Möte 2021-02-17

För att begränsa risken för smittspridning genomförs regionfullmäktiges sammanträde digitalt med samtliga ledamöter utom presidiet på distans.

Allmänheten, media, revisorer och icke tjänstgörande ersättare uppmanas att följa fullmäktiges sammanträde via webbsändningen.

https://www.regionjh.se/politikdemokrati/politiskorganisation/sammantradenochmoteshandlingar/regionfullmaktigeswebbsandning.4.25b4d7ab1555006925cfcb2.html  

Region Jämtland Härjedalen har ett webbaserat debatt- och voteringssystem. Alla ledamöter och tjänstgörande ersättare ska logga in i systemet för att markera sin närvaro och som tjänstgörande kunna delta i upprop och voteringar samt begära ordet och replik. Det betyder att alla behöver att ha tillgång till dator, läsplatta eller mobiltelefon under hela sammanträdestiden. Pinkod lämnas vid upprop.

Ledamotslänk till debatt- och voteringssystem https://secure.quickchannel.com/qc/create/meetingclient.asp?PRODUCER_ID=ability540   

Sammanträdet öppnas och upprop genomförs när alla är inloggade.

Tid för justering 26 februari kl.10.00

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

Peter Johansson (SD) är ej längre valbar sedan den 24 december 2020.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 22 januari 2021 att Marcus Danielsson (SD) utses till ledamot i Peter Johanssons ställe, samt att Claes Sundberg (SD) utses till ersättare i Marcus Danielssons ställe.

1. Medborgarförslag om att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS-livräddare (RS/815/2020) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

2, Medborgarförslag om att alla barn upp till 18 år ska få subventionerade glutenfria varor på recept (RS/839/2020) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

------

3. Motion från Jenny Sellsve (S) om att inte sluta avtal som tillåter försäkringspatienter att gå före i vårdkön (RS/138/2021) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

4. Motion från Marie Svensson (V) om strategi för att minska den ofrivilliga ensamheten (RS/139/2021) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

5. Motion från Elin Hoffner (V) om Samverkan Region - kommun kring unga missbrukare (RS/141/2021) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

6. Motion från Elin Hoffner (V) om mobil hörselvård (RS/142/2021) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Patientnämnden

Revisorerna

• Granskning av intern kontroll (RS/653/2020)
• Granskning av intern kontroll (RUN/551/2020)
• Granskning av upphandling och avtalstrohet (RS/666/2020)
• Granskning av tillgängligheten till specialisttandvården (HSN/1442/2020)

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

1. Interpellation från Bengt Bergqvist (S) om att minska behovet av bemanningsföretag (RS/124/2021)

2. Interpellation från Margareta Winberg (S) om marknadsundersökningen kring intresset från alternativa utförare att överta regiondrivna hälsocentraler (RS/128/2021)

3. Fullmäktigefråga från Ann-Marie Johansson (S) om resurser till den egna vården istället för till nätläkarbolagen (RS/130/2021)

4. Fullmäktigefråga från David Adervall (S) om läkarinsatser vid särskilda boenden (RS/135/2021)

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast en dag före sammanträdet, dvs senast måndag 15 februari kl. 13.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Frågeställaren har möjlighet att delta antingen digitalt eller fysiskt.

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, skickas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Elin Hoffner (V) har lämnat in en motion om långvarig smärta.
Motionären yrkar
Att region Jämtland Härjedalen arbetar fram rutiner för primärvård och specialiserad vård, hur de ska bemöta, hantera och följa upp smärtpatienter.

Beskrivning av aktuell situation i dagens smärtvård inom regionen:
Smärta är ofta ett symptom på bakomliggande sjukdom eller skada. Det finns väl vedertagna och inarbetade rutiner inom både primärvård och specialistsjukvård för att utreda dessa bakomliggande orsaker och under tiden smärtlindra patienten.

När smärta i sig blir eller är en sjukdom ska både primärvården och specialistsjukvården följa de rekommenderade behandlingar enl SBU rapporten om metoder för behandling av långvarig smärta 2006 och de efterföljande uppdateringarna som kom 2010 och 2019.

År 2010 startades smärtrehab i projektform inom regionen, för att sedan implementeras i verksamheten 2016. Uppdraget för verksamheten var omhändertagande av patienter med långvarig benign kronisk smärta där medicinsk utredning om primär orsak till smärttillståndet är färdigutrett.

Smärtrehabiliteringen erbjuder KBT-baserat behandlingsprogram i syfte att uppnå beteendeförändring/funktionsstödjande strategier för ökad livskvalitet.
För att påskynda implementeringen av de av SBU föreslagna metoderna har primärvården fått ökade stimulansmedel via den statliga överenskommelsen om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess sedan ca 10 år tillbaka. Specialistsjukvården har fått det från och med 2020.

Framtida förbättringsarbeten
Nationellt programområde (NPO) för rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin håller på med en generisk beskrivning av rehabilitering. Analysen som genomförs kommer sedan att spridas via respektive lokalt programområde (LPO) för att stärka upp strukturerna och öka kvalitén i vården och omhändertagandet även för smärtpatienterna. Lokala programområdet- smärta (LPO) har påbörjat sitt arbete och kommer kunna stödja utvecklingen inom området framledes. Representanter från specialistvården och primärvården finns representerade i arbetsgruppen.

Motionären yrkar också:
Att Regionen ska följa nationella vårdprogram för långvarig smärta och arbeta mer effektivt med det nationella kvalitetsregistret, och då inte bara på de enheter som bedriver smärtrehabilitering

Kvalitetsregistret, Nationellt register över smärtrehabilitering (NRS), används inom smärtrehabiliteringens verksamhet och möjliggör strukturerad uppföljning av patienterna på gruppnivå. För Smärtmottagningen saknas ett kvalitetsregister som möjliggör uppföljning på individnivå, vilket behövs utifrån hur patienterna behandlas och följs upp inom verksamheten.

Primärvården har i projektform på enstaka enheter under 2017 jobbat med NRS. Erfarenheterna därifrån var att det var ett uppföljningssystem som tog mer tid från vård och behandling än det gav effekt i form av förbättrad verksamhet och behandlingseffekt. Någon fortsättning med NRS bedömdes därför inte aktuell. Totalt i riket används NRS idag på 45 primärvårdsenheter.

Primärvården har lång erfarenhet av användandet av andra utvärderingsinstrument för att mäta behandlingseffekt på individnivå, inom smärtbehandling används det väl vedertagna och vetenskapligt belagda instrumentet; Frågeformulär om smärtproblem (Steven J Linton).

Motionären yrkar också:
Att Regionen arbetar fram rutiner för och genomför utbildning av personal inom område smärta och säkerställer att kompetensen uppdateras över tid för att hålla samma kvalitét som övriga landet.

Utbildning och fortbildning inom området smärta sker inom samma ram som utbildning och fortbildning inom andra områden. Smärtenheten har inget övergripande uppdrag att utbilda medarbetare inom regionen i område smärta. Vid primärvårdens utbildningsdagar har Smärtenheten deltagit med utbildningsinsatser men även olika externa utbildare har använts. Utbildning i smärta ingår även i den regionaliserade läkarutbildningen.

Det arbete som nu har påbörjats inom LPO smärta kommer klart påverka och förbättra det strukturella omhändertagandet av smärtpatienter inom regionen. Personcentrerat vårdförlopp för smärtpatienter kommer säkerställa jämlik utredning, behandling och uppföljning för smärtpatienter.

Motionären yrkar också:
Att Regionens smärtvård ska arbeta proaktivt och undersöka risker innan patienter opereras och på så sätt undvika långvarig smärta.

När patienten bedöms kunna ha behov av ytterligare åtgärder efter initial utredning och eventuell behandling, remitteras patienten till en specialistklinik. Här utreds patienten och genomgår fler undersökningar för att säkerställa om invasiv* åtgärd behövs. Denna bedömning görs alltid av specialistläkare. I denna bedömning ingår bedömning av risker och fördelar samt möjligt resultat utifrån patientens status och symtom.

Motionär yrkar slutligen:
Att Regionen ska bygga multimodala interdisciplinära team med fördjupade kunskaper för en förbättrad vård av patienter med långvarig smärta.

Multimodala interdiciplinära team (MMR-team) har under ca 10 år krävts från alla primärvårdens enheter för att få ta del av stimulansmedlen från den statliga överenskommelsen om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Vid uppföljning 2019 hade alla primärvårdsenheter, även de privata, MMR-team.

När primärvårdens resurser inte räcker för att möta patientens behov remitteras patienten vidare till upphandlad resurs alternativt smärtenheten. Den upphandlade resursen är utifrån upphandlingen skyldig att bland annat verka med MMR-team och i enighet med SBU-rapporterna om metoder för behandling av långvarig smärta. Uppföljningar visar på god följsamhet till kraven i upphandlingen och god behandlingseffekt.

Smärtenheten består av två verksamheter som båda arbetar i multimodala team. Smärtrehabiliteringen erbjuder KBT-baserat behandlingsprogram i syfte att uppnå beteendeförändring/funktionsstödjande strategier för ökad livskvalitet. Smärtmottagningen arbetar i huvudsak med medicinska åtgärder mot smärta i syfte att öka funktion och livskvalitet. Smärtenheten arbetar med patienter i grupp och individuellt och utvecklar kontinuerligt verksamhetens metoder för att säkerställa att behandling sker utifrån senaste forskning och beprövad erfarenhet

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-01-26 § 25 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

*Invasiv är en medicinsk term, om tumör, infektion som sprider sig från en primär härd till omgivande vävnad.

Bengt Bergqvist (S) har den 15 oktober 2020 inkommit med en motion till regionfullmäktige om att inrätta ett personalpolitiskt utskott. Motionären anser att avskaffande av det personalutskott samt det särskilda personalbokslut som upprättades som fanns förra mandatperioden har bidragit till en lägre grad av styrning och uppföljning av området.

Region Jämtland Härjedalens uppdrag att arbeta för utveckling och tillväxt samt erbjuda en god och nära hälso- och sjukvård av god kvalité är omfattande och komplext. Chefers och medarbetares kompetens, engagemang och arbetsförhållanden är viktiga framgångsfaktorer för regionens förutsättningar att genom en god ekonomisk hushållning fullgöra sitt uppdrag och möta medborgarnas behov och förväntningar. Utifrån uppdrag och utmaningar de närmaste åren, samt det arbetsgivarpolitiska områdets betydelse för verksamhetens utveckling och resultat, finns ett behov av kraftsamling i den fortsatta utvecklingen av en verksamhetsdriven och enhetlig personalpolitik med jämn och hög kvalitet. I det ingår också en tydlig styrning och uppföljning.

I den politiska organisationen för mandatperioden 2015–2018 fanns utskott under regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden. Regionstyrelsen hade vid mandatperiodens slut tre utskott; Utskottet för hälso- och sjukvård, Utskottet för ekonomi och Utskottet för personal. Utskotten hade enligt regionstyrelsens reglemente som uppgift att inom respektive utskotts ansvarsområde arbeta med:

• Fördjupning inom fokusområden och strategiska utvecklingsområden, framtidsbevakning och analys av långsiktiga utvecklingsområden.
• Inspel till planeringsförutsättningar, regionplanen och till styrelsens verksamhetsplan.
• Uppföljning av regionens långsiktiga utvecklingsplaner.
• Uppföljning av regionstyrelsens verksamhetsplan.
• Frågor om värdegrund och Region Jämtland Härjedalens värdegrundsarbete.
• Jämställdhets- och jämlikhetsfrågor.
• Behovsanalys.

Utskotten skulle även bereda ärenden till regionstyrelsen och kunde också väcka ärenden inom sitt område. En viktig utgångspunkt för de frågor som utskotten skulle arbeta med var de framgångsfaktorer och aktiva mål som fanns fastställda i styrelsens verksamhetsplan.

• Utöver de allmänna uppgifterna så hade utskottet för personal följande uppgifter:
• Långsiktiga personalpolitiska utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier,
• långsiktig övergripande kompetensförsörjning för Region Jämtland Härjedalens verksamhet inklusive planering av generella och riktade kompetensförsörjningsinsatser,
• tillämpningsföreskrifter för personalpolitiken utifrån fullmäktiges beslut,
• lönepolitik,
• arbetsmiljö, inklusive företagshälsovård och chefs- och ledarskap.

Inför den nya mandatperioden 2019–2022 gjordes en utvärdering av den politiska organisationen (RS/2343/2016) och det gjordes också särskilda utvärderingar av de befintliga utskotten. I utskottets för personals utvärdering (RS/1870/2018) konstaterades att utskottet löpande arbetat med samtliga mål som regionstyrelsen uppdragit till utskottet. Utskottet ansåg sig också ha fått informationer om andra pågående utvecklingsarbeten inom personalområdet. Vidare ansågs att utskottet arbetat aktivt med de frågor som fanns inom utskottets ansvarsområde. Utskottet hade också en gång per år genomfört fördjupningsdagar där samtliga strategområden belysts och diskuterats. Utskottet såg det som positivt att det funnits möjlighet att nischa sig och tillgodogöra sig fördjupad kunskap kring personalfrågorna. Utskottet lyfte även fram möjligheten att föra en bra diskussion i ett mindre forum. Men utvärderingarna från alla utskotten visade också att utskottens uppdrag i viss mån varit otydliga. Bland annat utifrån avsaknaden av beslutsmandat i flertalet frågor. Vidare ansågs handläggningstiden förlängas samt var administrationen kring mötena tidskrävande och sammanträdena knöt upp många ledande tjänstemän.

Den särskilda beredningens utvärdering som låg till grund för den nya politiska organisationen visade att förtroendevalda och regionens chefer i stort var nöjda med den politiska organisationen bortsett från utskotten. Den huvudsakliga kritiken var att utskottens uppgifter var oklara och att de medfört förlängda handläggningstider utan att det synbarligen främjar demokratin. Beredningen rekommenderade därför att det inte borde finnas utskott. I fastställda reglementen finns skrivning om att frågan om utskott är en fråga för fullmäktige. Det enda utskottet som finns idag är Utskottet för kollektivtrafikfrågor under regionala utvecklingsnämnden.

Under pågående mandatperiod har frågan om regionstyrelsens och nämndernas ansvar för styrning och uppföljning inom personalområdet diskuterats i olika sammanhang. Det har konstaterats att det finns anledning att tydliggöra framförallt regionstyrelsens- och hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar och därmed också vilket organ som ska följa upp vilka frågor. I nu gällande reglemente för regionstyrelsen framgår att regionstyrelsen har ett ansvar för hela regionens utveckling och för förhållandena mellan regionen som arbetsgivare och dess medarbetare. Det beskrivs dock endast övergripande. Ansvaret som personalorgan beskrivs till exempel som att regionstyrelsen ansvarar för regionövergripande frågor där regionen uppträder som en part och som personalpolitiskt behöver hållas ihop. Det förtydligas något men ser ut att vara avgränsat till att uppfylla skyldigheterna i Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och kollektivavtalsfrågor. Det omfattar att avgöra tolkning och tillämpning av lag och avtal, besluta om stridsåtgärder, teckna avtalsförsäkringar, samordna utgående personal- och löneförmåner samt stöd och servicefunktioner. Personalpolitiska frågor som regionövergripande behöver hållas ihop omfattar däremot betydligt mer är det som regleras genom formella regelverk såsom lagar och kollektivavtal så möjligen kan detta behöva förtydligas i reglementena och i sådana fall även innefatta en beskrivning av hela det arbetsgivarpolitiska området.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på regionens utveckling. När utskotten togs bort var tanken att regionstyrelsen och nämnderna skulle arbeta mer med fördjupning kopplat till strategiska utvecklingsområden men också att presidierna skulle överta viss del av utskottens arbete. I några fall har detta gjorts, till exempel genom särskilda budgetdagar och längre uppföljningar under sammanträdena, men till största del är det begränsat till kortare uppföljningar på sammanträdena i enlighet med de uppföljningsplaner som upprättats. Inför nästa mandatperiod finns därför anledning att se över hur de olika politiska organen ska arbeta mer med fördjupning.

Ett förslag till direktiv för den politiska översynen inför mandatperioden 2023–2026 (RS/814/2020) har upprättats. I det finns förslag om att se över möjligheten till fördjupning inom olika centrala politikerområden samt att de förtroendevalda ska ges möjlighet att komma in tidigt i processen. Även regionstyrelsens och nämndernas ansvar för personalfrågor föreslås ska belysas. Arbetet med översynen ska enligt föreslagna direktiv påbörjas i mars 2021 och avslutas i början på 2022. Sammantaget är det därför inte aktuellt att just nu inrätta ett personalpolitiskt utskott. Frågan bör däremot belysas i kommande översyn enligt beskrivning ovan. Där kan frågan om utskott lyftas i ett vidare perspektiv och utvärdera nyttan och behovet inom såväl personalområdet som andra politiskt prioriterande områden. Genom att samtidigt belysa ansvar och roller är det möjligt att inför kommande mandatperiod tydliggöra hur uppföljningsansvaret ska fördelas mellan organen.

I regionfullmäktiges arbetsordning under punkt 16.2 Allmänhetens frågestund står: ”Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten tillfälle att ställa frågor till en namngiven fullmäktigeledamot eller visst parti som finns representerat i regionfullmäktige, Allmänhetens frågestund.
Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren och lämnas in till regionen minst en dag före sammanträdet. Frågorna ska besvaras vid en särskild angiven tidpunkt under sammanträdet.
Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att frågeställaren samt övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.
Regionfullmäktiges presidium bestämmer hur frågestunden ska genomföras och bestämmer vilka förtroendevalda eller anställda som behöver kallas för att lämna upplysningar”

För att öka ledamöternas och partiernas möjligheter att hinna förbereda skriftliga svar på allmänhetens frågor bör tiden för när frågan senast ska vara inlämnad ändras till ”senast tredje vardagen före sammanträdet”. Exempel: Om sammanträdet infaller på en tisdag ska frågan vara inlämnad senast på torsdagen veckan innan.
Det är samma tidsgräns som gäller för när fullmäktigeledamöterna senast kan lämna in fullmäktigefrågor.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-02-16 § 30 och tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

I oktober 2019 § 100 biföll regionfullmäktige en motion från Jenny Sellsve (S) om att införa digital signering av protokoll inom Region Jämtland Härjedalen.

En upphandling har nu gjorts och ett införande av ett system för digital justering kommer att ske under början av 2021.

Ett sådant införande kräver att arbetsordningen för regionfullmäktige samt reglemente för regionstyrelsen, nämnderna och revisionen ändras. Idag gäller att ”justering sker, förutom genom namnteckning på därför avsedd plats, genom signering på varje sida av protokollet”.

Möjligheten att justera protokollet på traditionellt sätt bör finnas kvar och därför föreslås att skrivningen ändras genom att lägga till möjligheten till digital signering.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-01-26 § 18 och tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

Inför varje mandatperiod har det i Region Jämtland Härjedalen, och tidigare Jämtlands läns landsting, gjort en större eller mindre översyn av den politiska organisationen. Översynen inför nuvarande mandatperiod 2019-2023 gjordes av en särskild beredning bestående av en ledamot från varje parti som var representerat i regionfullmäktige samt regionfullmäktiges presidium. Beredningens arbete var reglerat i av fullmäktige fastställda direktiv. Det behöver nu göras en ny översyn. För att i god tid kunna förbereda för den organisationen som ska gälla inför nästa mandatperiod, 2023-2026, måste beslut om översynen tas senast i fullmäktige i februari 2021.

På samma sätt som inför nuvarande mandatperiod bör översynen genomföras av en särskild beredning. Ett förslag till direktiv har under hösten 2020 tagits fram av regionfullmäktiges presidium. Förslaget har också diskuterats med partiernas gruppledare under december 2020. Beredningen föreslås ska bestå av en ledamot från varje parti samt regionfullmäktiges presidium. De politiska partierna ges rätten att låta en politisk sekreterare per parti närvara och ha yttranderätt. En ordförande och vice ordförande utses. Den särskilda beredningen ska lägga fram sina förslag till fullmäktige senast under november 2021. Beredningen börjar sitt arbete den 1 mars 2020. Kostnaderna för beredningen beräknas uppgå till 325 000 kronor och får rymmas inom ramen för förtroendevalda. Budgeten ska täcka kostnader för resurser för ledning och sammanträden, resor samt övriga kostnader.

Översynen syftar till att skapa en tydlig och effektiv politisk styrning, utvecklad samverkan och fler strategiska beslut med övriga aktörer inom länet, större möjlighet till inflytande från medborgare och grupper, en organisation där både majoritet och minoritet ges goda förutsättningar för politiskt arbete. Och möjlighet till deltagande i politiska möten på lika villkor, även digitala. Översynen ska leda till förslag till politisk organisation för mandatperioden 2023-2026, förslag på arbetsordning och reglementen för den politiska organisationen, förslag till regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda, förslag till regler för stöd till de politiska partierna och förslag på arbetsformer där teknik används för att underlätta det politiska arbetet.

Inför nuvarande mandatperiod gjordes två större förändringar i organisationen. Dels fördes hälso- och sjukvårdsfrågorna över från regionstyrelsen till en ny hälso- och sjukvårdsnämnd. Beredningens motivering till det var att det behövde göras stora ansträngningar för att komma tillrätta med de stora ekonomiska underskotten i verksamheten. Styrelsen bedömdes ha en allt för stor belastning och borde få mer utrymme för den ekonomiska styrningen och uppföljningen. Den tidigare vårdvalsnämndens uppgifter fördes över till styrelsen för att upprätthålla objektiviteten och transparensen i behandlingen av olika utförare i valfrihetssystem. Den andra stora förändringen var att utskotten under styrelsen och nämnder togs bort. Under mandatperiodens gång har det dock tillsatts ett utskott för kollektivtrafiksfrågor under regionala utvecklingsnämnden.

I förslag till direktiv för kommande översyn har regionfullmäktiges presidium lyft fram några områden som särskild behöver beaktas i översynen inför kommande mandatperiod. Det handlar bland annat om ansvarsfördelningen mellan fullmäktige och styrelse/nämnder, regionstyrelsens övergripande, sammanhållande och ledande roll i organisationen i förhållande till nämndernas ansvar, styrelsens och nämndernas ansvar vad gäller personalansvar och det personalpolitiska ansvaret samt regionfullmäktiges presidiets ansvar. Frågor om det politiska uppdraget, inflytande och demokratiutveckling bedöms också vara centrala frågor i översynen.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-01-26 § 19 och tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

Region Jämtland Härjedalens attest- och utbetalningsreglemente fastställdes senast av regionstyrelsen den 25 januari 2017, § 11. Ett arbete har pågått inom ekonomiavdelningen för att förbättra rutiner och kontroller och minska risken för felaktiga utbetalningar. Reglementet har i samband med det setts över och ett förslag till reviderat reglemente har tagits fram.

Revideringen har bland annat omfattat förtydliganden gällande regionstyrelsens och nämndernas hantering av attestlistor samt attestordning för de förtroendevalda samt regiondirektör. Vissa delar har flyttats från reglementet till tillämpningsanvisningar. I arbetet har också beaktats revisionens granskning av regionens rutiner och kontroll vid betalning av leveransfakturor (RS/839/2019).

Region Jämtland Härjedalens attest- och utbetalningsreglemente gäller för samtliga ekonomiska händelser. Med ekonomiska händelser avses alla förändringar i storleken och sammansättningen av förmögenheten som beror på ekonomiska relationer med omvärlden, såsom In- och utbetalningar, Uppkomna fordringar och skulder och andra åtgärder eller bokföringsposter som påverkar förmögenhetens storlek eller sammansättning. Reglementet omfattar också interna transaktioner, transaktioner avseende medelsförvaltning, transaktioner avseende medel som Region Jämtland Härjedalen ålagts eller åtagit sig att förvalta eller förmedla och projekt som helt eller delvis finansieras av externa bidrag, till exempel EU-projekt.

Den som begär ut en allmän handling har rätt att utan avgift få ta del av den på plats hos myndigheten eller att mot en fastställd avgift få en kopia av handlingen (TF 2 kap. 15-16 §§). För statliga myndigheter är avgifterna för kopior av allmänna handlingar fastställda i avgiftsförordningen (1992:191). För att en kommun eller region ska få ta ut en avgift för kopior måste det finnas en av fullmäktige fastställd taxa (se JO 1989/90 s. 392). I Region Jämtland Härjedalen finns ett fullmäktigebeslut om avgifter för kopior av allmänna handlingar från år 1997 (dnr CF 485/97). Eftersom beslutet är gammalt har det funnits anledning att se över det. Bland annat utifrån förändringar i avgiftsförordningen. Översynen har resulterat i ett förslag till nytt avgiftsbeslut.

Utöver fullmäktiges beslut från år 1997 har regionstyrelsen antagit en Avgiftshandbok för Region Jämtland Härjedalen (dnr RS/610/2016). Denna handbok innehåller ett kapitel som handlar om avgifter för journalkopior och syftet med det är närmast att redovisa vad fullmäktige har beslutat på området. Avgiftshandboken innehåller dock i praktiken en del ställningstaganden som avviker från fullmäktiges beslut. Dessa ställningstaganden har därför gåtts igenom och i den mån som de har varit rimliga, har de förts in i det nya förslaget om avgifter till fullmäktige.

Under arbetets gång har det även framkommit att regionen har tagit ut avgifter för utlämnande av kopior av handlingar utan att det har varit förankrat i något fullmäktigebeslut. Dessa avgiftsuttag har därför gåtts igenom för att se om det har varit aktuellt att arbeta in dem i det nya förslaget om avgifter. Det har framför allt handlat om avgiftsuttag för utlämnande av ultraljudsbilder inom område Kvinna och Röntgens avgiftsuttag för utlämnande av bilder på CD. I en särskild utredning har det konstaterats att det saknas juridiskt stöd för att kunna ta ut andra avgifter för bilderna än vad som gäller för andra allmänna handlingar. Fullmäktige kommer därmed inte att rekommenderas att fatta något beslut om särskilda avgifter för röntgenbilder. Detta innebär vidare att de berörda enheterna behöver anpassa sitt uttag av avgifter så att det är i linje med fullmäktiges beslut om avgifter för kopior av allmänna handlingar.

En fråga som har uppmärksammats under arbetets gång, men inte resulterat i något förslag, är om Region Jämtland Härjedalen ska ta ut avgifter vid elektroniskt utlämnande av handlingar. Det beror bland annat på att det utifrån rådande regelverk överhuvudtaget är svårt att ta ut en avgift vid utlämnande av elektroniska handlingar. Det är dock möjligt att de förslag som nyligen har lagts fram i fråga om revidering av Avgiftsförordningen (SOU 2020:82) kan erbjuda en möjlig modell för avgiftsuttag om förslagen blir verklighet. En annan anledning till att det inte har lagts fram något förslag beror på likställighetsprincipen. Den ger inte regionen rätt att ta ut en avgift vid utlämnande av handlingar från en del verksamheter medan andra verksamheter tillhandahåller handlingar avgiftsfritt. Om regionen vill ha möjlighet att i en del fall lämna ut elektroniska handlingar utan avgift, t.ex. Journal via nätet, kan det därför vara svårt att förena det med ett beslut om avgifter för elektroniska handlingar.

Förslaget till ett nytt avgiftsbeslut för kopior av allmänna handlingar har varit på remiss hos referensgruppen för avgiftsfrågor.

Regionfullmäktige beslutade 2020-02-12 att justera taxan för allmän- och specialisttandvård från och med 2020-03-01 med stöd av tidigare beslut samt inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs referenspris som gäller från och med 2020-01-15.

Åtgärderna i tandvårdstaxan har kostnadsberäknats utifrån Folktandvården i Jämtland Härjedalens förutsättningar. Utgångspunkten för beräkningarna har varit TLVs föreskrifter om vilka moment som varje åtgärd omfattas av samt den uppskattad tidsåtgången för respektive åtgärd som angivits. Tiden har värderats och i vissa fall justerats. Lönekostnader och overheadkostnader har beräknats utifrån tidsåtgången för respektive åtgärd. Till detta har lagts kostnader för tandteknik och tandvårdsmaterial.

Tidigare har material och tandteknik för ex. dyrare protetiska åtgärder som tillkommit utöver det som ingått i åtgärden lagts till som en extra kostnad med en separat åtgärdskod för material. Detta är inte längre tillåtet bland annat eftersom patienterna ska ha möjlighet att göra prisjämförelser i webtjänsten Tandpriskollen och då ska alla kostnader finnas inkluderade. Prisökningen i den föreslagna taxan för dessa åtgärder kan därför verka stor eftersom materialåtgärden tagits bort och istället är inkluderas i åtgärdspriset.

För vissa åtgärder tar TLVs riktprislista inte hänsyn till att en åtgärd kan ha stor kostnadsspridning beroende på tidsåtgång och materialkostnad. Ett medelpris är svårt att beräkna eftersom spridningen på hur ofta en enkel eller komplicerad åtgärd utförs varierar över tid. För att priset ska vara rimligt i förhållande till kostnaderna för den vård som utförts har latituder skapats. Syftet är att undvika att vissa patienter får betala ett allt för högt eller lågt pris och samtidigt säkerställa att Folktandvården får kostnadstäckning.

Förslaget innebär en intäktshöjning för vissa av åtgärdsgrupperna medan andra är oförändrade eller lägre. Det är en svårighet att fullt ut beräkna hur detta förslag till prislista slår i kronor och procent totalt eftersom prislistans struktur förändras. Fler latituder har införts där statistik saknas för att beräkna volymerna per latitud. Materialkostnader som tidigare debiterats separat nu är inkluderade.

Baserat på 2019 års volym beräknas förslaget till ny tandvårdstaxa ge omkring 3,2 miljoner i intäktsökning. Utförda timmar vuxentandvård 2020 har dock minskat med 8100 timmar sedan 2019. Om volymen är lägre även 2021 kommer intäktsökningen att bli lägre och taxan ge en sämre kostnadstäckning pga att de fasta kostnaderna ökar per timme. Folktandvården redovisade 2020 ett underskott på 5,5 miljoner.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-02-16 § 29 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Regionala utvecklingsnämnden har vid sitt sammanträde den 18 december 2018, § 189, beslutat att en revidering av den regionala utvecklingsstrategin ska ske med start från 1 januari 2019.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde i maj 2020, § 57, en remissutgåva av den nya Regionala utvecklingsstrategin (RUS). Under remisstiden har cirka 40 remissvar inkommit. Samtliga remissvar finns tillgängliga via regionens webbdiarium. Den slutversion som nu presenterats har bearbetats utifrån de svar som kommit in.

Övergripande synpunkter som kommit in och som bearbetats är:

• De ställer sig bakom omställningen till en mer visionär RUS.
• Målbilden är bra och något man ställer sig bakom, dock ett antal tillägg och omformuleringar önskades.
• Saknade beskrivning på framtagande av Vad? Hur? Vem? När?
• Flertalet aktörer vill vara med i framtagandet av färdplan och i genomförandet av RUS.

Förslaget till ny regional utvecklingsstrategi för Jämtlands län är ett resultat av en omfattande process av utvärdering av nuvarande regional utvecklingsstrategi, inhämtning av kunskap samt med inspel genom medskapande aktörer och befolkning genom bland annat:

• En utlysning som Region Jämtland Härjedalen gjorde vid namn ”Stärkt kapacitet för regionalt utvecklingsarbete”, där 14 olika projekt tagit fram kunskapsunderlag om Jämtlands län ur olika perspektiv
• Workshops i alla länets kommuner
• Regiondagen 2019
• Slutkonferens Strukturanalys Jämtlands län
• Workshop med Länsstyrelsen
• Träffar med aktörer i länet
• Framtagande av Strukturanalys samt Strukturbilder för Jämtlands län
• Framtidsspaningar och scenarion via KTH, Sweco och Kairos Future
• Framtagande av analys för Smart specialisering i Jämtlands län
• Framtagande av analys av hållbarhetsaspekter
• Framtagande och utveckling av uppföljningen Läget i länet
• Omvärldsbevakning
• Enkät
• Framskrivning av remissutkastet har gjorts i ett digitalt team av ca 40 tjänstepersoner från Länsstyrelsen, Mittuniversitetet och Region Jämtland Härjedalen
• Omarbetning utifrån inkomna remissvar har gjorts i ett internt team på Region Jämtland Härjedalen

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-01-26 § 22 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i september 2020, § 120, att ge regiondirektören i uppdrag att till regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 15 december ta fram förslag på mål och prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet.

För att samla länets aktörer bakom en gemensam bild av hur Jämtland Härjedalen ser ut 2050 har den nya regionala utvecklingsstrategin (RUS) formen av en vision. Ambitionen med RUS är att den greppar brett över fler politikområden än den regionala tillväxtpolitiken. Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken tas fram i en egen del.

Mål och prioriteringar för att genomföra av regeringens regionala tillväxtpolitik och användandet av det regionala tillväxtanslaget 1:1 i statsbudgetens utgiftsområde 19 föreslås målet vara Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet. Politiken ska främja en hållbar strukturomvandling och utveckling av länets näringsliv samt bidra till att lösa en rad samhällsutmaningar.

De långsiktiga prioriteringarna för den regionala tillväxtpolitiken föreslås vara:

• Förutsättningar för utvecklingskraft i hela länet
• Hållbar utveckling genom att synliggöra och adressera målkonflikter i tillväxtarbetet
• Utveckling av styrkeområdena som pekas ut i program för smart specialisering

Framtaget förslag på Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken i Jämtland Härjedalen bildar tillsammans med den Regionala utvecklingsstrategin Jämtlands län 2050 – En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i och Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021-2027 det styrdokument som sätter mål och prioriteringar för Jämtland Härjedalens regionala tillväxtpolitik och det regionala tillväxtarbetet. Styrdokumentet ska enligt förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete ses över minst en gång mellan varje val till region- och kommunfullmäktige.

Den årliga rapporteringen som Region Jämtland Härjedalen gör till regeringen för att redogöra för det regionala tillväxtarbetet grundar sig på målen och de långsiktiga prioriteringarna.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-01-26 § 23 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM), har ansvaret för att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065) ställer ett antal krav på programmet, både på innehållet och processen. I juni 2019, § 114, beslutade regionala utvecklingsnämnden att påbörja arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram för perioden 2021–2026.

Samråd har skett löpande under processen, bland annat genom samrådskonferenser och utskick av en remissutgåva av trafikförsörjningsprogrammet till länets kommuner och andra intressenter. Remissen har skett parallellt med remiss av förslag till reviderad regional utvecklingsstrategi. Hur synpunkterna hanteras redovisas i en samrådsredogörelse som ligger som bilaga till trafikförsörjningsprogrammet. Samtliga remissvar finns tillgängliga via regionens webbdiarium.

Trafikförsörjningsprogrammets bilagor kan behöva uppdateras under programmets giltighetstid. Det bedöms främst vara aktuellt för Bilaga 3 Tillgänglighet hållplatser och linjer, där statusen avseende tillgänglighet och åtgärdsbehov behöver kartläggas. Ytterligare bilaga som kan tillkomma är analys av utbudet av kollektivtrafik i länets olika delar. Därför föreslås att revidering av programmets bilagor, eller beslut om ytterligare bilagor, delegeras till regionala utvecklingsnämnden.

Uppföljning av programmet, med fokus på målen och åtgärder, sker årligen till regionala utvecklingsnämnden. En gång om året ska också en samlad rapport om den allmänna trafikplikten publiceras, enligt EU:s kollektivtrafikförordning artikel 7.1.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-01-26 § 24 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 17 december 2019, § 193, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2020. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i maj och i oktober göra en uppföljning av regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform. Vid sammanträdet den 13 oktober, § 133, gjordes en uppföljning av nämndens engagemang i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Uppföljningen resulterade i följande uppdrag:
Regiondirektören får i uppdrag att utreda regional verksamhet som bedrivs i annan verksamhetsform och återredovisa detsamma vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i december 2020.

Översynen har utgått från tidigare uppföljningsrapporter och dialog med berörda aktörer, och resulterat i förslag som berör regionens engagemang i följande verksamheter: Vattenbrukscentrum Norr AB, Jämtlandsgården AB samt Folkets hus ekonomisk förening.

Vattenbrukscentrum Norr AB
I Kälarne har sedan 1909 bedrivits försöksverksamhet, forskning, avel och uppfödning av sättfisk för svenskt vattenbruk och sportfiske, med särskilt fokus på den för Jämtlands län karaktäristiska arten röding (Arctic superior). Fiskeriverket var huvudman 1931–2009, då verksamheten efter hot om nedläggning, ombildades till Vattenbrukscentrum Norr AB (svb) bestående av fyra ägare: Bräcke kommun (20%), Jämtlands läns landsting (20%), SLU Holding AB (20%) och Fiskodlare i Norr ekonomisk förening (40%). Efter något år sålde Bräcke kommun sin andel till Aquakulturforskare i Norr ekonomisk förening som är en sammanslutning av enskilda forskare. Region Jämtland Härjedalen övertog landstingets ägarandel vid regionbildningen. Inga ägardirektiv finns idag beslutade för bolaget.

För att säkerställa att regionens resurser till bolaget driver på en hållbar omställning av branschen som leder till etableringar, jobb och skattekraft i Jämtlands län krävs fortsatt analys och utredning. Arbetet ska utgå från den regionala utvecklingsstrategin och strategi för smart specialisering och utifrån länets goda tillgång på mark, vatten och förnyelsebar el.

Jämtlandsgården AB
Bolaget utför slakt och styckning av nötboskap, får, lamm och hästar. Region Jämtland Härjedalens aktiepost uppgår till 10 500 kronor av totala aktiekapitalet på 7 713 000 kronor, motsvarande 0,14 %. Utifrån storleken på aktieinnehavet samt den otydliga kopplingen till regionens huvuduppdrag föreslås att innehavet avyttras. Dialog har förts med Torsta AB om intresse finns för att överta regionens aktiepost i bolaget.

Folkets hus ekonomisk förening
Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i egna eller förhyrda fastigheter tillhandahålla samlingslokaler, bedriva restaurangverksamhet, anordna dans, konserter och andra kulturella evenemang, uthyrning av lokaler samt annan därmed förenlig verksamhet. Region Jämtland Härjedalens insats i föreningen uppgår till 2 500 kronor, vilket utgör 0,253% av föreningens totala andelskapital om 987 000 kronor. Medlemskapet tecknades av Kommunförbundet i Jämtlands län och övertogs därefter av Regionförbundet Jämtlands län. I samband med regionbildningen 2015 övergick medlemskapet till Region Jämtland Härjedalen. Det finns i dagsläget inga ekonomiska skäl till medlemskapet, därför föreslås att medlemskapet avslutas.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-01-26 § 21 och tillstyrker nämndens förslag men föreslår också ett tillägg i nämndens förslag punkt 1.

Gällande Vattenbrukscentrum Norr AB beslutade regionala utvecklingsnämnden att ge regiondirektören i uppdrag att under 2021 utreda förutsättningarna för ett fortsatt delägande i Vattenbrukscentrum Norr AB, med fokus på möjligheterna att utifrån en hållbar omställning skapa företagsamhet, jobb och skattekraft i hela länet.

På regionfullmäktiges sammanträde den 26 november 2019, § 132, fattades beslut om att överföra verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB ska till förvaltning från den 1 juli 2020. Vidare fattades det i samma ärende även beslut om att bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB behålls som avtalspart och avvecklas vid en senare tidpunkt.

I samband med att verksamheten fördes över beslutade regionfullmäktige om en ny bolagsordning för bolaget (§ 74/2020). De revideringar som då gjordes berörde främst bolagets styrelse. Då bolaget inte längre bedriver någon verksamhet föreslås nu en ytterligare revidering av bolagsordningen gällande punkt 5. Aktiekapitalet.

I nuvarande bolagsordning anges att aktiekapitalet ska utgöra lägst 8 000 000 kronor och högst 32 000 000 kronor, vilket föreslås ändras till följande:
Aktiekapitalet skall utgöra lägst 25 000 kronor och högst 100 000 kronor.

Detta medför att överskridande aktiekapital om 7 975 000 kronor omfördelas från bundet eget kapital till fritt eget kapital.

Förslaget kan endast genomföras efter erhållet tillstånd från Bolagsverket.