Möte 2023-06-21

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Kholod Mahmood (S) har den 19 juni 2023 avsagt sig uppdraget som ledamot i regionfullmäktige (RS/1/2023).

2. Thomas Hägg (S) har den 19 juni 2023 avsagt sig uppdraget som ersättare i regionfullmäktige (RS/1/2023).

3. Elon Wissing (MP) har den 19 juni 2023 avsagt sig uppdraget som ersättare i regionfullmäktige (RS/1/2023)

1. Medborgarförslag om avgiftsfria vårdbesök för organdonatorer (RS/23/2023) har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras senast 20-21 juni. Beredningen av ärendet har blivit fördröjt och förslaget föreslås därför besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 17-18 oktober 2023.

2. Medborgarförslag om ny funktion för att enklare få kontakt med vården (RS/333/2023) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

3. Medborgarförslag om att behålla habiliteringsbadet (RS/341/2023) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

4. Medborgarförslag om att behålla habiliteringsbadet (RS/342/2023) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

5. Medborgarförslag om att behålla habiliteringsbadet (RS/343/2023) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

6. Medborgarförslag om samordning av vård (RS/388/2023) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

7. Medborgarförslag om att inrätta tjänst som specialistsjuksköterska för sköldkörtelvården (RS/389/2023) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

----------------

8. Motion från Robert Hamberg (M) om att inrätta en central vårdgarantienhet (RS/423/2023) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

9. Motion från Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) om cykelparkeringar vid hälsocentralerna (RS/426/2023) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

10. Motion från Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) om krav vid upphandling av resebyrå (RS/427/2023) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas.

Följande motioner och medborgarförslag har inkommit till regionfullmäktige och är under beredning:
1. Motion från Margareta Winberg (S) och Gudrun Olsson (S) om jämställdhetsplan där områdena Mäns våld mot kvinnor och Hedersrelaterat våld och förtryck ingår (RS/590/2022), inlämnad 2022-10-11. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2023.

2. Motion från Ann-Marie Johansson (S) om att samla samhällsaktörer och ideella organisationer för att synliggöra frågan om jämställdhet (RS/591/2022) inlämnad 2022-10-11. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2023.

3. Medborgarförslag om gratis resor med stadstrafikens bussar, för seniorer (RS/699/2022), inlämnad 2022-12-05. Förslaget har fördelats till kollektivtrafiknämnden och besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2023.

4. Medborgarförslag om avgiftsfria vårdbesök för organdonatorer (RS/23/2023), inlämnad 2023-01-04. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras senast 20-21 juni. Beredningen av ärendet har blivit fördröjt och förslaget föreslås därför besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 17-18 oktober 2023.

5. Medborgarförslag om införande av screening av bukaortan för män över 65 år (RS/36/2023) inlämnad 2023-01-11. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2023.

6. Motion från Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) om inrättande av en demokratiberedning (RS/151/2023), inlämnad 2023-02-08. Motionen har fördelats till fullmäktiges presidium och besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2023.

7. Motion från Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) om uttalande emot uranbrytning i länet (RS/154/2023), inlämnad 2023-02-08. Motionen har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2023.

8. Motion från Elise Ryder Wikén (M) om bildande av aktiebolag för 4 timmar Stockholm – Östersund, Atlantbanan (RS/156/2023), inlämnad 2023-02-09. Motionen har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 20-21 juni 2023.

9. Motion från Conny Wahlström (MP) och Karin Thomasson (MP) om inköp av boken Climate Book (RS/301/2023), inlämnad 2023-04-13. Motionen har fördelats till fullmäktiges presidium och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 17-18 oktober 2023.

10. Motion från Conny Wahlström (MP) och Karin Thomasson (MP) om att utvidga energikontorets uppgift till att bli ett omställningskontor och en motor i omställningen till en klimatsmart och hållbar region (RS/302/2023), inlämnad 2023-04-13. Motionen har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 17-18 oktober 2023.

11. Medborgarförslag om ny funktion för att enklare få kontakt med vården (RS/333/2023), inlämnad 2023-04-27. Förslaget föreslås fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

12. Medborgarförslag om att behålla habiliteringsbadet (RS/341/2023), inlämnad 2023-05-03. Förslaget föreslås fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

13. Medborgarförslag om att behålla habiliteringsbadet (RS/342/2023), inlämnad 2023-05-03. Förslaget föreslås fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

14. Medborgarförslag om att behålla habiliteringsbadet (RS/343/2023), inlämnad 2023-05-03. Förslaget föreslås fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

15. Medborgarförslag om samordning av vård (RS/388/2023), inlämnad 2023-05-25. Förslaget föreslås fördelas till hälso-och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

16. Medborgarförslag om att inrätta tjänst som specialistsjuksköterska för sköldkörtelvården (RS/389/2023), inlämnad 2023-05-25. Förslaget föreslås fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2023.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Kollektivtrafiknämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

• Granskning av diabetesvården inom primärvården RS/741/2022
• Granskning av diabetesvården inom primärvården HSN/1764/2022
• Uppföljande granskning av personalförsörjning RS/87/2023
• Uppföljande granskning av personalförsörjning HSN/171/2023

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige sammanträda minst 5 gånger varje år. Fullmäktige ska årligen besluta när ordinarie sammanträden ska hållas.

Regionfullmäktige föreslås sammanträda i februari, april, juni, oktober och november under 2024, sammanlagt 9 sammanträdesdagar.

Årsredovisningen för 2023 behandlas i april. Enligt förslag till ny styrmodell för Region Jämtland Härjedalen ska regionplanen med budget fastställas i juni. Delårsbokslutet behandlas i oktober.

Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2024.

Regionstyrelsen har beslutat om två gemensamma planerings- och budgetdagar, 11 april och 27 november, som även fullmäktiges ledamöter blir inbjudna till.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller nämnd. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

1. Interpellation från Robert Hamberg (M) om kompetensförsörjning och löneutveckling.

2. Interpellation från Magnus Rönnerfjäll (C) om vallöften och personalsatsningar.

3. Interpellation från Magnus Rönnerfjäll (C) om helgarbete för vårdpersonal.

4. Interpellation från Conny Wahlström (MP) om förberedelser för extremväder.

5. Fullmäktigefråga från Jennie Klaesson (M) om när det är rätt i tid att agera för att uppnå en budget i balans.

6. Fullmäktigefråga från Ronny Karlsson (SD) om samverkan om utskrivningsklara patienter.

7. Fullmäktigefråga från Ronny Karlsson (SD) om drivmedel inom Länstrafiken.

8. Fullmäktigefråga från Karin Thomasson (MP) om arbete med handlingsplan för stärkt demokrati samt Demokratistrategi.

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 15 juni kl. 11.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

Region Jämtland Härjedalen har i december 2022 fått in ett medborgarförslag om gratis bussresor för seniorer. I förslaget anges att en viktig del i att må bra som äldre är att kunna röra sig fritt, att kunna ta vara på de möjligheter som finns samt att vara mer aktiv och resa. Därför föreslås att seniorer (65+) ska erbjudas gratis resor med stadstrafikens bussar under den period på dagen när antalet resande är reducerat, förslagsvis 9–14. Förslaget motiveras med att en god friskvård riktad mot äldre människor sparar både liv och pengar, men framför allt att den höjer deras livskvalitet.

Gällande handlingsplan för det Regionala trafikförsörjningsprogrammet 2021 – 2026 anger att ett strategiskt arbete med översyn och utveckling av kollektivtrafikens biljettutbud, prissättning och försäljningsstrategi ska genomföras under 2022–2023. En utredning av biljettutbud och priser inom kollektivtrafiken i Jämtlands län påbörjades därför under våren 2022 med målsättningen att hitta lösningar som bidrar till att göra kollektivt resande mer attraktivt och att öka marknadsandelen.

I nuvarande trafikavtal för stadstrafiken är det operatören som ansvarar för prissättning och biljettutbud. I dagsläget erbjuds seniorrabatt endast på Periodkort (30-dagarsbiljett). I juni 2023 övergår ansvaret för prissättning och biljettutbud till Region Jämtland Härjedalen. Med anledning av detta har utredningen av priser och biljetter i första skedet fokuserat på stadstrafikens biljettutbud, priser och villkor.

Utredningen (RUN/312/2022) presenterades för regionfullmäktige i oktober 2022, § 117, och resulterade bland annat i beslutet om att införa seniorrabatt 25 % på 24-timmarsbiljett och Rabattkort (10 respektive 20 resor). Rabatten på 30-dagarsbiljett behålls oförändrad (280 kronor jämfört med motsvarande biljett för vuxen 750 kronor). Seniorer har idag även 25 % rabatt på en del av biljettutbudet för regiontrafiken (periodbiljetter och 20-resorsbiljetter). Seniorer kan också köpa Seniorkortet, som ger rätt till obegränsat resande i hela Jämtland (stadstrafiken inkluderat). Seniorkortet tecknas för ett helt år och kostar 3 768 kr/år (314 kr/månad). Jämfört med priset för motsvarande biljett för vuxen är rabatten 77 %. En anledning till den höga rabatten på seniorkortet är att seniorer i hög grad reser på andra tidpunkter än den mest belastade trafiken. Den övervägande delen av seniorernas resor sker mitt på dagen, mellan högtrafiken på morgonen (7 – 8) och eftermiddagen (15 – 17).
Under stora delar av 2020–2022 har kollektivtrafiken, precis som övriga samhället, varit kraftigt påverkade av pandemin. Intäkter och resande har som en följd av detta minskat, men ser under de inledande månaderna under 2023 ut att snart vara åter på samma nivåer som innan pandemin. 2019 får därför utgöra en jämförelse för nuvarande nivåer.

Intäkten från Seniorkorten uppgick 2019 till cirka 7 miljoner kronor. Intäkten från övriga biljetter med rabatt för seniorer uppgick under 2019 till cirka 1,5 miljoner kronor. Intäkter som direkt går att hänföra till seniorer uppgick alltså till cirka 8,5 mnkr under 2019. Cirka en fjärdedel av befolkningen i Jämtlands län (31 000 av 132 000) är 65 år eller äldre (seniorer). Av den vuxna befolkningen utgör seniorer cirka 30 %. Eftersom alla typer av biljetter inte erbjuder seniorrabatt kan heller inte de intäkter som seniorer genererar beräknas på ett säkert sätt, då de också köper ”vuxenbiljetter”. Intäkterna från seniorer är alltså minst 8,5 miljoner kronor per år, men troligen 10–12 miljoner totalt sett. Cirka tre fjärdedelar av resorna som görs med olika typer av biljetter som har seniorrabatt, genomförs i stadstrafiken i Östersund. Att införa avgiftsfria resor i stadstrafiken för seniorer skulle sannolikt innebära förlorade intäkter motsvarande 8–10 miljoner kronor per år.

Samtidigt har kollektivtrafiken påverkats negativt på kostnadssidan i takt med framför allt ökade bränslekostnader. Kollektivtrafiken gick med underskott 2022 (totalt – 13,5 miljoner kronor) och prognosticerar i dagsläget ett underskott även för 2023.

Det fortsatta strategiska arbetet med att se över det totala biljettutbudet, rabattkategorier och priszoner i Jämtlands län kommer sannolikt att resultera i fler förändringar i prisstruktur och justering av rabatterade biljettalternativ än de som redan beslutats för stadstrafiken. En mer omfattande konsekvensanalys behöver dock tas fram för att utreda vad olika förslag skulle ha för påverkan på kollektivtrafikens intäkter.

Nyckeln till en högre kostnadstäckningsgrad är att få fler att resa med kollektivtrafiken och en förutsättning för att kunna uppnå detta är att se till att biljettutbudet är lättförståeligt, attraktivt och prisvärt. Hela utredningen beräknas vara klar i under hösten 2023. Med anledning av pågående utredning föreslås att medborgarförslaget avslås.

Regionstyrelsen behandlande ärendet 2023-05-30--31 § 111 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Det har inkommit ett medborgarförslag om införande av screening av bukaortan för män över 65 år. Förslagsställaren motiverar sitt förslag med att det på 1177 finns en tydlig motivering till screening av äldre män samt att man i andra regioner blir kallad till en sådan undersökning.

Aortascreening har varit infört i Region Jämtland Härjedalen sedan 2013 vilket innebär att alla män kallas för en undersökning med ultraljud det år som man fyller 65 år. Resultatet av den ultraljudsundersökningen leder sedan till att man som patient antingen följs vidare enligt ett speciellt uppföljningsschema eller om ingen särskild vidgning ses så avslutas kontrollerna.

Regionstyrelsen behandlade ärende 2023-05-02 § 70 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

En tertialrapport för april 2023 har upprättats. Rapporten visar följande:
Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med april 2023 var negativt och uppgick till -76 miljoner kronor, vilket var 63 miljoner kronor sämre än budget.

Helårsprognosen efter april har försämrats och beräknas uppgå till - 360 miljoner kronor. Detta utifrån fortsatt höga verksamhetskostnader som ökat betydligt mer än budget på grund av inflationen som medfört kraftiga prishöjningar. Även pensionskostnaderna påverkas kraftigt av den höga inflationen. Kostnader för bemanningsföretag prognostiseras öka resten av året i stället för att stagnera. Arbete pågår med resultatförbättrande åtgärder i balans i regionstyrelsen och nämnderna. Detta arbete återredovisas på regionstyrelsen sammanträde den 30-31 maj (RS/278/2023).

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med april 2023 var 16,9 procent, 266 miljoner kronor högre än föregående år. Verksamhetens intäkter var 48 miljoner kronor lägre än föregående år. Främst på grund av lägre bidrag med 69 miljoner kronor. Intäkter för avgifter och försäljning har ökat med 16 miljoner kronor. Intäkter kollektivtrafik har ökat med 2 miljoner kronor. Övriga intäkter var 3 miljoner kronor högre.

Bruttokostnaderna var 218 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 10,6 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 62 miljoner kronor, motsvarande 7 procent, i ökningen finns beslut från 2022 om ökade lönekostnader med 8 procent för sjuksköterskor utöver föregående års löneökning. Pensionskostnaderna var 45 miljoner kronor högre än föregående år, vilket beror på det nya förmånsavtalet. Läkemedel har ökat med 15 miljoner kronor. Kostnad för inhyrd personal har ökat med 49 miljoner kronor och uppgick till 106 miljoner kronor.

Likviditeten är fortsatt god men det prognostiserade resultatet samt den höga prognostiserade investeringsnivån kommer dock att påverka likviditeten negativt under året. Amortering av lån till Kommuninvest har skett med 100 miljoner kronor enligt förfall, och den totala skulden till Kommuninvest uppgår till 90 miljoner kronor. Ingen ytterligare amortering kommer att göras under året.

Regionfullmäktige har i Regionplan med budget 2023–2025 beslutat om fyra strategiska områden; länets utveckling, vård, våra medarbetare samt en god ekonomi. Inom strategierna finns 13 prioriterade mål. Av dessa tretton mål har elva bedömts som delvis uppfyllda och två som ej uppfyllda. Till dessa prioriterade mål finns 33 uppdrag till nämnderna och styrelsen. Av dessa bedöms 28 som delvis uppfyllda, fyra som ej uppfyllda och ett som uppfyllt. Av de sex finansiella målen har ett bedömts som uppfyllt, ett som delvis uppfyllt och fyra som ej uppfyllda.

En tertialrapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter april en positiv avvikelse mot budget med 10 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre regionövergripande kostnader samt högre riktade statsbidrag som inte fanns i budget. Den samlade bilden av regionstyrelsens samtliga resultatmål bedöms som gul eller delvis uppfyllda. Det varierar dock en del mellan de fyra strategierna där strategi för våra medarbetar har 75 % av målen helt eller delvis uppfyllda medan strategi för ekonomi har 60% av målen ej uppfyllda. Det är framför allt de finansiella målen, netto- och bruttokostnadsutvecklingen, som inte nås till stor del en konsekvens av omvärldsfaktorer som drivit inflation med stora kostnadsökningar som följd, vilket drabbat regionen negativt.

Utifrån prognos i tertialrapporten så kommer många av årets beviljade investeringar ske under hösten men även bli dyrare än tidigare budgeterat. För att säkerställa att planerade fastighetsinvesteringar för ungefär 150 mkr, ska kunna genomföras enligt plan utan att kassaflödet blir för ansträngt en viss period, kan det under 2023 finnas ett behov av att utöka upplåningsutrymmet som finns i Regionplan 2023-2025. Fastställt låneutrymme för 2023 är 105 mkr varav 90 mkr redan är upplånade.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-05-30--31 § 79 och beslutade för egen del att godkänna tertialrapporterna för Region Jämtland Härjedalen som helhet samt för regionstyrelsens förvaltningsområde. Regionstyrelsen lämnade samtidigt förslag till regionfullmäktige att i regionplan 2024–2026 redovisa en fördjupning av långsiktigt arbete för ekonomi i balans totalt för Region Jämtland Härjedalen samt att låneutrymmet för 2023 ändras från 105 mkr till 250 mkr.

Regionfullmäktige beslutade 2022-06-22 § 76 om förfrågningsunderlaget gällande 2023 (RS/850/2021).
Regionstyrelsen beslutade den 24 januari 2023, §10 att inrätta en politisk styrgrupp för vårdval/hälsoval med uppdrag att föreslå eventuella kompletteringar och justeringar inom hälsovalet inför 2024.

Ersättning till vårdgivare som tar emot ST-läkare sänks från 75% till 60% utifrån ett budgetgap som kan förklaras med en kraftig ökning av antal ST-läkare samt att medianlön för ST-läkare överstigit LPIK-uppräkning.

Ersättningsnivån till vårdenhet som i utveckling och utbildning representerar hela primärvården höjs till 1500 kr/ tim för läkare och 1000 kr/ tim för övrig personal för att täcka vikariekostnad.

Krav på tillgänglighet förtydligas i förfrågningsunderlaget utifrån en sjunkande trend i mätning (väntetider i vården).

Övriga redaktionella förändringar i förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2024 presenteras i beslutsunderlaget.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV).

Regionstyrelsen beslutade den 24 januari 2023, §10 att inrätta en politisk styrgrupp för vårdvalen med uppdrag att se över förfrågningsunderlaget för allmän tandvård för barn och unga vuxna samt föreslå eventuella kompletteringar och justeringar inför 2024.

Styrgruppen anser inte att grunden till ersättning, dvs. innehållet i beställningen, ska ändras utifrån Socialstyrelsens riktlinjer och Norrtings styrdokument. Däremot ses behov av en förstärkt kapitering då information till styrgruppen medvetandegjort en underfinansiering av beställningen av tandvård för barn och unga vuxna

Endast redaktionella förändringar i förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2024 föreslås, vilka presenteras i beslutsunderlaget.

Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen beslutade den 24 januari 2023, §10 att inrätta en politisk styrgrupp för vårdval/hälsoval med uppdrag att bland annat föreslå eventuella kompletteringar och justeringar inom vårdval för medicinsk fotvård.

Styrgruppen har inte kommit fram till några förslag till förändringar inför 2024. Därmed fastslås att villkoren i förfrågningsunderlaget för vårdval medicinsk fotvård 2023 även ska gälla för 2024.

Enligt reglementet för regionstyrelsen ansvarar styrelsen för att ta fram övergripande styrdokument och hålla dem aktuella. Under hösten 2022 initierade regionstyrelsens FoU-råd ett behov av en revidering av Region Jämtland Härjedalens FoU-policy. Inför regionstyrelsens sammanträde den 29 mars 2023 hade ett förslag till en ny forsknings-, utbildnings- och utvecklingspolicy tagits fram. Eftersom även regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska arbeta med forskning och utveckling inom sina verksamhetsområden beslutade regionstyrelsen att skicka förslaget till dem för synpunkter innan det slutliga förslaget överlämnas till regionfullmäktige för beslut.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet på sitt möte den 18 maj, § 92, men lämnade inga synpunkter. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet på sitt möte den 23 maj, § 71, och lämnade följande synpunkter:

- I avsnittet om forskning önskas lyfta fram att den forskning som bedrivs ska komma våra invånare till gagn.
- Vidare saknas ett avsnitt om innovation och hur Region Jämtland Härjedalen ska bidra till att gifta ihop FoU med innovation.
- Begreppet God och Nära vård ska infogas på lämpligt ställe i policyn.

Utifrån synpunkterna har förslag till policy omarbetats något. Utöver de synpunkter som lämnats från nämnden har också några mindre justeringar gjorts.

Enligt Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för politiska styrdokument (Dnr RS/1060/2018) är en policy ett dokument som ska ange Region Jämtland Härjedalens förhållningssätt till något, samt regionens värderingar. En policy ska inte ge några fasta regler, bara principer som vägledning för bedömningar från fall till fall. Region Jämtland Härjedalens policyer ligger till grund för Region Jämtland Härjedalens planer, såsom Regionplan med budget och verksamhetsplaner. Enligt reglementet för regionstyrelsen ansvarar styrelsen för att ta fram övergripande styrdokument och hålla dem aktuella. En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument pågår med anledning av att det är en ny mandatperiod från 1 januari 2023.

Reviderad Forsknings-, utbildnings-, och utvecklingspolicy har utgått från Region Jämtland Härjedalens uppdrag att arbeta med forskning, utbildning och utveckling inom sina kärnverksamheter. Ett behov har funnits att knyta policyn närmare till verksamhetens uppdrag, utmaningar och förutsättningar. Där det bland annat handlar om att hantera utmaningarna med kompetensförsörjningen.

Region Jämtland Härjedalens första upphandlingspolicy antogs 2007 och har sedan dess reviderats vid två tillfällen och detta är den tredje revideringen av dokumentet.
Upphandlingspolicyn beskriver Region Jämtland Härjedalens grundläggande värderingar, ambition och viljeinriktning för upphandlingsarbetet.

Den nya policyn följer intentionerna i regionplanen 2022-2024. Sedan förra revideringen har även Regler för direktupphandling tagits fram och ska användas i samband med upphandling under direktupphandlingsgränsen som för närvarande är 700 000 kronor. En e-handelsfunktion finns inom enheten för inköp och upphandling och för att styra inköps- och upphandlingsprocessen fullt ut behöver arbetet med e-handelsplattformen Marknadsplatsen fortsätta att utvecklas.

Under 2022 initierades ett ärende om att utvärdera Region Jämtland Härjedalens nuvarande styrmodell. En utvärderingsrapport presenterades för regionstyrelsen i augusti 2022, § 160. Utvärderingen visade att det finns delar i befintlig styrmodell som inte fungerar helt tillfredsställande och som föranleder en bredare översyn. På regionstyrelsens möte den 6 december 2022, § 243, fastställdes direktiv för översynen. Styrelsen beslutade också att ge regiondirektören i uppdrag att presentera ett förslag till ny reviderad styrmodell. Ett förslag till ny styrmodell har nu tagits fram.

Direktivet för översynen till ny styrmodell har sex delmål:

• Föreslå vilken kärnverksamhet, ledningsprocesser och stödprocesser som fullmäktiges övergripande mål ska kopplas emot.
• Föreslå och tydliggöra hur mål utformas och beslutas på olika nivåer samt hur de fördelas för att fullgöra respektive verksamhetsuppdrag och bidra till regionens utveckling.
• Föreslå struktur för arbetet med att beskriva behov och planeringsförutsättningar.
• Föreslå tydlig tidsplan för de olika stegen i planerings-, budget- och uppföljningsarbetet.
• Föreslå vilka delprocesser som har koppling till de övergripande processerna om planering, budget, prognos och uppföljning.
• Föreslå hur den nya styrmodellen ska implementeras.

Ett mål med arbetet med den nya styrmodellen har varit att skapa en struktur för ledning, styrning och uppföljning som är hållbar över tid och som utgår från en gemensam målbild. Men som också har en tydlig förankring i organisationens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser. Styrmodellen ska också ge ökade möjligheter till utveckling utifrån omvärldsläge och ändrade förutsättningar samt verksamhetens behov. 

 Det dokument som är framtaget för att beskriva den nya styrmodellen syftar till att beskriva den övergripande ramen för styrmodellen. För att åstadkomma en tydlig och effektiv styrning av verksamheten behöver sedan dokumentet kompletteras med regelverk exempelvis för dokumentstyrning, internkontroll, ledningssystem och riskhantering. Genom att identifiera och beskriva hur dessa hör ihop med det övergripande ramverket skapas en helhet och en tydlighet med syfte att bidra till trygghet och stabilitet i verksamheten.  

Strukturen för Region Jämtland Härjedalens nya styrmodell tar sin utgångspunkt i strategi för länets utveckling med dess målbild 2050. Målet är att uppfylla behov och förväntningar med god kvalitet och god ekonomisk hushållning. En gemensam målbild är viktig för att skapa en stark och sammanhållen organisation där de olika verksamheterna kompletterar och samverkar för att bidra till varandras utveckling. Strategin tillsammans med andra långsiktiga strategiska styrdokument bryts sedan ner för respektive verksamhet. Styrmodellens olika delar ska bidra till en förståelse för hur både den egna verksamheten och övriga delar av organisationen bidrar till den. Att också inbjuda till dialog om målbilden för att tillsammans resonera om hur de olika delarna hänger ihop och bidrar är viktigt.

Varje kärnverksamhet samt stödverksamhet och ledningsprocesser utgör egna målområden. Målområden utgör grunden för verksamhetens planering och uppföljning, både på kort och lång sikt. Regionplan med budget fastställs av regionfullmäktige och är det styrdokument som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Regionplanen tydliggör planperiodens politiska viljeinriktning för respektive målområde, med fokus på vad som ska prioriteras och utvecklas. Regionfullmäktige kan lägga till nyckeltal samt vid behov ge uppdrag för kommande år till styrelsen och nämnderna. Regionplanen föreslås ska fastställas i juni varje år.

För att detta ska kunna förverkligas kommer ett viktigt arbete framåt vara att implementera den nya styrmodellen. I det arbetet bör ingå att upprätta en tidsplan för olika aktiviteter som behöver genomföras för att styrmodellen ska implementeras i alla delar av verksamheten samt att de dokument eller processer som behöver finnas för att få ihop en helhet identifieras och vid behov uppdateras.

För politiska styrdokument finns en särskild riktlinje (RS/1060/2018) som beskriver processen för hur Regionens politiska styrdokument ska upprättas, utformas, granskas, fastställas och publiceras. Denna är idag utarbetad på tjänstepersonsnivå och beslutad av regiondirektör. För att det ska finnas en tydlighet i vilka politiska styrdokument som ska finnas kopplat till den nya styrmodellen behöver befintligt dokumentet ses över och behandlas politiskt.

Den nya styrmodellen ska tillämpas fullt ut för planperioden 2024-2026 och framåt. Verksamheten kommer dock att behöva göra vissa anpassningar utifrån den nya styrmodellen redan i förarbetet under 2023.

Torsta AB ägs gemensamt av Region Jämtland Härjedalen (45%), Jämtlands gymnasieförbund (20%), LRF Lantbrukarnas Ekonomi Aktiebolag (15%), SCA Skog AB (5%), Sveaskog Förvaltnings AB (5%), AB Person Invest (5%) och Skogsägarna Norra Skog, ekonomisk förening (5%).

I bolagsordningen står skrivet att ägarna årligen ska ta fram ett nytt ägardirektiv, och en ägardialog har pågått under mars och april 2023 där det enats om en mindre ändring i ägardirektivet av administrativ karaktär. Det har även enats om att göra en revidering av aktieägaravtalet gällande resultat och soliditet, för att säkerställa att aktieägaravtalet harmoniserar med en ändring som tidigare gjorts i ägardirektivet.

Den föreslagna förändringen i ägardirektivet är:
- Uppdatera en fotnot som beskriver den nuvarande skattesatsen till 20,6%, från det tidigare 22% (enligt aktuell lagstiftning)

Den föreslagna förändringen i aktieägaravtalet är:
- Ta bort nuvarande text: Bolaget ska bedrivas affärsmässigt med målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på minst 3% av omsättningen.
- Lägg till ny text: Bolaget ska rullande över treårsperioder gå med vinst och rörelseresultatet före avskrivningar skall vara på en sådan nivå att det möjliggör investeringar och underhållsinsatser. Bolaget ska även ha en soliditet på 5–15% beräknat på justerat eget kapital (EK + 78% av obeskattade reserver).

Den nya texten i aktieägaravtalet harmoniserar med den uppdatering av ägardirektivet som beslutades av regionfullmäktige i oktober 2021 (RS/604/2020).

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-05-30--31, § 107 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionförbundet Jämtlands län inrättade 2014 ett stipendium som kallades ”Företagsam skola i Jämtlands län” (dnr RS/2014-358). Avsikten var att ett stipendium skulle delas ut årligen motsvarande 30 000 kronor till skolor i Jämtlands län för att stödja och uppmuntra förtjänstfull verksamhet inom området skola och arbetsliv med att fördjupa kontakterna mellan skola, företag och samhälle. Stipendiet riktades mot grundskola och gymnasieskola. Inför regionbildningen 2015 fastställdes ett reglemente för stipendiet av dåvarande landstingsfullmäktige i november 2014, § 227 (LS/1138/2014). Stipendiet har därefter aldrig delats ut.

För att stödja och uppmuntra skolelevers företagsamhet och entreprenörskap stödjer Region Jämtland Härjedalen organisationen Ung Företagsamhet (UF) som utbildar elever i grundskola och gymnasieelever i kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. I detta ingår också att vara stipendiepartner tillsammans med Tillväxtverket och Skolverket till stipendier till lovande talanger i länet som delas ut av entreprenörseventet EMAX. För detta finns ett samverkansavtal där Region Jämtland Härjedalen stödjer Ung Företagsamhet i Jämtland med ett årligt servicebidrag på 300 000 kronor, totalt 900 000 kronor, under perioden 2022-07-01 till 2025-06-30 (RUN/56/2022).

Mot bakgrund av att stipendiet ”Företagsam skola i Jämtlands län” inte är aktivt och att Region Jämtland Härjedalen på andra sätt nu stödjer och uppmuntrar liknande verksamhet föreslås att reglementet för stipendiet upphävs.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-05-30--31 § 108 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Norrtåg AB avser att upphandla trafikoperatör från och med december 2025 då nuvarande trafikavtal upphör. Upphandlingen avser en tidsperiod på upp till 10 år och avtalsformen är produktionsavtal. Det är den upphandlade operatören som bedriver trafiken under varumärket Norrtåg. För att Norrtåg AB ska hinna bli klar med upphandlingen till trafikstart i december 2025 behöver respektive ägare i Norrtåg AB fatta beslut om en trafikbeställning senast sista juni 2023. Norrtågs ambition är att ha fattat ett tilldelningsbeslut kring trafikoperatör senast hösten 2024.

Styrelsen för Norrtåg AB har den 20 april överlämnat ett underlag för beredning, PM Trafikbeställning inför operatörsupphandling NT 23-39 (KTN/41/2023) (reviderad version inkommen 2023- 05-05), där trafiken som ska utgöra grund för upphandlingen framgår.

Det är den trafik som kommer att köras i T24 inom Norrtågstrafiken som utgör basutbudet och omfattar, totalt för alla fyra län, sex linjer och 21 fordon. Norrtågs fordonsflotta är begränsad och är med T24 fullt utnyttjad. Det finns inte plats för mer trafik om inte nya fordonsresurser tillförs. I upphandlingsunderlaget kommer utrymme för ytterligare trafikförändringar på lite längre sikt att finnas med. Om det skulle bli aktuellt att utöka trafiken under avtalsperioden kommer eventuella trafikförändringar, utöver basutbudet, hanteras och beslutas av respektive region i ett senare skede.

Nedanstående trafik kommer att utgöra grunden i upphandlingen för sträckan Sundsvall-Östersund-Duved-Storlien:
Trafiken består för T24 av nio dubbelturer på vardagar på huvudsträckan Sundsvall-Östersund, fem på sträckan Östersund-Åre/Duved samt två på sträckan Åre/Duved-Storlien. Under B-period (sommar, jul och nyår) är utbudet på sträckan Sundsvall-Östersund sju dubbelturer, fem för Östersund-Åre/Duved och två för Åre/Duved-Storlien. På helgen trafikeras sträckan Sundsvall-Östersund med fem dubbelturer, Östersund-Åre/Duved med 3,5 dubbelturer och Åre/Duved-Storlien med två dubbelturer.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-05-30--31 § 110 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Regionfullmäktige beslutade i november 2022, §138, att ge regionstyrelsen i uppdrag att senast till regionfullmäktige i juni 2023 presentera en utredning med förslag på inriktning för Region Jämtland Härjedalens laddinfrastruktur. En utredning som grund för den övergripande inriktningen har nu genomförts.

I Region Jämtland Härjedalens långsiktiga utvecklingsplan för miljö anges som etappmål för resor och transporter att alla personbilar och transportfordon som används inom regionens verksamheter ska ha fossilfri drift senast år 2030 (RS/123/2019). Region Jämtland Härjedalen har också som mål att vara en attraktiv arbetsgivare och bidra till ett framgångsrikt kompetensförsörjningsarbete. Det innebär bland annat att erbjuda medarbetare goda anställningsvillkor, en friskare livsstil och en hälsosam arbetsmiljö.

Behovet av laddplatser för tjänstebilar och personal bedöms öka i enlighet med den omvandling av fordonsflottan som sker succesivt i ett nationellt och regionalt perspektiv. Den genomsnittliga ökningen av miljöbilar (el/hybrid) bedöms ligga på ca + 26% årligen. Genomförd utredning som omfattat 84 arbetsplatser inom för Region Jämtland Härjedalen pekar på ett behov av utbyggnad av laddinfrastrukturen mot målet 2030. Detta kräver en tydlig inriktning och omställning gällande regionens parkeringsplatser. Att erbjuda fler parkeringsplatser bedöms också vara en uppskattad förmån för Region Jämtland Härjedalens medarbetare och bidra positivt till kompetensförsörjningen.

Den övergripande inriktningen för Region Jämtland Härjedalen föreslås vara:

• Alla tjänstebilar behöver en egen laddplats. På externa arbetsplatser utanför Östersund ska det finnas minst en extra laddplats för arbetsbesök av medarbetare med tjänstefordon från regionens fordonspark.
• Alla handikapparkeringar byggs ut med laddplats för elbil för att anpassas till Tillgänglighetsdirektivet.
• På sikt växer behovet för el lastbilar och även ambulanser. Körsträckor och ståtider för laddning är därför av betydelse för den laddinfrastruktur som krävs framgent.
• Ombyggnation av motorvärmarplatser till kombinerade ladd-/motorvärmarplatser i möjligaste mån. Normalladdning upp till 22Kw bedöms utgöra en grund för infrastrukturen. Större fordon kommer att kräva högre effekter i viss mån.
• Där Region Jämtland Härjedalen äger mark och parkeringar bör en utbyggnad av elbilsladdning ske för medarbetare i den mån det går att lösa med rimliga förutsättningar. Regionen ska också verka för att hyrda parkeringar också får en utbyggnad av ladd kapaciteten i dialoger med de externa fastighetsägarna. Driftorganisationen måste samtidigt anpassas för den regionägda struktur som ska råda.

När 84 arbetsplatser granskats utifrån dagens tillgång och bedömt behov mot 2030 så finns ett grundläggande behov av ett minimum av 2,5 mkr för en enklare uppdatering med befintligt elnät. Sannolikt behövs några ombyggnationer med förstärkt eltillförsel, inte minst om tyngre lastbilar ska nyttjas samt ambulanser på sikt. Den totala kostnaden uppskattas till 3 mkr. Men det är en grov inriktning av kostnaderna oaktat framtida mer svårbedömda inflationsnivåer och teknisk utveckling. Detta måste beaktas i kommande budgetar från 2024 framåt mot 2030.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-05-30--31 § 109 och gav då regiondirektören i uppdrag att detaljprojektera och kostnadsberäkna en utbyggnad av laddinfrastrukturen i steg mot miljömålet 2030 samt planera en årsplan för utbyggnaden de kommande sju åren i enlighet med genomförd utredning och inriktningen. Uppdraget gavs under förutsättning att regionfullmäktige godkänner ovanstående inriktning.

Region Jämtland Härjedalen är bostadsrättsägare i Brf Torvalla centrum i Torvalla där regionen i lokalerna tidigare bedrivit hälsocentral. Hälsocentralen har legat där sedan fastigheten byggdes.

Brf Torvalla centrum har vid styrelsemöte den 2021-09-10 samt senast 2023-02-10 beslutat att hos ägarna begära att bostadsrättsföreningen Torvalla centrum avvecklas och likvideras. Som skäl till begäran om upplösning anger styrelsen att bostadsrättsförening som driftsform är ineffektiv för offentliga lokaler och att till exempel ekonomistyrning, underhåll och upphandlingar skulle hanteras effektivare under kommunal och regional förvaltning där resurser och kompetens redan finns.

Föreningen består av flera bostadsrätter där Östersunds kommun innehar störst andel (80,3 %) Region Jämtland Härjedalen har 16,4 % samt Östersunds bibliotek 3,3 %. Lokalerna innehåller skola, sporthall, bibliotek och familjecentral samt ett antal lägenheter som helt förvaltas av Östersunds kommun.

Region Jämtland Härjedalen är i startgroparna för att återetablera en hälsocentral i lokalerna vilket skulle gynnas av att upplösning av bostadsrättsföreningen genomförs.

Östersunds kommunfullmäktige fattade 2023-05-24 § 89 motsvarande beslut om upplösning av Brf Torvalla centrum.

I april 2022 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att regiondirektören skulle ansöka om Torvalla hälsocentral som en egen vårdenhet. Vidare beslutades att lokalfrågan skulle utredas inom ramen för processen för lokalförändring, med början i en behovsanalys och efterföljande förstudie innehållande lokalprogram, planlösning, teknisk redovisning och bedömd kostnad och förslag till lösning.

Utifrån uppdraget att återetablera en hälsocentral i befintliga lokaler i Torvalla samt framtaget underlag i form av lokalbehovsförteckning för Hälsocentralen (HC) och Familjecentralen (FC) har ett lösningsförslag arbetats fram i form en planlösningsskiss samt en utrymmesredovisning (lokalprogram).

Förutom ytskiktanpassning så måste viss anpassning ske av lokalerna både utifrån hälsocentralens behov men även utifrån anpassningar kopplat till familjecentralen.

I förstudien bedöms projektkostnaden till ungefär 15,5 miljoner kronor med en osäkerhet på ungefär 30%. Vilket innebär en total investeringskostnad på ungefär 20 miljoner kronor. Investeringsramen fördelas med 2 miljoner kronor 2023 för projektering och 18 miljoner kronor 2024 för genomförande av investeringen.

I den bedömda kostnaden ingår inte lös inredning och utrustning, eventuellt yttre installationer (såsom fjärrvärme, fjärrkyla, VA, el/tele/data) eller eventuellt yttre byggnation (såsom cykel/barnvagnsparkering under tak etc). Medel för konstnärlig gestaltning ska enligt gällande riktlinje hanteras med 1% av årlig fastighetsinvesteringsplan och behöver beaktas i det sammanhanget.

Kostnad för projektering 2023 ryms i den investeringsram för fortsatt utveckling av Torvalla på 5 miljoner kronor som ligger hos Fastighetsavdelningen (HSN/649/2022).

För 2024 behöver Hälso- och sjukvårdsnämnden få en utökad investeringsram med 18 miljoner kronor för genomförande av själva investeringen i fastigheten. Vidare behöver nämnden få utökad investeringsram för inköp av inventarier och annan utrustning till Hälsocentralen. Kostnaden för detta beräknas till 6 miljoner kronor.

Viss justering av investeringskostnaden 2024 kan behöva ske när projekteringen är genomförd och nuvarande kostnadsbedömning är mer exakta. Ifall nämnden inte ges en utökad ram för 2024 kommer antingen nämnden att behöva prioritera bort andra investeringar med motsvarande summa i sin investeringsram alternativt avbryta återetablering av Torvalla hälsocentral. Då det gäller möjligheten att göra omprioriteringar i befintlig investeringsbudget så görs bedömningen att det inte är möjligt då det skulle få stora effekter på övrig verksamhet.

Förvaltningen föreslår utifrån detta att Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår fullmäktige att nämnden får en utökad investeringsram med totalt 24 miljoner kronor för 2024.

Investeringsrådet har behandlat ärendet per capsulam den 7 mars 2023. Investeringsrådet föreslår att finansiering bör göras enligt ovan och genom utökad investeringsram för år 2024 med totalt 24 miljoner kronor.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-03-28--29 § 54 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag. Regionstyrelsen gav samtidigt regiondirektören i uppdrag att innan detaljprojektering påbörjas föra en dialog med Östersunds kommun kring familjecentralens behov av lokalytor i Torvalla/Odensala och hur det kan komma att påverka planlösningen för Torvalla Hälsocentral och därmed de åtgärder och investeringar som planeras för fastigheten. Detta uppdrag återredovisades 2023-05-30--31 § 91, se bilaga.

Efter riksdagens beslut om ändrade ersättningsformer för vuxentandvård (prop. 1997/98/112) medgavs att vårdgivare kan erbjuda patienter så kallad abonnemangstandvård – senare ändrat till frisktandvård - till fast pris. Tanken var att erbjuda en långsiktig vårdmodell för att förbättra och bevara tandhälsan och för att minska tandvårdskostnaderna för individ och samhälle.

Efter beslut i dåvarande landstingsfullmäktige år 2000 kunde från januari 2001 försöksverksamhet i åldersgruppen 20-29 år bedrivas på några kliniker i länet. Försöksverksamheten pågick i något år och i Landstingsplanen 2003-2006 lyftes frisktandvården som en prioriterad aktivitet. Från och med 2004 kunde Folktandvården erbjuda frisktandvård på samtliga kliniker i länet till åldersgruppen 20-29 år. Under kommande år fattade landstingsfullmäktige beslut om att succesivt utöka åldersgrupperna som omfattas av frisktandvården.

I Tandvårdslagen finns beskrivet vilka patientgrupper som är prioriterade.
Sedan tidigare finns beslut i regionen att Folktandvårdens prioriteringsordning för allmäntandvård är enligt nedan,

1. Akuta besvär
2. Barntandvård
3. Nödvändig tandvård
4. Frisktandvård
5. Övriga Vuxna

Sedan pandemin inträffade har även FTVs personalstat år för år minskat vilket leder till att övriga vuxna sällan eller aldrig kallas på våra kliniker idag utifrån prioriteringsordningen. Det leder till undanträngningseffekter som på sikt allvarligt hotar munhälsan hos vuxna som har FTV som leverantör av tandvård. I gruppen som har avtal om frisktandvård finns alla nivåer av munhälsa, men hos många av de som saknar avtal är vårdbehovet sannolikt avsevärt större, varför behov av vård bör styra vem som kallas när vi kan erbjuda tider istället för att kalla utifrån tecknat avtal.

FTVs stora dilemma med frisktandvårdsavtalen utifrån en minskad personalstat är att vi idag inte hinner kalla våra patienter enligt avtalet. Det skiljer mellan klinikerna men vi är i en situation där vi stadigt tappar mark mot vad avtalen säger. I exempelvis Norrbotten har samma dilemma lett till att regionen blivit återbetalningsskyldig och att man är på väg ur frisktandvården då avtalen ej går att möta med en minskande personal. Fler regioner i mellan och norra Sverige är på väg ur frisktandvården av samma anledning, tex Västerbotten och Västernorrland.

Vid årsskiftet 22/23 fanns det 3829 frisktandvårdsavtal i Region Jämtland Härjedalen. Av dessa upphör (sannolikt önskas förlängning) 657 under tiden maj tom december 2023, och 1411 under 2024. Eftersom avtalen är treåriga skulle en eventuell utslussning av befintliga avtal ta upp till tre år från datum för beslut, då avtal har förlängts nyligen, där vi hunnit träffa patienter.

Skulle Region Jämtland Härjedalen gå ur frisktandvården, skulle övriga vuxna bli en och samma kategori i prioriteringsordning vilket skulle underlätta för FTV att kalla vuxna efter behov av vård, så långt det är känt, alternativt utifrån hur länge man väntat på revision. Ett led i att göra den tandvård som finns mer jämlik.

I friskvårdsavtalet sorteras alla patienter in i en riskgrupp, som sedan ger vilken premie man betalar. Riskgrupp 1 har lägst risk, medan riskgrupp 10 har högst risk, för försämrad munhälsa.

I Region Jämtland Härjedalen hörde 72% av alla avtal till riskgrupp 1-3 vid årsskiftet 22/23, övriga 28% fördelade sig mellan riskgrupperna 4-10. En tydlig indikation på att vi kallar patienter som i de flesta fall har en bättre munhälsa jämfört med den kategorin av vuxna som idag inte kallas alls på grund av personalbrist. I sig inte så konstigt, då 80% av regionens avtal om frisktandvård innehas av personer i åldrarna 24-49 år. När man är 24 år kommer man precis från barn- och ungdomstandvården, som har högre prioritet i vår rangordning, och därmed är sannolikheten hög att man som ung vuxen därmed har en god munhälsa.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-06-20 § 122 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Margareta Winberg (S) och Gudrun Olsson (S) föreslår att Regionfullmäktige uppdrar till regionfullmäktiges presidium att snarast ta fram ett förslag till styrdokument för det övergripande jämställdhetsarbetet där mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck är centrala områden.
Förslaget läggs mot bakgrund att Region Jämtland Härjedalen sedan januari 2022 inte har en övergripande handlingsplan för jämställd och jämlik verksamhet. Motionärerna lyfter fram hälso- och sjukvårdens status som innebär naturliga anledningar för kvinnor och flickor att besöka verksamheter där tidig upptäckt och förebyggande arbete skulle kunna ske.

Region Jämtland Härjedalen bedriver sedan många år tillbaka ett utvecklingsarbete med att kvalitetssäkra hälso- och sjukvårdens arbete mot våld i nära relationer. I Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för 2023 sattes målet att ”andelen patienter med dokumentation om våldsutsatthet ska öka och överstiga målvärdet”. Målet riktar sig mot hela hälso- och sjukvården, men särskilt identifierade verksamheter är de som bedriver kvinnosjukvård, mödravård, tandvård, akutsjukvård, vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och de som möter långtidssjukskrivna patienter. Det innebär att Region Jämtland Härjedalens övergripande rutin ”Att ställa frågan om våld och hantera svaret” ska efterföljas i samtliga nämnda verksamheter. Sedan 2016 följs statistik på antalet patienter som fått frågan om våldsutsatthet där det dokumenterats på ett patientsäkert sätt, under 2023 års första månader sågs nästintill en fördubbling av antal patienter där detta förekommit jämfört med samma period föregående år.

Region Jämtland Härjedalen har ingått en gemensam överenskommelse 2021-2026 för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor tillsammans med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Länsstyrelsen Jämtlands län. I överenskommelsen har parterna enats om fem målområden som lyfts som särskilt viktiga att fokusera på i arbetet mot våld. I överenskommelsen har Region Jämtland Härjedalen förbundit sig till att verka för en god samverkan och ska aktivt prioritera arbetet samt delta i lednings- och arbetsgrupper. Exempel på insatser som utvecklats inom ramarna för överenskommelsen inkluderar arbetet med Barnahus och Operation Norrsken där hälso- och sjukvården kan fylla en viktig roll i arbetet med att upptäcka och förebygga våld.

Under åren 2023-2024 kommer Region Jämtland Härjedalen bedriva ett projekt för att utveckla och utvärdera strategier för det våldsförebyggande arbetet med barn och unga i samverkan med länets kommuner, Mittuniversitetet och andra aktörer.

I Region Jämtland Härjedalen finns en gemensam styrmodell som beskriver hur verksamheterna ska styras och vilka styrdokument som ska finnas. Inför 2022 gjordes en förändring vad gäller hantering av de övergripande handlingsplaner som regiondirektören beslutar om. Förändringen innebar att de flesta planer avvecklades och innehållet i planerna har istället integrerats och prioriterats i ordinarie planerings- och budgetprocess. Syftet med det var bland annat att förenkla planering och uppföljning av de områden som handlingsplanerna hanterar.

Vidare har arbetet utvecklats när det gäller att beskriva planeringsförutsättningar i budgetarbetet inom en rad strategiska områden som tidigare inkluderats i övergripande handlingsplaner, vilket bör ge tydligare underlag för politiska prioriteringar.

Det pågår också ett arbete med att ta fram en ny styrmodell för Region Jämtland Härjedalen. Förslaget ska presenteras för regionfullmäktige i juni 2023. Målet med den nya styrmodellen är skapa en struktur för ledning, styrning och uppföljning som är hållbar över tid. Frågan om att inrätta olika formera av politiskt beslutade planer och strategier behöver hanteras kopplat till det fortsatta arbetet med den nya styrmodellen.

Utifrån ovan görs bedömningen att den politiska viljeinriktningen som rör behov av styrdokument kopplat till jämställdhet, våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck kommer att hanteras i kommande budget och planeringsprocess.

Ann-Marie Johansson (S) yrkar på att Region Jämtland Härjedalen ska ta initiativ till att samla övriga samhällsaktörer och ideella organisationer för att synliggöra frågan om jämställdhet och medverka till att driva utvecklingen av frågan framåt i vårt län.

Region Jämtland Härjedalen har undertecknat den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). I december 2022 uppdaterades CEMR-deklarationen, det innebär bland annat att nio nya artiklar lagts till om sakområden som inte täcktes alls eller otillräckligt av deklarationen från 2006: hållbar utveckling, nätvåld, våld mot förtroendevalda kvinnor och personal, intersektionalitet, flexibla arbetsplatser, digitalisering, rätten till sexuell och reproduktiv hälsa, klimatförändringarna samt krishantering och civil beredskap. Översättning till svenska av den nya versionen pågår, när det är klart kommer samtliga regioner och kommuner som har undertecknat deklarationen före 2023 att bjudas in att ansluta sig till och underteckna även de nio nya artiklarna och inkorporera dessa i sitt arbete med att genomföra åtagandena i deklarationen. Åtaganden i deklarationen inkluderar inte enbart att främja jämställdhetsintegrering i verksamheten utan även att informera invånare om jämställdhetsarbetet.

I Jämtlands län håller Länsstyrelsen ihop ett nätverk för jämställdhet där Region Jämtland Härjedalen och en rad andra aktörer deltar. Under senaste året har en jämställdhetsanalys tagits fram som kommer ligga till grund för ett arbete med en kommande jämställdhetsstrategi. I juni hålls ett uppstartsmöte för det arbetet där Region Jämtland Härjedalen blir en samverkansaktör. Gemensamma initiativ och insatser bör kunna hanteras inom nätverket och i upplägget av arbetet med strategin.

Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) har inkommit med en motion om att inrätta en demokratiberedning. Motionärerna menar att demokratin är något vi måste vårda och inte ta för givet. Den representativa demokratin bygger på en tillit mellan befolkningen och de demokratiska institutionerna, en tillit till våra myndigheter samt en fri och oberoende media. Motionärerna anger vidare att de förtroendevalda genom sina uppdrag i Region Jämtland Härjedalen måste göra allt som går för att upprätthålla tilliten till det system som många har kämpat för. Med anledningen av detta föreslår motionärerna att Region Jämtland Härjedalen tar ett steg till i arbetet genom att inrätta en demokratiberedning under regionfullmäktige i Jämtland Härjedalen.

För drygt 100 år sedan, i december 1918, fattade Sveriges riksdag beslut om att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Några år senare, i september 1921, hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare där även kvinnor hade rösträtt. Denna händelse ses som demokratins definitiva genombrott i Sverige, efter en utveckling som tog sin början i slutet av 1800-talet i och med folkrörelsernas framväxt.

År 2018 beslutade riksdagen att uppmärksamma det första riksdagsvalet där både kvinnor och män hade lika rösträtt, liksom utnyttja detta tillfälle att bemöta de utmaningar som demokratin står inför i dag. I detta syfte tillsattes en statlig kommitté, som gavs i uppgift att planera, samordna och genomföra en mängd insatser och aktiviteter för att stärka demokratin i Sverige. Insatserna och aktiviteterna skulle planeras och genomföras i nära samarbete med relevanta aktörer som arbetar med demokratifrågor och nå ut till en stor del av befolkningen. Vidare skulle kommittén främja en bredd av aktörer att delta, såsom skolväsendet, civilsamhället, myndigheter och kommuner m.fl. De insatser som genomfördes skulle bidra till att främja demokratin i hela landet.

Regionfullmäktiges presidium beslutade den 15 november 2019, §121, att medverka i uppmärksammandet av Demokratin 100 år. Dels visades affischutställningen Ja må den leva! i anslutning till regionfullmäktiges sammanträde den 26 november 2019, dels gavs regiondirektören i uppdrag att till regionfullmäktiges sammanträde i februari 2020 bereda ett ärende för att kunna anta Deklaration för en stark demokrati.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 17 juni 2020, §42, antog Region Jämtland Härjedalen Deklaration för en stark demokrati. I och med det beslutet förband sig Regionen att:

• Verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet,
• Arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin, och
• Bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

Samtidigt beslutade Region Jämtland Härjedalen att göra följande åtaganden, i syfte att verka för att befästa demokratins värderingar:

• Gästföreläsning av Kommittén Demokratin 100 år,
• Framtagande av ett inriktningsdokument för inflytande och demokrati,
• Inrättande av ett ”Levande bibliotek” (av brukare),
• Beakta mänskliga rättigheter och främja likabehandling,
• Fortsatt stärka rollen som samisk förvaltningsmyndighet,
• Lyfta fram minoriteter och andra utsatta grupper.

Stor vikt lades vid att ta fram Demokratistrategin, som i december 2021 antogs av regionfullmäktige (RS/141/2021). Strategin visar olika sätt som Region Jämtland Härjedalen arbetar med demokrati och inflytande. Demokratistrategin ska revideras en gång per mandatperiod. Till strategin kopplades en handlingsplan för demokrati, i vilken konkreta åtgärder (planerade och genomförda) framgick (RS/141/2021). Handlingsplanen för demokrati beslutades av regionstyrelsen i januari 2022 och gällde under verksamhetsåret 2022.

Inför varje mandatperiod har Region Jämtland Härjedalen (tidigare Jämtlands läns landsting) genomfört en översyn av den politiska organisationen. I februari 2021 beslutade regionfullmäktige om att anta direktiv för och tillsätta en särskild beredning för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2023–2026.

Översynen syftade bland annat till att skapa:

• En tydlig och effektiv politisk styrning,
• Utvecklad samverkan och fler strategiska beslut med övriga aktörer inom länet (kommuner, myndigheter, näringsliv och civilsamhället),
• Större möjlighet till dialog med medborgare och särskilda grupper som i dag är mindre involverad i de demokratiska processerna (till exempel äldre, yngre, nyanlända och nationella minoritetsgrupper).

I slutrapporten från den särskilda beredningen (upprättad 2022-06-22) konstateras bl.a. att beredningen fört resonemang om fullmäktiges presidiums ansvar för frågor som demokrati, jämställdhet och jämlikhet, integration, miljö, medborgarinflytande samt internationella frågor. Däremot åligger det styrelsen och nämnderna att arbeta aktivt med frågorna. Beredningens ståndpunkt om hur horisontella frågor ska hanteras avspeglas i förslag till arbetsordning och reglementen. I arbetsordningen och reglementena har det tydliggjorts att regionfullmäktige har ett utåtriktat ansvar, styrelsen ett övergripande ansvar och att nämnderna bär ett verksamhetsansvar för de horisontella frågorna. Beredningens ledamöter diskuterade möjligheten för fullmäktigeledamöterna att vitalisera demokratin och fann att det görs bäst genom egna dagar och möjligheten till fördjupning inom det enskilda partiet. Beredningen föreslog inför kommande mandatperiod att dessa möjligheter skulle finnas kvar.

Under ett av beredningens sammanträde ägnades tid åt att diskutera innebörden av en ökad dialog med medborgare och andra grupper, vilket också framhålls som en av punkterna i Direktivet för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2023–2026. Särskilt lyftes frågan om införande av ett ungdomsråd. Utifrån diskussionen konstaterades att frågan dels behandlas i Demokratistrategin, dels i den av regionstyrelsen antagna handlingsplanen för stärkt demokrati. Mot bakgrund av att handlingsplanen ska revideras under år 2023 föreslog beredningen att frågan ska behandlas vidare av regionfullmäktige under mandatperioden 2023–2026.

Av regionfullmäktiges protokoll den 22 juni 2022, §75, framgår beslut av ny arbetsordning och nya reglementen för mandatperioden 2023–2026. Det konstateras att den politiska organisationen grundligt har utretts och att en fullmäktigeberedning inte var aktuell.

Vidare är den ekonomiska situationen i Region Jämtland Härjedalen 2023–2024 mycket problematisk. Kriget i Ukraina och andra omvärldsfaktorer har lett till omfattande kostnadsökningar, vilket drabbar verksamheten hårt. Efter Coronapandemin finns dessutom problem med tillgängligheten till vården och uppskjuten vård, detta samtidigt som staten skjuter till betydligt mindre pengar de närmast kommande åren. Efter april 2023 (T1) prognosticeras Regionens underskott vid årets slut uppgå till drygt -300 miljoner kr. Att inrätta en demokratiberedning skulle medföra såväl ökade administrativa kostnader som ökade kostnader för förtroendevalda (arvoden m.m.). Det finns i nuläget varken ekonomiska eller personella resurser för att arbeta med en demokratiberedning. Som den särskilda beredningen för översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2023–2026 föreslog bör demokratifrågorna under innevarande mandatperiod främst hanteras inom ramen för en revidering av Demokratistrategin, liksom Handlingsplan för demokrati 2023.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-05-30--31 § 114 och tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

Karin Thomasson (MP) och Conny Wahlström (MP) inkom den 8 februari 2023 med en motion som föreslår att Region Jämtland Härjedalen uttalar att man motsätter sig all prospektering, provbrytning eller gruvdrift av uran i länet.

I september 2011 gjordes ett uttalande av dåvarande Regionförbundet där man tydligt motsatte sig prospektering, provbrytning eller gruvdrift av uran i länet (Dnr 2011-347). Och enligt en lagändring i augusti 2018 blev det inte längre möjligt att ge tillstånd till utvinning av uran eller till brytning, provbrytning, bearbetning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uran i Sverige. Bestämmelsen finns i 9 kap. 6 i § miljöbalken och äldre tillstånd gäller fortfarande.

Det politiska klimatet har dock ändrats och den nuvarande regering har aviserat att de vill upphäva förbudet mot uranbrytning i Sverige. Dessutom vill regeringen påskynda detta beslut med anledning av de stora fyndigheterna av så kallade sällsynta jordartsmetaller som har gjorts i norra Sverige. De svenska uranfyndigheterna finns i urberget och i alunskiffrar. De mörka alunskiffrarna är de yngsta fyndigheterna som innehåller de största samlade uranmängderna i Sverige och dessa förekommer i större mängd bl.a. i fjällkedjans randområden i Jämtlands län.

Uranbrytning generellt anses vara en miljöfarlig verksamhet. Vid utvinningen kommer uranet i kontakt med syre och kan då övergå till en form som snabbt kan spridas över stora områden till grundvatten och ytvatten. När det gäller just utvinning ur alunskiffer, vilket uranbrytning i Jämtlands län skulle innebära, svarade Region Jämtland Härjedalen på remissen Utvinning ur alunskiffer - Kunskapssammanställning om miljörisker och förslag till skärpning av regelverket (SOU 2020:71) enligt följande (RUN/765/2020):

Region Jämtland Härjedalen anser att de föreslagna skärpningarna i lagstiftningen är otillräckliga för att skydda miljön i områden med alunskiffer.

Region Jämtland Härjedalen vill se ett förbud mot brytning av alunskiffer.

Region Jämtland Härjedalen bedömde att det finns allvarliga miljörisker med brytning i alunskiffer som berör vattenförsörjning – där Storsjön är dricksvattentäkt åt fyra kommuner, jordbruk, rennäring, fiske, biologisk mångfald och besöksnäring, med särskilt negativ påverkan i Jämtland Härjedalen. Region Jämtland Härjedalen bedömde även att den negativa påverkan på lokal- och närmiljö och andra värden skulle bli mycket inkräktande, storskalig och bestående.

Med hänvisning till ovanstående föreslås att motionen bifalls.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-05-30--31 § 115 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Elise Ryder Wikén (M) inkom den 9 februari 2023 med en motion som föreslår att regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att undersöka möjligheten att tillsammans med övriga relevanta aktörer bilda ett bolag med syfte att driva frågan om investeringar i Atlantbanan/Atlantstråket.

Samarbetet som nu går under namnet Partnerskap Atlantbanan har funnits sedan 1988 och fungerat som ett forum där medlemmar diskuterat frågor rörande Mittbanan och Norra Stambanan. Fram till år 2020 bestod partnerskapet endast av svenska banor och medlemmar men sedan 2021 är det utökat med Meråkarbanan och berörda norska kommuner samt Trøndelag fylke. Idag består partnerskapet således av 4 regioner/fylken samt 13 kommuner. Med som adjungerande medlemmar är även Trafikverket och Jernbanedirektoratet.

Partnerskapet har idag ingen medlemsfinansiering varför verksamheten främst består av informationsutbyte samt påverkansinsatser av olika slag. Exempelvis har partnerskapet yttrat sig i samband med revidering av Nationella Infrastrukturplanen 2022–2033 och kommer även att yttra sig under revideringen av den Norska infrastrukturplanen för 2024–2035. Partnerskapet närvarade även vid Järnvägsforum Norr i Luleå i april 2023, och har som ambition att närvara vid kommande Jernbaneforum för Mittnorge. Se mer information i partnerskapets Verksamhetsplan 2023, med utblick 2024, daterad 2023-03-24.

Region Jämtland Härjedalen arbetar, utöver påverkansarbetet inom Partnerskap Atlantbanan, på flera sätt för uppfyllelse av målet 4 timmar Östersund – Stockholm och därmed för förbättringar av Mittbanan och Norra Stambanan. Inom projekt Mittstråket kommer åtgärder genomföras som medför ökad kapacitet och hastighet längs delar av sträckan. Regionen för även dialog med Trafikverket avseende större åtgärder såsom bland annat ytterligare driftsplatser/mötesstationer längs Mittbanan och åtgärdande av räls mellan Bräcke och Östersund (nuvarande räls omöjliggör hastighetshöjningar). I närtid kommer dialogen med Trafikverket bland annat handla om behovet av ytterligare utredningar som kan möjliggöra inspel av nödvändiga åtgärder mot kommande Nationella plan.

Bedömningen som gjorts är att en bolagisering av Atlantbanan kommer kräva en årlig finansiering på ca 3 mnkr/år (baserat på budget för Norrbotniabanan AB och Ostkustbanan AB). Då oenighet kring prioriteringar av infrastrukturåtgärder råder bland berörda regioner görs bedömningen att det kan bli svårt att få övriga regioner att bidra med både finansiering och övriga resurser till ett bolag som ska arbeta för utveckling av Atlantbanan. Mot bakgrund av detta föreslås att motionen avslås.

Partnerskap Atlantbanan kommer under 2023 på nytt undersöka möjligheterna för en medlemsfinansiering av partnerskapet. Om detta genomförs finns möjlighet att, inom partnerskapet, på ett mer effektivt sätt arbeta med bland annat påverkansinsatser för utveckling av banan.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-05-30--31 § 116 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Conny Wahlström (MP) och Karin Thomasson (MP) har den 13 april 2023 lämnat in en motion till regionfullmäktige om att Regionen Jämtland Härjedalen ska köpa in ett exemplar av boken ”The Climate Book” av Greta Thunberg till var och en av ledamöterna i regionfullmäktige.

Miljöfrågorna är en stor utmaning för alla aktörer i samhället och många av frågorna har inte omedelbara lösningar utan kräver ett långsiktigt arbete med förbättringar. I Region Jämtland Härjedalen finns en långsiktig utvecklingsplan för miljö (RS/123/2019). Planen har ett 12-årsperspektiv och syftar till att beskriva prioriteringar för planperioden. Den långsiktiga utvecklingsplanen utgör ett viktigt underlag för vilka mål och aktiviteter som bör prioriteras in i regionplaner och andra långsiktiga styrdokument.

Det finns många sätt som förtroendevalda kan få till sig kunskap om klimatet och de pågående klimatförändringarna, där en specifik bok är ett sätt. Kunskapen kan också fås genom till exempel utbildning, uppföljning och dialog. På regionfullmäktiges möte i oktober 2023 kommer det att vara ett särskilt utbildningspass om miljöfrågor. Det ingår i det utbildningsprogram som togs fram inför den nya mandatperioden. Region Jämtland Härjedalens förtroendevalda får också årligen kunskap om miljö via särskilda uppföljningsrapporter och informationer. Resultatet av regionens interna miljöarbete redovisas årligen i regionens Miljöbokslut.

Mycket bra och aktuell information om klimat och klimatförändringar finns tillgänglig gratis. Några exempel är IPCC:s rapporter, vilka finns i förkortad version i form av ”Sammanfattning för beslutsfattare”, och klimatinformation på SMHI:s hemsida. SMHI har även en poddserie där klimatforskare och experter berättar om olika teman inom ämnet klimat.

För att fullgöra sitt uppdrag och få ersättning förväntas förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen delta vid planerade sammanträden samt vid kongresser, konferenser, informationsmöten, kursverksamhet och liknande som tagits beslut om. Den förtroendevalda har också rätt till så kallade egna dagar. De kan disponeras för fullgörandet av förtroendeuppdraget och dels för deltagande i partigruppsammanträden med fullmäktigegrupp. I detta ingår också inläsning av sammanträdeshandlingar och annat material. Hur den förtroendevalda fördelar den tiden och vad den väljer att fokusera på är mycket upp till den förtroendevalda själv utifrån de uppdrag hen har. Miljön och klimatet kan vara ett område att fördjupa sig på men inom Region Jämtland Härjedalens verksamheter finns också många andra aktuella utmaningar och prioriterade områden.

Det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen är just nu väldigt ansträngt och arbete pågår i styrelse och nämnder för att vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans. God ekonomisk hushållning ska råda i hela Regionkoncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt. Varje ny verksamhet, anställning, aktivitet eller dylikt ska noga övervägas. Det gäller även den politiska organisationen.

Sammantaget görs bedömningen att det i nuläget inte är aktuellt att köpa in just den föreslagna boken ”The Climate Book” till regionfullmäktiges ledamöter. Däremot finns möjlighet för förtroendevalda att inför utbildningspasset på fullmäktige i oktober framföra önskemål till presidiet om innehåll. Fullmäktiges presidium kommer inför utbildningen också säkerställa att de tips som framförs ovan tas med i utbildningspasset.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2023-06-20 § 123 och tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

1. Revisorerna: Fyllnadsval av revisor för perioden fram till och med 2026 års ansvarsprövning i stället för Tommy Jakobsson (SD) som avsagt sig uppdraget.

2. Hälso- och sjukvårdsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Ewa-Lena Sundström (SD) som avsagt sig uppdraget. 

3. Samordningsförbundet: Fyllnadsval av revisor för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Tommy Jakobsson (SD) som avsagt sig uppdraget. 

4. Patientnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Karina Mårell (KD) som avsagt sig uppdraget. 

5. Kammarrätten: Val av 4 nämndemän för perioden 2024-01-01 till 2027-12-31. 

6. Hovrätten: Val av 10 nämndemän för perioden 2024-01-01 till 2027-12-31.