Möte 2020-06-17

För att begränsa risken för smittspridning uppmanas allmänheten, media och icke tjänstgörande ersättare att följa fullmäktiges sammanträde via webbsändningen. Sammanträdet genomförs med ledamöter delvis på distans.

Region Jämtland Härjedalen har ett nytt webbaserat debatt- och voteringssystem. Alla ledamöter och tjänstgörande ersättare ska logga in i systemet för att markera sin närvaro och som tjänstgörande kunna delta i upprop och voteringar samt begära ordet och replik. Det betyder att alla behöver att ha tillgång till dator, läsplatta eller mobiltelefon under hela sammanträdestiden. Pinkod lämnas vid upprop.

Ledamotslänk till debatt- och voteringssystem https://secure.quickchannel.com/qc/create/meetingclient.asp?PRODUCER_ID=ability540

Sammanträdet öppnas och upprop genomförs när alla är inloggade.

Justering fredag 26 juni kl. 10.00

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Medborgarförslag om förmånscyklar till anställda RS/239/2020) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020.

2. Medborgarförslag om reseersättning och egenavgift vid sjukresor (RS/274/2020) har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020.

3. Motion från Elin Hoffner (V) om rutiner och register för Sepsis (RS/313/2020) har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020.

4. Motion från Elin Hoffner (V) om område habilitering (RS/314/2020) har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020.

5. Motion från Elin Hoffner (V) om att ta bort åldersindelning inom område habilitering (RS/315/2020) har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020.

----------

6. Motion från Marie Svensson (V) om att regionen ska utreda hur man kan stärka den fackliga samverkan (RS/506/2020) ska fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 november 2020.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas. Eftersom regionfullmäktiges sammanträde 20-21 april utgick på grund av coronapandemin har behandlingen av ett flertal motioner senarelagts.

Uppföljning av redan beslutade motioner och medborgarförslag kommer att redovisas vid fullmäktiges sammanträde i november.

Följande motioner och medborgarförslag har anmälts till regionfullmäktige och är under beredning:
1. Motion från Margareta Winberg (S) om hedersvåld och förtryck (RS/349/2019), inlämnad 2019-04-18. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019. Ärendet blev då återremitterat och kommer att besvaras vid fullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2020.

2. Motion från Elin Hoffner (V), utred möjligheten att bedriva patologens verksamhet i egen regi (RS/779/2019), inlämnad 2019-11-25. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2020.

3. Medborgarförslag om länstrafikens länskort/periodkort även ska gälla hos tågoperatörer som verkar i regionen (RS/94/2020), inlämnad 2020-01-14. Förslaget har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och kommer att besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2020.

4. Motion från Ann-Marie Johansson (S) om uppföljning och kontroll Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna (RS/171/2020), inlämnad 2020-01-30. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2020.

5. Motion från Marie Svensson (V) om införande av kultur på recept (RS/197/2020), inlämnad 2020-02-04. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden men ska samberedas med regionala utvecklingsnämnden. Motionen kommer att besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020.

6. Medborgarförslag om förmånscyklar till anställda RS/239/2020), inlämnad 2020-02-21. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020.

7. Medborgarförslag om reseersättning och egenavgift vid sjukresor (RS/274/2020), inlämnad 2020-03-06, Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020.

8. Motion från Elin Hoffner (V) om rutiner och register för Sepsis (RS/313/2020), inlämnad 2020-03-25. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020.

9. Motion från Elin Hoffner (V) om område habilitering (RS/314/2020), inlämnad 2020-03-25. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020.

10. Motion från Elin Hoffner (V) om att ta bort åldersindelning inom område habilitering (RS/315/2020), inlämnad 2020-03-25. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 oktober 2020.

Kommittén Demokratin 100 år har i uppdrag att under åren 2018 – 2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Kommittén ska uppmuntra en bredd av aktörer i hela landet att delta, såsom skolväsendet, civila samhället, myndigheter och kommuner. Insatserna och aktiviteterna ska nå ut till en stor del av befolkningen.

Deklaration för en stark demokrati är framtagen av kommittén och är en del i kommitténs arbete med att etablera den nationell samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag. Deklarationen tar avstamp i att Sveriges demokrati fyller 100 år och att det är ett viktigt tillfälle att uppmärksamma och stärka demokratin.

Regionfullmäktige presidium har gett regiondirektören uppdrag att till regionfullmäktiges sammanträde i juni 2020 bered ett ärende för att kunna anta Deklaration för en stark demokrati. Deklarationen är framtagen av kommittén Demokratin 100 år och är en del av kommitténs arbete med att etablera den nationella samlingen Vår demokrati – värd att värna varje dag. Deklarationen tar avstamp i att Sveriges demokrati fyller 100 år och att det är ett viktigt tillfälle att uppmärksamma och stärka demokratin. De aktörer som antar deklarationen tar ställning för ett demokratiskt styrelseskick och demokratins grunder och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism. För att stärka demokratin ska aktörerna som ansluter sig:
- Verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet
- Arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin och
- Bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

Deklarationen ska ses som ett frivilligt åtagande av respektive aktör och är inget juridiskt bindande avtal. De parter som undertecknar Deklarationen står dock bakom de åtaganden som man tagit fram. Samtliga åtaganden kommer också att löpande publiceras på .

Ett antal verksamheter har anslutit sig till Deklarationen, bland annat Region Örebro, Coompanion, Demokratibygget och Göteborgs stad.

Region Jämtland Härjedalen vill också ansluta sig till deklarationen och därmed verka för att befästa de demokratiska värderingarna i samhället. Som en del i detta arbete kommer Region Jämtland Härjedalen att genomföra en rad aktiviteter i demokratins namn. Ett antal åtaganden för demokrati har arbetats fram inom regionen och kommer att genomföras under 2020 och 2021.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Revisionen

• Granskning av IT -stöd- införandet av elektronisk utdelningsvy - Cosmic (RS/744/2019)
• Granskning av regionens rutiner och kontroll vid betalning av leveransfakturor (RS/839/2019)
• Granskning av samverkan avseende hälso-och sjukvård och sociala insatser för psykisk funktionshindrande (HSN/1341/2019)
• Granskning av Ärendeberedning och dokumenthantering (RS/261/2020)
• Granskning av Ärendeberedning och dokumenthantering (HSN/327/2020)
• Granskning av ärendeberedning och dokumenthanteringsprocessen (RUN/144/2020)

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Enligt arbetsordning för regionfullmäktige får allmänheten ställa frågor om årsredovisningen under det sammanträde som fullmäktige behandlar årsredovisningen.

I tillkännagivandet till sammanträdet ska tid och plats anges för behandlingen av frågorna. Frågorna ska behandlas innan fullmäktige behandlar årsredovisningen. Under frågestunden får förslag eller yrkanden inte förekomma.

Frågorna behöver inte lämnas in i förväg men kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjjh.se om det finns avsikt att delta.

Patientnämnden har inkommit med årsredovisning 2019 för patientnämndens verksamhet. 2019 var första året på en ny mandatperiod och nämndens sammansättning har förändrats jämfört med tidigare år. Under året har ambitionen varit att skapa goda förutsättningar för ledamöter och ersättare att få god kunskap om nämndens uppdrag och verksamhet. Antalet inkomna synpunkter från patienter och närstående har under 2019 legat på likvärdiga nivåer som föregående år.

Under året har förvaltningen arbetat med implementeringen av den reviderade nationella kategorisering av ärenden som trädde i kraft vid årsskiftet. Andra utvecklingsarbeten har varit inriktade mot en ökad digitalisering med syfte att öka transparensen samt att effektivisera arbetet för förvaltningens utredare.

Andra viktiga händelser under året:

• Möteshantering i Platina – i början av året övergick patientnämnden till att hantera nämndadministrationen, kallelser och protokoll, i Platina samt att handlingarna distribueras ut via Meetings plus vilket har lett till att arbetet har effektiviserats.
• Utveckling av dokumentationshanteringssystemet VSP.
• Regelbundna sammankomster med Inspektionen för vård och omsorg tillsammans med övriga patientnämnder i norrlandstingen.

Samtliga mål och aktiviteter i verksamhetsplanen är uppfyllda.

Det ekonomiska resultatet för 2019 visar på ett överskott på 325 tkr. Det förklaras delvis av att förvaltningen varit ytterst återhållsam avseende konferens/utbildning, resor och inköp.

Region Jämtland Härjedalens revisorer har lämnat en årsredovisning för revisionsverksamheten 2019. Revisionsverksamheten har under året i huvudsak bedrivits enligt beslutad revisionsplan och inom tilldelad budget. Fokus har under året varit på styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och interna kontroll och på den svåra ekonomiska situationen som regionen befinner sig i sedan flera år tillbaka. Revisionsplanen för 2019 har innehållit ett antal fördjupande granskningar inom bl.a. implementering av läkemedelslista inom slutenvården i Cosmic, tillgänglighet till vård, ärendehantering, utbetalningsprocess, vårdskador samt psykisk ohälsa.

Under 2019 har regionens årsredovisning för 2018 samt delårsbokslut 2019 granskats enligt plan. Löpande granskningar av regionens ekonomiska utveckling har under året gjorts genom protokoll, hearings, intervjuer samt delårs- och årsbokslut.

Övriga aktiviteter inom revisionsverksamheten:

• Erfarenhetsutbyte/nätverk – i maj var Region Jämtland Härjedalen värd för den årliga revisionskonferensen för de norra regionerna. De har också deltagit vid Föreningen Förtroendevalda Revisorer i mellannorrlands konferenser.
• Kommunikation med fullmäktiges presidium.
• Kunskaps- och metodutveckling – de sakkunniga tjänstemännen har under året samarbetat och haft dialog med sakkunniga från övriga revisionskontor i de norra regionerna.
• Gemensam granskning med Östersunds kommun, Strömsunds kommun och Krokoms kommun gällande samverkan inom psykiskt funktionshindrade.

Det ekonomiska utfallet blev ett plusresultat på 0,1 mkr. Resultatet beror bl.a. på ökade intäkter samt ökade konsultkostnader för upphandling av externa granskningar.

Enligt Lag ( 2018:597) om kommunal bokföring och redovisning är kommuner och regioner skyldiga att upprätta en årsredovisning för varje räkenskapsår. Förvaltningsberättelsen ska bland annat innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna för en god ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning har uppnåtts och följts.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat 2019 blev negativt och uppgick till -171 miljoner kronor inklusive finansiella intäkter, vilket var 43 miljoner kronor bättre än budget på -214 miljoner kronor.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden var 74 miljoner kronor högre än under motsvarande period 2018, vilket ger en nettokostnadsökning på 1,7 procent, jämfört med 3,2 procent föregående år.

Verksamhetens intäkter ökade med 29 miljoner kronor jämfört med 2018. Främst genom ökade bidrag i slutet av året i form av kömiljarden samt ökad försäljning av hälso- och sjukvård.

Bruttokostnaderna ökade med 97 miljoner kronor, främst på grund av fortsatt ökade personal- och pensionskostnader samt ökade läkemedelskostnader. Kostnader för bemanningsföretag minskade jämfört med förgående år.

Produktionen har minskat i slutenvården i form av färre vårdtillfällen, färre vårddagar och kortare medelvårdtid. Öppenvården visar upp en ökning både avseende läkarbesök och sjukvårdande behandlingar.

Tillgängligheten är fortsatt låg inom specialiserade öppenvården, både vad gäller första besök och behandling. Primärvårdens tillgänglighet är bra.

Balanskravet innebär att ett negativt resultat för ett räkenskapsår ska regleras under de närmast följande tre åren. Efter år 2019 uppgick det totala balanserade underskottet till 1 464 miljoner kronor att återställa varav 771 miljoner kronor under år 2019.

Region Jämtland Härjedalen har under året tagit upp lån från Kommuninvest på totalt 160 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgick därefter till 433 miljoner kronor.

Av de 84 resultatmålen är 45 procent uppnådda, 33 procent är pågående 18 procent har inte uppnåtts vid årets slut. 4 procent har inte kunnat mätas under året. Strategi för god och nära vård hade flest uppnådda mål.

När det gäller Strategi för länets utveckling så har 48 procent uppnåtts. Bra resultat visas framför allt inom en långsiktig hållbar region och ett friskare liv.

Inom Strategi för god vård har 60 procent av resultatmålen uppnåtts, då främst inom god och nära vård och modern sjukvård.

Strategi för våra medarbetare har 42 procent uppnådda resultatmål. Främst inom ökade frisktal och hälsofrämjande arbetsmiljö, däremot har en försämring skett sedan augusti inom delaktighet och inflytande.

Inom Strategi för ekonomi och verksamhetsresultat har 28 procent uppnåtts, inom mer samverkan men framför allt budgetdiciplin som förbättrats sedan augusti.

Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål. Även om arbetet inom flera strategier har varit lyckade och nått positiva resultat.

Region Jämtland Härjedalens revisorer granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom styrelsen och nämndernas verksamhetsområden. Den 7 april 2020 inkom revisorerna med revisionsberättelse och revisionsrapport för regionstyrelsens verksamhet 2019. I revisionsberättelsen anger revisorerna att de avstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för regionstyrelsen mot bakgrund av de enligt revisorerna allvarliga redovisade bristerna som framkommit i granskningen. Regionfullmäktiges presidium har efter det gett regionstyrelsen och de ledamöter som tjänstgjort men avgått under 2019 möjlighet att inkomma med förklaringar till vad som anförts i revisionsberättelsen.

Förklaringar har inkommit från regionstyrelsen, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.

Resultat av granskningen
I granskningen prövar revisorerna om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska även se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt.

Revisorerna anför bland annat följande i sin revisionsrapport:
- Revisorerna anser det otillfredsställande att inte styrmodellen reviderats inför 2019 for att undvika förekomsten två olika regelverk för hur fullmäktiges mål ska uttolka och konkretiseras.
- Revisorerna anser att styrelsen har haft en bristfällig måluppfyllelse och att delar av återrapporteringen varit bristfällig då det saknats redovisat målvärde och kommentarer.
- Revisorerna anser att månadsrapporterna i stort sett följt styrmodellens anvisningar. De saknar dock en uppföljning av produktionen för hela året.
- Att regionen har varit en attraktiv arbetsgivare har varit ett fokusområde för regionstyrelsen. Revisorerna anser därför att styrelsen borde ha fokuserat mer kring dessa frågor i sina uppföljningar. Enligt dem sker uppföljningen av attraktiv arbetsgivare enbart i samband i delårsbokslut i augusti och per helår, uppföljningen per augusti kompletterades inte av några kommentarer och personalbokslutet finns inte med handlingarna till styrelsens handlingar eller diariefört. Revisionen anser därför att uppföljningen av detta fokusområde varit bristfälligt.
- Revisorerna har noterat att styrelsen har en positiv budgetavvikelse, men de anser inte att regionstyrelsen i tillräcklig grad vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med regionstabens underskott. De anser också att styrelsen borde också ha agerat mer kraftfullt utifrån sin uppsiktsplikt vad gäller underskotten för hälso- och sjukvårdsnämnden.
- Revisorerna anser att motiveringen till att underbalansera budgeten for 2019 inte har stöd i kommunallagen eller i förarbetena till lagen.

Summering av förklaringar
Regionstyrelsen
Regionstyrelsen har i sitt svar angett att de tagit del av revisorernas kritik, tar den till sig och kommer att göra förändringar. Under 2019 och 2020 har styrmodellen omarbetats i syfte att förankra Region Jämtland Härjedalens arbete med ledning och styrning på alla nivåer och få budgetarbetet, målformulering och uppföljning att höra ihop. Vad gäller måluppfyllelse för 2019 delar regionstyrelsen revisorernas bedömning om bristfällig måluppfyllelse. Från 2020 kommer oklarheterna som under 2019 kan ha uppstått i samband med att planerings och uppföljningsprocessen utvecklades att vara åtgärdade vilket enligt regionstyrelsens mening även kommer att bidra till en bättre måluppfyllelse och en tydligare struktur för uppföljning av specifika områden, exempelvis det personalpolitiska. Regionstyrelsen kommer också att vidta åtgärder för att ytterligare förändra rutiner kring riktade statsbidrag för att de inte ska vara kostnadsdrivande. Regionstyrelsen pekar också på flera resultatförbättrande åtgärder som genomförts. Ett annat upplägg för hanteringen av de riktade statsbidragen kommer också att tillämpas vilket kommer att tydliggöra kostnadsnivåerna och fördelningen mellan nämnder. Regionstyrelsen delar inte revisorernas syn på att skälen till underbalanseringen av budget inte har stöd i kommunallagen. Regionstyrelsen noterar också att revisorerna i denna punkt uttalar sig om fullmäktiges beslutade finansplan och budget, inte om hur regionstyrelsen efterlevt fullmäktiges fattade beslut.

Socialdemokraterna:
Socialdemokraterna anser att receptet för att återställa underskottet i regionen är en kombination av strukturåtgärder, effektiviseringar och intäktsökningar. De menar att regionen då skulle klarar kravet på god ekonomisk hushållning och då påbörja ett återställande av det balanserade underskottet. Partiet anser att revisorernas kritik bör fokusera på styrelsens och nämnders agerande snarare än dess förutsättningar. Men de ställer sig också bakom delar av revisorernas kritik. De delar bland annat att revisorernas uppfattning om att synnerliga skäl till att lägga en underfinansierad budget inte fanns. Socialdemokraterna pekar bland annat på att de yrkade för en skattehöjning när budget för 2019 antogs. Vidare delar Socialdemokraterna revisorernas kritik av att månadsuppföljningen till styrelse och nämnder under året genomgående utgått ifrån den underfinansierade budgeten istället för det verkliga ekonomiska resultatet. Socialdemokraterna delar även revisorernas bedömning att nämnden och styrelsens uppföljningar inte varit tillfredsställande.

Elin Hoffner (V) och Marie Svensson (V):
Vänsterpartiet och dess styrelserepresentanter har lagt eget förslag på regionplan med budget som enligt dem syftar till ett systematiskt och långsiktigt arbete för att förbättra vårdens kvalité. Vänsterpartiet har både hösten 2015, 2016, 2017, 2018 och hösten 2019 yrkat på en skattehöjning på l krona såväl i fullmäktige som i styrelse. Partiet anser inte att 50 öre räcker. Vänsterpartiet anser att det för dem är uppenbart att i det kortare perspektivet så kan inte det arbete som pågår i enlighet med fastlagda planer förbättra det ekonomiska läget. Det är bara en inkomstförstärkning som kan uppnå det.

Fullmäktiges presidiums bedömning
Regionens revisorer har i sin revisionsberättelse och revisionsrapport redogjort för de brister som regionstyrelsen och regionstyrelsens ledamöter och tjänstgörande ersättare uppvisat i sin ledning och styrning under verksamhetsåret 2019.

Presidiet ser positivt på de åtgärder som vidtagits för att förbättra planerings- och uppföljningsprocessen men anser inte att det är tillräckligt som förklaring för de uppenbara brister som finns gällande måluppfyllelse för 2019. Presidiet ser heller inte att regionstyrelsen vidtagit tillräckliga åtgärder för att ge balans åt ekonomin.

Presidiet delar dock den politiska ledningens bedömning i regionstyrelsens svar om att revisorernas kritik delvis felaktigt byggs på att synnerliga skäl inte skulle föreligga för underbalanseringen av budgeten för 2019. Det är den politiska ledningens ansvar att ge en realistisk bild av regions ekonomiska läge även i regionplanen. Vid ingången till 2019 var det balanserade underskottet ca 1,3 miljarder och regionen hade flera år av underskott bakom sig. Budgeten för 2019 hade antagits av regionfullmäktige 2018-11-20 och reviderades 2019-02-13. Presidiet anser inte att det fanns något skäl att ifrågasätta den del av den antagna budgeten där synnerliga skäl prövats och regionfullmäktige beslutat att ge regionen en underfinansierad budget för 2019.

Presidiet anser sammantaget att det är väl motiverat varför revisorerna avstyrker att regionstyrelsens ledamöter och tjänstgörande ersättare inte beviljas ansvarsfrihet.

Region Jämtland Härjedalens revisorer granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom styrelsen och nämndernas verksamhetsområden. Den 7 april 2020 inkom revisorerna med revisionsberättelse och revisionsrapport för hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet 2019. I revisionsberättelsen anger revisorerna att de avstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för hälso- och sjukvårdsnämnden mot bakgrund av de enligt revisorerna allvarliga redovisade bristerna som framkommit i granskningen. Regionfullmäktiges presidium har efter det gett hälso- och sjukvårdsnämnden och de ledamöter som tjänstgjort men avgått under 2019 möjlighet att inkomma med förklaringar till vad som anförts i revisionsberättelsen.

Förklaringar har inkommit från hälso- och sjukvårdsnämnden, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och ledamot Cristine Persson (C).

Resultat av granskningen
I granskningen prövar revisorerna om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska även se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt.

Revisorerna har bland annat anfört följande i sin granskning:
- Tillgänglighet är ett av två fokusområden för 2019. Revisorerna anser att det i protokoll endast kortfattat kommenteras och nämnden har inte löpande fattat beslut med anledning av låg tillgänglighet. Revisorerna anser att nämnden bör säkerställa att fokusområden lyfts upp på ett tydligare sätt och att nämnden bör fatta aktiva beslut med anledning av rapporteringen.

- Revisorerna anser att måluppfyllelsen är låg sett till antalet mål som är helt uppfyllda men om de mål som är delvis uppfyllda räknas in är måluppfyllelsen betydligt bättre. Resultatmålen består av både mål och uppdrag och revisorerna anser att det ar svårt att i årsredovisningen få en bild av om måluppfyllelsen beror på att uppdrag har genomförts eller om målet faktiskt har uppnåtts.

- Nar det gäller uppföljningsplanen anser revisorerna att det är viktigt att nämnden säkerställer att samtliga uppföljningar genomförs. Framförallt anser de att nämnden bör prioritera uppföljningen av nämndens fattade beslut.

- Revisorerna anser att budgetavvikelsen för 2019 visar på att åtgärderna för att nå en ekonomi i balans inte har varit tillräckliga. De anser att nämnden behöver ställa krav på åtgärdsplaner med ordentliga analyser för att säkerställa besparingseffekt samt att det tydligt framgår när åtgärden ska genomföras, när den beräknas ge effekt och vem som är ansvarig för genomförandet. Vidare anser revisorerna att även prognostiserat utfall för hela året bör framgå, både för att nämnden ska få en bättre bild av läget samt för att på ett bättre satt kunna stamma av hur de resultatförbättrande åtgärderna påverkar utfallet.

- Revisorerna anser att det bör vara en snabbare hantering av månadsrapporterna för att nämnden ska fa information tidigare för att kunna agera. De anser att det exempelvis kan innebära att nämnden måste anpassa sammanträdeskalendern till den ekonomiska rapporteringen.

Sammanfattning från förklaringar
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden delar revisorernas uppfattning om att måluppfyllelsen skulle kunnat vara högre och att rutiner för uppföljning kan förbättras. Nämnden anser dock att det är första året som regionen har en särskild Hälso- och sjukvårdsnämnd och första året för den nya Blågröna majoriteten. Målen sattes i nämndens verksamhetsplan som beslutades i februari, när nämnden var helt ny. Det fanns då inte tillräckligt med erfarenheter från nämndens sida för att lägga målnivåerna på tillräckligt konkreta och realistiska nivåer. Den nya styrmodellen som fullmäktige ska behandla på sitt möte i juni ska medverka till en tydligare styrkedja där arbete med mål, budget och uppföljning hör ihop. Att nämnden under senare delen av våren inte lyfte uppföljning av tillgängligheten så tydligt berodde på att det på nationell nivå pågick förhandlingar mellan SKR och Regeringen om särskild överenskommelse som blev klar först under andra halvan av juni. Nämndens beslut med anledning av månadsrapporter och uppdrag till regiondirektören och uppföljning av resultatförbättrande åtgärder visar på hur nämnden arbetat med det ekonomiska läget, och ställt krav på åtgärder.

Socialdemokraterna:
Socialdemokraterna anser att receptet för att återställa underskottet i regionen är en kombination av strukturåtgärder, effektiviseringar och intäktsökningar. De menar att regionen då skulle klarar kravet på god ekonomisk hushållning och då påbörja ett återställande av det balanserade underskottet. Partiet anser att revisorernas kritik bör fokusera på styrelsens och nämnders agerande snarare än dess förutsättningar. Men de ställer sig också bakom delar av revisorernas kritik. För att den politiska uppföljningen och styrningen inom fokusområdet Förbättra tillgängligheten inom vården skall fungera bättre anser Socialdemokraterna att Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetssätt behöver förändras. Socialdemokraterna anser att Hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter behöver mer tid för att sätta sig in sitt breda och komplexa ansvarsområde och vidare att nämnden bör ta fler beslut och förlita sig i lägre grad på rapporter. Socialdemokraterna menar också att den politiska ledningen under året konsekvent hävdat att de kostnadsbesparande åtgärderna skulle ge avsedd effekt och att vidare åtgärder därför inte framstått som önskvärda eller nödvändiga. Partiet delar revisorernas slutsats att ”det stora underskott som redovisas inom hälso-och sjukvården visar på att verksamheten inte klarar sitt uppdrag med tillgängliga resurser.”

Elin Hoffner (V) och Marie Svensson (V):
Vänsterpartiet och dess styrelserepresentanter har lagt eget förslag på regionplan med budget som enligt dem syftar till ett systematiskt och långsiktigt arbete för att förbättra vårdens kvalité. Vänsterpartiet har både hösten 2015, 2016, 2017, 2018 och hösten 2019 yrkat på en skattehöjning på l krona såväl i fullmäktige som i styrelse. Partiet anser inte att 50 öre räcker. Vänsterpartiet anser att det för dem är uppenbart att i det kortare perspektivet så kan inte det arbete som pågår i enlighet med fastlagda planer förbättra det ekonomiska läget. Det är bara en inkomstförstärkning som kan uppnå det. Det behövs satsningar i förbättrade arbetsvillkor både för att ge personalen det utrymme som utvecklings-och omställningsarbetet kräver och för att nå väsentligt lägre sjuktal och minskning av hyrpersonal. Det andra strategiska utvecklingsområdet är inom konceptet nära vård.

Cristine Persson (C)
Cristine Persson ställer sig bakom den förklaring Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit men vill i en egen förklaring redogöra vad hon specifikt som ledamot har medverkat i på Hälso- och sjukvårdsnämnden för att uppnå satta mål. Cristine anför bland annat om vilka bifallna yrkanden hon lagt. Bland annat har Cristine yrkat om uppdrag till regiondirektören om att vidta ytterligare resultatförbättrande åtgärder.

Fullmäktiges presidiums bedömning
Regionens revisorer har i sin revisionsberättelse och revisionsrapport redogjort för de brister som hälso- och sjukvårdsnämnden och nämndens ledamöter och tjänstgörande ersättare uppvisat i sin ledning och styrning under verksamhetsåret 2019.

Presidiet delar revisorernas bild om att måluppfyllelsen för hälso- och sjukvårdsnämnden borde varit bättre och ser positivt på de åtgärder som pågår med en utveckling av arbetssätt vad gäller verksamhetsplanering, budget och uppföljning. Presidiet anser också att nämnden borde vidtagit mer åtgärder utifrån de brister som funnits för de fokusområden nämnden haft för 2019.

2019 var hälso- och sjukvårdsnämndens första verksamhetsår och presidiet ser med viss förståelse på att nämnden i sin nya roll inte hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att sätta mål på tillräckligt konkreta och realistiska nivåer. Presidiet förväntar sig att nämnden även i andra avseenden vad gäller exempelvis uppföljning och förmåga att vidta åtgärder utifrån uppföljningen har skaffat sig mer kunskap och rutin inför kommande år.

Presidiet anser sammantaget att det är väl motiverat varför revisorerna avstyrker att hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och tjänstgörande ersättare inte beviljas ansvarsfrihet för år 2019.

Revisionsberättelsen
Regionens revisorer har överlämnat revisionsberättelsen för år 2019 för Region Jämtland Härjedalen och revisionsrapport 2019, Årets granskning av Region Jämtland Härjedalen till fullmäktige. Regionens revisorer har i revisionsberättelsen redovisat resultat av granskningen för år 2019.

Nämnder
För regionala utvecklingsnämnden, patientnämnden, gemensamma nämnden för upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter, gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialist-funktioner och gemensamma nämnden för Närvård Frostviken bedömer revisorerna sammantaget att nämnderna i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att den interna kontrollen i allt väsentligt har varit tillräcklig. Regionens revisorer tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för dessa nämnder.

Förbund
Samordningsförbundet
Revisorerna i Samordningsförbundet i Jämtlands län bedömer sammantaget att styrelsen i förbundet har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. De bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. De bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2019.

Norra sjukvårdsregionförbundet
Revisorerna i Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF), tidigare Norrlandstingens regionförbund, bedömer sammantaget att direktionen i förbundet har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. De bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenlig med de finansiella mål och de verksamhetsmål och uppdrag som ställts upp. Revisorerna tillstyrker att direktionen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2019.

Fullmäktiges presidiums bedömning
För regionala utvecklingsnämnden, patientnämnden, gemensamma nämnden för upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter, gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialist-funktioner och gemensamma nämnden för Närvård Frostviken finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Dessa nämnder och dess ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2019.

För Samordningsförbundet i Jämtlands län finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Styrelsen och dess ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2019.

För Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF) finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Direktionen och dess ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2019.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Enligt arbetsordningen för regionfullmäktige ska fullmäktige årligen besluta när ordinarie sammanträden ska hållas. Regionfullmäktige föreslås sammanträda vid fem tillfällen under 2021, februari, april, juni, oktober och november, sammanlagt 10 sammanträdesdagar. Sammanträdena läggs så långt möjligt på tisdag-onsdag.

Årsredovisningen för 2020 behandlas i april. Enligt styrmodellen för Region Jämtland Härjedalen ska regionplanen med budget fastställas i oktober. Delårsbokslutet behandlas också i oktober.

Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2021 samt kommunicerade med länets kommuner.

När tågmarknaden avreglerades och SJ AB bildades kunde inte staten längre tillgodose regionernas behov av regionala tågfordon. Trafikhuvudmännen (länstrafikbolagen) bildade därför AB Transitio 1999 som ett gemensamt ägt vagnbolag istället för att upphandla och äga tågfordon enskilt. AB Transitio anskaffar, finansierar och förvaltar tågfordon åt sina ägare (samtliga av landets regioner med undantag för Gotland). Syftet är främst att optimera ägarnas tågfordonskostnader samt säkerställa en hög kvalitet och kompetens inom områdena anskaffning, förvaltning och underhåll. Ägarna i de fyra nordligaste länen förhyr tågen av AB Transitio som i sin tur hyr ut dessa till Norrtågs trafik. Högvärdeskomponenterna, som är dyra reservdelar till tågfordon som repareras och återanvänds, är tillsammans med tågen förutsättningar i det trafikavtal som finns i Norrtåg. I samband med att Norrtåg AB anskaffade tolv tågfordon av typen Coradia X62 gjorde AB Transitio även en beställning av högvärdeskomponenter till fordonen.

Högvärdeskomponenterna finansierades genom AB Transitio som tog ut ett lån om 160 miljoner kronor i Nordiska investeringsbanken 2010. De fyra nordligaste regionerna (Jämtland Härjedalen, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland) samt Region Östergötland och Västra Götalandsregionen tecknade en solidarisk borgen för lånet med en löptid om tio år 2010 – 2020. Av de ursprungliga 160 miljoner kronorna återstår drygt 98 miljoner kronor att lånefinansiera på nytt.

Lånet behöver refinansieras i juli 2020 för det återstående beloppet om drygt 98 miljoner kronor och berörda regioner behöver därför teckna ett nytt borgensåtagande. Respektive region går i borgen i relation till hur många tågfordon av typen Coradia man hyr från AB Transitio (Västra Götalandsregionen andel uppgår till 44,9 %, Region Östergötland till 30,6 % och norrlandsregionerna till 8,125 % vardera).

AB Transitio arbetar med upplägget för refinansieringen av högvärdeskomponenterna vilken mest troligt kommer ske genom en svensk affärsbank. Det är troligt att refinansieringen (lånet) kommer ha en löptid om 5 – 10 år. Det vanligaste upplägget för en borgensman är en så kallad proprieborgen vilket ger bättre lånevillkor då utlånaren har bättre möjligheter att återkräva skulden om den inte betalas. Region Jämtland Härjedalen behöver fatta beslut om att gå i borgen för högvärdeskomponenterna (vilket inte omfattar tågfordonen) för drygt 6 miljoner kronor senast i juni 2020.

Region Jämtland Härjedalen har fått ett medborgarförslag om att Länstrafikens länskort/periodkort även ska gälla hos kommersiella tågoperatörer i länet. Förslaget är vidare att Region Jämtland Härjedalen ska teckna avtal om detta med tågoperatörerna (Inlandsbanan och SJ). Motiveringen är att förbättra tillgängligheten och möjligheterna till arbetspendling. I medborgarförslaget beskrivs att arbetspendling Östersund-Järpen inte fungerar tillfredställande med det utbud av regionaltågstrafik och buss som finns. Bussförbindelserna anses inte intressanta med hänsyn till avgångs- och restider.

Nedan redogörs övergripande för förutsättningarna.

Befintlig tågtrafik
Norrtågstrafiken utgörs av nio dubbelturer Sundsvall-Östersund M-F och fem dubbelturer Östersund-Duved M-F och två dubbelturer Duved-Storlien, med färre turer lördagar och söndagar. Restiderna med tåg är avsevärt kortare än för buss. Restiden med Norrtåg från Järpen och Bräcke till Östersund är 55 respektive 50 minuter, och med buss är restiden minst 20 minuter mer vilket minskar pendlingsbenägenheten. På sträckan Bräcke-Östersund bedöms trafikutbudet som tillfredställande utifrån behovet av arbets- och studiependling, medan förutsättningarna är sämre i exempelvis relationen Östersund mot Järpen-Duved.

Länstrafikens länskort, periodkort, ungdomskort är giltiga på all regionaltågstrafik som utförs av Norrtåg. Trafikutbudet med Norrtågs tågtrafik är anpassat för arbets-, studiependling till i första hand Sundsvall och Östersund, med anslutningsmöjlighet i Sundsvall till norr- respektive södergående tågtrafik.

SJ trafikerar med två dagturer och ett nattåg dagligen (ett dagtåg vänder i Östersund de övriga turerna vänder i Duved). För att resa med SJ-trafik finns inget rabatterat färdbevis och den blir därmed inget alternativ för arbetspendling.

På Inlandsbanan finns Snötåget, Snälltåget och Inlandstågets säsongtrafik. Eftersom trafiken är säsongsbetonad är den av mindre intresse för arbetspendling än SJ-trafiken, men kan ändå bidra med ytterligare resmöjligheter.

Resenärsperspektivet
För en resenär med kort på Länstrafiken ger ökad biljettgiltighet förbättrade resmöjligheter med tåg som kompletterar den stomme som utgörs av Norrtågstrafiken. I resrelationen Östersund-Järpen, som nämns i medborgarförslaget, skulle det till exempel ge en avgång kl. 6:34-7:35 och en tur tillbaka kl. 20:29-21:33 (enligt tidtabell våren 2020). Tillgängligheten i form av arbets- och studiependling och resor för andra ändamål skulle förbättras.

Förutsättningar för genomförande
Det kan konstateras att en biljettsamverkan enligt medborgarförslaget förbättrar tillgängligheten. Samtidigt är frågan komplex och det finns flera genomförandemässiga utmaningar, bland annat avseende ekonomi.

Regionaltågstrafiken bedrivs genom Norrtåg AB, som ägs av aktörer i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Frågan om ett biljettsamarbete ses som en gemensam fråga för de fyra regionerna och ett beslut om biljettsamarbete måste fattas av de fyra regionerna gemensamt. Trafiken är upphandlad som en tjänstekoncession, operatören kör både lönsamma och olönsamma turer i utbudet och biljettintäkterna är en mycket viktig intäkt för operatören. Det finns fördelar men också en del betydande risker och befarade effekter av ett biljettsamarbete. Bland dessa kan nämnas befarat minskade intäkter i den regionala tågtrafiken för operatören som, i konkurrens med bland annat SJ, 2016 vann Norrtågsupphandlingen. Det finns också en risk kring hur stabilt och långsiktigt kostnadsneutralt ett sådant samarbete skulle vara. Norrtåg är inte avisande till en framtida biljettsamverkan men regionerna är överens om att frågan måste beslutas gemensamt och det bedöms inte givet att detta skulle vara ekonomiskt gynnsamt för regionerna.  

Kontakt har också tagits med SJ och Inlandståget AB i ärendet. Båda aktörerna ställer sig positiva till att se vilka möjligheter som finns med en biljettsamverkan. SJ pekar på att liknande samarbeten finns på olika håll i landet och nämner Östergötland, Västmanland, Örebro, Sörmland, Dalarna och Västra Götaland m fl. Inlandståget AB pekar på att de tillåtit resor med Länstrafikens kort på Snötåget som goodwill utan ersättning.

Att teckna avtal om biljettgiltighet enligt förslaget bedöms inte lämpligt i nuläget sett till ovan nämnda orsaker, då det är en fråga som kräver fördjupad analys av konsekvenserna i dialog med berörda parter. Medborgarförslagets intentioner kommer dock att beaktas i det fortsatta arbetet med att utveckla den regionala kollektivtrafiken i länet.

Frågan om biljettgiltigheter har också bäring på den statliga utredningen om ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-05-25--26 § 109 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

1. Interpellation från Sonny Hoffman (V) om tillgänglighetsarbetet (RS/321/2020)

2. Interpellation från Elin Hoffner (V) om sjukvårdspersonal som väljer att säga upp sig pga försämrade arbetsvillkor (RS/320/2020)

3. Interpellation från Anton Hammar (S) om kompensation till privata vårdgivare 2016 och 2017-2019 (RS/483/2020)

4. Interpellation från Bengt Bergqvist (S) om medborgardialog om primärvården i Östersund (RS/488/2020)

5. Fullmäktigefråga från Ronny Karlsson (SD) om finansieringen av länstrafiken (RS/503/2020)

Regionfullmäktige fastställer regler för Region Jämtland Härjedalens styrmodell. Det senaste beslutet om styrmodellen togs i juni 2017, § 172. Regionstyrelsen har enligt beslut av fullmäktige i februari 2018, § 29, i uppdrag att se över reglerna för styrmodellen utifrån den nya politiska organisationen. Ett förslag till ny styrmodell upprättades inför regionstyrelsens möte i mars. På regionstyrelsens sammanträde den 24 mars 2020, § 48, beslutade regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige:

1. Styrmodell för Region Jämtland Härjedalen fastställs enligt upprättat förslag.
2. Inför regionfullmäktiges beslut i juni om reviderad arbetsordning för regionfullmäktige ska den nya styrmodellens principer beaktas.

Med anledning av Coronapandemin ställde regionfullmäktige in sitt möte i april. Därför finns heller inget beslut ännu om styrmodellen. Inför beslutet finns det anledning att göra några mindre justeringar i förslaget till regionfullmäktige för att förtydliga beskrivningen av styrmodellen. Dels utifrån att regiondirektören beslutat om några organisationsförändringar i förvaltningen. Dels har arbetet med inspel inför regionplan föranlett justeringar i text för att tydliggöra syftet med inspelen och hur de ska hanteras av respektive nämnd och styrelse. Det har också gjorts en mindre justering av styrkedjan för att tydliggöra policyernas placering i kedjan.

De förtroendevaldas huvuduppgifter i Region Jämtland Härjedalen är att ange mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Regiondirektör och högsta tjänstemannaledning är ytterst ansvariga för att åstadkomma resultat enligt de politiska uppdragen. Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska säkerställa nedbrytning från visioner, strategier och ekonomiska ramar på politisk nivå till genomförande och resultat samt uppföljning i verksamheten. Målet är att bedriva en verksamhet med god kvalitet och som är kostnadseffektiv. Genom en tydlig och känd styrmodell har chefer och medarbetare kunskap om vem som fattar vilka beslut och kan fokusera på verksamhetens innehåll för att nå Region Jämtland Härjedalens övergripande vision och mål. Viktiga delar i styrmodellen är bestämmelser för hur och när mål, mätetal och aktiviteter ska utformas, fastställas och följas upp. De övergripande styrdokumenten som beslutas på politisk nivå är utgångspunkt för styrningen på alla organisatoriska nivåer.

Ett viktigt ingångsvärde för hur planering, budget och uppföljning ska struktureras har varit det arbetet som görs med resultatförbättrande åtgärder. I arbetet med styrmodellen har det också genomförts workshops i ledningsgrupper för att identifiera förbättringsområden med nuvarande arbetssätt. Under 2019 infördes också Stratsys, ett administrativt IT-stöd för planering och uppföljning. Syftet med Stratsys är att förenkla arbetet och skapa förutsättningar för en tydligare styrkedja. Systemet har använts skarpt för uppföljning per augusti och per helår 2019 samt för planering 2020 och uppföljning per april 2020. Sammantaget har konstaterat att det behövs en tydligare beskrivning om hur Region Jämtland Härjedalen ska arbeta med ledning och styrning, på alla nivåer och hur budgetarbetet, målformulering och uppföljning bättre ska höra ihop. Därför bygger den nya styrmodellen på en tydligare styrkedja där arbetet med övergripande mål och budget kännetecknas av hög delaktighet från regionstyrelse och nämnder samt av förvaltningsområdena. Processen för arbetet ska vara tydlig och utgå från omvärldsanalys, behov, ekonomi och måluppföljning. Förarbeten på områdesnivå ska inkludera all verksamhet.

All planering och uppföljning inom Region Jämtland Härjedalen ska utgå från fyra strategier som formas politiskt i regionplanen och visar den politiska viljeinriktningen och övergripande prioriteringar. För varje strategi finns prioriterade insatsområden som bryts ner till politiska resultatmål. Politiska resultatmål ska utgå från definierade behov, finansiella resurser och vilka resultat som ska uppnås i verksamheten. För att klara av att prioritera måste ett rimligt antal mätetal finnas tillgängliga. Mätetal ska koppla till målen och avspegla måluppfyllelsen. De kan skapas på alla nivåer. Utifrån mål och mätetal skapas också aktiviteter på verksamhetsnivå. Region Jämtland Härjedalen ska i planering, genomförande och uppföljning ta hänsyn till de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Agenda 2030 med dess 17 globala mål för hållbar utveckling är ett viktigt verktyg i arbetet. Även Jämställdhet och jämlikhet, Miljö och Barnens rättigheter är viktiga områden. Utifrån Region Jämtland Härjedalens roll som samisk förvaltningsmyndighet ska även det samiska perspektivet beaktas.

Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Redan i februari 2020, § 16, beslutade regionfullmäktige om en reviderad tidsplan för verksamhetsplanering 2021. Det för att inte planeringsarbetet inför 2021 skulle avstannas i väntan på ny styrmodell. Den fastställda tidsplanens principer inkluderas i föreslagen styrmodell.

Tidsplan för planering och budget bygger på att fullmäktige beslutar om regionplanen i oktober. Det innebär sedan att regionstyrelse och nämnder fastställer sina verksamhetsplaner i november och verksamheten sina i december.

Region Jämtland Härjedalens Arvodesbestämmelser fastställdes av regionfullmäktige 2018-12-11 § 182. Som en resultatförbättrande åtgärd togs ett beslut om att frysa arvodena 2019-10-16 § 106. Ett förslag från regionstyrelsen om tillägg av arvode för ordförande och vice ordförande i utskottet för kollektivtrafik togs 2020-03-24 § 49 och ska behandlas av regionfullmäktige 16-17 juni.

Enligt arvodesbestämmelserna har regionstyrelsens 3:e vice ordförande ett arvode på 13,3% av basarvodet och ledamot med utökat ansvarsområde har 20% av basarvodet. Nu finns behov av att justera fördelningen dem emellan så att 10% flyttas över till 3:e vice ordföranden.

Regionfullmäktige beslutade i november 2019, § 132, att överföra verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till förvaltning från 1 juli 2020, och att verksamheten ska organiseras under regionala utvecklingsnämnden. Fullmäktige beslutade även att ett utskott för kollektivtrafikfrågor ska inrättas, bestående av fem ledamöter och fem ersättare.

Regionstyrelsen fick i uppdrag att inför överföring av verksamheten ta fram förslag på reviderat reglemente för regionala utvecklingsnämnden, samt att se över andra styrdokument som berörs av organisationsförändringen.

Regionstyrelsen har tagit fram ett förslag till reviderat reglemente för nämnden där utskottets uppgifter, sammansättning och arbetsformer regleras. Förslaget innehåller även ett antal mindre redaktionella ändringar och förtydliganden. I reglementet föreslås att utskottet ska ha en ordförande och en vice ordförande (presidium).

Fast arvode för presidiet regleras inte i reglementet utan i Arvodesregler för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen. Därför föreslås följande tillägg i arvodesreglerna under avsnitt 9 Tabell över fasta arvoden:
Regionala utvecklingsnämndens utskott för kollektivtrafikfrågor
Ordförande 20 %
Vice ordförande 10 %

Föreslagen procent motsvarar den procent som gäller för ordförande och vice ordförande i dagens bolagsstyrelse.

Då regionstyrelsens förslag berör regionala utvecklingsnämndens organisation och verksamhetsområden har regionstyrelsen inhämtat nämndens synpunkter genom att skicka förslaget på remiss till nämnden. Regionala utvecklingsnämnden har enligt beslut 2020-02-25 § 15 inga synpunkter på regionstyrelsens förslag till reviderat reglemente för nämnden eller föreslaget tillägg i arvodesreglerna.

Regionfullmäktige beslutade i november 2019, § 132, att överföra verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till förvaltning från 1 juli 2020, och att verksamheten ska organiseras under regionala utvecklingsnämnden.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i februari 2020, § 14, om en genomförandeplan. Det arbetet har lett fram till förslag på ett överlåtelseavtal som beskriver hur Länstrafiken i Jämtlands län AB överlåtelser sin verksamhet till Region Jämtland Härjedalen.

Förslag till överlåtelseavtal med bilagor redovisas men är ännu inte slutlig eftersom bilagorna ska uppdateras med bokslutsvärden 2020-06-30.

I regionfullmäktiges beslut från november 2019, § 132, framgår av beslutspunkt 3. ”Bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB behålls som avtalspart och avvecklas vid en senare tidpunkt.” Av överlåtelseavtalet framgår vilka avtal som överlåts till Region Jämtland Härjedalen, och vilka som stannar kvar i bolaget. Vidare regleras att bolagets kvarvarande ansvar begränsas till att:
- vara avtalsägare för de avtal som inte kan överlåtas och bevaka och verka för att även dessa avtal kan överlåtas till regionen i någon form
- förvalta de ekonomiska tillgångar som är kvar i bolaget efter överlåtelsen samt
- avveckla bolaget när ägaren beslutar om avveckling.

Överlåtelseavtalet beskriver också att bolaget överlåter hela sin verksamhet till regionen, det vill säga ansvaret för att samordna, planera, upphandla och marknadsföra kollektivtrafiken i Jämtlands län.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-06-16, § 113, och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

På regionfullmäktiges sammanträde den 26 november 2019, § 132, fattades beslut om att verksamheten i bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB ska överföras till förvaltning från den 1 juli 2020. Vidare fattades det i samma ärende även beslut om att bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB behålls som avtalspart och avvecklas vid en senare tidpunkt.

Nu gällande bolagsordning och ägardirektiv för Länstrafiken i Jämtlands län AB beslutades av regionfullmäktige i april 2018, § 69, och antogs vid bolagets årsstämma i maj samma år. Då bolaget kommer att finnas kvar som avtalspart har ett förslag till ny bolagsordning tagits fram som passar med det nya uppdraget.

Fortsatta instruktioner, motsvarande ett ägardirektiv, för hur Länstrafiken i Jämtlands län AB ska agera efter verksamhetsöverlåtelsen återfinns i det överlåtelseavtal som ska tecknas mellan Region Jämtland Härjedalen och Länstrafiken i Jämtlands län AB (RUN/576/2019). Därför föreslås att nuvarande ägardirektiv upphävs från och med 1 juli 2020.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-06-16, § 114, och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Gällande Riktlinjer för företagsstöd utifrån regionalekonomiska 1.1-medel (RS/913/2016) fastställdes av regionfullmäktige i juni 2016, § 98. Den 22 oktober 2019, i samband med en uppföljningsrapportering av 1:1-anslaget, beslutade regionala utvecklingsnämnden att ge regiondirektören i uppdrag att se över dessa riktlinjer. Förslag till nya riktlinjer presenterades för regionala utvecklingsnämnden i mars. De nya riktlinjerna har renodlats till ett ramverk för Region Jämtland Härjedalens företagsstöd och riktar sig i större utsträckning till stödsökande (tidigare riktlinjer innehöll även rutinbeskrivningar för berörda handläggare). Till riktlinjerna har nämnden även tagit fram tre villkorsbilagor för olika stödtyper. Utöver riktlinjerna har ytterligare ett dokument arbetats fram, innehållande förslag på erbjudanden om företagsstöd som ska gälla för verksamhetsåret 2020. Arbetet har kopplats till regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan och uppdraget att skapa en struktur för årlig politisk styrning av det regionala tillväxtanslaget.

Nu gällande riktlinjer är fastställda av regionfullmäktige. Med anledning av de nya riktlinjernas karaktär och innehåll, samt att regionala utvecklingsnämnden enligt sitt reglemente har i uppdrag att besluta om fördelning av statliga regionalpolitiska utvecklingsmedel och övriga tillväxtmedel, är bedömningen att riktlinjerna bör fastställas av nämnden. Detta förutsätter att regionfullmäktige upphäver tidigare riktlinjer innan de nya kan träda i kraft.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-04-29 § 72 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionstyrelsen beslutade i augusti 2019 § 130 (RS/554/2019) om inrättande av en styrgrupp för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2021. Direktiv för styrgruppen fastställdes av styrelsen i september samma år § 143 (RS/554/2019).

I direktivet framkommer att syftet med översynen är att skapa bättre förutsättningar för primärvårdens framtida utveckling, där utveckling av den nära vården, tillgänglighet och kontinuitet, ekonomisk hållbarhet, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete, samt konkurrensneutralitet är viktiga faktorer att beakta. Vidare framkom att samarbete med kommunerna, det breda uppdraget kring patienten samt regionens sistahandsansvar behövde belysas.

Styrgruppen skulle i sitt arbete föra en dialog med samtliga utförare inom Hälsoval Region Jämtland Härjedalen, vilket har genomförts i form av hearingar, samt använda sig av erfarenheter från primärvården i andra regioner och länder.

Utifrån direktivet gjordes en bedömning av majoriteten att översynen skulle bli så pass omfattande att dåvarande avtal/överenskommelser inom Hälsoval Region Jämtland Härjedalen behövde sägas upp. Något som styrelsen fattade beslut om i december §218 (RS722/2019) och verkställde före årsskiftet.

Den politiskt utsedda styrgruppen har tillsammans med tjänstemän haft möten som utifrån direktivet analyserat och reviderat modellen för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen. Resultat av uppdraget redovisas i beslutsunderlag i form av nytt förslag till förfrågningsunderlag inför 2021 samt en rapport som redovisas i ett separat ärende.

Områden som har varit föremål för diskussion och förslag till förändring är:
- Primärvården ska vara mer styrande i vårdkedjan
- Tillitsbaserad styrning med färre krav på kompetens
- Tillgängligheten styrs av kraven för vårdgarantin i primärvården
- Kostnadsansvar för fysioterapeuter verksamma inom Lag (1993:1652) om fysioterapiersättning (LOF) och allmänläkare enligt Lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) tas bort
- Ändring av ersättningsmodell i form av höjd procentuell fördelning för CNI och lägre ”fast kapitering” samt en glesbygdsersättning, som förutom avstånd, bygger på antal listade vid hälsocentralen.

Då kostnadsansvaret för LOF och allmänläkare enligt LOL tas bort men budgetramen för dessa kostnader föreslås stanna kvar i hälsovalets ersättningssystem hamnar kostnadsansvaret istället centralt direkt under Regionstyrelsen, varför ett centralt anslag behöver skapas med 21 miljoner kronor. Beslut om detta fattas av Regionstyrelsen i samband med Regionplan 2021.

I Jämtlands län råder en politisk enighet om att skapa samhälleliga förutsättningar för att nå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta manifesteras i att länets politiker kraftsamlat kring en länsgemensam folkhälsopolicy. Folkhälsopolicyns intentioner utgör grunden till länets samlade folkhälsoarbete vilket ska bidra till en mer jämlik hälsa och skapa en framtidstro. Folkhälsopolicyn utgör ett underdokument till den regionala utvecklingsstrategin.

En reviderad Folkhälsopolicy 2020-2024 är nu framtagen i form av en dialogprocess påbörjad hösten 2018 samt möten i Folkhälso Z under 2019. Kommuner och region har lämnat synpunkter och ett slutförslag har framtagits med hänsyn till framförda förbättringsförslag.
Folhälso Z presidium överlämnade slutförslaget till regionens samverkansråd för vidare hantering. Regionens samverkansråd sänder nu detta förslag till Folkhälsopolicy 2020-2024 till länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen för behandling.

Länets folkhälsopolicy utgår från de faktorer som påverkar hälsan, hälsans bestämningsfaktorer, istället för att utgå från sjukdom och individuella hälsoproblem. Detta salutogena synsätt är ett strategiskt val och präglar policyn. Länets politiker har enats om att utöver de nationella åtta folkhälsomålen fokusera på en gemensam målbild med fyra viktiga utvecklingsområden där bästa möjliga effekt kan förväntas – tidiga livets villkor, utbildning och arbete, hälsofrämjande miljö samt delaktighet och inflytande.

I Folkhälsopolicyns utvecklingsområden finns en rekommenderad gemensam riktning. Med den som stöd ska respektive kommun och Regionen gärna även i samverkan med övriga aktörer från Länsstyrelse till det privata näringslivet ta fram egna styrdokument, utifrån de lokala förutsättningar som finns.

I denna nu reviderade Folkhälsopolicy 2020 – 2024 kvarstår utvecklingsområdena från tidigare policys men med ökad tonvikt på nya utmaningar för folkhälsan såsom utanförskap, ensamhet, psykisk ohälsa, den demografiska förändringen med den allt mer åldrande befolkningen, den digitala utvecklingen, globala befolkningsomflyttningar, samhällets utveckling mot ökad urbanisering och centralisering, klimatförändringar, pandemier och dess konsekvenser för hälsan.

Den gemensamma målsättningen och hälsovisionen är fortsatt: ”Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län.”

Av Region Jämtland Härjedalens avgiftshandbok framgår att regelverket och avgifter enligt detta gäller för patient som är folkbokförd i Jämtland Härjedalen och vårdas inom regionen.

Region Jämtland Härjedalen ska enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Personer som drabbas av så kallat allmänfarliga sjukdomar har därför rätt till kostnadsfrihet för provtagning, vård och behandling av dessa sjukdomar.

Vård enligt smittskyddslagen innefattar avgiftsfri undersökning, vård och behandling som läkaren bedömer minska risken för smittspridning och som ges inom landstingets hälso- och sjukvård eller av läkare som får ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller enligt vårdavtal med landstinget om det är fråga om en allmänfarlig sjukdom.

Patienter från andra landsting bosatta i Sverige betalar samma avgift och har rätt till högkostnadsskydd enligt samma villkor som bosatta i landstinget. Patienter från andra EU/EES-länder som är försäkrade för vårdförmåner har rätt till nödvändig eller planerad vård mot uppvisande av rätt intyg. För vård av nordiska patienter krävs ID-handling och om denna saknas kan regionen begära att patienten kontant eller mot faktura betalar hela beloppet för vården. Sverige har även avtal med vissa länder vilket innebär att patienter bosatta i dessa länder har rätt till vissa vårdförmåner. Asylsökande samt gömda och papperslösa har rätt till akut vård enligt Smittskyddslagen.

För de länder som inte ingår i EU/EES eller där det saknas avtal gäller generellt att patienten eller övriga personer som vistas i Sverige ska betala hela vårdkostnaden själva enligt utomlänsprislistan.

Nuvarande situation och förslag till avgiftsfrihet:
I nuvarande situation, med pågående smittspridning av covid-19 finns risk att personer med misstänkt smitta undviker att söka vård av rädsla för kostnad med krav att betala hel faktisk vårdkostnad. Detta kan förhindra regionens och landets övriga insatser för att stoppa smittspridning.

För att undvika detta föreslås att personer som idag inte omfattas av kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen ska få kostnadsfri provtagning, vård och behandling för covid-19 på samma sätt som folkbokförda.

De som nu föreslås att omfattas är bland annat studerande, arbetskraftsinvandrare, asylsökande utan LMA-kort, tillståndssökande, patienter med korta uppehållstillstånd, tillståndslösa, anhöriginvandrare som ännu inte fått svenskt personnummer, turister samt EU-medborgare som inte kan uppvisa giltigt EU-kort eller intyg på sjukförsäkring från hemlandet.

Beslut i denna fråga har den senaste tiden brådskande tagits i flertalet regioner i Sverige varför det är angeläget att även Region Jämtland Härjedalen snarast kan förtydliga detta.

Konsekvenser för smittskydd, barn- och jämställdhetsperspektiven
Beslutet avses bidra till att fler personer söker vård för covid 19-relaterad sjukdom och att ingen avstår från att söka vård utifrån ekonomiska hinder vilket är gynnsamt ur smittskyddssynpunkt. Detta medför fördelar ur samtliga rubricerade perspektiv.

Ekonomiska konsekvenser
Beslutet medför kostnader, men det kan nu inte överblickas vilken omfattning de kommer att ha. Dessa och andra covid 19-relaterade kostnader kommer att behöva behandlas i särskild ordning.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-06-16, § 115, och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Regeringen och SKR har förhandlat fram en överenskommelse för att säkerställa tydlighet kring finansiering och ansvarsfördelning avseende testning för covid-19. Överenskommelsen gäller huvudsakligen testning avseende pågående sjukdom med PCR-analys men avser också serologisk testning som detekterar antikroppar som tecken på genomgången sjukdom.

Bred serologisk testningen nyttjas för att kartlägga smittspridningen i landet och därmed utgöra kunskapsgrund för beslut avseende åtgärder för att hantera utbrottet. Serologisk testning kan också nyttjas i särskilt känsliga verksamheter för testning av personal och brukare, till exempel inom äldreomsorgen. Sådan testning ska därför vara avgiftsfri för hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom omsorg, brukare i särskilt boende och hemtjänst.

Överenskommelsen stipulerar vidare att serologisk testning erbjuds övrig befolkning mot erläggande av en egenavgift. Skrivningen avseende egenavgift innebär att serologisk provtagning av enskilda inte är att betrakta som en åtgärd som ingår i det ordinarie sjukvårdsuppdraget och normalt inte är att betrakta som kvalificerad hälso- och sjukvård. Avgiften ingår mot bakgrund av detta därför inte i högkostnadsskyddet.

I enlighet med överenskommelsen kommer staten att ersätta regionerna för serologisk provtagning med 750kr/taget prov oavsett om provet genererat erläggande av egenavgift eller inte.

SKR har i en rekommendation föreslagit regionerna att införa en gemensam egenavgift motsvarande 200 kronor för serologisk testning avseende covid-19. Denna nivå stipuleras i överenskommelsen och motiveras med att egenavgiften inte ska utgöra ett hinder för den enskilde i att få tillgång till provtagning, den behöver därför hållas förhållandevis låg. Samtidigt rekommenderas en egenavgift som inte är del av högkostnadsskyddet för att markera att serologisk provtagning inte är del av det ordinarie hälso- och sjukvårdsuppdraget. Avgiften rekommenderas också ligga på en förhållandevis låg nivå med tanke på den statliga ersättning regionerna kommer att erhålla per taget prov. Vid egenavgift över 200 kronor kommer en avräkning att göras mot den statliga ersättningen så att den totala intäkten för regionen inte kan övergå totalt 950kr/prov (statligersättning 750kr + egenavgift 200kr).

Denna rekommendation är en förutsättning för Överenskommelsen Ökad nationell testning för covid-19, 2020, mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner och äger giltighet under samma tidsperiod som överenskommelsen.

Region Jämtland Härjedalen kommer införa testning avseende pågående sjukdom med PCR-analys under vecka 26. Det är i nuläget oklart när serologisk testning kan komma igång men beslut om egenavgift bör tas redan nu.

Uppgifterna för den gemensamma nämnden avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter regleras genom ett reglemente och ett samarbetsavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och länets samtliga kommuner. Den gemensamma nämnden är tillsatt i Region Jämtland Härjedalen och ingår i regionens politiska organisation. Regionen ansvarar för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt ombesörjer nämndens administration och ansvarar för dess dokument. En tjänstemannagrupp har till uppgift att handlägga och bereda frågor till nämnden som berör hjälpmedelsverksamheten.

Enligt 6 kap. 24 § Kommunallagen (2017:725, KL) får fullmäktige besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 16 § KL, dvs. deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.

I april 2017 (§ 53) införde Region Jämtland Härjedalen möjlighet för ledamöter i fullmäktiges presidium, regionstyrelsen, nämnderna och utskotten att delta på distans vid respektive sammanträde (RS/2350/2016). Samtidigt fastställde regionfullmäktige Regler för deltagande i sammanträden på distans i politiska organ. Av reglerna framgår förutsättningarna för deltagande på distans och ordförandens och ledamöternas ansvar vid deltagande på distans.

Med anledning av coronapandemin och de restriktioner som har införts på nationell nivå för att minska risken för smittspridning beslutades att nämndens sammanträde den 27 april skulle ställas in. Detta bland annat eftersom det i nuläget inte finns någon möjlighet att delta i nämndens möten och ta beslut på distans, då denna möjlighet inte finns inskriven i reglementet.

Mot ovan givna bakgrund föreslås att det i reglementet införs en ny punkt, 1.1 Deltagande i sammanträde på distans, enligt följande:

”1.1
Den gemensamma nämnden får sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Vid sammanträde med deltagare på distans gäller Region Jämtland Härjedalens Regler för deltagande i sammanträden på distans i politiska organ.

Ledamot som önskar delta i sammanträde på distans ska senast fem dagar före sammanträdet anmäla detta till ordföranden och sekreteraren. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.”

I övrigt föreslås vissa redaktionella ändringar i reglementet.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-06-16, § 117, och tillstyrker gemensamma nämndens förslag.

Margareta Winberg har i skrivelse 2019-04-17 väckt motion om framtagande av en strategi mot hedersvåld och förtryck inom hälso- och sjukvården i syfte är att ge personal kunskap för att i tid upptäcka personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Motionen behandlades vid regionfullmäktige 2019-10-16 § 99 och återremitterades med motiveringen ’Synpunkter på att handlingsplanen i fråga kan vidareutvecklas för att bättre uppfylla sitt syfte.’

Regionen har sedan 2016 prioriterat kvalitetsutveckling av arbete mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkter är dels Sveriges tio-åriga Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (2017 2026) och dels Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:4). Målet är att förbättra kunskaperna hos yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård samt tandvård för att tidigt upptäcka våldsutsatthet så utsatta kan få stöd och hjälp. Arbetet har bestått i kompetensutveckling, framtagande av olika rutiner, webbutbildning med mera, för att bli bättre på att upptäcka våldsutsatthet hos patienter, deras barn och även regionens medarbetare samt att veta vad man gör med svaret. Arbetet har gett resultat men tyvärr återstår mycket av implementerandet. Regionen har även beslutat om ”Övergripande handlingsplan för jämställd och jämlik verksamhet 2019-2020” och i denna ingår målet ”Stärkt arbete avseende könsrelaterat våld, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck”. Arbetet mot hedersrelaterat våld är mycket angeläget och behöver utvecklas i organisationen, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

Utifrån regionens olika typer av styrande dokument ska insatser avseende hedersrelaterat våld och förtryck även i fortsättningen inkluderas i Region Jämtland Härjedalens Övergripande handlingsplan jämställd och jämlik verksamhet och inte som en egen strategi. Den övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet är ett dokument som fastställs av Regiondirektören efter förankring med chefer i verksamheten, därför är den väl lämpad att också innehålla prioritering av fortbildning inom hedersrelaterat våld och förtryck för hälso- och sjukvårdspersonal, så att dels baskunskaper säkerställs dels så att fördjupad spetskompetens finns att tillgå.

Sammanfattningsvis anser Hälso- och sjukvårdsnämnden att motionärens ambitioner är goda, men formen att ta fram en strategi behövs inte när den Övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet finns.

Beredningen av återremissen har innefattat politiska samtal om den övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet. Dessa samtal har lett till att hedersvåld och förtryck getts ytterligare utrymme i handlingsplanen helt enligt motionärens anda, men Hälso- och sjukvårdsnämnden vidhåller att formen att ta fram en strategi inte behövs. En fördel är att den övergripande handlingsplanen revideras varje år utifrån de utvecklingsbehov som identifierats och ny kunskap.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-03-23--24 § 53 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Ann-Marie Johansson (S) har lämnat in en motion med följande förslag:
Att Region Jämtland Härjedalen undersöker vilka administrativa eller tekniska funktioner som skulle lämpa sig att lokalisera till Bräcke kommun
Att Region Jämtland Härjedalen skyndsamt utreder möjligheten att inrätta ett permanent arbetsställe i Bräcke kommun att nyttjas för såväl lokaliserade personal som för distansarbete av medarbetar med ordinarie arbetsplats i Östersund.

I motionens bakgrund beskrivs historik med motion från Centerpartiet 2015, den antagna Plan för spridning och omlokalisering av regionens administrativa funktioner 2017 och start av Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner 2019.

I plan för spridning och omlokalisering av regionens administrativa funktioner från 2017 beskrivs fem olika strategiska arbetssätt:
1. Underlätta för distansarbete
2. Aktiv rekrytering för distansarbete
3. Utflyttning av arbetsplatser del av veckan
4. Omlokalisering av verksamheter under förutsättning av kostnadseffektivitet
5. Hälso- och sjukvårdens arbete med mobila verksamheter och distansarbete

Regionen har under ett antal år arbetat med dessa punkter.
Punkt 1 – ett regelverk är framtaget och underlag för avtal mellan arbetstagare och chef finns. Dock finns ingen mätning av hur många som arbetar på distans och därför kan uppgift om utveckling inte lämnas.

Punkt 2 syftade till att i rekryteringsannonser aktivt göra reklam för boende i hela länet oberoende av arbetsplats eftersom distansarbete ska möjliggöras. I denna punkt kan mer aktivt arbete göras.

Punkt 3 – under 2017-2018 prövade medarbetare från alla verksamhetsområden på Regional utveckling att vara 1 dag/månad i en kommun. Det handlade om att vara synliga i kommunerna och skapa möjlighet till dialog med olika aktörer. Kommunerna tog fram ett program för dagen. Det blev ingen fortsättning då både kommuner och medarbetare upplevde att det inte gav önskat resultat.

Punkt 4 – Starten av Gemensam nämnd för samverkan är främsta redskapet för denna punkt och diskussionerna i kommunchefsgruppen och Regionens samverkansråd. För närvarande pågår samverkan mellan regionen och Åre kommun när det gäller IT-drift och diskussioner pågår om samarbete kring regionens löneservice med Åre kommun och Krokoms kommun. Nyligen har beslut fattats att e-strateg ska utlånas till Bräcke för projekt Digital transformation.

Punkt 5 – mobila verksamheter utvecklas i anslutning till arbetet med nära vård och det senaste är SPOT-teamet inom psykiatrin som startade under 2019. Det finns också administrativa uppgifter inom hälso- och sjukvården som kan ske med distansarbete t ex medicinska sekreterare.

Planen för omlokalisering antogs 2017 efter det har mycket hänt som gör det ännu enklare att nu arbeta utan fysisk närhet. T ex har regionen investerat i Office 365 som är ett kraftfullt redskap för distansarbete. Skype, personalens mobiltelefoner och diverse appar underlättar också distansarbete. CERO-analyser har också införts där bl a resmönster analyseras.

I Regionstyrelsens, Hälso- och sjukvårdsnämndens och regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplaner för 2020 finns följande resultatmål med tillhörande beskrivning:
Omlokaliserade verksamheter
Det finns en tydlig regional urbanisering och Region Jämtland Härjedalen har ett ansvar att motverka den genom att omlokalisera verksamheter från Östersund. Det här målet handlar om att genomföra aktiviteter i syfte att stärka hela länet genom att flytta ut kvalificerade arbetsuppgifter inom andra områden än primärvård och folktandvård.

Resultatmålet är knutet till regionfullmäktiges strategi om länets utveckling. Till resultatmålet finns ett antal aktiviteter som ska utföras under året. Av aktiviteterna framgår att regionstyrelsens Plan för spridning och omlokalisering av regionens administrativa funktioner utifrån nya tekniska möjligheter ska revideras. Det är i motionärens önskade riktning, men regionstyrelsen kommer behandla alla länets kommuner utanför Östersund jämlikt. Regionstyrelsen kommer i revideringen av planen att se till att utveckling av distansarbete ska kunna mätas och följas upp och att etablering av kontorsmöjligheter ska ske i varje kommun samt att överväga lokalisering utanför Östersund vid varje ny verksamhets start.

Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i sin tur följa upp resultatmålet på övergripande nivå utifrån de aktiviteter som finns angivna i befintlig Plan för spridning av regionens administrativa funktioner utifrån nya tekniska möjligheter. Det gäller exempelvis hälso- och sjukvårdens arbete med mobila verksamheter och distansarbete.

Utöver de aktiviteter som inryms inom regionstyrelsens fastställda plan för spridning av regionens administrativa funktioner utifrån nya tekniska möjligheter har förvaltningsområdet regional utveckling har tagits fram följande aktiviteter för 2020 med koppling till resultatmålet; Undersöka arbetsmiljö, ansvar och säkerhetsfrågor utifrån att medarbetare har sin arbetsplats på olika platser i länet, Vid rekrytering av nyanställda tydliggöra möjligheten till distansarbete, Utifrån genomförd kartläggning ta fram en plan för fortsatt arbete med omlokalisering samt att föra dialog med kommunerna gällande möjligheter till fysiska arbetsplatser som är utrustade för att medarbetare ska kunna utföra sitt arbete på annan ort.

Motionären pekar särskilt på att en omlokaliserad funktion bör vara en funktion där personalen redan idag arbetspendlar. En undersökning av hemadresser för personal inom regionen visar att majoriteten bor i Östersunds samt Krokoms kommun. Utifrån CERO-analysen som genomfördes 2017 bekräftas att de som arbetspendlar i största utsträckning (64%) bor i ovan nämnda kommuner. Vid samma undersökning ställdes frågan om man skulle vilja arbeta mer flexibelt d v s delvis från hemmet eller i lämplig arbetsplats lokalt. Svaret visade att mer än 65 % av medarbetarna inom staben och regional utveckling var positiva till detta.

Det är en alltmer tydlig trend att medarbetarna kan och får via distansavtal arbeta hemifrån. Detta talar för att man i allt högre utsträckning framöver kan bo i hela länet, men ändock arbeta i regionen.

Ovanstående beskrivning visar att Region Jämtland Härjedalen redan arbetar i motionärens önskade riktning, men att mer kan göras. Dock delar regionstyrelsen inte motionärens önskan om att Bräcke kommun ska prioriteras eftersom även andra kommuner i länet har nytta av omlokaliserad verksamhet.

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om utredning av möjligheten att bedriva patologens verksamhet i egen regi. Motionären anser att dagens arbetssätt är ineffektivt och kostnadsdrivande och ineffektivt och möjliggör stor förbättringspotential inom området, både vad gäller att behålla kompetens, förbättra kvalitet och minska kostnader. Vänsterpartiet yrkar att en utredning görs på område patologi där man ser över framtida möjligheter att i egen regi rekrytera personal, utveckla verksamheten och att köpa in den teknik vi har behov av för en effektiv patologi.

Region Jämtland Härjedalen har idag ett avtal med Norrlands Universitetssjukhus (NUS) avseende patologisk verksamhet. Det nuvarande avtalet påbörjades januari 2016 och ingicks med långsiktighet. Genom åren har avtalets kostnad/ år ökat successivt och under 2019 togs beslut om en prissumma för just 2019 och 2020. Avtalet förlängs i treårsperioder och den senaste perioden påbörjades januari 2019. I samband med revidering och genomgång av nuvarande avtal togs beslut om att en utredning behöver göras av Region Jämtland Härjedalen innan 2020 är slut, för att komma fram till hur klinisk patologi inom Regionen ska fungera i framtiden. Utredningen kommer bland annat att baseras på omvärldsbevakning framförallt utifrån Norra regionens läge, behov och möjligheter tillsammans med Region Jämtland Härjedalens ”glasögon”. I utredningen är tänkt att ingå lokal och bemanning samt på vilken nivå klinisk patologi inom Region Jämtland Härjedalen ska bedrivas och vad som är mest fördelaktigt utifrån ekonomi, bemannings- och rekryteringsmöjligheter, investeringsbehov och andra omkostnader.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-03-23--24 § 52 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Ann-Marie Johansson (s) har i en motion om Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna föreslagit att informationen till målsmän och unga vuxna om rättighet att välja vårdgivare uppdateras och förtydligas kontrollen av efterlevnad av avtalen vid byte av vårdgivare förbättras

Region Jämtland Härjedalen införde 2014 vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna enligt Lag om valfrihetssystem (2008:962). Från 2019 gäller valet för åldrarna 3-23 år. Valfriheten innebär personer i åldersgruppen har rätt att välja vart man vill få sin allmäntandvård utförd i länet bland de vårdgivare som uppfyllt kraven i förfrågningsunderlaget och tecknat avtal/överenskommelse med regionen. Med valet följer en ersättning till vårdgivaren.

Genom avtalet/överenskommelsen åtar sig vårdgivaren att behandla samtliga barn och unga vuxna som listar sig. Från 1 januari 2020 har vårdgivaren möjlighet att ansöka om tillfällig begränsning av totalantalet listade. Som skäl för begränsning kan exempelvis vara tillfällig brist på personal eller annat relaterat till arbetsmiljö och säkerhet. Begränsning kan dock medges för högst tolv månader.

Under slutet av 2019 blev Beställarenheten kontaktad av några medborgare som inte fått sina val eller sina barns önskemål om byte av vårdgivare godkända. Detta föranledde en översyn över hur medborgarnas rättigheter och vårdgivarnas skyldigheter behövde förtydligas.

Val av vårdgivare, hanteras precis som motionären skriver, genom att blankett skickas till önskad vårdgivare, som inom fyra veckor ska tillgodose önskemålet. Skyldigheter för vårdgivarna har kommunicerats och förtydligats skriftligen och kommer längre fram att fortsätta även muntligt i samband med information om uppgradering av systemstödet för beställd tandvård.

När det gäller medborgarnas rättigheter är information uppdaterad och förtydligad på Region Jämtland Härjedalens hemsida med uppmaning att kontakta Beställarenheten vid oklarheter. Samma information har även lagts till i det brev som skickas till nyinflyttade och i det årliga utskicket till länets 3-åringar. Detta leder förhoppningsvis till bättre kontroll av efterlevnaden och kommer att följas upp.

Efter att motionen lämnades har tre vårdgivare valt att säga upp avtalet med Region Jämtland Härjedalen. Som skäl anger minst en att man vill kunna sätta ett permanent tak för antalet listade. Den frågan kommer att lyftas i samband med översyn över förfrågningsunderlag inför kommande år.