Möte 2020-10-20

För att begränsa risken för smittspridning uppmanas allmänheten, media, revisorer och icke tjänstgörande ersättare att följa fullmäktiges sammanträde via webbsändningen. 
https://www.regionjh.se/politikdemokrati/politiskorganisation/sammantradenochmoteshandlingar/regionfullmaktigeswebbsandning.4.25b4d7ab1555006925cfcb2.html

Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att begränsa smittspridning ska följas.

Programmet gäller med reservation för ev ändringar.

Region Jämtland Härjedalen har ett webbaserat debatt- och voteringssystem. Alla ledamöter och tjänstgörande ersättare ska logga in i systemet för att markera sin närvaro och som tjänstgörande kunna delta i upprop och voteringar samt begära ordet och replik. Det betyder att alla behöver att ha tillgång till dator, läsplatta eller mobiltelefon under hela sammanträdestiden. Pinkod lämnas vid upprop.

Ledamotslänk till debatt- och voteringssystem 
https://secure.quickchannel.com/qc/create/meetingclient.asp?PRODUCER_ID=ability540

Sammanträdet öppnas och upprop genomförs när alla är inloggade.

Justering 28 oktober kl. 10.00

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Ella Wallberg (S) avsäger sig den 9 juni 2020 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.
   
   Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 3 juli 2020 att Christer Nordqvist (S) utses till ledamot i Ella Wallbergs ställe, samt att Kjell Grafström (S) utses till ersättare i Christer Nordqvists ställe.
    
2. Elin Lemon (C) avsäger sig den 17 juni 2020 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.
   
   Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 7 juli 2020 att Johannes Andersson (C) utses till ledamot i Elin Lemons ställe, samt att Stefan Hallgren (C) utses till ersättare i Johannes Anderssons ställe.
    
3. Niklas Rhodin (S) avsäger sig den 17 augusti uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.
   
   Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 9 september 2020 att Mari Olofsson (S) utses till ledamot i Niklas Rhodins ställe, samt att Erika Öhlin (S) utses till ersättare i Mari Olofssons ställe.
    
4. Tahar Khalfallah (S) avsäger sig den 10 september 2020 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.
   
   Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 2 oktober 2020 att Gudrun Olsson (S) utses till ledamot i Tahar Khalfallahs ställe, samt att Simon Teclehaimanot (S) utses till ersättare i Gudrun Olssons ställe.
    
5. Thomas Hägg (S) avsäger sig den 25 september 2020 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.
   
   Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 15 oktober 2020 att Roger Östlund (S) utses till ledamot i Thomas Häggs ställe, samt att Gunilla Larsson (S) utses till ersättare i Roger Östlunds ställe.

1. Medborgarförslag om förmånscyklar till anställda RS/239/2020) har tidigare fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020. Ärendet har blivit fördröjt och kommer därför att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 november 2020.

2. Medborgarförslag om reseersättning och egenavgift vid sjukresor (RS/274/2020) har tidigare fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020. Ärendet har blivit fördröjt och kommer därför att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 november 2020.

3. Motion från Elin Hoffner (V) om långvarig smärta (RS/623/2020), fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 februari 2021.

---------

4. Motion från Bengt Bergqvist (S) om att inrätta ett personalpolitiskt utskott (RS/689/2020), fördelas till fullmäktiges presidium och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 april 2021.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Patientnämnden

Revisorerna

• Granskning av tillgänglighet (HSN/323/2020
• Granskning av vårdskador (HSN/585/2020)
• Granskning av vårdskador (RS/400/2020)
• Förtydligande av svar på granskning av regionens rutiner och kontroll vid betalning av leverantörsfakturor (RS/839/2019)
• Förtydligande av svar på granskning av IT-stöd - införandet  av elektronisk utdelningsvy (RS/744/2019)

Region Jämtland Härjedalen revisorer har inkommit med en delårsrapport per augusti 2020. Revisorerna har under året granskat regionens verksamheter i regionstyrelsens och nämndernas sammanträdesprotokoll. Granskningar som hade påbörjats i slutet av föregående år har slutförts och rapporterats till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Granskningar under 2020 pågår enligt beslutad revisionsplan som dock har behövts revideras på grund av pågående pandemi. Några av de planerade vårdnära granskningarna har ersatts med granskningar av mer administrativ karaktär inom bland annat internkontroll, målstyrning, upphandling och bokslutsprocess.

Deltagande i utbildningar och konferenser har under året skett digitalt eller ställts in på grund av den pågående pandemin.

Under våren 2020 anställdes en certifierad revisor för att ersätta den person vid regionens revisionskontor som planerades att anställas av Östersunds kommun.

Utfallet för året följer i huvudsak föregående år förutom ökande personalkostnader på grund av nyanställning av certifierad kommunal revisor och försening med överflytt av sakkunnig till Östersunds kommun. Kostnader för utbildning och resor har minskat jämfört med budget på grund av reserestriktioner och utbildningar via digitala uppkopplingar beroende på pandemin.

Den ekonomiska prognosen för 2020 bedöms bli ca 100 tkr bättre än budgeterat.

Patientnämnden har inkommit med en delårsrapport per augusti 2020. Liksom samhället i stort så har även patientnämndens verksamhet präglats av den pågående Covid-19 pandemin och mångt och mycket har handlat om att anpassa arbetssätt utifrån situationen. Merparten av den utåtriktade verksamheten, utbildningar, konferenser och sammanträden har ställts in och medarbetarna på förvaltningen har arbetat hemifrån i stor utsträckning. Mycket fokus har lagts på att anpassa och ställa om verksamheten, såsom att utveckla och finna digitala och web-baserade lösningar. Bland annat har medarbetare vid patientnämnden utarbetat en web-baserad utbildnings-/informationsfilm om patientnämndens verksamhet.

Det har inkommit ett trettiotal ärenden som berör synpunkter på vården med kopplingar till Covid-19 och patientnämnden avser att särskilt följa upp dessa framöver.

Patientnämnden noterar att nytillsatta stödpersonsuppdrag har ökat under året, då tretton uppdrag tillsatts, i jämförelse med tre stycken under januari-augusti förra året. En trolig förklaring till ökningen är att stödpersonansvarig tjänsteperson vid förvaltningen inlett ett tätare samarbete med område psykiatri med syfte att säkerställa att de personer som har rätt till att få en stödperson informeras och tillfrågas om detta.

Patientnämnden redovisar ett överskott på 186 tkr varav 139 tkr är på personalkostnader och 48 tkr på övriga kostnader.

Nämndens överskott förklaras av att mars månads sammanträde ställdes in, samt att maj månads sammanträde genomfördes digitalt, vilket innebar minskade resekostnader.

Förvaltningens överskott på personalkostnader förklaras framförallt av partiella tjänstledigheter.

Patientnämnden prognostiserar ett nollresultat på helår.

En delårsrapport per augusti 2020 har upprättats för Region Jämtland Härjedalen. Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat efter augusti var positivt och uppgick till 228 miljoner kronor, vilket var 110 miljoner kronor bättre än budget och 278 miljoner kronor bättre jämfört med föregående år.

Helårsprognosen efter augusti har förbättrats kraftigt och beräknas uppgå till 190 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor bättre än budget. Nya skatteprognosen i augusti innebar en förbättring mot prognosen i april med 90 miljoner kronor. Under våren aviserades extra generella bidrag på totalt 142 miljoner kronor som blev utbetalade under sommaren. Utöver det har Region Jämtland Härjedalen tagit del av riktade statsbidrag som förbättrat prognosen för verksamhetens intäkter, samtidigt som intäktsbortfallet för verksamheten inte ser ut att bli lika kraftigt som prognostiserats tidigare. Dock är prognosen fortsatt mycket osäker.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med augusti 2020 var 12 miljoner kronor högre jämfört med samma period 2019, motsvarande en nettokostnadsökning på 0,4 procent. Verksamhetens intäkter ökade med 162 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 32 procent, främst på grund av ökade bidrag. Bruttokostnaderna har ackumulerat ökat med 174 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 5,2 procent. Kostnad för läkemedel och riks- och regionvård fortsätter att öka. Även verksamhetskostnader har ökat efter att Länstrafiken AB:s verksamhet har överlåtits och nu ingår under förvaltningsområde Regional utveckling.

2019 uppgick soliditeten till -34 procent och efter augusti i år var soliditet något bättre, 22 procent. En amortering på 73 miljoner kronor skett hittills under året på de lån som fram till 2020 har tagits via Kommuninvest på totalt 433 miljoner. Totala lånebeloppet är efter amorteringen 360 miljoner kronor. Likviditeten förbättrades med 209 miljoner kronor till och med augusti.

Av de 75 resultatmålen är 27 procent uppnådda, 51 procent är pågående aktiviteter i rätt riktning och 21 procent beräknas vara svåra att nå innan årets slut. 1 procent kan inte mätas förrän senare under året. Strategi för god vård hade efter augusti flest uppnådda mål. När det gäller Strategi för länets utveckling så har 23 procent uppnåtts. Inom Strategi för god vård har 39 procent av resultatmålen uppnåtts. Strategi för våra medarbetare hade 33 procent uppnådda resultatmål. Inom Strategi för ekonomi och verksamhetsresultat har 15 procent uppnåtts.

Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål efter augusti. Även om arbetet inom flera strategier har varit lyckade och nått positiva resultat.

Det har under våren 2020 framkommit behov av att justera nu gällande aktieägaravtal och ägardirektiv för Torsta AB. Detta delvis utifrån den ägarförändring som skett där Region Jämtland Härjedalen övertagit aktier från Träutveckling i Jämtland AB (beslutat av regionfullmäktige maj 2020, § 29), men även innehållsmässigt då nuvarande och direktiv inte justerats sedan tecknandet 2013.

I avtalet har en mening lagts till som handlar om vem som tar initiativ till parternas medverkan i marknadsföring. När det gäller resultatgrad stod det tidigare att ”målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på 3-5 % av omsättning”. I den nu formulerade meningen står det ”målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på minst 3 % av omsättning”. Vidare har text rörande omställningskostnader plockats bort med anledning av att texten och dess innehåll inte är gällande längre.

Direktivets justeringar är bland annat att texten rörande resultatgrad och soliditet har justerats.

Tidigare var texten enligt följande -
”drivas affärsmässigt med målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på minst 3 - 5 % och ha en soliditet på minst 5 - 15 % beräknat på justerat eget kapital (EK + 78 % av obeskattade reserver).”

I den nya är skrivningen enligt följande –
”drivas affärsmässigt med målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på minst 3 % och ha en soliditet på minst 15 % beräknat på justerat eget kapital (EK + 78 % av obeskattade reserver).”

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-09-29--30 § 161 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Peak Region AB ägs av Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län Zenit (55 % av bolagets aktier), Region Jämtland Härjedalen (7,5 %), Samling Näringsliv Ekonomisk förening (30 %) samt Östersund, Krokom och Åre kommuner (2,5 % vardera). Peak Region AB:s affärsidé är att driva innovationskraften i Jämtland Härjedalen för utveckling av ett attraktivt och hållbart näringsliv. Bolaget ska som neutral aktör bygga en framgångsskapande kultur samt främja värdeskapande samarbeten och möten för de regionala aktörerna i innovationsekosystemet.

För att tydliggöra hur verksamheten ska bedrivas har ägarna under 2020 genomfört en översyn av nuvarande ägardirektiv, vilket resulterat i en revidering av direktivet.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-09-29--30 § 162 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionens revisorer har vid ett flertal tillfällen till fullmäktiges presidium lyft frågan om att införa en visselblåsarfunktion inom regionen. Presidiet gav därför sekretariatet i uppdrag att beskriva vad en sådan funktion innebär och vilket behov det skulle fylla, inklusive en omvärldsbevakning.

Syftet med en visselblåsarfunktion skulle vara att säkerställa att eventuella oegentligheter kommer till Region Jämtland Härjedalens kännedom om den normala linjevägen av någon anledning inte är möjlig. Funktionen är i första hand avsedd för allvarliga missförhållanden och misstänkta oegentligheter som handlar om överträdelse av lagar och riktlinjer. Funktionen bör kunna användas av både medborgare och medarbetare.

En visselblåsare är en person som slår larm om oegentligheter, ofta på sin egen arbetsplats, främst till massmedia eller kontrollorgan vid upptäckt av oegentligheter hos till exempel myndighet och företag.

Visselblåsare har exempelvis avslöjat korruption, vapensmuggling, staters avlyssning och åsiktsregistrering av den egna befolkningen, militärers mord på civila, miljöbrott och brister i omvårdnad och patientsäkerhet. Visselblåsare har ofta drabbats av kännbara konsekvenser genom att åtalas för exempelvis spionage, förtal eller – om beskyllningen är riktad mot den egna arbetsgivaren – att bli avskedad eller omplacerad.

Begreppet kommer från att engelska poliser, för att påkalla kollegors och allmänhetens uppmärksamhet om pågående brott, en gång i tiden använde sig av visselpipor.

Den 1 januari 2017 trädde en ny svensk lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (Visselblåsarlagen) i kraft. Lagen innebär att varje företag eller organisation skall ha ett system eller en process för egna arbetstagare samt inhyrda konsulter att rapportera in missförhållanden och oegentligheter. Arbetstagaren ska som huvudregel först slå larm internt, innan han eller hon larmar externt.

Ett förslag till EU-direktiv för visselblåsare är antaget av parlamentet och kommer att implementeras under 2021. Syftet med direktivet är att skydda visselblåsare i EU som rapporterar om oegentligheter på arbetsplatsen och att uppmuntra fler människor att rapportera. Direktivet rör områden såsom offentlig upphandling, finansiella tjänster, penningtvätt, produkt- och transportsäkerhet, folkhälsa samt konsument- eller dataskydd. Alla organisationer med 50 medarbetare eller fler berörs av det nya visselblåsardirektivet.

Regeringen tillsatte en utredning med uppdrag att bedöma och lämna förslag till hur Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (visselblåsardirektivet) bör genomföras i svensk rätt. Utredningen har i juni 2020 lämnat ett betänkande; Ökad trygghet för visselblåsare (SOU 2020:38). Där lämnas bl a förslag på att arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbetstagare ska vara skyldiga att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.

Inom Region Jämtland Härjedalen hanteras avvikelser och annan uppföljning av verksamheten genom ledningssystemet som bland annat innefattar intern kontroll, internrevision, avvikelsesystem, ledningens genomgång, revisionsgranskningar och genom den ordinarie kommunikationen mellan arbetstagare och chefer.

I utredningen föreslås att en visselblåsarfunktion inrättas i Region Jämtland Härjedalen från och med 1 januari 2021 och att regionstyrelsen får i uppdrag att upprätta regler för detta.

• Visselblåsarfunktionen föreslås syfta till att förebygga och upptäcka korruption, oegentligheter och allvarliga missförhållanden. Funktionen ska inte hantera trakasserier, diskriminering och tjänsteförseelser eftersom regionen har andra rutiner för att åtgärda dessa problem. Om anmälningar kring detta kommer in till visselblåsarfunktionen ska de trots detta ändå utredas och överföras till ordinarie hantering.

• Visselblåsarfunktionen ska vara öppen för alla, dvs anställda, kunder, medborgare, mfl.
• Regionstyrelsen bör få i uppdrag att upprätta regler för funktionen. Styrelsen bör också se över berörda regler och rutiner så att det tydligt framgår vilka rapporteringskanaler som finns och vad var och en av kanalerna ska användas till.

Visselblåsarfunktionen föreslås vara en intern funktion med regionjuristerna som utövare. Volymen visselblåsarärenden bedöms inte bli så betungande för funktionen varför uppdraget ryms inom nuvarande tjänster. Det kommer behövas tekniska lösningar för hur ärenden ska tas emot. Den kostnaden föreslås hanteras inom de utvecklingsuppdrag som Regionstaben har och finansieras genom prioriteringar inom Regionstabens ekonomiska ramar.

Förslaget är redovisat för regionkommittén 22 september 2020.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Följande interpellation blev bordlagd vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2020

• Interpellation från Anton Hammar (S) om kompensation till privata vårdgivare 2016 och 2017-2019 (RS/483/2020).

1. Interpellation från Elin Hoffner (V) om personalsituationen i Region Jämtland Härjedalen (RS/536/2020)

2. Interpellation från Ronny Karlsson (SD) om de blågrönas artikel angående landstingsbostäder (RS/659/2020)

3. Interpellation från Martine Eng (S) om privatisering av hälsocentraler (RS/674/2020)

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet, dvs senast fredag 16 oktober, och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet.

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Revisorerna redogör i sin budgetframställan för behovet av revisionsinsatser under 2021. Revisorerna och lekmannarevisorerna är fullmäktiges instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs under regionstyrelsen, nämnder, fullmäktigeberedningar och företag. I årets preliminära revisionsplan beskrivs bland annat planerade riskområden som ska analyseras år 2021. Pågående Corona-pandemi kan innebära att riskbilden och förutsättningar för att utföra planerade granskningar ändras. Bedömningen är att behovet av revisionsinsatser under 2021 ökar då Länstrafikbolaget avvecklas och flyttar in i regionala utvecklingsförvaltningen, samt att avsaknad av uppräkning av budgetram har gett en ansträngd ekonomisk situation. Det begärda anslaget uppgår till 5 900 000 kr för år 2021 utifrån de förutsättningar som är kända i dagsläget och framställan ligger, enligt revisorerna, i nivå med revisionsanslag hos andra norrlandsregioner.

I oktober 2017 beslutade fullmäktige om en sänkning av revisionens budget i nivå med jämförbara regioner och att reduceringen skulle ske under två år. På regionfullmäktiges sammanträde den 20 november 2018 yrkade Liberalerna att anslaget till revisionsverksamheten 2019 skulle fastställas till 5 miljoner kronor i enlighet med revisionens budgetframställan. Efter votering fastställdes anslaget till ovan angivna belopp. Budgetramen 2020 var oförändrad på 5 miljoner kronor till följd av det ekonomiska läget samt tidigare beslut om resultatförbättrande åtgärder.

Det ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen är fortsatt mycket allvarligt. Flera år med stora minusresultat och ett ackumulerat underskott på 1,3 miljarder gör att det behövs kraftfulla åtgärder för att vända den ekonomiska utvecklingen. God ekonomisk hushållning är avgörande och prioriterat. Corona-pandemin har inneburit att det råder stor osäkerhet i skatteunderlagsprognosen inför kommande planperiod. Om något nytt bedöms nödvändig måste detta finansieras genom att omprioritera, det vill säga prioritera inom eller mellan verksamheter. Årsprognos 2020 är att revisorerna kommer att hålla sig inom befintlig budgetram.

Utifrån det ekonomiska läget samt osäkerheter i skatteunderlagsprognosen inför kommande planperiod föreslås ingen utökning av budgetramen för revisionsverksamheten förutom uppräkning med LPIK exkl. läkemedel 1,9% (Ekonominytt 07/2020). Anslaget för revisionsverksamheten bör således fastställas till totalt 5 095 000 kr.

Patientnämnden i Region Jämtland Härjedalen har lämnat en preliminär budgetframställan för patientnämndens verksamhet för år 2021. Slutlig framställan fastställs vid nämndens sammanträde den 19 november.

Patientnämnden i Jämtlands län bedriver en lagstadgad verksamhet utifrån lag om patientnämndsverksamhet och det reglemente som fastställts av regionfullmäktige. En av patientnämndens huvuduppgifter är att stödja och hjälpa enskilda patienter och närstående när det uppstått problem i vården. Patientnämnden ska tillvarata synpunkter från patienter och anhöriga och med dessa som grund bidra till en hög patientsäkerhet och kvalitetsutveckling i vården. Detta uppnås genom att arbeta rådgivande och med ett opartiskt förhållningssätt samt genom att informera om verksamheten till allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda, genom att återrapportera patientärenden till vården, samt genom formella och informella kontakter med vården.

Liksom i samhället i stort så har även patientnämndens verksamhet präglats av den pågående Covid-19 pandemin. Stort fokus har lags på att anpassa och ställa om verksamheten, såsom att utveckla och finna ytterligare digitala och web-baserade lösningar.

Under de senaste åren har ingen uppräkning av Patientnämndens budget skett. Tack vare strikt återhållsamhet avseende exempelvis tjänsteresor, inköp samt utbildningar för nämndens ledamöter, förvaltningens tjänstepersoner och stödpersoner, så har budgeten hållits i balans. Däremot så ser de att lönerörelsen, två relativt nya medarbetare som är i behov av utbildning, ökade kostnader för sociala avgifter för stödpersoner samt ersättning till icke tjänstgörande ersättare i Patientnämnden, innebär ökade kostnader för nämnden. Dessa ofrånkomliga kostnadsökningar i en liten verksamhet med liten budget börjar bli svår att kompensera med ekonomiska åtstramningar utan att det påverkar verksamhetens kvalitet och utåtriktade verksamhet.

För år 2021 ansöker Patientnämnden om en budget motsvarande 2020 års nivå (3,170 Mkr), med en uppräkning för lönerörelsen.

I förslag till Regionplan och budget 2021-2023 räknas budgetramar upp med LPIK exkl. läkemedel varför denna uppräkning även föreslås till Patientnämndens budgetram.

Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan och budget som innehåller övergripande mål och ekonomiska ramar för de kommande tre åren. Ett förslag till regionplan och budet 2021-2023 har upprättats. Planen omfattar fyra strategier med prioriterade insatsområden samt drift- och investeringsbudget och resultat-, balans- och finansieringsbudget för de närmsta tre åren. I bilagor återfinns en beskrivning av Region Jämtland Härjedalens vision och värdegrund, styrdokument och ekonomiska planeringsförutsättningar.

Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Den visar den politiska viljeinriktningen för de kommande tre åren. Den ekonomiska styrningen sker genom att fullmäktige i budget anvisar resurser till regionstyrelsen och nämnderna för verksamhet och investeringar utifrån de uppsatta prioriteringarna. Regionstyrelsen och nämnderna ska genom årliga verksamhetsplaner se till att nödvändiga prioriteringar görs i verksamheten så att regionfullmäktiges mål uppfylls och givna ekonomiska ramar hålls.

Förslaget till regionplan och budget 2021-2023 innehåller 16 prioriterade insatsområden inom fyra strategier - Strategi för länets utveckling, Strategi för vård, Strategi för våra medarbetare och Strategi för ekonomi. Coronapandemin har under 2020 haft stor inverkan på all verksamhet och i kombination med ett fortsatt svårt ekonomiskt läge är utmaningarna många inför kommande planperiod.

Strategierna syftar bland annat till att Region Jämtland Härjedalen ska vara en öppen region, en region med mångfald och en positiv hållbar utveckling. Regionen ska leda, samordna och koordinera utvecklingsprocesser i länet. För hälso- och sjukvården är god och nära vård i hela Jämtland Härjedalen med hög tillgänglighet och modern sjukvård viktiga delar de närmaste tre åren. En hälsofrämjande arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter och försörjningen av rätt kompetens är betydelsefulla mål inom strategi för medarbetare.

Det svåra ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen gör att det behövs kraftfulla åtgärder för att vända den ekonomiska utvecklingen. God ekonomisk hushållning är avgörande och ska genomsyra övriga strategier inom samtliga områden. Varje ny anställning, återanställning, verksamhet, aktivitet eller liknande ska noga övervägas. Om något nytt bedöms nödvändigt måste det finansieras antingen via ökade externa intäkter eller genom att prioritera om inom eller mellan verksamheter. Fokus är att minska kostnaderna och återställa det balanserade underskottet och stärka soliditeten.

Enligt de planeringsförutsättningar som finns för planperioden krävs resultatförbättrande åtgärder motsvarande 90 mkr år 2021, 40 mkr år 2022 och 90 mkr år 2023 för att uppnå årets resultat enligt plan. Ett återställande av tidigare års underskott förutsätter att en ekonomi i balans uppnås. För att uppfylla befintliga lagkrav på att återställa underskottet görs en nedskrivning av underskottet till nivå med det negativa egna kapitalet per 2020-12-31 samt en plan för hur resterande belopp ska regleras under den tid som lagen föreskriver.

Skatteintäkterna är beroende av skatteunderlagets storlek, som i sin tur beror på samhällsekonomi, arbetsmarknadsstruktur och demografi. Regionfullmäktige bestämmer skatteintäkternas storlek genom beslut om skattesats. Skatteberäkningen år 2021-2023 bygger på en utdebitering på 11,70 kr, kostnaderna har räknats upp årligen med LPIK exklusive läkemedel (1,9% för 2021) förutom de planerade resultatförbättrande åtgärderna (90 mkr för 2021). Verksamhetens intäkter och kostnader ökar mellan år 2020 och 2021 på grund av att Länstrafiken, enligt beslut RF 2019-11-23 §132 tillhör förvaltning från och med 2020-07-01. Detta medförde ingen revidering av budget 2020 men däremot en helårseffekt i budget 2021 och framåt varav den till synes stora ökningen.

De ekonomiska ramarna för nämnderna är från 2021 uppdelade på verksamhet och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium. Avsnittet om budgetramar omfattar också vilka omdisponeringar som skett mellan nämnderna för planperioden samt vilka omdisponeringar som gjorts och fördelningen av riktade statsbidrag.

Måluppfyllelse för fullmäktiges strategier summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. I Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsarbete ska alltid perspektiven jämställdhet- och jämlikhet, barnens rättigheter, miljö och ekonomi särskilt beaktas. I regionplan och budget görs det genom att varje strategi har en koppling till något eller några av perspektiven.

Region Jämtland Härjedalen är sedan 2015 medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening.
För medlemskap i Föreningen krävs att en medlem bidrar med en kapitalinsats genom en obligatorisk medlemsinsats. Tidigare fanns det två nivåer på denna kapitalinsats som medlemmarna kunde välja mellan. Det har därutöver varit möjligt att delta med en tilläggsinsats.

Vid Kommuninvests föreningsstämma 2020 beslutades om en ändring av stadgarna så att en enda nivå på kapitalinsatsen i form av obligatorisk medlemsinsats ska gälla för samtliga medlemmar. Den nya nivån uppgår till 260 kronor per invånare för regioner, vilket samtliga medlemmar ska ha uppnått vid utgången av 2024. Den nya nivån har kopplats till en årlig trappa, där kravet ökar successivt under de kommande fyra åren enligt följande:
 

Region Jämtland Härjedalens har för närvarande 136 kr/invånare i insatskapital hos Kommuninvest ekonomisk förening.

Finansiering av den ökade kapitalinsatsen föreslås inarbetas i respektive års regionplan.

Regionfullmäktige fastställde den 16-17 juni 2015, § 91, regler för investeringar. Reglerna har sedan dess reviderats och den senaste versionen fastställdes av regionfullmäktige 11-12 februari 2020, § 17.

En ny översyn har nu genomförts för att tydliggöra nämndernas inflytande i processen. Regionstyrelsen ansvarar för hela regionens investeringar och bör göra en samlad bedömning och fatta beslut utifrån förslag från respektive ansvarig nämnd. Det ska gälla för både ny- och reinvesteringar samt vid behov av omdisponeringar av redan fastställda investeringsobjekt. Även vid eventuell ombudgetering till kommande budgetår ska beslut tas utifrån nämndernas förslag.

Även beslut om operationell och finansiell leasing har tydliggjorts.

I samband med att regler för investeringar revideras bör även följande punkter läggas till/ändras i regionstyrelsens reglemente under rubriken
3 Delegering från fullmäktige
3.1 Ekonomi
Besluta i ärenden som rör
- fastställande av investeringsbudgeten på objektsnivå, inklusive pott för akuta investeringar (NY)
- omdisponering mellan objekt inom investeringsbudgetens totalram (finns redan)
- användning av pott till regionstyrelsens förfogande och pott för akuta investeringar i investeringsbudget,
- ombudgetering av investeringsutrymme till kommande budgetår (NY)
- operationella leasingavtal (NY)

I hälso- och sjukvårdsnämndens och regionala utvecklingsnämndens reglementen bör följande punkt läggas till under rubriken 3 Delegering från fullmäktige
- operationella leasingavtal (NY)

Reglerna kommer senare att kompletteras med tillämpningsanvisningar som ska beskriva det interna arbetet med investeringar.

Den 9-10 februari 2016 fattade regionfullmäktige beslut om mer enhetliga patientavgifter (RS/200/2015). I samband med framtagandet av den nya avgiftshandboken föll några uppgifter ur regelverket, till exempel avgiftsfria antipsykotiska injektioner. Trots att avgiften inte funnits i det nya regelverket har praxis bland hälsocentralerna och inom psykiatrins öppenvård varit att ge dessa injektioner avgiftsfritt. Det finns därför ett behov av förtydligande i Avgiftshandboken avseende denna sorts vård där det idag inte tydligt framgår för patient eller personal.

Förslaget är att antipsykotiska injektioner även fortsättningsvis skall vara avgiftsfria. Detta eftersom det gamla regelverket avseende avgiftsfrihet fortfarande är praxis inom hälso- och sjukvården samt att man befarar att patienterna inte skulle närvara om det tas ut en avgift för detta. Konsekvenserna av att patienten inte får antipsykotiska injektioner kan naturligtvis bli ödesdigra för både patienten, närstående och för samhället.

Exempelvis gjordes 2017-05-11 en första justering av Regionfullmäktige där bland annat antabusdelning och dosettdelning beslutades vara avgiftsfri behandling inom öppen hälso- och sjukvård utifrån att det tidigare varit praxis i Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-09-29--30 § 159 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Regionfullmäktige beslutade 2020-06-17 § 68 att:
1. Serologisk testning avseende covid -19 ska vara avgiftsfri för hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom omsorg, brukare i särskilt boende och hemtjänst enligt överenskommelse mellan regeringen och SKR.
2. Serologisk testning avseende covid-19 erbjuds övrig befolkning mot erläggande av en egenavgift av 200 kronor. Avgiften ingår inte i högkostnadsskyddet.

Det beslutet byggde på nedanstående fakta:
Regeringen och SKR har förhandlat fram en överenskommelse för att säkerställa tydlighet kring finansiering och ansvarsfördelning avseende testning för covid-19. Överenskommelsen gäller huvudsakligen testning avseende pågående sjukdom med PCR-analys men avser också serologisk testning som detekterar antikroppar som tecken på genomgången sjukdom. Bred serologisk testningen nyttjas för att kartlägga smittspridningen i landet och därmed utgöra kunskapsgrund för beslut avseende åtgärder för att hantera utbrottet. Serologisk testning kan också nyttjas i särskilt känsliga verksamheter för testning av personal och brukare, till exempel inom äldreomsorgen. Sådan testning ska därför vara avgiftsfri för hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom omsorg, brukare i särskilt boende och hemtjänst. Överenskommelsen stipulerar vidare att serologisk testning erbjuds övrig befolkning mot erläggande av en egenavgift. Skrivningen avseende egenavgift innebär att serologisk provtagning av enskilda inte är att betrakta som en åtgärd som ingår i det ordinarie sjukvårdsuppdraget och normalt inte är att betrakta som kvalificerad hälso- och sjukvård. Avgiften ingår mot bakgrund av detta därför inte i högkostnadsskyddet. I enlighet med överenskommelsen kommer staten att ersätta regionerna för serologisk provtagning med 750kr/taget prov oavsett om provet genererat erläggande av egenavgift eller inte. SKR har i en rekommendation föreslagit regionerna att införa en gemensam egenavgift motsvarande 200 kronor för serologisk testning avseende covid-19.

Idag 2020-10-12 konstateras att Region Stockholm valt att ha avgiftsfri antikroppstestning och Region Jämtland Härjedalen önskar att en så hög andel som möjligt av befolkningen ska göra antikroppstestning. Därför föreslås att serologisk testning avseende Covid -19 blir avgiftsfri för alla. Det finns god marginal i kostnadstäckning för provtagningen genom den statliga ersättningen.

Regionfullmäktige beslutade 2020-05-26 § 30 att införa avgiftsfri pneumokockvaccination och influensavaccination för riskgrupper (angivna av Folkhälsomyndigheten, FHM) från och med 1 maj 2020 i Region Jämtland Härjedalen.

Folkhälsomyndigheten har rekommenderat att vaccinera följande riskgrupper mot säsongsinfluensa:
- personer över 65 års ålder
- gravida efter graviditetsvecka 16
- vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
- kronisk hjärtsjukdom
- kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
- andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
- kronisk lever- eller njursvikt
- diabetes mellitus
- tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling

Riskgrupper som Folkhälsomyndigheten rekommenderar ska vaccineras mot pneumokocker utgörs av samma grupper som ovan med undantag för gravida och för barn som redan är vaccinerade enligt det allmänna vaccinationsprogrammet.

Folkhälsomyndigheten publicerade 2020-09-02 ”Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper” där FHM även rekommenderar följande grupper (nedan) att vaccineras mot säsongsinfluensa:
- Hushållskontakter samt sjukvårdspersonal som arbetar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
- All annan personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa.

Folkhälsomyndigheten säger att det är de sjukdomsrelaterade grupperna i punktlistan i dokumentet som är faktiska riskgrupper och resten räknas som rekommenderade att ge influensavaccin till. Sådana rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar om implementeringen av rekommendationerna i sina respektive regioner och om eventuella kostnader för patienterna.

Vård- och omsorgspersonal har en ökad risk för att bli utsatt för smitta och därmed insjukna i influensa. En minskad influensaförekomst bland vård- och omsorgspersonalen innebär en minskad smittrisk för alla personer som personalen tar hand om och en lägre sjukfrånvaro bland personalen. Utifrån detta ligger det i arbetsgivarens intresse och ansvar att tillgodose behovet av vaccination mot säsongsinfluensa hos sin egen personal. Detta gäller för såväl regioner, kommuner som privata vård- och omsorgsföretag samt assistansbolag.

Region Jämtland Härjedalen har de senaste åren utifrån arbetsgivarrollen gett influensavaccination till regionanställd personal avgiftsfritt.

I dialog med Sveriges kommuner och regioner, SKR, meddelas att de kommuner och regioner som SKR har haft kontakt med rapporterar att det är kommunerna själva som finansierar vaccination mot säsongsinfluensa av den egna vård- och omsorgspersonalen.

Regionen föreslås ta ansvar för att vaccinera hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Detta utifrån att personer med tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar inte får tillräckligt skydd av själva säsongsinfluensavaccinet. För att minska risken för att personer med kraftigt nedsatt immunförsvar smittas av influensa rekommenderas att hushållskontakter till dessa personer erbjuds avgiftsfritt av Region Jämtland Härjedalen.

Prioritering vid vaccinbrist
Om en prioritering mellan riskgrupperna behövs på grund av brist på vaccin, rekommenderar Folkhälsomyndigheten följande prioriteringsordning:
1. Medicinska riskgrupper, det vill säga gravida efter graviditetsvecka 16 samt därutöver vuxna och barn från 6 månader med de sjukdomar eller tillstånd som bedöms öka risken för allvarlig influensasjukdom enligt listan ovan
2. Personer 65 år och äldre som inte ingår i de medicinska riskgrupperna
3. Hushållskontakter samt sjukvårdspersonal som arbetar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar
4. All annan personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensasjukdom.

Dessa är generella riktlinjer och individuella bedömningar behövs.

Region Jämtland Härjedalen anser att i övrigt är det ett arbetsgivaransvar för kommuner som privata vård- och omsorgsföretag samt assistansbolag att avgöra om influensavaccination ska erbjudas avgiftsfritt.

Region Jämtland Härjedalen har de senaste åren utifrån arbetsgivarrollen gett influensavaccination till regionanställd personal avgiftsfritt.

Enligt 6 kap. 24 § KL ska fullmäktige besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.

I april 2017, § 53 införde Region Jämtland Härjedalen möjlighet för ledamöter i fullmäktiges presidium, regionstyrelsen, nämnderna och utskotten att delta på distans vid respektive sammanträde (RS/2350/2016). Samtidigt fastställde regionfullmäktige Regler för deltagande i sammanträden på distans i politiska organ. Av reglerna framgår förutsättningarna för deltagande på distans och ordförandens och ledamöternas ansvar vid deltagande på distans.

I maj 2020, § 28 beslutade regionfullmäktige att även fullmäktige får sammanträda med ledamöter närvarande på distans om presidiet anser att särskilda skäl föreligger.

Med anledning av den pågående coronapademin och de restriktioner som finns på nationell nivå för att minska risken för smittspridning finns behov av att även ge ledamöterna i krisledningsnämnden, patientnämnden och regionens revisorer samma möjlighet att delta i sammanträde på distans.

Marie Svensson (V) har inkommit med en motion om införande av kultur på recept. Motionären lägger fram att kultur på recept i andra regioner har använts som ett behandlingsalternativ tillsammans med andra åtgärder och riktar sig främst till personer med lätta och medelsvåra depressioner, stress och ångest samt generaliserad smärta som ofta har lett till långtidssjukskrivning.

I motionen föreslås följande:
- Att införa kultur på recept i Region Jämtland Härjedalen
- Att legitimerade vårdgivare som exempelvis läkare, psykologer och distriktssköterskor ges möjlighet att skriva ut kulturell verksamhet på recept på liknande sätt som fysisk aktivitet skrivs ut på recept.
- Att Region Jämtland Härjedalen undersöker möjligheten att utveckla en behandlingsform med kulturell verksamhet som behandling.

Regionfullmäktige beslutade i februari 2020, §4, att motionen skulle fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och samberedas med regionala utvecklingsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 14 maj, § 47, och presenterade då ett förslag till svar på motionen som i korthet säger att de ser positivt på motionens intentioner och har för avsikt att föreslå fullmäktige att motionen bifalls i det avseende att regiondirektören får i uppdrag att utreda hur kultur på recept skulle kunna införas i Region Jämtland Härjedalen.

Då kulturen ligger inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att överlämna förslaget till regionala utvecklingsnämnden för inhämtande av synpunkter innan förslaget lämnas till regionfullmäktige för beslut.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i juni 2020 §84 att svaret på motionen omformuleras till att motionen bifalls.
----
Vid regionstyrelsens beredning av ärendet framkommer behov av att tydliggöra finansieringen för att införa kultur på recept. I samband med nämndens utredning om implementering bör även kostnader och finansiering tydliggöras. Regionstyrelsen föreslår 2020-09-29--30 § 163 därför ett tillägg i punkt 2
2. Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att utreda hur kultur på recept ska
 implementeras och finansieras i Region Jämtland Härjedalen.

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om rutiner och register för Sepsis. Motionären yrkar på att ett arbete med ökad kunskap kring sepsis inleds och att rutiner och register för sepsis upprättas.

Sammanfattningsvis fungerar vården vid sepsis väl i Region Jämtland Härjedalen men det finns hela tiden en förbättringspotential. Det har skett stora förbättringar i Region Jämtland Härjedalen under senare år vad avser tidig diagnos, omhändertagande och behandling vid sepsis.

Vidare har Region Jämtland Härjedalen en förhållandevis god inrapportering till nationella hälsodata- och kvalitetsregister. Det finns dock en tydlig förbättringspotential vilket gäller samtliga regioner.

Vårdförlopp Sepsis del 1 väntas vara klart för godkännande av SKS i slutet av 2020. Detta vårdförlopp kommer att ställa stora krav på registrering av ett stort antal mätpunkter utöver förbättrad registrering i befintliga register. Alla de vårdförlopp som kommer att införas de närmaste åren kommer att ställa mycket höga krav på en förbättrad hantering av in- och utdata och en förbättrad analysförmåga hos regionerna. Efter beslut om Vårdförlopp sepsis del 1 på SKS i slutet av år 2020 kommer nämnda vårdförlopp lyftas för beslut om implementering i Hälso- och Sjukvårdsledningen i Region Jämtland Härjedalen.

I avvaktan på innehållet i Vårdförlopp Sepsis del 1 kommer det inte att planeras för några lokala register för sepsis.

Det bästa sättet för att få bra inrapportering till hälsodata- och kvalitetsregister är utbildning i kodning och att resultaten hela tiden efterfrågas av verksamheterna, av chefer och av politiker.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-09-29--30 § 164 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Elin Hoffner har lämnat in en motion för vänsterpartiets regiongrupp gällande område habilitering. Vänsterpartiet yrkar
- att Region Jämtland Härjedalen utreder vilka tjänster som ingår inom område habilitering i den skatteväxling med länets kommuner som är gjord och om kommunerna uppfyller sin del i avtalet.
- att se över om förändringar och om nya avtal behöver göras.
- att regionen behöver se över habiliteringens hela område för att identifiera vad vi behöver stärka och åtgärda för att erbjuda en jämlik vård över hela landet.

Problemen med oklar ansvarsgräns mellan regionen och kommunerna när det gäller habilitering har länge varit en källa till många diskussioner både i patientnära verksamheter och i tjänstemannaforum där samverkan hanteras. Det ledde till att en enkät skickades ut till berörd personal inom kommunerna nov-dec 2019 och samma enkät skickades ut till berörd personal inom regionen jan-febr 2020. Enkäterna har analyserats i var sin rapport under våren 2020. Frågorna gällde huvudmannaskap, och ansvarsfrågor. Kommunernas svar vittnar om att det behövs förtydligande av ansvar, behov av kompetensutveckling för kommunernas personal, förtydligande av begrepp såsom rehabilitering, habilitering, bashabilitering och förtydligande kring rättigheter till hjälpmedel samt behov av att kommunerna gör lika sinsemellan.

Region Jämtland Härjedalens personal uttrycker i svaren behov av tydliggörande av uppdrag inom regionen och ansvarsgränsen mot kommunerna. Det behövs två riktningar i åtgärder, dels internt dels tillsammans med kommunerna. Enkätrapporterna diskuterades i maj i samverkansorganet Fredagsgruppen (tjänstemannagrupp). Beslut fattades om en arbetsgrupp som fram till september ska ta fram förslag om vad som behöver göras. Enkätrapporterna presenterades också för samverkansorganet SVOM (politisk grupp) som godkände given information och ser fram mot redovisning av Fredagsgruppens fortsatta arbete.

De yrkanden som Vänsterpartiet framför dels om utredning kring skatteväxlingen och översyn av förändringar och avtal ingår i det arbete som den utsedda arbetsgruppen ska hantera.
Det sista yrkandet om att se över hela habiliteringens hela område för att identifiera vad vi behöver stärka och åtgärda för att erbjuda en jämlik vård över hela landet är för tidigt att göra av två skäl.

Dels måste diskussionerna om ansvarsfördelning utifrån skatteväxlingen klargöras innan man kan avgöra regionens ansvar över hela habiliteringsområdet.

Dels är jämlik vård i hela landet grunduppgiften för de nationella programområdena inom kunskapsstyrningen där ett av programområdena har just Habilitering, rehabilitering och försäkringsmedicin som sitt sakområde. Det är viktigt att vänta in vilka rekommendationer och riktlinjer som kommer därifrån när regionen arbetar med sina verksamheters utveckling.

Se också motion HSN/455/2020 som svarar på hantering av ålderindelning inom Habiliteringsområdet.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-09-29--30 § 165 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Elin Hoffner har lämnat in en motion för vänsterpartiets regiongrupp gällande område habilitering. Vänsterpartiet yrkar:
- Att område habilitering tar bort åldersindelning mellan barn och vuxna och där alla patienter har samma möjligheter som man idag har på område barnhabilitering.

Barn- och ungdomshabiliteringen har idag uppdraget att ge habilitering samt LSS insatsen råd och stöd till barn och ungdomar till och med 20 år. Från och med 21 år ansvarar kommunerna för insatsen LSS råd och stöd och även sedan början av 1990 talet för habiliteringsinsatser för vuxna.

Det kommunala ansvaret för habiliteringsinsatser för vuxna reglerades genom en skatteväxling mellan dåvarande landstinget och kommunerna i länet. Från början innefattades kommunernas ansvar även barn och ungdomshabilitering, det vill säga kommunen hade ansvar för LSS råd och stöd samt habiliteringsinsatser för alla åldrar. 1999 återgick ansvaret och skatteväxlingen för barn och ungdomshabiliteringen till dåvarande landstinget efter en rättslig dom. Under början av 2000-talet byggde Landstinget ut sin specialiserade vuxenhabilitering som ett komplement till den kommunala habiliteringen. Regionens vuxenhabilitering kan ge tidsbegränsad behandling och utredning som ett komplement till den kommunala habiliteringen på hemmaplan.

En olycklig faktor i sammanhanget är att det är otydligt reglerat kring exakt vilket ansvar som skatteväxlades till kommunerna avseende habilitering för vuxna. Kommunernas organisation för att klara uppdraget för vuxenhabilitering och råd och stöd enligt LSS, har hela tiden skilt sig åt markant mellan länets kommuner. Tidigare hade de största kommunerna, Krokom och Östersund utbyggda habiliteringsteam. Teamarbete är basen i en habilitering som syftar till att samla insatser från flera professioner i ett team knutet runt patienten med funktionsnedsättningar som medför flera olika behov. Sedan ett par år har varken Krokom eller Östersund sådana habiliteringsteam.

En enkät skickades ut till berörd personal inom kommunerna nov-dec 2019 och samma enkät skickades ut till berörd personal inom regionen jan-febr 2020. Enkäterna har analyserats i var sin rapport under våren 2020. Frågorna gällde huvudmannaskap, och ansvarsfrågor.

Kommunernas svar vittnar om att det behövs förtydligande av ansvar, behov av kompetensutveckling för kommunernas personal, förtydligande av begrepp såsom rehabilitering, habilitering, bashabilitering och förtydligande kring rättigheter till hjälpmedel samt behov av att kommunerna gör lika sinsemellan.

Region Jämtland Härjedalens personal uttrycker i svaren behov av tydliggörande av uppdrag inom regionen och ansvarsgränsen mot kommunerna.

Eftersom en stor del av resurser och ansvar för habilitering till vuxna ligger på kommunerna har Regionens vuxenhabilitering ej resurser att ta emot samtliga patienter som lämnar barn och ungdomshabiliteringen vid 21 års ålder. Barn och ungdomshabiliteringen har även i samverkan med barnkliniken möjlighet att ge medicinska insatser från sjuksköterska, dietist, uroterapeut och läkare. Vid 18 års ålder tas detta ansvar över av Primärvården som sedan har samordningsansvaret gentemot den specialiserade vården. Vid vissa ovanliga diagnoser eller vid behov kan Regionens vuxenhabilitering få det uppdraget genom remiss från primärvården.

Inom regionen finns behov av att se över samverkan och ansvarsområden mellan barnhabilitering, vuxenhabilitering, Primärvård och den specialiserade vården på sjukhuset. Ett steg som tagits för att förbättra övergångar mellan verksamheterna och förbättra samverkan är att vuxenhabiliteringen 1/1 2020 överfördes från område Vuxenpsykiatrin, till område Barn unga vuxna, och därmed ingår i samma verksamhetsområde som barn- och ungdomshabiliteringen. Under hösten kommer barnhabiliteringens och vuxenhabiliteringens medarbetare tillsammans med chefer mötas för dialog kring övergångar. Dock behöver även dialog föras med primärvård och kommunerna kring övergången från barnhabiliteringen till ”vuxenvärlden”.

Den nationella kunskapsstyrningen och den lokala programområdesgruppen bör kunna fylla en viktig funktion för dialog mellan habiliteringarna i regionen, primärvården och kommunerna.

Sammanfattningsvis blir svaret på motionen att det med den historiska ansvarsfördelningen efter skatteväxlingen med kommunerna inte är regionens ansvar att ge samma stöd till vuxna som till barn och unga, och därmed kan inte åldersindelningen tas bort. Dock syftar omorganisationen från 1 januari i år till att göra det bästa möjliga med befintliga resurser för att övergången ska bli bättre. Se också svar på motion om habilitering HSN/524/2020 som beskriver ansvarsfrågan mellan kommun och region.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-09-29--30 § 166 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.