Möte 2023-11-28

Justering digitalt 7 december

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 7 november 2023 att Johan Palmquist (S) utses till ersättare i stället för Jerker Bexelius (S).

2. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 7 november 2023 att Gudrun Olsson (S) utses till ledamot i stället för Kent Rosenqvist (S) samt att Johanna Persson (S) utses till ersättare i stället för Gudrun Olsson (S).

3. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 7 november 2023 att Eleanor Lundberg (S) utses till ersättare i stället för Maths Larsson (S).

4. Sonny Hoffman (V) avsäger sig den 20 november 2023 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

5. Elise Ryder Wikén (M) avsäger sig den 27 november uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

Inga nya motioner eller medborgarförslag har inkommit.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas.

Följande motioner och medborgarförslag har inkommit till regionfullmäktige och är under beredning:
1. Medborgarförslag om ny funktion för att enklare få kontakt med vården (RS/333/2023), inlämnad 2023-04-27. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

2. Medborgarförslag om att behålla habiliteringsbadet (RS/341/2023), inlämnad 2023-05-03. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2024.

3. Medborgarförslag om att behålla habiliteringsbadet (RS/342/2023), inlämnad 2023-05-03. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2024.

4. Medborgarförslag om att behålla habiliteringsbadet (RS/343/2023), inlämnad 2023-05-03. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2024.

5. Medborgarförslag om samordning av vård (RS/388/2023), inlämnad 2023-05-25. Förslaget har fördelats till hälso-och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

6. Medborgarförslag om att inrätta tjänst som specialistsjuksköterska för sköldkörtelvården (RS/389/2023), inlämnad 2023-05-25. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

7. Motion från Robert Hamberg (M) om att inrätta en central vårdgarantienhet (RS/423/2023), inlämnad 2023-06-09. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

8. Motion från Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) om cykelparkeringar vid hälsocentralerna (RS/426/2023), inlämnad 2023-06-12. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

9. Motion från Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) om krav vid upphandling av resebyrå (RS/427/2023), inlämnad 2023-06-12. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

10. Medborgarförslag om att ambulanstransport ska ingå i högkostnadskortet (RS/524/2023), inlämnad 2023-08-08. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2024.

11. Medborgarförslag om höjning av reseersättning (RS/557/2023), inlämnad 2023-09-07. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2024.

12. Motion från Magnus Rönnerfjäll (C) och Peter Johansson (C) om avgiftsfri KUB undersökning (RS/616/2023), inlämnad 2023-10-04. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2024.

• Revisionens ansvar och verksamhet

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Kollektivtrafiknämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 23 november kl. 09.30. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

Region Jämtland Härjedalen har mottagit ett medborgarförslag om inrättande av ny funktion för att enklare få kontakt med vården. Funktionen skulle innebära att medborgare och/eller närstående kan lämna ett meddelande till en öppenvårdsmottagning utan att behöva sitta i telefonkö, använda bankId eller liknande e-legitimation som krävs för att nyttja 1177.se e-tjänster. Förslagsställaren menar att det skulle underlätta kontakten med vården för de grupper som inte har förmågan att använda de kontaktsätt som mottagningarna använder sig av idag. Förslagsställaren anger att en öppen röstbrevlåda för att lämna meddelande, en e-postadress eller möjligheten för hälsocentraler att förmedla kontakt till specialistvården skulle kunna vara möjliga lösningar.  

Hälso- och sjukvården i Region Jämtland Härjedalen har förståelse för att det ibland kan upplevas vara svårt att kontakta en mottagning eller hälsocentral via de kontaktsätt som erbjuds men tillgänglighet är ett prioriterat och viktigt område för hälso- och sjukvården och något som samtliga verksamheter ständigt arbetar aktivt med att förbättra.

Idag finns på flera mottagningar inom specialistvården möjligheten att lämna meddelande på röstbrevlåda utanför telefontid. Flera mottagningar har röstbrevlåda för av-, och ombokningar samt för receptförnyelse och hänvisar övriga frågeställningar till telefontid eller kontakt via 1177 e-tjänster. Det finns också på flera mottagningar inom specialistvården etablerade arbetssätt med kontaktsjuksköterska eller liknande funktion för att de patienter där behov finns att enkelt kunna nå mottagningen utan att behöva sitta i telefonkö.  

Många hälsocentraler har telefontid hela dagen på vardagar och målsättningen är att samtliga regiondrivna hälsocentraler ska erbjuda det. Det finns även ett pågående arbete i regiondriven primärvård att införa callbacklösningar i telefonsystemet, som innebär att patienter inte behöver sitta i telefonkö, på alla hälsocentraler. Tidsbokad callback är ett sådant exempel som finns på fler och fler hälsocentraler. Det går även att kontakta 1177 på telefon dygnet runt.   

Förutom att direkt kontakta en mottagning eller hälsocentral finns möjlighet att ringa via regionens växel, där även samtal kan kopplas vidare till berörd mottagning under aktuell telefontid, även brev går att skicka till regionen och det går också att lämna ett brev direkt i receptionen. Det finns idag ingen lösning i regionen som kan hantera e-post till och från vården som innehåller patientuppgifter, att ta emot eller skicka e-post mellan patient och vård är inte säkert och det råder sekretess på patientuppgifter enligt lag.  

Inom hälso-, och sjukvården arbetar alla verksamheter mot en nära och personcentrerad vård samt för att vården ska vara tillgänglig för alla medborgare och patienter. Inom både primärvård och specialistvård arbetar verksamheterna kontinuerligt med tillgänglighet för att stärka patienters möjlighet att nå vården via telefon, e-tjänster på 1177.se eller andra sätt samt för att skapa trygghet för patienter, medborgare och anhöriga att veta vilka kontaktvägar som finns när behov uppstår. Det finns flera exempel på det; utveckling av telefonsystem på hälsocentraler, arbete med att säkra fast vårdkontakt när det finns behov av det samt att flera verksamheter inom primärvård och specialiserad öppenvård arbetar med att utveckla teambaserade arbetssätt för att förenkla och förbättra tillgängligheten.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 224 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalen har mottagit ett medborgarförslag om att utreda samordning för yngre medborgare med flertalet diagnoser och vårdkontakter. Syftet är att förbättra vården och förslaget exemplifieras med att medborgaren själv och tillsammans med en släkting samordnar sina egna hälso- och sjukvårdskontakter. Medborgarens upplevelse är att det saknas ett team inom Regionen, vilket kan ta helhetsansvar och bidra med kontinuitet och sammanhållande vård för yngre patienter. Vidare föreslås att Regionen skapar ett pilotprojekt för yngre patienter med flertalet diagnoser och vårdkontakter. 

Inom samordning av vård finns centrala begrepp – fast läkarkontakt, fast vårdkontakt samt kontaktsjuksköterska och det råder skillnad däremellan. Vidare återfinns fast läkarkontakt och fast vårdkontakt inom primärvården och det är även de enda samordningsfunktioner vilka är skriftligt reglerade.  

SKR framhåller att dessa funktioner bidrar till kontinuitet och samordning av vården, vilket är avgörande för att den personcentrerade vården där patienterna ska få en trygg och säker vård utifrån behov. Patienter inom primärvård bör utifrån behov eller önskemål erbjudas fast läkarkontakt alternativt fast vårdkontakt, eller att få en sådan utsedd, om de inte aktivt väljer själv.  

Fast vårdkontakt är en namngiven kontaktperson som kan ha olika funktioner såsom sjuksköterska, undersköterska eller fysioterapeut och återfinns dels inom primärvård, dels inom specialiserad- och/eller kommunal vård. Patienter med flertalet diagnoser inom olika specialiteter kan ha flera fasta vårdkontakter. Socialstyrelsen rekommenderar i de fall, att den fasta vårdkontakten finns där patientens grundsjukdom behandlas, alternativt där patienten huvudsakligen vistas. Kontaktsjuksköterskan har liknande funktion som fast vårdkontakt och ska enligt Socialstyrelsens beskrivning bistå patienten med att samordna, besvara frågor och att vara stödperson. Patienten har även rätt att neka, då detta sker på frivillig basis.  

Inom Region Jämtland Härjedalen pågår omställningen till nära vård genom att vården flyttas närmare patienten. Utifrån patientens egna behov och med respekt för värdighet och integritet utformas vården med patienten i centrum. För att ytterligare säkerställa att patienter erbjuds en personcentrerad och sammanhållen vård, görs samordnad individuell vårdplan, SIP. Patientens delaktighet i utformningen av SIP är en av komponenterna för att skapa en personcentrerad god och säker vård. 

Den specialiserade vården på Östersunds sjukhus erbjuder till viss del fast vårdkontakt. Kontaktsjuksköterskor på sjukhusets mottagningarna har funktionen av fast vårdkontakt och patienten får tidigt information om vem de ska vända sig till. Patienter med tumörsjukdomar har alltid utsedd kontaktsjuksköterska. Vidare finns inom specialistsjukvården, på flertalet kliniker, team med olika specialistfunktioner representerade, där patienten erbjuds möjlighet till kontakt med någon inom teamet. Mottagningar vilka behandlar patienter med kroniska sjukdomar har inte alltid en kontaktsjuksköterska utsedd, utan detta sker då vid varje ny kontakt mellan patient och sjukvården.? 

Inom Region Jämtland Härjedalen finns även Mobila närvårdsteamet, MiNT, dit legitimerad personal inom sjukhus, primärvård och kommuner kan remittera patienter. MiNT tar emot patienter oavsett ålder där nuvarande resurser dock leder till prioritering bland inkomna remisser. De patienter som bedöms ha det största behovet prioriteras först. Uppföljning visar att MiNT gör skillnad och ökar tryggheten för patienter genom att optimera livssituationen och bidrar tillsammans med andra riktade åtgärder till att undvika onödiga sjukhusinläggningar. 

Uppföljning av primärvårdens verksamheter finner att allt fler hälsocentraler arbetar med att utveckla förstärkt primärvård. Arbetet med förstärkt primärvård innebär att patienter med exempelvis flertalet diagnoser eller i behov av stöd, identifieras och erbjuds anslutning till hälsocentralens olika vårdteam. Efter samtycke från patienten görs gränsöverskridande insatser mellan regionens och kommunens sjuksköterskor. Ålder är inget exklusionskriterie utan patientens behov och önskemål styr. 

Inom psykiatrin erbjuds patienter en kontaktperson utifrån önskemål och behov. Samordning kring patienter sker dels via SIP samt via samordningsmöten. Psykiatrin har även ett strukturerat arbetssätt tillsammans med akutmottagningen för att tidigt i sjukdomsförloppet komma i kontakt med patienter som har vårdbehov från dels den somatiska vården, dels från den psykiatriska vården.  

Som beskrivits ovan har Region Jämtland Härjedalen ett flertal funktioner och arbetssätt som stöd för att tillgodose patientens behov av samordnade vårdinsatser. Medborgarförslaget om förbättrad samordnad vård belyser dock att Regionen inte fullt ut lever upp till de behov av samordning som efterfrågas. Sammanfattningsvis har medborgarförslaget bidragit till att påvisa att Regionen behöver bli bättre på att använda de befintliga arbetssätt och metoder för koordinering av vård som är etablerade inom organisationen.  

Regionen är i en ständig utvecklingsprocess och behöver systematiskt fortsätta att lyssna in och ta tillvara medborgarnas behov. Region Jämtland Härjedalen tar med sig medborgarförslagets intentioner i det fortsatta utvecklingsarbetet. Som beskrivits ovan har Region Jämtland Härjedalen ändamålsenliga arbetssätt för att omhänderta de patienter som är i behov av en samordnande funktion. Det leder till att Regionen i dagsläget gör bedömningen att det därför inte är aktuellt att starta upp nya team eller pilotprojekt för samordning av vårdkontakter, varför medborgarförslaget föreslås avslås. 

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 225 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Det har inkommit ett medborgarförslag om att inrätta tjänst som specialistsjuksköterska inom sköldkörtelvården. Förslagsställaren menar att många patienter saknar kontinuitet i sin vård och hänvisas till allmänläkare som ofta inte kan följa patienten över tid. Det finns inga systematiska behandlingsuppföljningar på vare sig individ- eller gruppnivå. En sköterska med specialistkompetens skulle kunna arbeta med bedömningar, vårdplanering, stöd till egenvård och uppföljning. Önskvärt vore på lite sikt ett specialistteam där patienten kan få hjälp av olika yrkesgrupper.

Specialistvården för endokrina sjukdomar har inlett planering för införande av kontaktsjuksköterska för patienter med hypertyreos (överproduktion av sköldkörtelhormon), under den aktiva perioden av sjukdomen. Detta i enlighet med det nationella vårdprogram som tagits fram.

När det gäller patienter med hypotyreos (underproduktion av sköldkörtelhormon) sköts dessa patienter huvudsakligen i primärvården. Diagnostiken och behandlingen för denna vanliga diagnos bedöms kunna skötas på denna vårdnivå. De patienter som inte mår bra trots optimerad medicinering och där andra orsaker uteslutits kan remitteras till specialistsjukvården för bedömning.

Utifrån medicinska prioriteringar bedömer Region Jämtland Härjedalen inte att det är rimligt att, inom specialistsjukvården, införa en sjuksköterska för att specifikt omhänderta patienter med hypotyreos.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 226 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämnden förslag. 

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller nämnd. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

1. Interpellation från Jörgen Larsson (C) till Bengt Bergqvist (S) om Region Jämtland Härjedalens likviditet.

2. Interpellation från Robert Hamberg (M) till Katarina Nyberg Finn (S) om att stärka barn och ungas psykiska hälsa.

3. Fullmäktigefråga från Jörgen Larsson (C) till Bengt Bergqvist (S) om höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare.

4. Fullmäktigefråga från Jörgen Larsson (C) till Jonas Andersson (S) om höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare.

5. Fullmäktigefråga från Magnus Rönnerfjäll (C) till Katarina Nyberg Finn (S) om höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare.

6. Fullmäktigefråga från Karin Thomasson (MP) till Bengt Bergqvist (S) angående representation från Region Jämtland Härjedalen på Sametingets jubileum i Åre.

En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument pågår med anledning av ny mandatperiod från 1 januari 2023. En del i detta är översyn av personalpolitisk policy som likt övriga policydokument är vad som i Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för politiska styrdokument (Dnr RS/1060/2018) är ett dokument som ska ange Region Jämtland Härjedalens förhållningssätt till något, samt regionens värderingar. Regionens policyer ligger till grund för Region Jämtland Härjedalens planer, såsom Regionplan med budget samt verksamhetsplaner. Policys beslutas av regionfullmäktige.

I augusti 2023 beslutade regionstyrelsen (§134) om remissutgåva av reviderad personalpolitisk policy, liksom att låta densamma delges hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden och kollektivtrafiknämnden, mfl som har personalansvar och arbetsmiljöansvar för personal som arbetar inom respektive nämnds verksamhet. Nämnderna kom därmed att utgöra remissinstanser och tillsammans med fackförbunden i regionkommittén har de erbjudits möjlighet att lämna inspel på remissversionen av policyn.

Synpunkter inkom dels under regionstyrelsens sammanträde 29/8 då ärendet föredrogs, samt från hälso- och sjukvårdsnämnden 25/10 -23. Övriga nämnder samt fackförbund har inte lämnat några inspel.

Utifrån inkomna synpunkter har ett slutligt förslag till personalpolitisk policy upprättats.

På regionfullmäktiges sammanträde den 19 oktober 2016, § 139, beslutade fullmäktige att anta Kost- och nutritionspolicy för Region Jämtland Härjedalen (RS/457/2016). Utifrån regionstyrelsens ansvar att ta fram övergripande styrdokument och hålla dem aktuella samt att Socialstyrelsen i november 2022 antog en reviderad version av författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa (HSLF-FS) initierades en översyn av Kost- och nutritionspolicyn i slutet av 2022.

Till skillnad från tidigare föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling av undernäring regleras det i HSLF-FS 2022:49 att huvudmannen har ett ansvar gällande nutrition. Därtill kan de konsekvenser i de fall undernäring hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits klassas som vårdskada inom hälso- och sjukvården, enligt 1 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659). Mot bakgrund av vad som framgår i förordningen finns det ett behov av att separera ansvaret mellan kost och nutrition inom verksamheten. Kostenheten som tidigare haft ansvar för kost- och nutrition överlämnar ansvaret för nutrition till område patientsäkerhet.

Rutiner och arbetssätt i samverkan med kommunerna gällande nutritionsvård finns sedan tidigare framtaget, varför en nutritionspolicy inte behövs. Tidigare Kost- och nutritionspolicy för Region Jämtland Härjedalen föreslås mot bakgrund av ovanstående revideras till Kostpolicy för Region Jämtland Härjedalen.

Ett förslag till Kostpolicy för Region Jämtland Härjedalen har utarbetats inom kostenheten i samarbete med dietister samt område patientsäkerhet. Framtagandet av kostpolicyn har inbegripit att policyn i enlighet med Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska ange regionens värderingar och förhållningssätt till kost. Policyn omfattar patienter, medarbetare och besökare. Region Jämtland Härjedalens vision, Livsmedelsverkets- och Socialstyrelsens rekommendationer samt andra relevanta styrdokument, riktlinjer och principer är utgångspunkter för kostpolicyns utformning.

I början av 2017 beslutade regionfullmäktige att anta Hjälpmedelspolicy för Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner (RS/455/2016) efter att en gemensam översyn tillsammans med länets kommuner genomförts. I samband med att beslutet fattades antogs också den tillhörande bilagan ”Definitioner och direktiv inom hjälpmedelsverksamheten”. Även reglementet för Gemensamma nämnden avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter samt hjälpmedel (GNUS) reviderades vid tidpunkten och en skrivning om hjälpmedel lades till.

Av regionstyrelsens reglemente framgår att styrelsen ansvarar för att ta fram övergripande styrdokument för Region Jämtland Härjedalen och hålla dem aktuella. Därutöver framgår av Region Jämtland Härjedalens styrmodell att alla politiska styrdokument regelbundet och enligt planerat intervall ska utvärderas och följas upp. Långsiktiga styrdokument ska aktualiseras vart fjärde år. Mot den bakgrunden beslutade regionstyrelsen vid sammanträdet den 31 maj 2023, §87 (RS/309/2023) att överlämna till GNUS att se över och vid behov revidera Hjälpmedelspolicy för Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner med tillhörande bilaga.

En reviderad version av Hjälpmedelspolicy för Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner med tillhörande bilaga har, i enlighet med regionstyrelsens beslut, upprättats (se bilaga).

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 209 och tillstyrker gemensamma nämndens förslag.

Den 21 juni 2023, §72, beslutade regionfullmäktige om en ny styrmodell för Region Jämtland Härjedalen. En översyn genomfördes under delar av 2022 och 2023 där målet med arbetet var att skapa en struktur för ledning, styrning och uppföljning som är hållbar över tid och som utgår från en gemensam målbild. För att åstadkomma en tydlig och effektiv styrning av verksamheten behöver dokumentet kompletteras med regelverk för bland annat dokumentstyrning.

Befintligt dokument Riktlinjer för politiska styrdokument (RS/1060/2018) som beskriver processen för hur regionens politiska styrdokument ska upprättas, utformas, granskas, fastställas och publiceras, är utarbetad på tjänstepersonsnivå och beslutad av regiondirektör. För att det ska finnas en tydlighet i vilka politiska styrdokument som ska finnas kopplat till den nya styrmodellen har befintligt dokument reviderats. Parallellt pågår ett projekt, Dokumentstyrning 2.0, med fokus på Region Jämtland Härjedalens dokumentstyrning gällande begrepp och struktur för administrativ dokumenthantering. Under omarbetningen av riktlinjen har hänsyn tagits till de dokument som tagits fram inom ramen för projektet. Men det är fortfarande mycket som återstår i arbetet med att utveckla Region Jämtland Härjedalens dokumentstyrning varför det även fortsättningsvis kommer att finnas behov av att se över befintliga rutiner samt skapa nya.

Riktlinjer för politiska styrdokument beskriver vilka krav som finns i kommunallagen, hur politiska styrdokument förhåller sig till regionens styrmodell samt hur vi skapar en sammanhållen struktur för Region Jämtland Härjedalens politiskt styrande dokument i ett gemensamt regelverk. Syftet är bland annat att definiera och beskriva vilka typer av politiska styrdokument som ska användas för att säkerställa styrning, planering och genomförande av verksamheten. Ansvar, beslutsnivåer och giltighetstid ska anges för styrande dokument.

Utifrån ovan beskrivna utvecklingsarbete kommer föreliggande riktlinjer att behöva revideras löpande. Riktlinjerna kan också behöva kompletteras med närliggande dokument, till exempel dokument som beskriver utformning av mallar. De justeringar som är av mindre karaktär och som inte har någon principiell betydelse föreslås delegeras till regionstyrelsen.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 15 januari 2015 § 37, beslutade fullmäktige att anta Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (RS/100/2015). På regionfullmäktiges sammanträde den 12 april 2016 § 56, beslutade fullmäktige om reviderad version av Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015). Den 25 november 2015, § 145 beslutade fullmäktige om Varumärkespolicy (RS/1384/2015). Utifrån att reglerna inte setts över sedan de fastställdes samt att det påbörjats en översyn av styrdokument inför att en ny mandatperiod börjar gälla från 2023 initierades en översyn av reglerna under hösten 2022.

Ett förslag till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen har upprättats. Förslaget är en samlad strategi av tidigare Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (RS/100/2015) och Varumärkespolicy (RS/1384/2015). Vid införande av Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen föreslås Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015) upphöra att gälla som politiskt styrdokument.

Föreslagen Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen ska vara ett stöd i arbetet med att bedriva ett långsiktigt arbete och den ska ytterst bidra till att skapa en trovärdig, tydlig och attraktiv bild av Region Jämtland Härjedalen. Varumärkesstrategin ska göra det möjligt för olika typer av verksamheter att kommunicera på ett effektivt sätt med utgångspunkt från målgruppernas behov. Strategin ska borga för god kvalitet, samordning, effektivitet och tydlighet i varumärkesarbetet.

Ett starkt varumärke är välkänt, tydligt och positivt laddat. Målsättningen med varumärkesarbetet är att skapa förutsättningar för att Region Jämtland Härjedalen ska bli så synligt och tydligt som möjligt i syfte att skapa attraktivitet.

Bibliotekslagen (SFS 2013:801) tydliggör att varje region eller motsvarande ska bedriva regional biblioteksverksamhet och anta en regional biblioteksplan. Syftet med den regionala biblioteksverksamheten och den regionala biblioteksplanen är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Den regionala biblioteksverksamheten ingår i kultursamverkansmodellen som ett utpekat verksamhetsområde: Regional biblioteksverksamhet, läsfrämjande och litteratur.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i mars 2021, § 9, att ge regiondirektören i uppdrag att inleda en process för framtagande av en regional biblioteksplan för kommande fyraårsperiod 2023–2026. Med anledning av att arbetet med den nya biblioteksplanen inte kunde bedrivas i den takt och omfattning som planerats, beslutade regionfullmäktige i juni 2022, § 70, att förlänga Regional biblioteksplan 2019–2022 för Region Jämtland Härjedalen (RUN/591/2017) att gälla ytterligare ett år, 2023. En remissutgåva av planen fastställdes i regionala utvecklingsnämnden i januari 2023, § 10, med remisstid till den 30 april.

Arbetet med att utforma ett förslag till ny regional biblioteksplan för Jämtland Härjedalen har skett i nära samverkan med biblioteksverksamheten i regionen och i en tjänstedesignprocess där många olika intressenter involveras. Under remisstiden har sju remissvar inkommit vilka i möjligaste mån beaktats. Till största delen uttryckte remissvaren bifall till förslaget. Under området Den lokala litteraturen och författarna samt Tillgängliga bibliotek har vissa justeringar och tillägg gjorts för att tillmötesgå inkomna synpunkter. Den kartbild över länets biblioteksstruktur som ingår i förslaget har justerats för att uppfylla högre krav på tillgänglighet.

Framtaget förslag till Regional biblioteksplan för Jämtland Härjedalen 2024-2027 har sin utgångspunkt i bibliotekslagen, den regionala utvecklingsstrategin, de nationella kulturpolitiska målen, Agenda 2030, lagar och förordningar. Biblioteksplanen har beretts i samarbete med kommunernas bibliotekschefer och biblioteksmedarbetare samt det regionala författarnätverket. I arbetet med den regionala kulturplanen har även biblioteks- och litteraturfrågorna behandlats. Regionala utvecklingsnämndens presidium har utgjort styrgrupp.

Utifrån dialoger, samråd och intervjuer har följande fyra prioriterade områden arbetats fram:

• Hållbara bibliotek
• Tillgängliga bibliotek
• Framtidens bibliotek
• Den lokala litteraturen och författarna

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08, § 222 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionfullmäktige beslutade i december 2021, § 154, att säga upp samarbetsavtalet med Östersunds kommun avseende Stiftelsen Jamtli 2020-2022 (RUN/459/2017), samt att ge regionala utvecklingsnämnden i uppdrag att i samverkan med Östersunds kommun ta fram förslag till nytt samarbetsavtal för perioden 2023–2026. Förslaget till nytt samarbetsavtal avsågs att framtas parallellt med den långsiktiga Överenskommelsen med Stiftelsen Jamtli 2023-2027 (RUN/13/2021). Den långsiktiga överenskommelsen ligger till grund för regionens respektive kommunens årliga överenskommelser med Stiftelsen Jamtli. Då det inte var möjligt beslutades i stället att teckna ett ettårigt avtal för 2023 med samma lydelse som det tidigare avtalet.

Samarbetsavtalet mellan regionen och kommunen reglerar ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna och anger att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen.

Den långsiktiga överenskommelsen med Stiftelsen Jamtli för perioden 2023-2027 beslutades av regionfullmäktige i november 2022, § 148. Processen med samarbetsavtalet 2024-2027 har skett genom dialog mellan regionen och kommunen. Då det inte har funnits skäl till justeringar utöver redaktionella ändringar så föreslås tidigare lydelser att fortsätta gälla. Både samarbetsavtalet och överenskommelsen synkroniserar nu med perioden för den regionala kulturplanen 2024-2027.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 223 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Enligt 4 kap 29-32 §§ kommunallagen får kommuner och regioner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av regionfullmäktige 2022-06-21 §75 och trädde i kraft 1 januari 2023.

Partistödet består av ett grundstöd, ett mandatbundet stöd samt förtroendemannautbildning och stöd till fullmäktigegrupp. Stöden uppräknas årligen med den procentsats som regionfullmäktige för varje budgetår fastställer att gälla för uppräkning av övriga kostnader.

I beslut om utbetalning av partistöd avser redovisad totalsumma endast partistödet. Stöd till politiska sekreterare ska inte beaktas i beslutet, men redovisas i bilaga 2.

Samtliga partier har inkommit med en redovisning över användningen av partistöd för perioden 1 januari 2022 – 31 december 2022.

Antalet neuropsykiatriska utredningar har de senaste åren ökat kraftigt vilket medfört att köer uppstått och behov av utredningar utförda av externa vårdgivare ökat. Detta i kombination med remissfrihet har lett till upplevda problem med patientsäkerhet, prioriteringar, styrning och kontroll samt ökade kostnader. En majoritet av landets regioner har därför infört remiss- och bedömningskrav. I dagsläget har 14 av 21 regioner remisskrav för neuropsykiatriska utredningar och trenden är ökande.

De privata utförarna marknadsför sig på sina hemsidor med information att invånarna kan söka via egenvårdsremiss och få en utredning med endast ”patientavgift” utan att någon medicinsk bedömning inom specialistvården genomförs innan. Utredningsresultatet skickas till patientens närmaste specialistvårdsverksamhet i barnpsykiatri, vuxenpsykiatri eller habilitering. Fakturan skickas från privata utföraren till den region de har ramavtal med, vilket i sin tur skickar fakturan till hemregionen.

För att öka styrning och kontroll av kostnader och patientflöde samt kvalitetssäkra vårdkedjan inför neuropsykiatrisk utredning föreslår Område Psykiatri och Område barn och unga vuxna att remisskrav införs för neuropsykiatriska utredningar i Region Jämtland Härjedalen.

Den främsta motiveringen till införandet av ett remisskrav är således en ökad möjlighet till kontroll och styrning av ekonomi, kvalitet, patientsäkerhet och patientflöden. En annan viktig aspekt är utebliven basbedömning som leder till att annan psykiatrisk problematik förbises och planering eller vårdkontakt som har ansvar för patientens fortsatta insatser utifrån utredningsresultatet saknas.

Genom att Region Jämtland Härjedalen inför ett krav på remiss till neuropsykiatriska utredningar säkerställs att patienten får rätt insats och behandling. Ett remisskrav innebär inget hinder om patienten önskar få bedömningen genomförd i annan region eller av annan utförare med offentlig finansiering.

Regionfullmäktige beslutade 2017-06-21 §74 att ge regionstyrelsen delegation på att fatta beslut om när och för vilka åtgärder läkarremiss återinförs för vård och behandling inom öppen specialiserad hälso- och sjukvård, varför hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen att besluta om införande av remisskrav för neuropsykiatriska utredningar i Region Jämtland Härjedalen från och med 1 januari 2024.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2023-10-24 § 126 och föreslår regionstyrelsen:
1. Remisskrav införs för neuropsykiatriska utredningar i Region Jämtland Härjedalen från och med 1 januari 2024.
2. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionfullmäktige
att ge hälso- och sjukvårdsnämnden delegation på att fatta beslut om när och för vilka åtgärder läkarremiss återinförs för vård och behandling inom öppen specialiserad hälso- och sjukvård.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 213 och beslutade att:
1. Remisskrav införs för neuropsykiatriska utredningar i Region Jämtland Härjedalen från och med 1 januari 2024, samt
2. Regionstyrelsen tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag till regionfullmäktige att ge hälso- och sjukvårdsnämnden delegation på att fatta beslut om när och för vilka åtgärder läkarremiss införs för vård och behandling inom öppen specialiserad hälso- och sjukvård.

Norrlandsresan är ett samarbete inom vilket de fyra norrlandslänen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland – har en gemensamt beslutad taxa och ett gemensamt biljettutbud för resor över länsgräns. Principerna för Norrlandsresans taxa beslutades av regionfullmäktige 2015-06-17, § 70 (RUN/606/2015).

Norrlandsresans taxa regleras inför årsskiftet varje år och följer index-utvecklingen i trafikavtalen. Historiskt har taxehöjningarna baserat sig på KPI, men KPI speglar inte kostnadsutvecklingen i kollektivtrafiken på ett bra sätt. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Västernorrlands, Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län beslutade därför inför 2021 att Norrlandsresans taxa räkans upp årligen med en indexkorg som bättre motsvarar kostnadsutvecklingen i trafiken och att prisjusteringarna görs samtidigt som den inomlänsliga taxan justeras, vid årsskiftet (RS/747/2020). Den nuvarande indexkorgen baseras på Arbetskraftsindex (AKI), Konsumentprisindex (KPI), Bränsleindex (PPI) och Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI).

Under 2022 var indexutvecklingen mycket kraftig för kollektivtrafiken. Index för senare delen av 2022 låg omkring 13 %, varför ett beslut fattades under 2022 om att begränsa prishöjningen för 2023 till 5 % (RUN/394/2022). Det dåvarande indexet var högre än normalt och skulle resulterat i en relativt stor prisökning för kunder som reser över länsgräns i Norrlandsresesamarbetet om taxan hade följt indexutvecklingen.

Under 2023 har indexutvecklingen enligt beslutad indexkorgs utveckling varit ovanligt låg. Region Västerbotten har mot den bakgrunden föreslagit en höjning med 3,5 % av Norrlandsresans taxa inför 2024.

Med hänvisning till de beslut som har fattats de senaste åren gällande avsteg från beslutad hantering föreslås en översyn initieras tillsammans med de övriga norrlandslänen för att se över Norrlandsresans taxa samt hur eventuella framtida avsteg ska hanteras.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 221 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Under våren 2022 påbörjades en utredning av biljettutbud och priser inom kollektivtrafiken i Jämtlands län med målsättning att hitta lösningar som bidrar till att göra kollektivt resande mer attraktivt och öka kollektivtrafikens marknadsandel. Utredningsarbetet delades upp i två delar då beslut om stadstrafikens taxa behövde tas innan utredningen planerades att vara klar. En delrapport färdigställdes i augusti 2022 och utgjorde en del av underlaget för beslut om stadstrafikens biljetter. Beslut om taxa för vuxen, rabattsatser för ålderskategorier och avvecklande av reskassan i stadstrafiken fattades av regionfullmäktige den 12 oktober 2022, § 117 (RS/535/2022).

Beslutet innebar inga större ändringar i stadstrafikens taxa utan enbart mindre justeringar med avsikt att göra biljettutbudet mindre komplext och mer lättförståeligt. De beslutade ändringarna har endast delvis implementerats då både lanseringen av det nya biljettsystemet och det nya produktionsavtalet i stadstrafiken blivit något försenade.

Nyckeln till en högre kostnadsteckningsgrad är att öka resandet med kollektivtrafiken och för att uppnå det behöver biljettutbudet vara lättförståeligt, attraktivt och prisvärt. Fler likheter bör finnas mellan biljettutbudet i regiontrafiken och stadstrafiken, till exempel när det gäller rabatter. Behovet av att harmonisera biljettstrukturer, villkor och affärsregler samt hur dessa beskrivs mot resenärer hänger även ihop nya biljett- och betalsystemet (BoB).

En omfattande utvärdering av olika alternativ och konsekvensanalyser har genomförts för att utreda påverkan av föreslagna åtgärder på de totala biljettintäkterna. Mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen föreslås ändringar inom tre områden:

• Zonstruktur
• Biljetter och priser
• Rabattkategorier

Genomförandet är delvis beroende av införandet av det nya biljett- och betalsystemet som är planerat till 2023-2024. Därutöver krävs personella resurser för införandet, där omfattningen av arbetet idag är svår att precisera och därmed detaljplanera i tid. Därför kan en exakt tidpunkt för implementeringen inte fastställas. Föreslagna ändringar är planerade att börja gälla senast 2024-12-31.

Zonindelning
Dagens avståndsbaserade prissättning föreslås ersättas av ett zonsystem som innehåller få zoner. Det nya zonsystemet förutse ge resenären en ökad tydlighet och flexibilitet. Föreslagen zonstruktur är baserad på nio zoner med identiska priser och villkor. Därför föreslås också att priser och biljetter i stadstrafiken samt regiontrafiken justeras i samband med införandet av det nya zonsystemet. Den nya taxan speglar både utbud och avstånd som resulterar i en tydligare prislista. En zonbaserad taxa innebär också att resenären reser fritt i zonen under en viss tidsperiod från det att inresande gjorts.

Biljetter och priser
Mot bakgrund av det strategiska arbetet, som har fokus på att göra biljettutbudet mindre komplext och mer lättförståeligt, föreslås biljettyperna inom stadstrafiken och regiontrafiken göras enhetligt och justeras till följande; enkelbiljett, 24-timmarsbiljett, 30-dagarskort, 10-resorskort, 20-resorskort och årskort senior. Prissättningen för biljetterna föreslås baseras på hur många zoner resenären passerar och varierar därför vid resande inom en zon, två zoner, tre zoner och hela länet.

Föreslagen förändring av biljettutbudet harmoniserar med föreslagen zonindelning. Förändringen innebär att biljettutbudet minskar till färre typer av biljetter och blir samma för stadstrafiken och regiontrafiken. Justeringen ska göra det mer lättförståeligt för resenären att hitta rätt biljettyp men också minska trösklar för att locka nya resenärer.

Smartkortet och de sträckbaserade biljetterna försvinner i och med att de nya biljettyperna börja att gälla. Inga omfattande negativa konsekvenser förutses med de justeringar som förslaget innebär.

Rabattkategorier
Vid införandet av nya biljettyper föreslås också att rabattsatser för olika kundkategorier samordnas och gäller för varje biljettyp. En enhetlig rabattsats på 35 % föreslås gälla för kategorierna; student (gäller vid uppvisande av giltig studentlegitimation, ingen åldersgräns), barn och ungdomar under 20 år, förmånstagare (aktivitets- och sjukersättning) samt seniorer (+ 65 år).

Förslaget innebär att den nuvarande rabattkategorin 20–25 år försvinner och ersätts med studentrabatt. Seniorer ges rabatt på fler biljetter vid införande av de föreslagna rabattkategorierna.

Genom att kunna erbjuda en mer prisvärd enkelbiljett kan resandet på längre sträckor öka och en bättre balans mellan fullt och rabatterat pris kan uppnås. Behovet av specialkonstruerade rabatter och biljetter skulle minska. Därmed skulle intäkterna öka från resenärer som på ogiltig grund använder sig av rabatterade biljetter.

Effekter av förändringar i kollektivtrafikens zoner, priser och biljetter
Föreslagna förändringar av kollektivtrafikens zoner, priser och biljetter förutses göra biljettutbudet mer lättförståeligt, attraktivt och prisvärt. På sikt förutses det bidra till ett ökat resande med kollektivtrafiken som ligger till grund för att uppnå en högre kostandstäckningsgrad. Utförligare beskrivning av förväntade effekter finns i upprättat slutrapport Länstrafikens biljetter och priser, daterad 2023-10-26.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 220 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade vid sitt sammanträde 20-21 september 2023 beslut om att föreslå regionfullmäktige om att justera tandvårdstaxan för 2024.

Sedan beslutet fattades i nämnden har den nationella avgiftsgruppen om Justering avgifter inom frisktandvården nationellt år 2024 inkommit med förslag om justering av frisktandvårdspeng.

Frisktandvården gäller för riket och därmed regleras även priset för frisktandvård nationellt. Förslaget från nätverket för frisktandvården i Sverige är att justera priset för 2024 enligt nedan.

Region Jämtland Härjedalen behöver därför komplettera tandvårdstaxeärendet med dessa nya avgifter.

Frisktandvårdspeng (vid överflyttning) och Akutbesök (besök i annan region)
Priset uppdateras årligen enligt aktuell prognos för LPIK. Beslut fattas av Folktandvårdsföreningen på hösten och gäller för nästkommande år. År 2023 i augusti är prognosen för LPIK år 2024 + 4,2%.

Detta skulle innebära nedanstående;

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 214 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Regiondirektören har fått i uppdrag att utreda besöksavgifternas storlek utifrån ärende om Åtgärder för att få ekonomin i balans (HSN/570/2023). De nu gällande patientavgifterna är från 2016-04-01.

Prisbasbeloppet har ökat med 29,3% från år 2016 till år 2024 men avgifterna har inte höjts under samma period. Vid en uppräkning av nuvarande patientavgifter med hänsyn till höjt prisbasbelopp som speglar samhällets prisökningar sen år 2016 så föreslås en avgiftshöjning enligt följande:

• Öppenvårdsbesök enligt enhetstaxa samt ambulanstransportavgiften 400 kr (nu 300 kr) +33%

Undantag från enhetstaxan

• Vårdbesök på jourtid och akutmottagning 500 kr (nu 400 kr) +25%
• Receptförnyelse via telefon/elektroniskt 200 kr (nu 150 kr) +33%
• Screening/riktade hälsokontroller 200 kr (nu 150 kr) +33%

Intäktsökning om avgifterna höjs
Intäktsökningen beräknas bli 9,0 miljoner kronor för höjda öppenvårdsavgifter under förutsättning att även högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård höjs till 1400 kr. Om högkostnadsskyddet ligger kvar på 1300 kr blir intäktsökningen endast 5,3 miljoner kronor.

Höjs ambulanstransportavgiften till 400 kronor så ökar intäkterna med 1,3 miljoner kronor, denna avgift ingår inte i högkostnadsskyddet för öppen hälsovård.

Antalet patienter som uppnår högkostnadsskyddets maxnivå och erhåller frikort är cirka 37 000 per år. Vid höjda besöksavgifter kommer patienten också snabbare upp till högkostnadsskydds nivån och erhåller frikort, vilket medför att flera troligen kommer erhålla frikort.

Kroniker och mångbesökare drabbas inte av avgiftshöjningarna mer än att det blir 100 kr dyrare per år för dessa grupper om högkostnadsskyddsnivån för öppenvård höjs från 1300 till 1400 kronor.

Effekterna av höjda patientavgifter har beräknats utifrån två olika sätt, och resultaten hamnar nära varandra. Dels utifrån bokförda patientintäkter för öppenvården uppräknade med 30% höjda avgifter, dels via antalet besök inom olika kategorier med hänsyn till hur många som uppnått frikortkortsnivån.

Ett mycket stort antal besök inom öppenvården är avgiftsfria i enlighet med vad som tidigare beslutats och finns redovisade i Avgiftshandboken version 2.10. Det rör sig till exempel om besök som görs av barn 0 - 17 år, gruppen 85 år och äldre, värnpliktiga samt mödrahälsovård och preventivmedelsrådgivning.

Av regionens samtliga läkarbesök och sjukvårdande behandlingar är det endast 28 procent som betalas med patientavgift. Resten är alltså avgiftsfria, antingen därför att patienten fått frikort eller därför att de görs av patientkategorier som inte behöver betala patientavgift.

Omvärldsanalys – patientavgifter i 2023 års nivå
Det är stor variation på patientavgifter bland landets regioner. I dagsläget oklart hur många andra regioner som också har pågående översyn av patientavgifterna inför år 2024.

Variation på avgift för öppenvård år 2023
Primärvård: 100 - 330 kr
Specialistvård: 200 – 400 kr
Akutsjukvård: 200 – 550 kr
Telefonrecept: 0 – 200 kr

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 215 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag samt lämnade förslag om att beslutet ska gälla från och med 1 januari 2024.

För närvarande betalar Syncentralens glasögonpatienter en egenavgift på 400 kr/glasögon för avståndsglas samt bifokala eller progressiva glas. De patienter som erhåller medicinska kontaktlinser får däremot sina linser avgiftsfritt.

Att det inte finns någon beslutad egenavgift för kontaktlinser på samma sätt som glasögon beror möjligen på att när egenavgift för glasögon infördes så fanns inte alternativet att kunna få kontaktlinser.

Förslaget är att införa en egenavgift med 500 kr/öga per år samt att höja egenavgiften till 500 kr för glasögon. Egenavgiften ska inte ingå i högkostnadsskyddet för öppenvård.

Inköpspriset för kontaktlinser varierar mellan 2000 - 3500 kr. Det är cirka 130 per år som får kontaktlinser.

Inköpspriset för glasögon varierar mellan 600 - 6000 kronor. Det är cirka 200 patienter som får glasögon per år.

Tappade eller skadade kontaktlinser ska ej ersättas av regionen. Patienten ska betala självkostnadspris för att få nya. Detsamma gäller för glasögon, reparation av glas och bågar ersätts ej av regionen.

Vuxna patienter som önskar reservglasögon hänvisas till optiker på stan och extra kontaktlinser kan köpas för inköpspris på Syncentralen. Barn får köpa ett par reservglasögon för den ordinarie egenavgiften.

Ekonomiska konsekvenser Syncentralen– ökade intäkter och minskade kostnader
Införs egenavgift för kontaktlinser samt höjd egenavgift för glasögon så innebär det cirka 110 000 90 000 kronor i extra intäkter.

Dessutom kommer det innebära minskade kostnader för borttappade och skadade linser och glasögon om patienten börjar betala ett självkostnadspris, men oklart hur stort belopp det rör sig om för ersättning av tappat och skadade produkter.

Omvärldsspaning egenavgifter hos andra regioner
Västerbotten: glasögon 500 kr, kontaktlinser 500 kr/år.
Västernorrland: glasögon 300 kr, kontaktlinser 300 kr/år
Norrbotten: glasögon 500 kr, (oklart vad som gäller för linser)

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 216 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag samt lämnade förslag om att beslutet ska gälla från och med 1 januari 2024.

Psykiatrin föreslår att slutenvårdsavgift införs för patienter som vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV). Det skulle innebära en intäktsökning mellan 575 000 – 950 000 kronor per år.

Motiveringen att införa slutenvårdsavgift för dessa patientgrupper är dels att det ska vara avgift vid tvångsvård då den är likställd med annan vård som är avgiftsbelagd. Dels så kan frånvaro av patientavgift göra att vissa patienter skulle se till att genom sitt agerande bibehålla eller komma i fråga för tvångsvård - det ska inte löna sig att ej ta läkemedel och få tvångsvård och därmed avgiftsfri vård och behandling.

Det är klarlagt att juristerna på Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) anser att slutenvårdsavgiften är en betalning för kost o logi, ej en avgift för den vård som ges.

Avgiften för slutenvård är för närvarande 120 kr per dygn men förslag är lagt att höja avgiften till 130 kr per dygn från 2024 då prisbasbeloppet höjts vilket reglerar maxtaket för slutenvårdsavgiften.

I Östersund bedrivs rättspsykiatrisk vård enligt LRV i sluten och öppenvård. Kliniken i Östersund har den lägsta säkerhetsklassen 3, om säkerhetsklass 1 eller 2 krävs så vårdas de jämtländska patienterna i första hand i Sundsvall. Jämtland Härjedalen har option på 8 platser hos Västernorrland och oftast nyttjas minst 7 platser året runt och ibland är det fler än 8.

Västernorrland ändrade sina regler 2022 och de tar numera ut slutenvårdsavgift för alla patienter som vårdas enligt Lagen om Rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV), de fakturerar alltså även de patienter som tillhör Jämtland Härjedalen. Eftersom vår region inte har någon egen rättspsykiatrisk avdelning med säkerhetsklass 1 och 2 så vore det önskvärt att även Jämtland Härjedalen beslutade att införa slutenvårdsavgift för den här patientgruppen. Patienterna har ju själva inte möjlighet att välja en vård i Jämtland där det är avgiftsfritt.

Omvärldsanalys andra regioner
Lag om psykiatrisk tvångsvård LRV:
9 regioner har avgiftsfritt, (Jämtland Härjedalen, Norrbotten).
12 regioner har slutenvårdsavgift (Västernorrland, Västerbotten)

Lag om Rättspsykiatrisk tvångsvård LRV:
8 regioner har avgiftsfritt (Jämtland Härjedalen).
13 regioner har slutenvårdsavgift (Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten).

Intäktsökning vid införande av slutenvårdsavgift
Lagen om psykisk tvångsvård (LPT):
Enligt uppgift så är det mellan 18–25 patienter på årsbasis som vårdas enligt LPT. Det skulle innebära en intäktsökning på cirka 575 000 kronor om man tar hänsyn till det nuvarande högkostnadsskyddet för slutenvård som är max 2400 kr per 30-dagarsperiod.

Om högkostnadsskyddet för slutenvård tas bort och slutenvårdsavgiften dessutom höjs till 130 kr per dag så ökar intäkterna i stället till ca 950 000 kr per år.

Lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV):
Införs slutenvårdsavgift för patienter som vårdas enligt Lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård så kommer det inte generera någon ytterligare intäkt. Men det är bra om vår region har samma regler som den region som vi köper vården ifrån, på så sätt kan inte frågor om ersättningskrav ställas från de patienter som idag vårdas i Västernorrland men som tillhör Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 217 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag. 

Tidigare fanns en förskrivningsavgift för hörselrehabilitering i Region Jämtland Härjedalen om 500 kronor. Denna avgift var en engångsavgift för utprovning och reparationer under hörapparatens livslängd. När hörapparaten var utsliten och behövde bytas ut betalades en ny avgift. Denna avgift gällde vuxna patienter. För barn och ungdomar var det kostnadsfritt. I samband med att besöksavgift infördes för audionombesök, år 2017, så togs utprovningsavgiften bort.

Region Jämtland Härjedalen är en av få regioner som inte tar ut någon avgift för hörapparater/utprovningar. Hörcentralen önskar därför att en utprovningsavgift på 500 kr per hörapparat återinförs.

Omvärldsanalys andra regioner i landet
Avgifterna för hörselrehabilitering skiljer sig åt i olika regioner. Förskrivningsavgift finns i 18 av 21 regioner. Även avgiftsmodellerna ser olika ut för utprovning, service och borttappade hörapparater. I bland annat Stockholm och Skåne finns kundval med hörselcheck till kostnader för utprovning av hörapparater. I Örebro betalar man en abonnemangsavgift för hörapparaten. Vanligast bland regionerna är dock en utprovningsavgift, antingen per hörapparat eller per utprovning. Avgifterna varierar 340–1500 kr. Ett par regioner har infört en extraavgift för laddningsbara hörapparater, den inkluderad varierar avgifterna från 340–2200 kr.

Jämförelse Norrlandslänen

Förslag till nya avgifter
Utprovningsavgift för hörapparater
Avgiften föreslås till 500 kr per hörapparat. Avgiften ska gälla vuxna patienter, ej barn och ungdomar 0–17 år.
Inköpskostnaden för en hörapparat varierar mellan 1000–5500 kr per hörapparat och blir fortsatt kostnadsfri för patienten.

Serviceavgift av hörapparat
Vid inlämning av hörapparat hos tekniker/hörselvårdsingenjörer för reparation och service föreslås en avgift införas på 200 kronor per tillfälle. Avgiften ska gälla vuxna patienter, ej barn och ungdomar 0–17 år.

Borttappade tillbehör till hörapparater
Avgift motsvarande självkostnad för hjälpmedelstillbehöret, dock högst 300 kronor per tillbehör. Exempel på borttappade tillbehör till hörapparat är laddare, streamer eller fjärrkontroll.

Beräknade ökade intäkter till Hörcentralen
Utprovningsavgifter för hörapparater, cirka 2 275 per år á 500 kr 1 130 000 kronor
Avgift för service av hörapparater, cirka 2 200 per år á 200 kr 440 000 kronor
Självkostnadspris borttappade tillbehör uppskattas lågt räknat till 60 000 kronor
Totalt ökade intäkter beräknas bli 1 630 000 kronor

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 218 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag samt lämnade förslag om att beslutet ska gälla från och med 1 januari 2024.

Regiondirektören har fått i uppdrag att utreda huruvida besök för laboratoriemedicin på grund av sjukdom, röntgen, fysiologi och nuklearmedicin fortsatt ska vara helt avgiftsbefriade, detta som en del i ärende om Åtgärder för en ekonomi i balans (HSN/570/2023).

Sammanfattningsvis har utredningen kommit fram till att det är möjligt att införa besöksavgifter på viss provtagning och vissa undersökningar inom röntgen, fysiologi o nuklearmedicin.

Förslaget är att införa avgift med 200 kr per provtagningstillfälle/undersökningstillfälle. Beräknad inkomstökning är 7,8 miljoner kronor per år. Beräkningen har utgått från samma definition som Region Västerbotten har för debitering av provtagning och bild- och funktionsmedicin.

Laboratoriemedicin – provtagning
Övervägande del av provtagning kan vi inte införa avgift för då de är prover som hör samman med ett pågående läkarbesök.

En mindre del, 6 000 prover på Laboratoriemedicin och uppskattningsvis 2000 prover som tas ute i primärvården kan vara aktuella att införa avgift för. Det är prover som inte är kopplade till ett läkarbesök och är till exempel så kallade ”kontrollprover”. Kontrollprover behövs för att följa upp tex olika läkemedelsbehandlingar där själva provsvaret styr korrigering/justering av doseringen av ett läkemedel. Återkopplingen till patienten sker oftast via brev.

Bild- och funktionsmedicin (Röntgen, fysiologi och nuklearmedicin)
Totalt utförs 100 000 undersökningar per år på område Bild- och funktionsmedicin och 16 000 undersökningar görs ute i primärvården på de hälsocentraler som har röntgenutrustning. Av dessa uppskattas 70 000 vara underökningar som det skulle vara möjligt att inför besöksavgift för.

Resterande undersökningar avser undersökningar som undantas från avgift, exempelvis patienter som kommer in via akutmottagningen, inneliggande patienter, omgranskning av gammal undersökning med ny frågeställning samt de undersökningar som genomförs via screeningsprogram (mammografi och bukaorta).

Omvärldsspaning andra regioner, några exempel.
Provtagning: Västerbotten tar en avgift på 200 kr för provtagning som inte ingår i ett pågående läkarbesök och Dalarna 150 kr.

Röntgen, fysiologi och nuklearmedicin: Västerbotten tar 200 kr vid besök för utredning med röntgendiagnostik, undantag från avgift vid akuta besök och inlagda i slutenvården. Dalarna tar 150 kr och Kronoberg 300 kr.

Västernorrland och Norrbotten tar för närvarande inte ut patientavgifter för vare sig provtagning eller bild- och funktionsmedicinundersökningar.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 219 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Vid regionfullmäktige i juni 2023 fördelades motion om att inrätta central vårdgarantienhet till hälso- och sjukvårdsnämnden. Motionären föreslår att en vårdgarantienhet ska etableras för att frigöra tid och resurser i verksamheten som kan användas på bättre sätt.

Centrala vårdgarantienheter finns i någon form i de flesta svenska regioner. Organisation och bemanning skiljer sig åt utifrån regionernas olika förutsättningar. Gemensamt är att det som ofta kallas vårdlots (en funktion bemannad med vårdpersonal som lotsar patienten till ledig vårdkapacitet) organiseras härunder. Inom Region Jämtland Härjedalen har frågan utretts i flera omgångar och beslut om att inrätta vårdlots har fattats flera gånger.

1. 2022 beslutade hälso- och sjukvårdsledningen om inrättande av vårdlots, men det fanns oklarheter i finansieringsfrågan, vilket förhindrade verkställandet.

2. I mars 2023 beslutade hälso- och sjukvårdsledningen åter om inrättande av vårdlots. Denna gång fanns finansiering i form av riktade statsbidrag för 2023. Placering skulle vara inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård, direkt underställd hälso- och sjukvårdsdirektören. Under försommaren visade det sig dock att förvaltningsområdet emellertid saknade kapacitet att fullfölja rekryteringsprocessen.

3. I september 2023 beslutade hälso- och sjukvårdsledningen ännu en gång om inrättande av vårdlots, men denna gång med placering inom regionstaben, under hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Placeringen har stämts av mellan förvaltningsområdena och beslutsunderlaget som föredragits i hälso- och sjukvårdsledningen har beretts gemensamt av chef för hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen och utvecklingsstrateg i hälso- och sjukvårdsdirektörens stab. Finansiering ska ske med riktade statsbidrag. Om de riktade statsbidragen upphör ska förvaltningsområde hälso- och sjukvård finansiera funktionen.

Vårdlotsfunktionen ska för att besvara patienternas frågor om sitt tillstånd, vård och behandling enligt nuvarande planering bemannas av legitimerad vårdpersonal. Förvaltningsområdenas sammantagna bedömning är att det senast fattade beslutet (med organisatorisk placering inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen) har goda förutsättningar att leda till en välfungerande vårdlotsfunktion. Enligt en preliminär plan beräknas vårdlotsfunktionen kunna komma igång under vintern 2023-2024.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-11-07--08 § 227 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) har lämnat en motion om cykelparkeringar vid hälsocentralerna. Motionärerna föreslår att det görs en inventering över cykelparkeringar i anslutning till hälsocentraler, folktandvård och andra besöksställen samt att man vid behov kompletterar med ordentliga cykelställ med skärmtak.

En inventering av Regionenens anläggningar, ägda och hyrda verksamheter med avseende på cykelparkering har gjorts under sommaren 2023. För att främja cyklande av vår personal och besökare och för att ge en tydligare bild av cykelställsbehov bör en djupare studie göras med intervjuer och kartläggning av behov

Inventeringen som gjorts är en nulägesbeskrivning av möjligheterna att parkera sin cykel i anslutning till sin arbetsplats eller besöksställe. Parkeringen har bedömts i 3 nivåer; gamla cykelställ (dåligt stöldskydd), cykelställ låsbara i ram och cykelställ låsbara i ram under tak. Behoven delas upp i tre geografiska områden; sjukhuset, Östersund och övriga länet. Förutsättningar för att montera cykelställ med tak på varierar från fastighet till fastighet då utrymme kan variera, det är även bygglovspliktigt att sätta upp taken och måste därför utredas från fall till fall där vi anser att behov föreligger.

Sjukhuset; här finns ca 570 cykelparkeringsmöjligheter och nästan samtliga cykelställ når upp till nivån att de är låsbara i ram. 260 av dessa ges också möjligheten att låsa in cykel under tak i egen inhägnad samt även 16 st laddnings platser. Framtida parkeringar som är planerade är att i samband med Östersundslänkens genomförande vid sjukhuset så kommer 20 cykelparkeringar att sättas upp med tak över utanför sjukhusets framsida mot Kyrkgatan, ytterligare utvecklingsmöjligheter kan vara att inhägna ytterligare platser i eget låst utrymme längs Köpmangatan, samt sätta tak över ytterligare ett antal platser längs Fältjägargränd.

Östersund; här är merparten av våra anläggningar i hyrda fastigheter och möjligheterna till låsbara platser i ram ser lite olika ut beroende på plats och närhet till allmänna cykelparkeringar, tex har K24 66 st cykelparkeringar inhägnat inne i garaget. Det är ofta svårt att avgränsa ytor för Regionens personal och besökare med egna cykelparkeringar. Utvecklingsmöjligheten är att i samråd med externa fastighetsägare verka för att minst nå nivå låsbara cykelställ i ram och utreda möjlighet och kostnad för tak över några av dessa.

Övriga länet; vid en förfrågan till verksamheterna har både svarsfrekvensen och behoven varit ganska låga av ytterligare/förbättrade cykelparkeringar. Kartläggningen fysiskt visar att några anläggningar skulle behöva komplettera/byta ut cykelställ till låsbara i ram. Utvecklingsmöjligheten är att i samråd med externa fastighetsägare, där vi inte själva är ägare, byta till låsbara cykelställ i ram.

Sammanfattning och kostnadsuppskattning;
Det viktigaste kravet som framkommit när det gäller cykelparkeringar är att de minst ska vara låsbara i ram för att försvåra stöld. De cykelställ som idag inte klarar detta bör under hand bytas ut och där det behövs kompletteras med denna typ. Uppskattad kostnad är 300 000 kronor vilket räcker till ca 300 cykelställsplatser låsbara i ram.

Cykelställ med tak finns på flera av våra anläggningar, att utöka dessa platser kostar ca 10 000kr/cykelplats och bör utredas mer om nytta kontra kostnad innan beslut om omfattning.

Fastighetsavdelningen ansvar för att planera och prioritera för fortsatt utveckling av regionens cykelparkeringar utifrån den inventering som gjorts samt att göra en fördjupad utredning om behov av cykelställ med tak.

Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) har lämnat en motion om upphandling av resebyrå. Motionärerna föreslår att Region Jämtland Härjedalen vid nästa upphandling av resebyrå ska ställa krav på att resebyrån ska kunna tillhandahålla tågbiljetter till utlandet.

Region Jämtland Härjedalen avropar resebyråtjänster från ADDA: s (Sveriges kommuner och regioners inköpscentral) ramavtal. Avtalet gäller för perioden 2023-04-03 –
2027-04-02 och omfattar bokning av flyg-, tåg-, buss- och båtresor, anslutningstransporter, hyra av fordon, hotellrum/logi, konferensanläggningar och lokaler samt gruppresor.

Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet kopplat till Agenda 2030 inkluderas i all verksamhet. I en särskild sammanställning finns en lista på de hållbarhetskrav och villkor som ADDA ställt i upphandlingen om resebyråtjänster samt de globala mål som avtalet ska bidra till att uppnå. Där ingår bland annat stöd att genomföra bokningar i enlighet med resepolicy och möjlighet att påkalla möten med leverantören för ett gemensamt styra mot mer hållbara resor.

Region Jämtland Härjedalens avtalade resebyrå tillhandahåller tågbiljetter till utlandet. Det kräver dock att bokningen görs via ett telefonsamtal, via mail eller via resebyråns beställningsformulär, det kan inte göras via självbokningssystem. I nuläget är det ingen fullserviceresebyrå som kan tillhandahålla bokning av tågbiljetter till utlandet via självbokningssystem. Det beror på att det inte finns något självbokningssystem som knyter ihop olika operatörer i Europa och övriga världen. Förutom att länder har olika operatörer är också regelverk och biljettsystem olika. I arbetet att utveckla sina tjänster har resebranschen också att hantera pandemins följder, där många reseföretag gick i konkurs, till det kommer utmaningar med ändrade resmönster och nya bokningsvanor. Samhället ser också annorlunda ut idag, säkerhetsmässigt.

I Region Jämtland Härjedalens regler för resor finns ett avsnitt om vad som gäller vid bokning av resor och de olika färdsätten. På regionens hemsida finns också länkar till avtalad resebyrås beställningsformulär och kontaktinformation på region, telefonnummer och mailadress. Ett förtydligande har gjorts kopplat till den informationen om just bokning av tågresa till utlandet.

Region Jämtland Härjedalen är en av många offentliga aktörer som avropar resebyråtjänster. Att utifrån rådande förutsättningar driva något större påverkansarbete kopplat till just bokning av tågbiljetter till utlandet är svårt. Däremot kommer regionen fortsätta ställa hållbarhetskrav i sina upphandlingar. När en ny upphandling för resetjänster ska genomföras är det också rimligt att i kravställningen se över vilka lösningar för tågbiljetter som då kan erbjudas.

1. Kollektivtrafiknämnden: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Sonny Hoffman (V) som avsagt sig uppdraget. 

2. Regionala utvecklingsnämnden: Fyllnadsval av ledamot med särskilt ansvar för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Sonny Hoffman (V) som avsagt sig uppdraget. 

3. Valberedningen: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Sonny Hoffman (V) som avsagt sig uppdraget. 

4. Pensionärsrådet: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Sonny Hoffman (V) som avsagt sig uppdraget. 

5. Norrtåg AB: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Sonny Hoffman (V) som avsagt sig uppdraget. 

6.. Gemensam nämnd avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter samt hjälpmedel: Fyllnadsval av ordförande för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Katarina Nyberg Finn (S) som avsagt sig uppdraget. 

7. Nätverket Hälsa och Demokrati: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Katarina Nyberg Finn (S) som avsagt sig uppdraget. 

8. Regionala utvecklingsnämnden: Fyllnadsval av 2:e vice ordförande för perioden 2023-12-31 fram till och med 2026-12-31 i stället för Elise Ryder Wikén (M) som avsagt sig uppdraget. 

9. Krisledningsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden 2023-12-31 fram till och med 2026-12-31 i stället för Elise Ryder Wikén (M) som avsagt sig uppdraget. 

10. Regionens samverkansråd: Fyllnadsval av ledamot för perioden 2023-12-31 fram till och med 2026-12-31 i stället för Elise Ryder Wikén (M) som avsagt sig uppdraget. 

11. Stiftelsen Jamtli: Fyllnadsval av representant för perioden 2023-12-31 fram till och med 2026-12-31 i stället för Elise Ryder Wikén (M) som avsagt sig uppdraget. 

12. Norrtåg AB Ägarråd: Fyllnadsval av representant för perioden 2023-12-31 fram till och med 2026-12-31 i stället för Elise Ryder Wikén (M) som avsagt sig uppdraget. 

13. Jämtland Härjedalen Turism: Fyllnadsval av ombudsersättare för perioden 2023-12-31 fram till och med 2026-12-31 i stället för Elise Ryder Wikén (M) som avsagt sig uppdraget. 

14. Fellesrådet för Tröndelag och Jämtland Härjedalen: Fyllnadsval av ledamot för perioden från och med nästa bolagsstämma i stället för Elise Ryder Wikén (M) som avsagt sig uppdraget. 

15. Coompanion Kooperativ utveckling i Jämtlands län: Fyllnadsval av ledamot för perioden från och med nästa bolagsstämma i stället för Elise Ryder Wikén (M) som avsagt sig uppdraget. 

16. ALMI Företagspartner Mitt AB: Fyllnadsval av ledamot för perioden från och med nästa bolagsstämma i stället för Elise Ryder Wikén (M) som avsagt sig uppdraget. 

17. Övervakningsnämnden i Östersund för Jämtlands län: Fyllnadsval av ersättare för perioden 2023-12-31 fram till och med 2026-12-31 i stället för Elise Ryder Wikén (M) som avsagt sig uppdraget.