Möte 2018-10-09

Justering måndag 22 oktober kl. 10.00

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Motion från Mats Gärd (C) om Strategi för minskad förbrukning av fossila råvaror vid byggnationer (RS/604/2018) har tidigare fördelats till regionala utvecklingsnämnden och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 8-9 oktober 2018 men är nu framflyttad till 11 december 2018.
    
2. Motion från Lennart Ledin (L) och Mats El Kott (L), om hållbart flyg med nya flygbränslen (RS/805/2018) har tidigare fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 8-9 oktober 2018. Regionstyrelsen har återremitterat ärendet så motionen kommer nu att besvaras vid fullmäktiges sammanträde 11 december 2018.
    
3. Motion från Lennart Ledin (L) och Mats El Kott (L), om att avveckla Länstrafiken och överföra verksamheten till regionala utvecklingsnämnden (RS/806/2018) har tidigare fördelats till regionala utvecklingsnämnden och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 8-9 oktober 2018 men är nu framflyttad till 20 november 2018.
    
4. Medborgarförslag om parkeringsplatser för personal vid Östersunds sjukhus (RS/928/2018) har tidigare fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 8-9 oktober 2018 men är nu framflyttad till 20 november 2018.
    
5. Motion från Olle Arnsten och Patrik Andersson (C) om att texta regionfullmäktiges direktsändningar på nätet (RS/1239/2018) har fördelats till fullmäktiges presidium och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 11 december 2018.
    
6. Motion från Olle Arnsten (C) om fysisk aktivitet på recept (RS/1240/2018) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20 november 2018.
    
7. Motion från Thomas Andersson m.fl. (C) om användandet av engångsartiklar i fossilbaserad plast (RS/1259/2018) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20 november 2018.
    
8. Medborgarförslag om att fotvårdsremissen återinförs (RS/1541/2018) har fördelats till vårdvalsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 11 december 2019.

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Inkommen fråga:
- Fråga till allmänhetens frågestund om styrelsens styrning, ledning, uppföljning och kontroll

Det har inkommit ett medborgarförslag om att förkorta långa väntetider på akutmottagningen. Förslagsställaren exemplifierar sitt förslag genom att lyfta fram Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och ett pilotprojekt där lediga akutläkare kan gå in och arbetar under vissa timmar på ackord för att frigöra tid för ordinarie tjänstgörande läkare att ta sig an mer komplicerade vårdfall. Något som visat sig förkorta väntetiderna.

Alla patienter som kommer till akutmottagningen bedöms, triageras, utifrån de besvär och symtom man söker för. Triageringen görs av sjuksköterska enligt bedömningsstödet RETTS. RETTS ger då en rekommendation om prioriteringsnivå. Låg prioritering innebär att patienten, tyvärr, kan få vänta länge vid hög belastning medan högprioriterade tas omhand brådskande.

Region Jämtland Härjedalen anser, likt förslagsställaren, att det är angeläget att förkorta väntetiderna. Olika arbetssätt har därför testats över tid för att hitta lösning med syfte att korta väntetiderna. I de olika arbetssätten har oftast inte läkarbemanningen ingått, istället är det sjuksköterskors och undersköterskors arbetssätt som har varit aktuella för förändringar. Det ökade inflödet av patienter på akutmottagningen har till viss del krävt en ökad bemanning av läkare men då är det klinikerna som ökat sin läkarbemanning.

Ett sätt för att minska väntetider är att akutmottagningen har ”snabbspår” för vissa svårare sjukdomstillstånd, t.ex. patienter med höftfrakturer, hjärtsvikt eller stroke. Detta frigör tid för övriga patienter.

Införandet av lättakuter i primärvården under våren 2018 är också en åtgärd som ska ge effekt på akutmottagningen. Patienter med enklare besvär, vilka ofta blir lågprioriterade med längre väntetider, har nu möjlighet att uppsöka primärvården utan att boka tid. Akutmottagningen har också möjlighet att hänvisa lämpliga patienter som kommer till akutmottagningen till en lättakut.

Att arbeta enligt projektet på Sahlgrenska sjukhuset kräver en läkarkompetens som inte akutmottagningen vid Östersunds sjukhus har tillgång till. För att klara av att handlägga patienter enligt streamteam krävs läkarkompetens med bred kunskap om akuta sjukdomar och hur de ska handläggas. Eftersom klinikernas läkare inte har rätt kompetens är det inte möjligt för dem att bemanna ett streamteam under sin jourledighet.

Akutläkarspecialiteten är en ny basspecialitet inom sjukvården sedan år 2015, tidigare fanns möjlighet till fortbildning från annan specialitet, och de stora sjukhusen har ofta varit föregångare jämfört med mindre sjukhus att införa specialiteten. Akutläkare har kompetensen att bedöma och handlägga patienter med akut uppkomna besvär utan någon begränsning till organsystem eller diagnoser. Efter att det blev en egen basspecialitet har många mindre sjukhus påbörjat införande av akutläkare. Funktion och arbetssätt för akutläkare skiljer sig åt mellan olika sjukhus, man försöker hitta bästa lösningen för just den mottagningens behov.

Att införa akutläkare innebär inte att man kan ta bort andra läkarkompetenser på akutmottagningen. Det behövs specialister med djup kunskap i medicin, ortopedi, kirurgi, barnmedicin, gynekologi mm. Det perspektivet måste vägas in vid ett eventuellt införande av läkare som är bredare in sin kompetens men inte har samma fördjupade kunskap i många av de sjukdomstillstånd som förekommer på akutmottagningen.

Funktion och arbetssätt för akutläkare skiljer sig åt mellan olika sjukhus, man försöker hitta bästa lösningen för just den mottagningens behov. Akutmottagningen i Östersund följer utvecklingen av bemanning med akutläkare på olika sjukhus men sammanfattningsvis konstateras att Region Jämtland Härjedalen för närvarande inte har förutsättningarna att införa akutläkare vid akutmottagningen.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionstyrelsen. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Regionala utvecklingsnämnden


Vårdvalsnämnden


Gemensamma nämnden för samverkan


Gemensamma nämnden för upphandling


Patientnämnden


Revisorerna
 

- Granskning av geriatrisk kompetens (RS/756/2018)

- Granskning av anläggningsregister (RS/757/2018)

- Granskning av folkhälsoarbetet (RS/758/2018)

- Begäran om förtydligande av svaret på granskning av det suicidpreventiva arbetet 2017 (RS/207/2018)

Revisorerna för Region Jämtland Härjedalen har lämnat in ett delårsbokslut per augusti 2018. Delårsbokslutet beskriver revisorerna verksamhet under perioden januari – augusti 2018. Granskningar pågår enligt beslutad revisionsplan för 2018 inom följande områden; ekonomistyrning inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, produktions- och kapacitetsplanering, resultatförbättrande åtgärder samt chefsrollen. Flera hearingar har genomförts då verksamhetsföreträdare besöker revisorerna och svarar på frågor.

Delar av revisionskontoret medverkade i maj på Norrlandstingens revisionskonferens i Örnsköldsvik, samt vid Föreningen Förtroendevalda Revisorer i mellannorrlands (FFR) konferens i på samma ort.

Under året har ett samarbete etablerats med revisionen hos Östersunds kommun. Regionens revisionskontor utför t.ex. del av administrationen och har hittills utfört två fördjupade granskningar för kommunrevisorerna. Samarbete med andra kommuner har också initierats.

Det ekonomiska utfallet visar ett överskott på knappt 400 tkr under perioden. Intäkter kommer från utfört granskningsarbete hos regionens bolag samt utfört arbete hos revisionen hos Östersunds kommun. För helåret beräknas ett nollresultat.

Patientnämnden har inkommit med en delårsrapport per augusti 2018. Under våren anordnades bl.a. en regionkonferens i Luleå, samt att nämnden genomfört kommunbesök i Härjedalen, med besök vid hälsocentralerna i området.

Under året har 320 inkomna ärenden registrerats. Det noteras en minskning av antalet ärenden jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen ses tydligast inom primärvården. Andelen ärenden som berör vård och behandling samt kommunikation och bemötande är högre jämfört med förra året, medan antalet ärenden som behandlar ärenden som handlar om ekonomi samt organisation och tillgänglighet är lägre.

Under perioden har arbetet med att återkoppla ärenden från 2017 till verksamhetschefer och ledningsgrupper fortsatt.

Vid årsskiftet trädde det nya klagomålssystemet och Lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården i kraft. Lagen reglerar patientnämndernas verksamhet och ersätter den tidigare lagen om patientnämndsverksamhet. Arbetet med införandet har varit intensivt.

Patientnämnden ansvarar för att rekrytera, utbilda och tillsätta stödpersoner inom psykiatrisk tvångsvård. Under året har sex nya stödpersoner rekryterats. Flera av de rekryterade har språkkunskaper utöver svenska, men behovet av att göra riktade rekryteringsinsatser finns kvar. En intern utbildningsdag för stödpersoner kommer att genomföras i oktober.

Mål och aktiviteter är helt eller delvis uppfyllda enligt verksamhetsplan. Samtliga mål och aktiviteter beräknas vara uppfyllda vid årets slut.

Totalt ses ett överskott med 359 tkr. Överskottet beror till stor del på partiella tjänstledigheter av personal. Patientnämnden prognostiserar ett nollresultat för 2018.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat efter augusti 2018 var – 71,3 miljoner kronor, vilket var 34,8 miljoner kronor sämre än föregående år. Kraftigt ökade personalkostnader, fortsatt ökade kostnader avseende riks- och regionvård samt ökade läkemedelskostnader är de huvudsakliga orsakerna till underskottet. Kostnader för bemanningsföretag har minskat jämfört med förgående år, både för läkare och sjuksköterskor.

Nettokostnadsutvecklingen har under första halvåret visat på en betydligt högre ökningstakt 2018 jämfört med 2017, men har bromsats något under de sista månaderna och var efter augusti 4,6 procent jämfört med 5,0 procent föregående år. Dock är det långt kvar till målet på -2,5 procent.

Bruttokostnaderna fortsätter att öka och har efter augusti ökat med 5,6 procent, motsvarande 176,3 miljoner kronor jämfört med samma period 2017. Ökningstakten har dock avtagit något sedan juni månad då ökningen var 6,1 procent. Personalkostnaderna inklusive pensionskostnader är betydligt högre jämfört med föregående år och har ökat med 123,1 miljoner kronor. Kostnader för läkemedel har ökat med 23,4 miljoner kronor jämfört med föregående år, motsvarande 8,5 procent. Även kostnader för riks- och regionvård har ökat med 21,4 miljoner kronor. Kostnaden för bemanningsföretag minskar och efter augusti var minskningen 29,8 miljoner kronor.

Intäkterna har under perioden ökat med 53,7 miljoner kronor, det är främst statsbidrag och övriga bidrag som ökat jämfört med föregående år.

Likviditeten har under 2018 försämrats med 31,5 miljoner kronor till 164 miljoner kronor. Under 2018 har regionen tagit upp lån från Kommuninvest på 100 miljoner kronor. Ytterligare upplåning kommer att ske både under 2018 och de efterföljande åren enligt beslutad finansplan.

Fortsatt ökade bruttokostnader och en hög nettokostnad indikerar att de resultatförbättrande åtgärderna inte hinner få önskad effekt under 2018. Intäkterna har hittills ökat jämfört med föregående år, men detta har samtidigt genererat ökade kostnader. Prognosen försämras därför till -250 miljoner kronor.

För regionfullmäktiges strategiska mål finns totalt 106 framgångsfaktorer som ska bidra till att målen ska uppnås. Av dessa är 32 procent uppnådda, 58 procent är pågående 6 procent beräknas vara svåra att nå innan årets slut. 5 procent kan inte mätas förrän vid årsskiftet.

Andelen barn och unga som får ett första besök inom 30 dagar uppnås inte. Däremot uppnås målet för minskning av sjukpenningtal hos länets medborgare.

Andelen vårdskador har minskat något men når inte målet och återinskrivningar har inte heller uppnåtts till fullo men närmar sig målvärdet.

Den totala sjukfrånvaron har sjunkit till 5,2 procent och når målet. Beroendet av bemanningsföretag ska minska, och en minskning har skett med 29,8 miljoner kronor jämfört med föregående år men når ännu inte samma nivå som 2015.

Nettokostnadsförändringen ska minska, men ökar jämfört med föregående år. Tillgängligheten ligger fortsatt under målnivån men primärvården närmar sig målen.

Delårsrapport över tillgångs- och skuldförvaltningen är motsvarigheten till likviditetsrapporten med undantaget att likviditeten inte längre redovisas i denna rapport. Likviditeten rapporteras istället direkt i månadsrapporter, delårsbokslut och årsbokslut.

Syfte med rapporten är att följa upp regionens placeringar och skulder gällande avkastning mot uppsatta mål, tillgångsfördelning och följsamhet mot ”Reglemente avseende finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel”. Rapport över tillgångs- och skuldförvaltningen innehåller uppföljning av mål, innehavsförteckningar, avstämning mot givna limiter samt uppföljning av dynamiska riskprincipen.

Tillgångsportföljens avkastning har hittills under året varit 2,7%. Sett över en 5-årsperiod så har portföljen haft en real avkastning om 2,6% per år, vilket är bättre än det långsiktiga avkastningsmålet om 2% realt per år under en rullande 5-årsperiod.

Under perioden som rapporten avser har Region Jämtland Härjedalen tagit upp lån på 100 miljoner kronor från Kommuninvest. Den totala skulden till Kommuninvest uppgår nu till 200 miljoner kronor och den genomsnittliga räntan uppgår till 0,20 %.

Region Jämtland Härjedalen har delat ut årliga kulturstipendier sedan 1966, ett årligt kulturpris sedan 1990 och ett årligt samiskt stipendium sedan 1999 som regleras genom Reglemente för kulturpris och stipendier (LS/927/2014). Under processen för en ny Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RUN/363/2017) så har behov framkommit att inrätta arbetsstipendier för professionella kulturskapare.

På nationell nivå finns stöd till enskilda kulturskapare och flera regioner, exempelvis Västerbotten och Norrbotten, har infört motsvarande stödsystem för att främja kulturskapares möjligheter till konstnärligt skapande. Förslaget innebär att komplettera Region Jämtland Härjedalens reglemente för priser och stipendier med sökbara arbetsstipendier inom bild- och formkonst, litteratur och scenkonst. Syftet är att möjliggöra konstnärlig utveckling för professionella kulturskapare i länet. För detta avsätts 50 000 årligen per stipendium inom tilldelad budgetram. Förslaget innebär även justering av nuvarande regler för kulturpriset där kravet på den konstnärliga gärningen lyfts fram, samt för stipendierna till unga kulturutövare där fokus ska ligga på utbildning.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-08-28, §209 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionfullmäktige beslutade i februari 2018, § 37, att sälja halva sitt aktieinnehav i bolaget Peak Region AB till MIUN Bridges AB. Försäljningen villkorades med att ett nytt aktieägaravtal skulle arbetas fram där följande finns reglerat:

- Ägarnas och allmänhetens insyn
Parterna äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess. Bolaget ska låta allmänheten ta del av bolagets handlingar enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet enligt 2 kap tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.

- Styrelsens sammansättning
Till styrelsen ska minst en gemensam ledamot utses av Krokoms kommun, Åre kommun, Östersunds kommun eller Region Jämtland Härjedalen.

Enligt beslut som fattades vid senaste bolagsstämman i Peak Region AB skulle den valda styrelsen ta fram förslag till ny bolagsordning, aktieägaravtal samt ägardirektiv. Förslag till nya bolagshandlingar har presenterats och efter diskussioner med representanter för Region Jämtland Härjedalen har vissa justeringar gjorts.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-09-25 § 228 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Transitos affärsidé är att anskaffa och förvalta tågfordon för uthyrning till bolagets ägare och tillhandahålla tungt underhåll samt så kallade högvärdeskomponenter till fordonen. Region Jämtland Härjedalen är en av 20 ägare till Transitio AB. Varje delägare äger 5 %. Norrtåg AB hyr tåg genom Transitio AB.

Under hösten 2017 har en översyn av de styrande dokumenten genomförts. Det framkom behov av att göra justeringar i ett flertal styrande dokument. Styrelsens ändringsförslag har förankrats och redovisats i ägarrådet den 8 februari 2018. Ändringarna ska godkännas av samtliga aktieägare.

De styrande dokument som behöver justeras är: Aktieägaravtal, Bolagsordning, Instruktion för valberedning, Instruktion för ägarrådet, Ägardirektiv och Instruktioner för verkställande direktör.

Tabell över ändringsförslag framgår av skrivelse från AB Transitio.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-09-25 § 229 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.
 

Mats El Kott (L) och Lennart Ledin (L) har lämnat en motion om inkassoverksamheten till regionfullmäktige. I motionen föreslår de att Region Jämtland Härjedalen ska säga upp avtalet om inkassoverksamheten och att regionen själv ska ta över verksamheten utan att ytterligare personal anställs.

Region Jämtland Härjedalen anlitar för närvarande Inkassoföretaget Visma för kravverksamheten. Det kostar inte regionen något att anlita inkassobolaget, tvärtom får regionen ta del av de avgifter som tas ut av gäldenären. De senaste åren har Region Jämtland Härjedalen haft en nettointäkt på 450 000 kronor per år för inkassoverksamheten inklusive ränta på utestående kundfordringar, dvs ingen nettokostnad alls.

Att bedriva inkassoverksamhet i egen regi skulle bli alltför kostsamt då en ny verksamhet behöver byggas upp med kompetent personal och systemstöd.

Efter att ha frågat samtliga landstingen/regioner, varav 16 stycken svarade, så anser alla att det inte skulle vara en fördel att hantera påminnelser, inkasso och efterbevakning med mera i egen regi utan de bedömer att det är alltför resurs- och kostnadskrävande. De delar bedömningen att det är bättre att anlita ett bolag som är specialister på området och är vana att ta samtal och diskussioner med våra kunder i ärenden kring uteblivna betalningar och att detta blir billigare utan att kunderna på något sätt blir lidande.

Med anledning av detta föreslås att Region Jämtland Härjedalen fortsätter att anlita upphandlat externt inkassoföretag för hantering av regionens kravverksamhet.

Centerpartiet inkom 2018-04-24 med en motion (Dnr: RS/883/2018) med yrkandet att Region Jämtland Härjedalen ska undersöka möjligheterna att införa ett bemanningsplanerings- och uppföljningssystem av WFM-typ. Fördelar som lyftes fram med denna typ av systemstöd var bl.a. bidrag till jämna arbetsflöden, optimerad schemaläggning, automatisk övervakning av regelverk, underlag för budgetuppföljning och delaktighet bland personalen i arbetstidsplaneringen.

Region Jämtland Härjedalen använder idag personal-/lönesystemet Heroma. I Heroma finns alla anställdas scheman, anställningsuppgifter, skatteuppgifter med mera. Kopplat till Heroma finns systemet Kom o Gå som hanterar personalens registrering av arbetad tid (flex) samt Heroma Självservice där medarbetarna själva ansöker om ledighet, registrerar övertid, schemabyten med mera.

Inom flera av regionens verksamheter finns behov av att mer i detalj kunna planera scheman med de positiva effekter Centerpartiet beskriver i sin motion. Heroma har inget bra stöd för detta i nuläget varför en del av regionens enheter infört andra schemaplaneringssystem, till exempel Medinet.

Då behovet av ett enhetligt systemstöd för arbetstidsplanering för hela regionen har identifierats har sedan ett år tillbaka ett utvecklingsarbete inletts i samarbete mellan Region Jämtland Härjedalen, åtta andra landsting/regioner som använder Heroma samt leverantören av Heroma – CGI. Syftet med utvecklingsarbetet är att i Heroma utveckla systemstöd för schemaplanering motsvarande den WFM-typ Centerpartiet föreslagit. En arbetsgrupp arbetar med frågan bestående av representanter från landstingen/regionerna och CGI. Region Jämtland Härjedalen investerar ca 250 000 kr i utvecklingsarbetet. Resultatet av utvecklingen levereras etappvis och CGI räknar med att leverera en färdig systemlösning under våren/försommaren 2019.

Parallellt med detta utvecklingsarbete undersöker Region Jämtland Härjedalen även andra systemlösningar på marknaden. Regionens olika verksamhetsområden har olika behov av systemstöd och har arbetat med utveckling av IT-stödet med inriktning både på bemannings- och arbetstidsplanering såväl som produktionsplanering. Kopplingen mellan lönesystemet Heroma och ett framtida bemanningsplaneringssystem är viktig för att möjliggöra en automatiserad löneproduktion utifrån verksamhetens bemanning och arbetstidsförläggning. Av den anledningen behöver utvecklingen ske samordnat i hela verksamheten och följa den nu pågående utvecklingen av Heroma.

Bland annat har en undersökning gjorts av det planeringssystem som används i Region Västernorrland. Ett annat utvecklingsarbete genomförs på Psykiatrin med ett system för produktions- och bemanningsplanering.

Genom det pågående utvecklingsarbetet finns en pågående process att införa ett systemstöd för schemaplanering som ska möta verksamhetens behov. Region Jämtland Härjedalens ställningstagande är att inte i dagsläget införa något ytterligare system för arbetstidsplanering i avvaktan på resultatet av detta arbete.

1. Interpellation från Mats El Kott (L) om digital konsultation (RS/1705/2018)

2. Fullmäktigefråga från Mats El Kott (L) om kontakt med anställda (RS/1706/2018)