Möte 2019-11-26

Justering 6 december kl. 09.00

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. André Norléns (S) uppdrag som ersättare i regionfullmäktige upphör utifrån valbarhetshinder den 24 september 2019.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 16 oktober 2019 att Mona Modin Tjulin (S) utses till ersättare i André Norléns ställe.

2. Mathias Friman (C) avsäger sig den 16 september 2019 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 16 oktober 2019 att Magnus Rönnerfjäll (C) utses till ersättare i Mathias Frimans ställe.

3. Olle Christmansson (C) avsäger sig den 4 september 2019 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 24 oktober 2019 att Marie Rödemark (C) utses till ersättare i Olle Christmanssons ställe.

4. Susanné Wallner (M) avsäger sig den 29 september 2019 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 24 oktober 2019 att Joel Nordqvist (M) utses till ersättare i Susanné Wallners ställe.

1. Motion från Ann-Marie Johansson (S) om att omlokalisera arbetstillfällen från Östersund (RS/738/2019) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 april 2020.
-----
2. Motion från Marie Svensson (V) om införande av avgiftsfri influensavaccinering (RS/771/2019) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 april 2020.

3. Motion från Elin Hoffner (V), utred möjligheten att bedriva patologens verksamhet i egen regi (RS/779/2019) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 april 2020.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas. Fullmäktiges presidium har också beslutat att en uppföljning av redan beslutade motioner och medborgarförslag ska göras regelbundet och redovisas samtidigt som redovisningen av motioner och medborgarförslag under beredning. Uppföljningen redovisas i bilaga och omfattar ärenden från och med 2018.

Följande motioner och medborgarförslag har anmälts till regionfullmäktige och är under beredning:

1. Medborgarförslag från KF om Projekt JH - utvecklingsprojekt för att främja befolkningsutvecklingen i Jämtland/Härjedalen (RS/290/2019), inlämnad 19- 03-28. Förslaget har behandlats av regionala utvecklingsnämnden och regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 11-12 februari 2020.

2. Motion från Margareta Winberg (S) om hedersvåld och förtryck (RS/349/2019), inlämnad 2019-04-18. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019. Ärendet blev då återremitterat och kommer därför att besvaras senast vid fullmäktiges sammanträde 11-12 februari 2020.

3. Motion från Elin Hoffner (V), om rätten till sexuell hälsa (RS/411/2019), inlämnad 2019-05-17. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019. Ärendet blev då bordlagt och kommer därför att besvaras vid fullmäktiges sammanträde 26 november.

4. Motion från Elin Hoffner (V), om våldsutsatta kvinnor och barn (RS/412/2019), inlämnad 2019-05-17. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019. Ärendet blev då bordlagt och kommer därför att besvaras vid fullmäktiges sammanträde 26 november.

• Revisionens verksamhet och uppdrag

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Revisorerna

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Följande fullmäktigefråga bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019:

- Fullmäktigefråga från Robert Uitto (S) om samarbetet mellan Region Jämtland Härjedalen och fylkeskommunen Tröndelag (RS/661/2019)

Motionären beskriver att biverkningarna från vård och behandling ibland kan påverka patienters sexuella hälsa vilket får stora konsekvenser för den drabbades livskvalitet. Särskilt vanligt är detta enligt motionären inom cancervården. Motionären anser att Region Jämtland Härjedalen inte har de resurser som krävs för att uppfylla kraven i de nationella riktlinjerna idag.

Därför yrkar motionären
- Att Region Jämtland Härjedalen tar kontakt med Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland för att tillsammans rekrytera ytterligare en auktoriserad sexolog.
- Att Regionen arbetar fram utbildningsprogram för personalen om patienters sexuella hälsa
- Att Regionen arbetar fram en plan för kunskapsspridning, bemötande och arbetsmetoder inom berörda verksamheter för att förbättra patientens sexuella hälsa i samband med vård och behandling.

Ett svar har utarbetats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen tillsammans med Folkhälsoenheten som beskriver vilket arbete som pågår inom detta område. Utifrån regionens ekonomiska läge och pågående arbete bedöms regionens resurser på detta område som tillräckliga.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-09-24--25 § 164 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag. Ärendet blev bordlagt vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-10-15--16 § 115.

Elin Hoffner för Vänsterpartiets regiongrupp yrkar på att Region Jämtland Härjedalen ska utöka arbetet inom området våld i nära relationer och bland annat ställa frågan om våld på rutin inom Region Jämtland Härjedalens samtliga områden. Vänsterpartiet yrkar att:
- Med stöd av redan utbildad personal ska Regionen vidareutbilda och träna övrig personal i att upptäcka, dokumentera och använda våldfliken i vårt journalsystem.
- Arbetsrutiner för att rutinmässigt ställa frågor om våld i och utanför hemmet upprättas och implementeras i verksamheten.
- Metoder för att bemöta, vårda och behandla våldsutsatta kvinnor på ett professionellt sätt upprättas.
- Utbildningsinsatserna kompletteras med träning på motsvarande sätt som görs vid traumateamträning och regelmässig uppföljning ska ske.

Ett svar har utarbetats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen som beskriver vilket arbete som pågår inom detta område. Utifrån regionens ekonomiska läge och pågående arbete bedöms regionens arbete och resurser på detta område som tillräckliga.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-09-24--25 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag. Ärendet blev bordlagt vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-10-15--16 § 116.

Regionfullmäktige beslutade i februari 2019, § 18, att justera prislistan för allmän- och specialisttandvård fr.o.m. 2019-03-01 med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs, Tandvård och Läkemedelsverket, referenspris som gäller fr.o.m. 2019-01-15.

De senaste 6 åren har referensprislistorna för allmän- och specialist-tandvård höjts i varierande grad av TLV. Från att vissa år bara ha höjts 0,3 % till en höjning med 3 procent. Höjningarna har också varierat mellan olika åtgärdsgrupper i prislistan. Den höjning som TLV fastslagit för 2020 skulle innebära en intäktsökning för vår region på 2,17 %. Detta har inneburit att de ökade intäkterna från vuxentandvården flera år inte har motsvarat ökningen av produktionskostnaderna. Detta har också inneburit att Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen föreslagit ett antal undantag från referensprislistan. Detta har varit nödvändigt då Folktandvården haft merkostnader, främst för material och medicintekniska produkter, som inte varit med i beräkningarna av referenspriserna och som enligt TLVs och Försäkringskassans bestämmelser måste vara medräknade i respektive åtgärdspris. Beslut om undantag från referensprislistan har också fattats enligt förslag. Vuxentandvård finansieras av patientavgifter och ersättning från det statliga tandvårdsstödet.

Regionens taxor för tandvård skall vara utformade så att konkurrensneutralitet gentemot privat tandvård och en balanserad egen ekonomi uppnås. Den ska också ge utrymme för verksamhetsutveckling och en patientsäker vård av god kvalitet. För att fortsatt vara konkurrensneutrala behöver prislistan ligga på en sådan nivå att de intäkter den genererar motsvarar produktionskostnaderna.

Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen föreslår att justering av prislistan i fortsättningen ska sättas i enlighet med LPIK istället för att sättas i enlighet med referensprislistan som fastställs av TLV. Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK) tas fram av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och uppdateras vid varje ny skatteunderlagsprognos. LPIK används som underlag vid beräkning av kostnadsutveckling av fasta löner och priser. LPIK tas fram genom att priset för löner, material och tjänster och köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. SKL:s prognos för LPIK exklusive läkemedel för de kommande åren ser för närvarande ut så här;
2019 2020 2021 2022
2,8% 3,0% 3,0% 2,8%

Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen förslår att fr o m år 2020 övergå till att beräkna justeringar av tandvårds- och frisktandvårdsprislistorna med hjälp av LPIK därför att; Den största fördelen är att den årliga förändringen av prislistorna i högre grad motsvarar ökningen av produktionskostnaden. Det ger också bättre framförhållning och planeringsförutsättningar att tidigt veta vilka intäktsförändringar som kan förväntas inför nästkommande år. TLV publicerar sin referensprislista i juni. SKL presenterar prognos för LPIK kommande år fem gånger om året; i februari, april, augusti, september samt december.

Flera regioner har redan övergått till denna beräkningsgrund för sina prislistor. Av våra närmaste grannregioner har Region Norrbotten, Region Västernorrland och Region Dalarna övergått till LPIK som beräkningsgrund för förändring av prislistan för tandvård. Det blir också en enklare administrativ hantering av prislistan eftersom LPIK-reglering ger en procent som alla åtgärder ska räknas upp med, dvs kan automatiseras i tandvårdssystemet. Medan TLVs riktprislista innebär att varje enskild åtgärd måste manuellt ändras i tandvårdssystemet.

Som beräkningspunkt föreslås, för kommande års tandvårds- och frisktandvårdsprislistor, användas det LPIK-index som publiceras i augusti månad innevarande år men avser prognos för kommande år.

Som utgångsvärde för justering med LPIK föreslås innevarande års prislista. Den justerade prislistan föreslås även i fortsättningen gälla från den 15 januari varje nytt år samtidigt som TLV förändrar sin referensprislista. Folktandvårdens prislistor för 2020, där 2019 års priser är justerade enligt prognosen för LPIK 2020 bifogas, liksom en ekonomisk beräkning där de tio vanligast åtgärderna intäktsberäknats utifrån förväntad volym. Den ekonomiska effekten till 2020 är ca 300 tkr mer intäkt med LPIK-uppräkning än med TLV prislista. Syftet med ändringen är dock inte ökade intäkter utan förutsägbarhet. Även om en indexuppräkning ska ske bör folktandvårdstaxa ändå årligen presenteras för Regionfullmäktige för fastställande.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-11-05--06 § 184 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 13 februari 2019, § 10, fick regionstyrelsen i uppdrag att utreda framtida organisation, finansiering och utveckling av kollektivtrafiken i länet, med utgångpunkt att den verksamhet som idag ligger i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB på sikt flyttas in i förvaltningen.

Uppdragets har delats upp så att utredning av kollektivtrafikens utveckling i länet och tätorten görs separat från utredningen kring organisationen. Konsultföretaget Claesson & Partners har genomfört organisationsutredningen, vilken redovisades för regionstyrelsen den 27 augusti 2019. Då regionstyrelsens förslag till framtida organisation för kollektivtrafiken påverkar regionala utvecklingsnämndens uppdrag, organisation och verksamhetsområden beslutades vid styrelsens sammanträde den 25 september, § 146, att inhämta nämndens synpunkter innan förslaget överlämnas till regionfullmäktige för beslut. Regionala utvecklingsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 22 oktober, § 165, att inte lämna något yttrande över styrelsens förslag, men uppmanade styrelsen att genomföra dialoger med samtliga partier innan ett förslag till framtida organisation för Länstrafiken överlämnas till regionfullmäktige.

Inför ovanstående dialoger togs ett underlag fram, PM Framtida organisation för Länstrafiken – alternativ, som ett komplement till den utredning som Claesson & Partner genomfört. Framtaget PM fokuserar i huvudsak på den politiska organisation som ska ersätta dagens bolagsstyrelse. I dagens organisation har bolagsstyrelsen en betydelsefull roll i strategiska utvecklingsfrågor och fungerar likt ett beredande organ mellan bolaget och ägaren. När bolagets verksamhet införlivas i förvaltningen förändras ledningsstrukturerna, vilket innebär att uppgifterna för den nämnd som ska ansvara för verksamheten inte per automatik blir densamma som för den tidigare bolagsstyrelsen.

I Claesson & Partners utredning presenteras två alternativ; att verksamheten organiseras under regionala utvecklingsnämnden eller att verksamheten organiseras under en ny renodlad kollektivtrafiknämnd. När regionstyrelsen behandlade ärendet i september föreslogs ett tredje alternativ; att verksamheten organiseras under regionala utvecklingsnämnden och att ett utskott för kollektivtrafikfrågor inrättas under nämnden. I PM:et finns en sammanställning av de olika alternativen utifrån dess för- och nackdelar och ekonomiska aspekter, samt ett kort resonemang kring vilka övriga frågor som kommer att behöva utredas vidare inför att en verksamhetsövergång ska realiseras.

Region Jämtland Härjedalen är bostadsrättsägare i Brf Lugnviks centrum där vi har Lugnviks hälsocentral etablerad. Hälsocentralen har legat där sedan fastigheten byggdes. Föreningen består av många bostadsrätter där Östersunds kommun innehar de flesta delarna, men även Svenska kyrkan och Lugnviks hårcentrum har var sin andel. Utöver det finns några andelar som ligger i föreningen.

Östersunds kommun har behov att bygga om och ut Lugnviks skola och förskola och det är svårt att genomföra i föreningens regi och det är även svårt att lösa frågan om kommunen skulle genomföra förändringen i föreningens fastighet. För att kunna genomföra den önskade utbyggnaden av skolan har frågan om upplösning av bostadsrättsföreningen aktualiserats.

Styrelsen i Brf Lugnviks centrum har bekostat och genomfört utredningar för att klargöra konsekvenser för varje medlem vid en upplösning. Se bilagor.

Kyrkan har uttryckt en tydlig vilja att fortsätta att äga sin byggnad/fastighet. Hårfrisören vill sälja sin bostadsrätt och teckna hyreskontrakt med kommunen. Regionen kan göra både som kyrka och frisören så det finns i princip två alternativ vid en upplösning:
- Efter upplösningen så bildas en ny fastighet genom en tre-dimensionell fastighetsbildning av byggnaden/ytan som hälsocentralen verkar på och regionen behåller fastigheten.
- Regionen säljer sin bostadsrätt till kommunen och tecknar därefter ett hyreskontrakt med Östersunds kommun för den aktuella ytan

Hälsocentralen i Lugnvik ingår som en del av primärvården i Östersund och det pågår ett arbete att se över hela strukturen. Det betyder att det långsiktigt inte är säkert att nuvarande etablering är det bästa i stort. Ett ”normalt” hyreskontrakt på tre år med 9 månaders uppsägningstid är att föredra för att behålla handlingsfriheten.

Östersunds kommun är angelägna om att veta regionens planer för hälsocentralen då hälsocentralens drygt 1000m² är en viktig yta för planering och utveckling av skolbyggnaden.

Regionfullmäktige fattade i juni 2019, § 75, beslut om att anta förfrågningsunderlag för Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna 2020. Regionstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att vid sitt sammanträde i november 2019 fastställa eventuella ytterligare kompletteringar och justeringar samt att besluta om principer för skäl till beviljande av begränsning av totalantalet listade barn och unga vuxna.

I förfrågningsunderlaget för 2020 kvarstår beslut om ersättning vilket föreslås att höjas enligt LPIK exkl läkemedel till 1 392 kronor per barn/ung vuxen och år.

Som grund för beviljande för begränsning av totalantalet barn föreslås följande formulering:
”En vårdenhet åtar sig att behandla barn och unga vuxna som listar sig. I de fall vårdenheten önskar begränsa totalantalet listade barn och unga vuxna ska skriftlig ansökan och handlingsplan lämnas in till Region Jämtland Härjedalen, som ska besluta om eventuellt godkännande av begränsning. Begränsning kan medges i högst 12 månader. Skäl för begränsning kan exempelvis vara tillfällig brist på personal eller andra aspekter relaterade till arbetsmiljö och säkerhet.”

Regionala utvecklingsnämnden har beslutat i maj, § 74/2019, att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram och fastställa rutiner för nämndens kommunikation med de bolag, föreningar och stiftelser som enligt reglementet finns inom nämndens ansvarsområde. I samband med att det arbetet påbörjades initierades även en översyn av styrdokumentet Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar (RS/476/2015, fastställt av regionfullmäktige 2016-10-19 § 144).

Syftet med reglerna är att tydliggöra vad som gäller då regionen bedriver eller överväger att bedriva verksamhet, eller på annat sätt engagerar sig eller överväger att engagera sig i ett bolag, förening, stiftelser eller förbund. Reglerna fastslår även hur ansvarsfördelningen ser ut inom organisationen gällande styrning och uppföljning av dessa verksamheter, och hur ägarrollen utförs.

Reglerna hade inte setts över på länge. Utifrån syftet ovan har dokumentet omstrukturerats för att tydliggöra ansvar och roller samt styrning av verksamhet. Det finns nu även en tydligare beskrivning av de olika juridiska personerna.

Parallellt med revideringen arbetas det vidare med att ta fram rutiner eller tillämpningsanvisningar som ett komplement till reglerna. Dessa kommer att fastställas efter att det nya regelverket beslutats i fullmäktige. Former och tidsintervall för uppföljning och återrapportering kommer också att ses över i samband med revideringen, och beaktas i styrelsen och nämndernas verksamhets- och uppföljningsplanering inför 2020.

Enligt 4 kap 29–32 §§ kommunallagen får kommuner och landsting ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av regionfullmäktige 2018-02-14, § 27 och trädde i kraft 1 januari 2019.

Partistödet består av ett grundstöd, ett mandatbundet stöd samt förtroendemannautbildning och stöd till fullmäktigegrupp. Stöden uppräknas årligen med den procentsats som regionfullmäktige för varje budgetår fastställer att gälla för uppräkning av övriga kostnader.

Stöd till politiska sekreterare ska inte beaktas vid fördelning av partistöd. I beslut om utbetalning av partistöd avser redovisad totalsumma endast partistödet. Utbetalning av stöd till politiska sekreterare finns specificerat i särskild bilaga (bilaga 1), i de fall där utbetalning sker. Vissa partier har valt att låta Region Jämtland Härjedalen anställa den politiska sekreteraren varpå stödet inte betalas ut till partiet. I och med att det i regionplanen föreslås en frysning av arvodena har endast omkostnadsersättningen för 2020 räknats upp utifrån index.

Enligt reglerna i kommunallagen ska mottagare av partistöd årligen lämna en skriftlig redovisning till fullmäktige som visar att partistödet har använts för avsett ändamål. Redovisningen ska ha lämnats senast den 30 juni året efter det att partistödet mottogs. Fullmäktige får också besluta att partistöd inte ska betalas ut till parti som inte lämnat föreskriven redovisning.

Samtliga partier har kommit in med en redovisning över användningen av partistöd för perioden 1 januari 2018 – 31 december 2018.

Strategi för samisk hälsa har tagits fram inom ramen för projektet Kunskapsnätverk för samisk hälsa som omfattar regionerna Norrbotten, Västerbotten, Dalarna och Jämtland Härjedalen tillsammans med Sametinget och nationella samiska organisationer. Strategin har remitterats till samtliga regioner och kommuner inom samiskt förvaltningsområde (inklusive Region Jämtland Härjedalen), Sametinget, samiska organisationer, Sveriges kommuner och landsting samt Socialstyrelsen. Remissvar samt hantering av dessas redovisas i bilaga 2.

Strategin utgår från hur målen för hälso- och sjukvården beskrivs i HSL (3 kap. 1§) och PL (1 kap. 6§): En god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Strategin utgår vidare från Regerings strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter, som bland annat syftar till att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Här ingår urfolksrätten såsom denna formuleras i FN:s deklaration om urfolkens rättigheter (Skr.2016/17:29).

Målet för Strategi för samisk hälsa är ”en kulturanpassad hälso- och sjukvård som aktivt bidrar till en god hälsa och en vård på lika villkor för det samiska folket i Sverige”. Detta ska uppnås via fem delmål:
1. Höjd kulturkompetens bland anställda inom hälso- och sjukvården
2. Nya arbetssätt och metoder för en språk- och kulturanpassad hälso- och sjukvård
3. Samiska språk och samisk kultur är närvarande och synlig i hälso- och sjukvården,
4. Samisk hälsoforskning och kunskapsutveckling för en jämlik hälsa främjas
5. Verka för ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa

Målen ska konkretiseras i regionala handlingsplaner som beskriver både insatser och hur dessa ska följas upp. Handlingsplanerna tas fram internt, men i samarbete mellan regionerna inom Kunskapsnätverk för samisk hälsa.

I Strategi för samisk hälsa uppmanas regionerna att anta strategin som sin egen strategi och inordna den i sitt interna system för ledning och styrning.

Finansiering
I Strategi för samisk hälsa uppmanas regionerna att arbeta för en långsiktig finansiering av genomförandet av strategin, liksom för en långsiktig regional och/eller statlig finansiering av Kunskapsnätverk för samisk hälsa. Kostnadsberäkningar behöver göras i samband med att den regionala handlingsplanen tas fram. En beredskap för att söka externa medel finns inom Kunskapsnätverk för samisk hälsa.

Jämställdhet
Vi saknar till stora delar könsuppdelad statistik som rör det samiska folket, vilket försvårar ett seriöst arbete för en jämställd hälsa bland samer. Strategi för samisk hälsa lyfter emellertid fram våldsutsatta kvinnor och barn som en utsatt grupp i behov av särskilda insatser.

Barnens situation
Barn och unga är en utpekad grupp i Strategi för samisk hälsa och både barn- och ungdomspsykiatri och barnhälsovård (primärvård) ingår i strategins prioriterade områden.

Miljö
Strategi för samisk hälsa bedöms inte ha någon inverkan på miljön.

Mänskliga rättigheter
Strategi för samisk hälsa syftar till att tillförsäkra urfolket samerna deras rätt till en god hälsa och en vård på lika villkor.

Norrlandstingen Regionförbund, NRF, har under 2018/19 diskuterat förbundsordningen. Revideringen har delats upp i två steg, ett första där dokumentet uppdaterats med redaktionella förändringar och ett andra stag att processa ambitionsnivån med förbundet.

Vid mötet 2018-12-05 § 104 beslutade Förbundsdirektionen att för sin del godkänna den föreslagna revideringen av förbundsordningen, förutom vad gäller antalet revisorer och överlämna förslaget för beslut i regionerna. Regionfullmäktige i Jämtland Härjedalen godkände den revideringen av Norrlandstingens Regionförbunds förbundsordning vid sitt möte 2019-04-17 § 38.

Vid Förbundsdirektionen 2019-05-22 § 46 diskuterades inriktning och innehåll i ändamålsparagrafen. Inriktningen för revideringen godkändes och den fortsatta handläggningen av revideringen. Förbundsordningen är avstämd med jurist. Förbundsdirektionen godkände förbundsordningen 2019-10-02 § 74.

Förbundsordningen för Norrlandstingens regionförbund behöver revideras av flera anledningar.
- Dels har uppdraget utvidgats till att även innefatta kunskapsstyrning
- Dels har samarbete inom donationsverksamheten inte varit inskrivet
- samt att en del övriga stycken behöver förtydligas.

En viktig utgångspunkt är målbilden för sjukvårdsregional samverkan som fastställdes av NRFs förbundsdirektion 2018-05-16 § 37
”För att åstadkomma en god, tillgänglig och jämlik vård för våra medborgare krävs en utveckling av den sjukvårdsregionala samverkan. Våra fyra regioner i norr har gemensamma utmaningar när det gäller såväl geografi som demografi och kompetensförsörjning. Med en gemensam utveckling av hela systemet för hälso-och sjukvård och ett gemensamt säkerställande och stärkande av universitetssjukvården i norra sjukvårdsregionen ökar möjligheterna att skapa värde för våra patienter och medborgare. Ett gemensamt system för kunskapsstyrning, samverkan kring forskning och kompetensförsörjning liksom samverkan kring ledning och styrning är alla viktiga delar i detta.”

Den är nu inarbetad i förbundsordningen.

Vid regionstyrelsens uppsiktsplikt av Landstingsbostäder AB i maj 2019, § 77 konstaterades att nuvarande ägardirektiv för bolaget fastställdes för ganska många år sedan, 2011. Bland annat har det sedan dess genomförts en regionbildning och andra organisatoriska förändringar, som gör att justeringar behövs. Dessutom behöver kravet om avkastning ses över eftersom det endast gäller perioden 2015-2019 och behöver justeras efter nuvarande ekonomiska förutsättningar.

Ett förslag på nytt reviderat ägardirektiv togs fram med avkastningskrav på 5 %. Ärendet behandlades av regionfullmäktige 2019-06-19 § 72 men blev då återremitterat för vidare utredning av ändring av avkastningskravet.

Enligt tidigare ägardirektiv 2015-2019 har avkastningskravet varit 3%, där samtliga vinstmedel har konsoliderats i bolaget. 2018 uppnådde bolaget 3,3% och 2017 3,4% i avkastning. Då taxeringsvärdet för fastigheterna har höjts med ca 78 mkr från 2018 till 2019 görs bedömningen nu att avkastningskravet fr o m 2020 ska ligga kvar på 3 %. Däremot införs ett krav på att Landstingsbostäder utdelar samtliga möjliga vinstmedel till ägaren enligt begränsningsregeln för allmännyttiga bostadsföretag, maximalt hälften av vinstmedlen.

Avkastningskravet beräknas i enlighet med bruttovinst i förhållande till fastigheternas marknadsvärde, där marknadsvärdet beräknas som taxeringsvärde dividerat med 75%.

Peak Region AB genomgick en omstrukturering av ägarbilden under 2018, där Miun Holding AB förvärvade 55 % av bolagets aktiekapital. Region Jämtland Härjedalen sålde då halva sitt aktiekapital, och äger nu 7,5 % av bolaget. Övriga ägare är Samling Näringsliv Ekonomisk förening med 30 % samt Östersund, Krokom och Åre kommuner med 2,5 % vardera.

Miun Holding AB har nu valt att överlåta sina aktier i Peak Region AB till Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län Zenit. I Peak Region AB:s bolagsordning finns inskrivet en skyldighet för säljaren att till övriga ägare vid en aktieöverlåtelse hembjuda dessa till förköp. Region Jämtland Härjedalen har inte någon önskan att förvärva Miun Holding AB:s aktier i bolaget, och samtycker till att aktieöverlåtelsen till Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län Zenit får ske.

Med anledning av ägarförändringen har ett nytt aktieägaravtal för Peak Region AB tagits fram. Avtalet är utöver ägarförändringen oförändrat mot tidigare avtal.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-11-05--06 § 192 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionfullmäktige beslutade i juni 2018, § 95, att teckna ett tillfälligt avtal för år 2019 mellan Östersunds Kommun och Region Jämtland Härjedalen avseende Jamtli inför den gemensamma processen att ta fram ett samarbetsavtal som löper långsiktigt och parallellt med Uppdragsavtal stiftelsen Jamtli, Jamtlis strategiplan och den regionala kulturplanen för åren 2020 – 2022. Samarbetsavtalet reglerar ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna samt anger att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen. Det nya avtalet innehåller några smärre justeringar av tidigare samarbetsavtal.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-11-05--06 § 193 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

1. Interpellation från David Adervall (S) om fallolyckor på grund av halka (RS/747/2019)

2. Fullmäktigefråga från Anders Frimert (S) om fördelning av landstingsbostäders lägenheter (RS/765/2019)

3. Fullmäktigefråga från Ann-Marie Johansson (S) om nybyggnation av Funäsdalens HC (RS/766/2019)

4. Fullmäktigefråga från Elin Hoffner (V) om särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor (RS/769/2019)

5. Fullmäktigefråga från Marie Svensson (V) om minskning av den långa sjukfrånvaron (RS/770/2019)