, och behöver således inte fatta något beslut kring medlemskap.

Villkorsförhandlingar genomfördes den 8 mars 2023 mellan Fellesrådet och Naboer AB, där parterna enades om ett bud på 60 kronor per aktie. Detta bud faller inom Region Jämtland Härjedalens accepterade prisintervall på 0-100 kronor, med en önskan om värdering över 50 kronor, vilket angavs vid en ägardialog den 17 november 2022. Det bör noteras att det nominella värdet per aktie är beräknat till 100 kronor, och att Region Jämtland Härjedalen därmed accepterar en förlust om 40 kronor/aktie.

Givet det totala aktieinnehavet på 400 aktier, ska Region Jämtland Härjedalen erhålla 24 000 kronor för sitt innehav i Naboer.

För mer detaljerad information och protokoll från ägardialog och villkorsförhandlingar refereras till dokumenten Protokoll villkorsdialog 2023-03-08 Fellesrådet och Naboer AB samt Minnesanteckningar ägarmöte Naboer AB 2022-11-17.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-10-05--06 § 181 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) inkom den 12 april 2023 med en motion som föreslår att regionen i samverkan med kommunerna utreder vilka möjligheter som finns och som kan skapas för att utvidga Energikontorets uppgift till att bli ett omställningskontor och en motor i omställningen till ett klimatsmart och hållbart samhälle.

Energikontoret Jämtland Härjedalen är ett av Sveriges 15 regionala energikontor. Energikontoret etablerades 1999 och har varit en del av en mångårig samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen (tidigare Jämtlands läns landsting) och länets kommuner. Verksamheten var under många år organiserad inom dåvarande Kommunförbundet Jämtlands län, men 2011 flyttades verksamheten över till Regionförbundet Jämtlands län som även hade det regionala utvecklingsansvaret. När Region Jämtland Härjedalen blev regionalt utvecklingsansvariga år 2015 flyttades en stor del av regionförbundets verksamhet över till regionen, däribland Energikontoret, och har därefter reglerats i särskilda samverkansavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner (LS/1345/2014 för åren 2015–2018 och RUN/34/2018 för åren 2019–2022). För 2023 har ett särskilt samverkansavtal tecknats mellan Region Jämtland Härjedalen och Kommunförbundet Jämtland Härjedalen för regional samverkan avseende Energikontoret (RUN/302/2022). Överenskommelsen beslutades av regionala utvecklingsnämnden i juni 2022, § 121, och syftet med den tidsbegränsade överenskommelsen är att under en övergångsperiod fortsätta samverkan avseende Energikontoret, samt utreda den fortsatta styrningen, finansieringen och placeringen av Energikontoret.

Den utredning kring Energikontorets framtid som anges i avtalet har påbörjats under våren 2023, och sker i en gemensam arbetsgrupp med representanter från Region Jämtland Härjedalen och ett antal av länets kommuner. Utredningens centrala fråga är just hur uppdraget för Energikontoret ska se ut framåt och vad det ska omfatta. Med hänvisning till redan påbörjat arbete föreslås att motionen anses besvarad.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-10-05--06 § 183 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

1. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12- 31 i stället för Monica Hallquist (S) som avsagt sig uppdraget.

2. Bostadsrättsföreningen Åkerärtan: Fyllnadsval av ombud för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Monica Hallquist (S) som avsagt sig uppdraget.

3. Bostadsrättsföreningen Torvalla centrum: Fyllnadsval av ombud för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Monica Hallquist (S) som avsagt sig uppdraget.

4. Landstingsbostäder AB: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Kent Rosenqvist (S) som avsagt sig uppdraget.

5. Regionala utvecklingsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Oscar Furu (M) som avsagt sig uppdraget.

6. Förvaltningsrätten: Val av 25 nämndemän till Förvaltningsrätten i Härnösand för perioden 2024-01-01 – 2027-12-31.

7. Regionala utvecklingsnämnden: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Gunnel Persson Westin (S) som avsagt sig uppdraget. 

8. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Jenny Sellsve (S) som avsagt sig uppdraget.