Möte 2020-02-12

Region Jämtland Härjedalen har ett nytt webbaserat debatt- och voteringssystem. Vi kommer därför att inleda sammanträdesdagen med en information och kort utbildning i hur systemet fungerar. Alla ledamöter och ersättare (både tjänstgörande och icke tjänstgörande) ska logga in i systemet för att markera sin närvaro och som tjänstgörande kunna delta i upprop och voteringar samt begära ordet och replik. Det betyder att alla behöver att ha tillgång till dator, läsplatta eller mobiltelefon under hela sammanträdestiden.

https://secure.quickchannel.com/qc/create/meetingclient.asp?PRODUCER_ID=ability540

Sammanträdet öppnas och upprop genomförs när alla är inloggade och eventuella frågor är besvarade.

Justering fredag 21 februari kl.10.00

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Marie Rödemark (C) avsäger sig den 6 november 2019 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 5 december 2019 att Patrik Andersson (C) utses till ersättare i Marie Rödemarks ställe.

2. Ulla Vikander (SD) avsäger sig den 14 november 2019 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 5 december 2019 att Madeleine Reppe (SD) utses till ersättare i Ulla Vikanders ställe.

1. Medborgarförslag om länstrafikens länskort/periodkort även ska gälla hos tågoperatörer som verkar i regionen (RS/94/2020) har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2020.

----

2. Motion från Ann-Marie Johansson (S) om uppföljning och kontroll Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna (RS/171/2020) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2020.

3. Motion från Marie Svensson (V) om införande av kultur på recept (RS/197/2020) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 juni 2020.

• Patientnämndens uppdrag och verksamhet

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Revisionen

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Det har inkommit ett medborgarförslag om ett utvecklingsprojekt för att bryta den negativa befolkningsutvecklingen och åstadkomma inflyttning, utkomst och arbetstillfällen i Jämtland och Härjedalen. Förslagsställaren beskriver en modell där vi går tillbaka till brukningssätt som bygger på familjejordbruk i traditionell mening, med mindre enheter och ekologisk produktion. Förslagsställaren föreslår att Region Jämtland Härjedalen utreder ett projekt kring nyttjande av jordbruksmark och byggnader i enlighet med de intentioner som beskrivs i medborgarförslaget.

Region Jämtland Härjedalen håller med om förslagsställarens analys av vilka utmaningar det jämtländska jordbruket står inför. Det blir ständigt färre jordbruk i länet och företagarna har stora utmaningar kring lönsamheten. Det är viktigt att det finns möjlighet att bedriva alla typer av jordbruk, små som stora, eftersom alla behövs för att åstadkomma den hållbara utveckling vi vill se. Det finns också tecken på att det finns en ny grön våg med framförallt ett stort odlingsintresse.

Både livsmedelsförsörjning, odlingslandskapet och förnybar energi är produkter och tjänster som jordbruket tillhandahåller och som är nödvändiga för att nå flera av FN:s globala mål.

Det är viktigt att Region Jämtland Härjedalen som regionalt tillväxtansvarig aktör är aktiv i hela länet och inom alla näringar. I juni 2018 beslutade regionfullmäktige om en regional mat- och livsmedelsstrategi där ett av fokusområdena är primärproduktionen. En handlingsplan med konkreta åtgärder är kopplad till strategin, och innehåller ett antal åtgärder för att stärka företagarna i branschen.

Region Jämtland Härjedalen har gett Torsta AB i uppdrag att bedriva landsbygdsutveckling med fokus på de gröna näringarna. I uppdraget ingår bland annat kursverksamhet för vuxna. Under våren bedriver Torsta AB kursen ”Företagsam på gård” med sex deltagare, och en ny omgång planeras till hösten. Kursen vänder sig till alla som vill starta verksamhet inom jord och/eller skog oavsett storleken på gården/ företaget. Dessutom är Torsta AB aktiv i den driftledarutbildning som är ett samarbete mellan naturbruksgymnasierna i Norrland och som beräknas starta med en ny omgång nu i höst. På naturbruksgymnasiet är det numera ungefär sju elever varje år på inriktning Lantbruk. Det pågår även ett utvecklingsarbete mellan Birka, Torsta och Eldrimner angående möjligheten att anordna en längre kurs i småskaligt jordbruksföretagande.

LRF- ungdomen i länet bedriver att aktivt arbete med ungdomar för att få fler att satsa på företagande inom jordbruk.

När det gäller en central för försäljning av lokala produkter på en större marknad har det precis varit ett stort projekt om ett kyl- och fryslager vid Åskorset. Projektet som har drivits av företagarna själva, vilket är en förutsättning för att det skall bli en hållbar verksamhet, har tyvärr avbrutits beroende på höga investeringskostnader och brist på en eller flera större aktörer.

Ett antal gårdar i länet har redan satsat på biogasanläggningar och i Hammerdal pågår sedan flera år ett arbete med att få till en större anläggning med uppgradering till fordonsgas.

På Grönt Center i Ås finns ett kunskapskluster bestående av Torsta AB, Eldrimner, LRF, Hushållningssällskapet med flera som arbetar aktivt med att utbilda och stötta personer som är eller vill bli verksamma inom de gröna näringarna.

Sammanfattningsvis innebär det att flera delar av det beskrivna projektet redan pågår, antingen i form av projekt eller som löpande verksamhet inom olika organisationer så som beskrivits ovan.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-09-24--25 § 159 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag att avslå medborgarförslaget.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Stress, depression och ångest tillhör de stora folksjukdomarna i Sverige och ligger bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar. Mer än var tredje kvinna insjuknar någon gång i livet i en depression, och nästan var fjärde man. Antalet flickor i åldern 15 till 17 år som behandlats för depression och ångestsyndrom inom Barn- och ungdomspsykiatrin har tredubblats sedan 2006. Den största ökningen har skett efter 2010. På sex år har antalet som sjukskrivits på grund stressrelaterad psykisk ohälsa i landet mer än dubblerats för kvinnor.

Den stora ökningen ligger inte hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom utan i de grupper som lider av stress, ångest och depression. Framförallt ökar den psykiska ohälsan bland ungdomar i övre tonåren och bland unga vuxna men även gruppen äldre har enligt Folkhälsomyndigheten utbredd problematik med ångest och depression.

I Jämtlands län ser vi en likartad utveckling som i landet i övrigt. Den psykiska ohälsan ökar mest av alla diagnoser i länet och utgör en ökande andel av primärvårdsbesöken liksom av sjukskrivningarna.

Regionstyrelsen gav 2018-08-28 § 189 Regiondirektören i uppdrag att ta fram en Långsiktig utvecklingsplan – Psykisk ohälsa. Vidare beslutade Regionstyrelsen 2019-01-30, § 12 om ledamöter i den politiska styrgruppen för framtagandet
Anton Nordqvist (MP), Tom Silverklo (C) och Ann-Marie Johansson (S).
Anton Nordqvist (MP) har varit ordförande i styrgruppen.

Den nu framtagna långsiktiga utvecklingsplanen -psykisk ohälsa är ett politiskt övergripande styrdokument som anger utvecklingsmål inom befintlig verksamhet, utvecklingsarbeten, statliga överenskommelser och lokal-/regional samverkan.

Arbetet med psykisk ohälsa inbegriper stora delar av Region Jämtland Härjedalens verksamheter. Patienter finns inom stora delar av Hälso- och sjukvården medan stödjande insatser sker inom ramen för Regional utveckling. Samverkan sker med en rad olika myndigheter och organisationer och området omfattas av ett flertal statliga överenskommelser.

Det finns en rad faktorer som kan leda till psykisk ohälsa, exempelvis arbetsmiljö, arbetsbelastning, missbruk, våld i nära relation och ensamhet. För att åstadkomma en varaktig och stabil förändring och förbättring i länet måste resurser avsättas och aktiviteter samordnas - på flera plan.

Syftet med att utarbeta en långsiktig utvecklingsplan för arbetet med psykisk ohälsa i Jämtlands län är att få en samlad bild av läget för dessa patientgrupper och att följa utvecklingen inom några strategiska målområden. Genom att planen regelbundet följs upp och återkopplas till den politiska ledningen ges förbättrade förutsättningar för styrning, ledning och resurssättning inom detta, för medborgarna och samhället, viktiga område.

Den långsiktiga utvecklingsplanen bör revideras minst en gång vart 4.e år, under första året av respektive mandatperiod. Uppföljning ska ske löpande minst en gång per år.

1. Interpellation från Ann-Marie Johansson (S) om samarbetet med St Olavs hospital i Trondheim (RS/170/2020)

2. Interpellation från Maria Nerpin (S) om primärvården i Östersund (RS/174/2020)

3. Interpellation från Cathrine Blomqvist (S) om framtiden för länets familjecentraler (RS/175/2020)

4. Fullmäktigefråga från Roger Östlund (S) om införandet av självmonitorering på länets hälsocentraler RS/202/2020

5. Fullmäktigefråga från Bengt Bergqvist (S) om återhämtning och omställningskraft (RS/207/2020)

Regionfullmäktige beslutar om ekonomiska ramar för verksamheten och fastställer budget. Regionfullmäktige beslutade den 16 oktober 2019, § 109, om en regionplan för Region Jämtland Härjedalen 2020-2022. Den innehåller strategier som visar den politiska viljeinriktningen och prioriteringar för kommande tre år. Samt en budget för det närmaste året, resultat-, balans- och finansieringsbudget, ekonomiska ramar för regionstyrelsen och nämnderna och avgifter för närmaste budgetår. Regionstyrelsen och nämndernas uppgift är att verkställa fullmäktiges beslut. En rad förändringar har inträffat som påverkar regionens ekonomiska förutsättningar. Därför har budget för 2020-2022 omarbetats och en reviderad regionplan har tagits fram.

Den reviderade planen är baserad på uppdaterade prognoser från SKR och Skandia vilket ger förändringar i skatteintäkter, statsbidrag, förändrad kostnadsutjämning samt pensionskostnader. Detta gör att det budgeterade minusresultatet på -79,2 miljoner kronor ändras till ett positivt resultat på 99,9 miljoner kronor för år 2020.

Vissa förändringar i budgetramar mellan nämnder har också gjorts. Dels till följd av delning och flytt av nämndstillhörighet av Regionservice, del av tidigare område Diagnostik, Teknik och service inom Hälso- och sjukvårdsnämnden som nu ska tillhöra regionstyrelsen. Dels till följd av effektivisering genom minskad interndebitering. Krav på resultatförbättrande åtgärder kvarstår vilket innebär 120 mkr för 2020, därefter 90 respektive 70 mkr.

Förändringen av ramar innebär att de nämnder som berörs av förändrade ramar behöver besluta om ny budget för sina verksamheter.

Regionfullmäktige fastställer regler för Region Jämtland Härjedalens styrmodell. Den senaste versionen av reglerna fastställdes i juni 2019, § 172. Regionstyrelsen har enligt beslut av fullmäktige i februari 2018, § 29, i uppdrag att se över reglerna utifrån den nya politiska organisationen. Arbete pågår och reviderade regler kommer att tas upp i regionfullmäktige i april 2020. Men för att inte planeringsarbetet inför 2021 ska avstannas i väntan på nya regler bör det redan nu tas beslut om de förändringar som påverkar tidplanen för arbetet.

Region Jämtland Härjedalens styrmodell är gemensam för regionens samtliga verksamhet och politiska organisation. I nuvarande regler om styrmodellen finns bland annat en beskrivning av vilka styrdokument som ska finnas, vad de ska innehålla, hur arbetsprocessen med dokumenten ska se ut och när i tid de fastställas. Det finns också en beskrivning av arbetet med budget och hur mål, verksamhet, resultat och ekonomi ska följas upp.

Under 2019 har arbete pågått med att se över reglerna. Planen var att reglerna skulle vara klara till fullmäktige i februari 2020 men en rad omständigheter under hösten har gjort att arbetet förskjutits. Pågående arbete med resultatförbättrande åtgärder och ekonomiska förutsättningar är viktiga ingångsvärden för hur planering och uppföljning ska struktureras. Under 2019 infördes också Stratsys som är ett administrativt IT-stöd för planering och uppföljning. Syftet med Stratsys är att förenkla arbetet och skapa en tydligare styrkedja så att politiska mål ger resultat i verksamheten på ett bättre sätt. Arbetet har bland annat bestått i att skapa lämpliga arbetssätt och en gemensam struktur i systemet. Systemet har använts skarpt för uppföljning per augusti och planering 2020. Många lärdomar har tagits av det och arbetet fortsätter med att bygga upp fungerande rutiner och tillämpningar så att de ska stämma överens med styrmodellen. Sammantaget har det också konstaterats att det behövs en tydligare beskrivning om hur Region Jämtland Härjedalen ska arbeta med ledning och styrning, på alla nivåer och hur budgetarbetet, målprocessen och uppföljning bättre ska höra ihop.

Ett förslag till övergripande tidplan för verksamhetsplanering 2021 har upprättats. Förslaget bygger på de diskussioner som förts under hösten om reviderade regler och förändrad styrmodell. Enligt nuvarande regler ska det finnas en regionplan och en finansplan och att de dokumenten ska tas i juni. Redan inför 2019 beslutades att de två dokumenten skulle föras ihop. Den ordningen föreslås ska vara permanent. Den senaste regionplanen togs i oktober. Även det föreslås ska vara permanent. Skälet till det är att det då går att använda analyser och uppföljning av årsbokslutet på ett mycket bättre sätt. Dessutom är det många ekonomiska ingångsvärden som blir kända först under sommar och höst som kan arbetas in. Regionstyrelse och nämnder föreslås inkomma med inspel senast till april. Ett beslut om regionplan i oktober innebär att styrelsen och nämnderna kan besluta om sina verksamhetsplaner tidigast i november och att verksamheten i sin tur kan besluta om sina planer i december.

I de av regionstyrelsen fastställda sammanträdestiderna för 2020 finns tider för en med regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden gemensam budgetdag den 26 februari och en gemensam planeringsdag den 18 november. Utifrån att regionplan föreslås ska beslutas i oktober ligger datumen fel i tid. Budgetdagen i februari föreslås flyttas fram till i juni. Dagen om planeringsförutsättningar i november kan strykas.

Regionfullmäktige fastställde den 16-17 juni 2015, § 91, regler för investeringar. Reglerna har sedan dess reviderats och den senaste versionen fastställdes av regionfullmäktige den 13 februari 2019, § 20. Reglerna har nu setts över och justerats. Regionstyrelsen behandlade förslaget på sitt möte den 5-6 november 2019, § 185, men ärendet återremitterade utifrån att förtydligande skulle göras i vissa avsnitt.

En ny översyn har nu genomförts och reglerna har omarbetats ytterligare. Syftet har varit att göra reglerna tydligare och hålla innehållet på en övergripande nivå. Reglerna kommer senare att kompletteras med tillämpningsanvisningar som ska beskriva det interna arbetet med investeringar.

En större förändring som gjorts i nuvarande regler mot tidigare fastställda versioner är att regionfullmäktige beslutar om den totala investeringsramen för de närmaste åren. Regionstyrelsen fastställer årligen investeringsbudgeten på objektsnivå, inklusive pott för akuta investeringar, och ansvarar för hela regionens investeringar. Eventuella omdisponeringar av objekt beslutas av regionstyrelsen.. Nyinvesteringar ska godkännas av nämnd innan fastställande av regionstyrelsen.

Regionfullmäktige beslutade i februari 2019, § 18, att justera prislistan för allmän- och specialisttandvård fr.o.m. 2019-03-01 med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs, Tandvård och Läkemedelsverket, referenspris som gäller fr.o.m. 2019-01-15.

De senaste 6 åren har referensprislistorna för allmän- och specialist-tandvård höjts i varierande grad av TLV. Från att vissa år bara ha höjts 0,3 % till en höjning med 3 procent. Höjningarna har också varierat mellan olika åtgärdsgrupper i prislistan. Den höjning som TLV fastslagit för 2020 skulle innebära en intäktsökning för vår region på 2,17 %.

Detta har inneburit att de ökade intäkterna från vuxentandvården flera år inte har motsvarat ökningen av produktionskostnaderna.

Detta har också inneburit att Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen föreslagit ett antal undantag från referensprislistan. Detta har varit nödvändigt då Folktandvården haft merkostnader, främst för material och medicintekniska produkter, som inte varit med i beräkningarna av referenspriserna och som enligt TLVs och Försäkringskassans bestämmelser måste vara medräknade i respektive åtgärdspris.

Beslut om undantag från referensprislistan har också fattats enligt förslag.

Vuxentandvård finansieras av patientavgifter och ersättning från det statliga tandvårdsstödet. Regionens taxor för tandvård skall vara utformade så att konkurrensneutralitet gentemot privat tandvård och en balanserad egen ekonomi uppnås. Den ska också ge utrymme för verksamhetsutveckling och en patientsäker vård av god kvalitet.

För att fortsatt vara konkurrensneutrala behöver prislistan ligga på en sådan nivå att de intäkter den genererar motsvarar produktionskostnaderna.

Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen föreslår att justering av prislistan i fortsättningen ska sättas i enlighet med LPIK istället för att sättas i enlighet med referensprislistan som fastställs av TLV.

Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK) tas fram av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och uppdateras vid varje ny skatteunderlagsprognos. LPIK används som underlag vid beräkning av kostnadsutveckling av fasta löner och priser.

LPIK tas fram genom att priset för löner, material och tjänster och köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris.

SKL:s prognos för LPIK exklusive läkemedel för de kommande åren ser för närvarande ut så här;
2019 2020 2021 2022
2,8% 3,0% 3,0% 2,8%

Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen förslår att fr o m år 2020 övergå till att beräkna justeringar av tandvårds- och frisktandvårdsprislistorna med hjälp av LPIK därför att;

• Den största fördelen är att den årliga förändringen av prislistorna i högre grad motsvarar ökningen av produktionskostnaden. Det ger också bättre framförhållning och planeringsförutsättningar att tidigt veta vilka intäktsförändringar som kan förväntas inför nästkommande år. TLV publicerar sin referensprislista i juni. SKL presenterar prognos för LPIK kommande år fem gånger om året; i februari, april, augusti, september samt december.
• Flera regioner har redan övergått till denna beräkningsgrund för sina prislistor. Av våra närmaste grannregioner har Region Norrbotten, Region Västernorrland och Region Dalarna övergått till LPIK som beräkningsgrund för förändring av prislistan för tandvård.
• Det blir också en enklare administrativ hantering av prislistan eftersom LPIKreglering ger en procent som alla åtgärder ska räknas upp med, dvs kan automatiseras i tandvårdssystemet. Medan TLVs riktprislista innebär att varje enskild åtgärd måste manuellt ändras i tandvårdssystemet.

Som beräkningspunkt föreslås, för kommande års tandvårds- och frisktandvårdsprislistor, användas det LPIK-index som publiceras i augusti månad innevarande år men avser prognos för kommande år.

Som utgångsvärde för justering med LPIK föreslås innevarande års prislista.
Den justerade prislistan föreslås även i fortsättningen gälla från den 15 januari varje nytt år samtidigt som TLV förändrar sin referensprislista.

Folktandvårdens prislistor för 2020, där 2019 års priser är justerade enligt prognosen för LPIK 2020 bifogas, liksom en ekonomisk beräkning där de tio vanligast åtgärderna intäktsberäknats utifrån förväntad volym. Den ekonomiska effekten till 2020 är ca 300 tkr på 8 månader, helårseffekt 450 000 kr, mer intäkt med LPIK uppräkning än med TLV-prislista. Syftet med ändringen är dock inte ökade intäkter utan förutsägbarhet.

Även om en indexuppräkning ska ske bör folktandvårdstaxa ändå årligen presenteras för Regionfullmäktige för fastställande.
-------

Vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-11-26 §131 blev ärendet återremitterat ”för att tillse att underlag med komplett tandvårdstaxa finns för samtliga förslag till beslut”.

Alternativet till förslaget att ändra beräkningsgrunden enligt LPIK-index är att även fortsättningsvis sätta taxan i enlighet med referensprislistan som fastställs av TLV. Den 15 januari 2020 justerar TLV referensprislistorna för allmän- och specialisttandvård med i snitt 2,17 %. Om detta alternativ antas av regionfullmäktige föreslår Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen att taxan justeras fr.o.m. 2020-03-01 med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs referenspris som gäller fr.o.m. 2019-01-15. Beslutade undantag redovisas i bilaga 4.

En fördjupad jämförelse mellan TLVs referensprislista med beslutade undantag och uppräkning av 2019 års beslutade taxa med LPIK har genomförts och redovisas som bilaga. I fördjupningen konstateras att modellen med LPIKuppräkning ger ca 450 000 kronor mer i årlig intäkt. Alternativ för att uppnå samma effekt finns också beskrivna i det nya underlaget:
- Att besluta om TLVs referensprislista men lägga till ytterligare undantag för att uppnå samma ekonomiska effekt som LPIK-uppräkningen
- Att uppdrag till Folktandvården att sänka sina kostnader med 450 000 kr utöver andra effektiviseringar som krävs för att underskott inte ska uppstå
- Att sänka kraven på barn- och ungdomstandvård så att mer tid för vuxentandvård skapas för att intäktsökning kan skapas

Förslag till beslut för alternativet att beräkna enligt TLV:
Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionfullmäktige
Folktandvården i Region Jämtland Härjedalen justerar taxan för allmän- och specialisttandvård fr.o.m. 2020-03-01 med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs referenspris som gäller fr.o.m. 2020-01-15.

Regiondirektören anser dock att alternativen är sämre än det ursprungliga förslaget till beslut varför det ligger kvar som förslag till nämnden.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-01-22 § 19 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Det är medicinskt fullt möjligt att transplantera vissa organ, främst njurar, och vävnader utan att den levande person som är donator utsätts för några större risker. Människor klarar sig till exempel med bara en njure genom att den njure som är kvar blir större och ökar sin funktion. I vissa fall kan en människa även donera en del av sin lever. Levern växer då delvis ut igen.

Sverige är ett av de bästa länderna i världen när det kommer till levande donation. Ca 40 % av alla årets ca 400 njurtransplantationer som utförs i Sverige är från levande donatorer, medan enbart 3 - 4 % av ca 160 levertransplantationer utförs med del av lever från levande donator.

Region Jämtland Härjedalen har idag inga fastställda regler för hur en donator ska kunna få ersättning för kostnader i samband med donationen. Donatorn utreds noga, vilket kan ta flera veckor till månader. Då ska även donatorn informeras ingående vad som gäller för att vederbörande ska bli skadelös visavi sin gåva till mottagaren. Förslag till regler har upprättats. Förslaget har sin grund i motsvarande regelverk i Region Skåne.

I februari 2016 beslutade regionfullmäktige att ta ut 300 kr i avgift när en patient uteblir från ett vårdbesök (RS/200:16/2015). Detta gäller även avgiftsfria besök förutom för patienter under 18 år som uteblir från besök hos Ungdomsmottagningen.

Enligt Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) kap. 17 1 § och Tandvårdslag (1985:125) 15a § får avgifter med anledning av att patienter uteblir från avtalade besök tas ut enligt grunder som regionen bestämmer. Avgiften tas ut av patientens förmyndare om patienten är under 18 år. Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den underårige.

Regionfullmäktiges beslut från 2016 förtydligade inte att avgiften endast får tas ut vid avtalade besök och därför behöver beslutet revideras och Avgiftshandbok Jämtland Härjedalen behöver justeras.

I nuläget tas avgift för uteblivet besök ut även när besöket inte är avtalat. Till exempel när ett barn flyttar till regionen och folktandvården kallar till ett tandvårdsbesök och patienten uteblir.

Under hösten 2019 har ett arbete genomförts att revidera Region Jämtland Härjedalens personalpolitiska policy.

Regionstyrelsens presidium har utgjort styrgrupp och samverkan har skett med arbetstagarorganisationerna.

Den personalpolitiska policyn syftar till att stödja verksamhetens övergripande uppdrag samt att främja regionen som attraktiv arbetsgivare. Policyn tar sin utgångspunkt i Regionens uppdrag och beskriver personalpolitikens betydelse för verksamhetens utveckling, drift och resultat.

Policyn vilar på Regionens värdegrund och kärnvärden och anger de värderingar som är gemensamma för samtliga verksamheter. Genom de prioriterade utvecklingsområden som lyfts fram underlättar policyn ställningstaganden i personalpolitiska frågor och utgör en vägledning för chefer och medarbetare i utveckling och tillämpning inom hela det personalpolitiska området.

Policyns prioriterade utvecklingsområden:
- Medarbetarskap
- Utvecklande ledarskap
- Hälsofrämjande arbetsmiljö
- Jämställdhet och jämlikhet
- Kompetensförsörjning
- Anställningsvillkor

I november 2015 § 144, fastställde regionfullmäktige en långsiktig utvecklingsplan för arbetet med sjukskrivningar. Bakgrunden var att Jämtlands län under lång tid legat högst i landet när det gäller antal sjukskrivningsdagar per invånare, en placering man ville förbättra.

En långsiktig utvecklingsplan i Region Jämtland Härjedalen är ett politiskt styrdokument som spänner över en tolvårsperiod. Mål ska sättas för fyra, åtta respektive tolv år och aktiviteter sättas för den första fyra-årsperioden. Enligt styrmodellen ska målen och aktiviteterna uppdateras efter fyra år. Detta dokument är en första revidering där målen och aktiviteterna uppdaterats till dagens situation i Regionen och i länet.

Arbetet har varit framgångsrikt under den första fyra-årsperioden. Sjuktalen i länet har kraftigt sänkts och kvaliteten på sjukskrivningsprocessen i vården har förbättrats. Mycket arbete återstår dock innan den långsiktiga målbilden är uppnådd och Jämtlands län har en sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess som är jämställd och jämlik och som på ett tillfredsställande sätt stöder individer på vägen från sjukskrivning till arbete, studier eller annan sysselsättning.

Det är inte klarlagt i vilken grad avvikelsen i sjukpenningtal speglar det faktiska hälsoläget i befolkningen. Sannolikt är det fler faktorer än befolkningens hälsa som spelar in i sjukpenningtalen. Kultur, läkarnas rutiner vid sjukskrivning, Försäkringskassans handläggning och arbetsmarknadsläget är några faktorer som brukar lyftas fram som förklaringsgrunder. Försäkringskassan förklarar i sina analyser att sänkningen i stor utsträckning beror på regeländringar, såsom inrättande av rehabiliteringskedjan och införande av maxtid i sjukförsäkringen. Även regeringens tydliga målsättning i början av 2000-talet om halverad sjukfrånvaro samt Försäkringskassans tydliga måltal om ett sjukpenningtal på 9,0 anses ha haft betydelse då det påverkade myndigheters handläggning.

En lång period med landets högsta sjuktal bröts under år 2015. 47 månader i rad har sjukpenningtalet i Jämtlands län sänkts samtidigt som antalet långa sjukfall minskat. Länet har nu landets lägsta sjuktal för kvinnor och även lägst skillnad mellan kvinnors och mäns sjukskrivning. Kvinnor i Jämtlands län är dock fortsatt sjukskrivna 66 procent mer än männen (riket 88 procent).

Att fortsätta med långsiktigt utvecklingsarbete kring sjukskrivningar är viktigt för att fortsätta arbetet kring Regionens interna rutiner, organisation och struktur för att ytterligare närma sig en rättvis och jämställd sjukskrivningsprocess med hög kvalité.

Från år 2020 får Regionerna ett lagreglerat åtagande att arbeta med koordinerande insatser för att stimulera återgång till arbete, studier eller annan verksamhet. Det utökade uppdraget skrivs in i Hälso- och sjukvårdslagen och ersätts via utökat generellt statsbidrag. För år 2020 gäller även den riktade statliga överenskommelsen ”En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess”.

Mål och aktiviteter i planen ska preciseras i konkreta handlingsplaner enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell och följas upp löpande enligt gällande rutiner.

Stadgarna för bostadsrättsföreningen Åkerärtan reviderades senast den 20 januari 1993 och därför har frågan lyfts i föreningen om att revidera stadgarna på nytt.

4 § i stadgarna säger att föreningen ska ge regionfullmäktige möjlighet att yttra sig innan beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas såsom ändring av stadgar.

Ett förslag till revidering har tagits fram som bygger på HSBs normalstadgar för bostadsrättsföreningar, version 5 från 2011, med tillägg som är relevanta utifrån att Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun är medlemmar i föreningen.

1. Hälso – och sjukvårdsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2022-12-31 i stället för Ulla Vikander (SD) som avsagt sig uppdraget.  

2. Hälso – och sjukvårdsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2022-12-31 i stället för Erik Orrell (C) som avsagt sig uppdraget. 

3. Krisledningsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2022-12-31 i stället för Mats Gärd (C) som avsagt sig uppdraget. 

4. Landstingsbostäder AB: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2022-12-31 i stället för Joakim Åberg (L) som avsagt sig uppdraget. 

5. Norrtåg AB Ägarråd: Val av ombud för perioden fram till och med 2022-12-31. 

6. Norrtåg AB Ägarråd: Val av ombudsersättare för perioden fram till och med 2022-12-31.