Möte 2025-06-18

Justering 25 juni

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Peter Johansson (C) avsäger sig den 2 juni 2025 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

2. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 16 maj 2025 att Bo Danielsson (V) utses till ledamot i Anne Svenssons (V) ställe samt att Jan Lehman (V) utses till ersättare i Bo Danielssons ställe.

3. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 16 maj 2025 att Gabrielle Nyberg (M) utses till ersättare i Svante Westins (M) ställe.

1. Motion från Annica Lindström (C) om Trygg och anpassad psykiatrisk slutenvård för barn och unga (RS/557/2025) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 10 februari 2026.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas.

Följande motioner och medborgarförslag har inkommit till regionfullmäktige och är under beredning:

1. Medborgarförslag om möjlighet att göra egen vårdbegäran till mammografin (RS/742/2024), inlämnad 2024-11-28. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 17–18 juni 2025.
2. Motion från Catarina Espmark (M), Lise Hjemgaard-Svensson (M) och Joel Nordkvist (M) om Utmaningsrätt i Region Jämtland Härjedalen (RS/167/2025), inlämnad 2025-02-14. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 17–18 juni 2025.
3. Medborgarförslag om TV-utbudet i regionen (RS/165/2025), inlämnad 2025-02-14. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 17–18 juni 2025.
4. Medborgarförslag om tillgång till tandläkare i Härjedalen (RS/204/2025), inlämnat 2025-02-27. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 17–18 juni 2025.
5. Motion från Cristine Persson (C), Johannes Andersson (C) och Magnus Rönnerfjäll (C) om Förbättring av folkhälsan i Region Jämtland Härjedalen genom åtgärder mot ohälsosamma levnadsvanor (RS/346/2025), inlämnad 2025-04-10. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 21–22 oktober 2025.
6. Medborgarförslag om användning av 1177 (RS/368/2025), inlämnad 2025-04-11. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 21–22 oktober 2025.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Kollektivtrafiknämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

• Granskning av IT-drift (RS/195/2025)

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige sammanträda minst 5 gånger varje år. Fullmäktige ska årligen besluta när ordinarie sammanträden ska hållas.

Under 2026 föreslås regionfullmäktige sammanträda vid 6 tillfällen; februari, april, juni, oktober, november och december, sammanlagt 8 sammanträdesdagar.

År 2026 är ett valår och ny mandatperiod börjar från och med 15 oktober. Sammanträdesplanen behöver därför anpassas efter det.

Sammanträdet i oktober föreslås ligga tidigare än vanligt så att nuvarande regionfullmäktige kan behandla delårsbokslutet. Första sammanträdet för nyvalda fullmäktige föreslås till 17 november då val av revisorer, fullmäktiges presidium, valberedning och regionstyrelsen genomförs och regionplan med budget fastställs. Val till nämnderna och övriga organ tas 8 december.

I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med styrelsens och nämndernas sammanträden har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

Årsredovisningen för 2025 behandlas i april. Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska regionplanen med budget fastställas i juni men den ska även fastställas av nya fullmäktige. Delårsbokslutet per augusti behandlas i oktober.

Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2026.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2025-05-27 § 109 och tillstyrker presidiets förslag.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller nämnd. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Bordlagd från tidigare sammanträde:
1. Interpellation från Catarina Espmark (M) om utveckling av kollektivtrafiken.

-----------

2. Interpellation från Jennie Klaesson (M) om patienters värde i vårdvalet.

1. Frågor till allmänhetens frågestund om resurser till vården, bemanning och vårdköer

----------

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 12 juni kl. 11.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

Det har inkommit ett medborgarförslag om att kunna göra en egen vårdbegäran för mammografi. Idag upphör regelbunden kontroll/kallelse efter att kvinna fyllt 74 år. Förslagsställaren vill fortsätta att kontrollera sina bröst regelbundet och anser att en egen vårdbegäran gör att hälsocentralen slipper kontaktas för att få remiss.

Förslaget motsvarar närmast en mammografisk screeningundersökning. Det innebär att göra en röntgenundersökning på en symtomfri person som en förebyggande åtgärd för att upptäcka och behandla en eventuell cancer i ett tidigt skede och där målet är att minska dödligheten i bröstcancer. Kommentaren indelas i tre områden, mammografiscreening, röntgenundersökning och medicinska resurser.

Mammografiscreening
Mammografiscreening följer rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet för att bedriva verksamheten på ett säkert och jämlikt vis i Sveriges regioner.

I Nationellt vårdprogram bröstcancerscreening - RCC Kunskapsbanken 2024 anges: ”Alla regioner ska erbjuda avgiftsfri screening för bröstcancer med mammografi till personer 40–74 år som vid födseln tillskrevs det juridiska könet kvinna. Screeningen ska erbjudas med 18–24 månaders intervall.

Screening rekommenderas inte efter 74 års ålder eftersom inga fördelar är visade.”

Man hänvisar här till Socialstyrelsens rekommendationer:
Screening för bröstcancer – Socialstyrelsens rekommendation – Slutversion 2023 och där anges:
”Erbjud inte fortsatt screening efter 74 års ålder.
Det saknas kunskap om effekten av screening för bröstcancer efter 74 års ålder. Därför går det inte att fastställa att eventuella positiva effekter överväger de negativa. Det är inte säkert att dödligheten i bröstcancer skulle minska, och man riskerar onödig behandling av cancer som aldrig hade gett symtom under patientens livstid. Socialstyrelsen rekommenderar därför att regionerna inte erbjuder screening för bröstcancer efter 74 års ålder. Personer som söker vård för symtom på bröstcancer behöver dock alltid utredas och följas upp enligt gällande rutiner, oavsett ålder”

Socialstyrelsen hänvisar i sin tur till ett vetenskapligt underlag publicerad: 2022-10-11 av SBU - Statens beredning för medicinsk och social utvärdering:

Screening för bröstcancer hos kvinnor över 74 år
”Resultatet i denna litteraturgenomgång visar att det saknas vetenskapliga studier som specifikt undersökt effekten av fortsatt screening för bröstcancer av kvinnor som är över 74 år. Utifrån detta underlag går det inte att avgöra om fortsatt screening för bröstcancer medför positiva eller negativa effekter hos kvinnor över 74 år, eller om effekt saknas.”

Röntgenundersökning:
Mammografi är en form av röntgenundersökning och regleras därför av Strålsäkerhetsmyndigheten och deras direktiv. Bland annat 2022-05 Granskning av berättigandeprocessen inom röntgendiagnostik.

Man talar där om ett ”berättigande” att utföra en undersökning, det vill säga att vinsten är större än skadan av bestrålning.

För att få göra en mammografi ska man alltså kunna påvisa att man har en ”tillräcklig sammantagen nytta” för patienten.

Medicinska resurser i Region Jämtland Härjedalen
Mammografiverksamheten i regionen en väl fungerande verksamhet men har i nuläget inte kapacitet personalmässigt och utrustningsmässigt att vidga åldersintervallet utanför rekommenderat intervall 40 – 74 år.

Sammanfattning:
I nuläget bör inte Mammografi på egen vårdbegäran på frisk symtomfri individ över 74 år i Region Jämtland Härjedalen göras. Det beror på tre huvudorsaker:
 

• Det motsvarar en mammografiscreening vilket följer ett nationellt vårdprogram som rekommenderar screening mellan 40–74 år

• Det är en röntgenundersökning som behöver ett medicinskt berättigande

• Region Jämtland Härjedalen har i nuläget inte resurser att öppna upp för screening över 74 år

Nulägets bristande kunskaper om nyttan med eventuell mammografiscreening över 74 år utesluter inte framtida nya fakta som stöder detta och att vi då med ökade resurser kan utöka mammografiscreeningen.

Viktigt är dock att personer med symtom på bröstcancer oavsett ålder ändå kommer för utredning.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2025-04-28 § 71 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Ett medborgarförslag har inkommit om att utöka antalet tv-kanaler för patienter på Östersunds sjukhus. Idag finns endast SVT1 och SVT2.

Att titta på tv vid besök på ett sjukhus eller vårdcentral kan vara en skön avkoppling. Det kan skingra tankarna vid ett jobbigt sjukhusbesök eller för den som är inlagd. En stor andel av dagens patienter och besökare har möjlighet att använda egen utrustning såsom mobiltelefoner och läsplattor för att surfa på nätet eller titta på TV, serier och filmer från egna abonnemang hos olika TV- och streamingtjänster. Kostnadsfritt trådlöst nätverk finns tillgängligt på Östersunds sjukhus för alla patienter och besökare.

Att offentligt sända tv är reglerat enligt lag. Sjukhus är undantagna från kravet på viss licens och får visa SVT1 och SVT2 utan extra kostnad. För att utöka antalet kanaler krävs avtal om licens vilket är förenat med en kostnad. För till exempel 70 visningspunkter är kostnaden 7 150 kr/månad vilket ger en årskostnad på 86 000 kr. För 100 visningspunkter är kostnaden 9 040 kr/månad och 108 000 kr/år. De kanaler som då ingår är SVT1, SVT2, TV3, TV4, Kanal 5, TV6, Sjuan, TV8, Kanal 9, TV10, Kanal 11, TV12 och Discovery Channel. Erfarenheter från andra regioner visar att ett utökat utbud kan innebära ökad administration i verksamheten.

Med anledning av Region Jämtland Härjedalens ekonomiska läge är en ökad kostnad på 86 000–108 000 kr/år för ett ökat TV-kanalutbud inte möjligt att prioritera i dagsläget då de flesta patienter och besökare har egen utrustning att använda. Med anledning av ovanstående föreslås att medborgarförslaget avslås.

Det har inkommit ett medborgarförslag om tillgång till tandläkare i Härjedalen. Förslagsställaren menar att eftersom det i dag saknas en tandläkare i Härjedalen så borde en tandläkare placeras i Hede som ligger mitt i landskapet. Vidare föreslås att det borde vara möjligt att få resebidrag eftersom man som patient blir hänvisad till tandläkare i Östersund.

Den regiondrivna folktandvården står idag inför stora utmaningar, bland annat kopplat till rekryteringar och främst rekryteringar i glesbygd. Under lång tid har det varit svårt att attrahera personal till regionens tandvård, något som ytterligare förstärkts när konkurrensen om tandvårdspersonalen i länet ökat de senaste åren. För att möta Folktandvårdens utmaningar och öka attraktionskraften i rekryteringsarbetet beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden 23 februari 2023 att genomföra riktad lönesatsning, införa tidbokning via 1177.se, prioritera utveckling av tekniska lösningar, se över möjligheten till digital konsultation och möjligheterna till kompetensutveckling. Insatserna har haft viss effekt men det svåra bemanningsläget kvarstår och har på vissa orter accelererat. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2025 bland annat påbörjat en utredning över Folktandvårdens framtida klinikstruktur för att se över hur tandvården kan bedrivas på ett så effektivt sätt som möjligt. Idag finns ingen möjlighet att stationera en tandläkare i Hede, främst utifrån ovanstående beskrivning. Om förutsättningarna ändras görs en ny bedömning men detta bygger på att det finns en tandläkare som vill flytta till och arbeta i Hede.

Enligt Region Jämtland Härjedalens regelverk för sjukresor framgår att man som patient har bidragsgrund enligt närhetsprincipen, dvs vid resor till vård i normala fall betalar Region Jämtland Härjedalen ut ersättning för resa med billigaste möjliga färdsätt till sjukvård på Östersunds sjukhus, hälsocentral eller närmaste tandvårdsklinik. För en person som är bosatt i Hede innebär detta att bidragsgrund finns för resa till t.ex. Funäsdalens tandklinik. Som ett tillägg till detta ges endast bidrag till en resa för vård som är en del av ett vårdförlopp/vårdplan. En rutinmässig undersökning eller i övrigt preventiv tandvård ger inte bidragsgrund.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2025-05-27 § 112 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Regionens revisorer har inkommit med en budgetframställan avseende verksamhetsåret 2026.

Revisorernas uppdrag är att, utifrån god revisionssed, granska all verksamhet. Uppdraget är omfattande och kräver en kontinuerlig uppdatering och analys av det som pågår inom Regionen.

Budgetäskandet för verksamhetsår 2026 är 6,0 mkr, vilket är en ökning med 0,3 mkr från 2025 års nivå.

Motiveringen till en utökad budget är att revisionen har ekonomiska svårigheter att upphandla granskningar som kräver specifik kompetens eller att långsiktigt finansiera en vakans på revisionskontoret. I en jämförelse med andra norr-regioner har anslaget inte räknats upp i samma takt som övriga regioners, vilket har urholkat budgeten.

Region Jämtland Härjedalen har, liksom de flesta andra regioner, ett mycket ansträngt läge när det gäller ekonomin. Regionens kostnader ökar kraftigt på grund av ökade krav på verksamheterna samt omvärldsläget. Det kräver att verksamheterna arbetar med effektiviseringar och åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen. Regionstyrelsen och samtliga nämnder måste bidra i arbetet med att återställa det ekonomiska underskottet enligt målet i Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens ansträngda ekonomiska situation förordas en nettobudget, utan uppräkning, motsvarande 2025 års nivå. Det innebär en oförändrad budget på 5,7 mkr.

Patientnämnden har inkommit med en framställan gällande budget för 2026.

Patientnämndens huvudsakliga uppgift är att på lämpligt sätt föra fram patienters och närståendes klagomål och synpunkter på vården till vårdgivarna, och säkerställa att patienter får svar på sina frågor.

Budgetäskandet för verksamhetsår 2026 är 3,45 mkr, vilket är en sänkning från 2025 års nivå på 3,6 mkr. Ingen uppräkning av budget skedde 2025 och enligt regionplanen kommer inte heller någon uppräkning att ske under 2026 och 2027.

Nämnden har under många år haft god ekonomisk hushållning och det ekonomiska resultatet för 2024 genererade sammanlagt ett överskott på 252 tkr.
Sammantaget har nämndens kostnader ökat under de senaste åren bland annat begär fler ledamöter i patientnämnden ersättning för förlorad arbetsinkomst, samt att arvodet för stödpersoner ökat.

Inför 2026 kommer patientnämndens förvaltning byta ärendehanteringssystem till ett regiongemensamt system där patientnämndens budget för drifts- och utvecklingskostnader överförs till regionstaben. Summan som omfördelas är 150 tkr.

Patientnämndens budgetäskande på 3,45 mkr är i linje med verksamheternas arbete med att sänka kostnaderna och det totala ekonomiska underskottet enligt Långsiktig plan för ekonomi i balans 2030.

Regionfullmäktige fastställer varje år en Regionplan och budget. Den beskriver planperiodens politiska inriktning, med fokus på vad som ska prioriteras och utvecklas inom respektive målområde. Regionplanen innehåller övergripande mål, ekonomiska ramar och budget för de närmsta tre åren. Med utgångspunkt i regionplanen skapar regionstyrelsen och nämnderna ettåriga planer som ska tydliggöra vad verksamheten behöver arbeta med för att verkställa fullmäktiges viljeinriktning och hålla de ekonomiska ramarna. Ett förslag till Regionplan och budget 2026–2028 har upprättats. 

I Regionplan och budget finns åtta målområden som utgår från Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser. För varje målområde finns ett övergripande mål som summerar inriktningen samt uppdrag som visar vad styrelsen och nämnderna ska genomföra för att verkställa målet. För att visa på målområdets utveckling finns långsiktiga nyckeltal som följs över tid.  

Det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen är fortsatt mycket ansträngt. En medvetenhet om att hushålla med befintliga resurser ska råda i hela organisationen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt. God ekonomisk hushållning är en central del i styrningen, där en långsiktig plan för ekonomi ska vara en del av ordinarie arbete med planering, budget och uppföljning.

Inför planperioden 2026–2028 bedöms verksamheten inte erhålla någon uppräkning av budgetram till följd av det svåra ekonomiska läget. För att klara målet enligt Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030 måste regionstyrelsen och samtliga nämnder bidra i arbetet med att återställa det ekonomiska underskottet. Som ett första steg behöver regionstyrelsen och samtliga nämnder minska ned sina kostnadsnivåer för att hålla sina kostnader inom tilldelad budgetram. Steg två är att årligen möta nya kostnadsökningar exempelvis årlig lönerevision och prisökningar med nya besparingsåtgärder. 

I den långsiktiga planen för att nå en ekonomi i balans sammanfattas de övergripande åtgärderna för att nå en budget i balans. Att utifrån lagkrav och nationella riktlinjer anpassa utbudet och ambitionsnivån med hänseende till de ekonomiska förutsättningarna är nödvändigt. Åtgärder som ger direkta effekter på en bättre ekonomi och samtidigt bidrar till en effektivare verksamhet med tillräckliga ambitioner ska prioriteras. Nya arbetssätt, via medarbetardriven verksamhetsutveckling, måste stödjas av modern teknik. Digitalisering och AI kommer att vara avgörande för att nå en modern och hållbar region.

Region Jämtland Härjedalen bedömer, med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning, att det inte är möjligt att återställa det negativa balanskravsresultaten från 2023 och 2024 inom treårsperioden och samtidigt upprätthålla en ändamålsenlig verksamhet. Denna bedömning grundar sig också i att även budgeten för åren 2025 är negativ vilket i praktiken innebär att återställandet behöver ske på längre sikt, fram till och med år 2030.

Hösten 2023 åberopade Region Jämtland Härjedalen synnerliga skäl för att lägga en negativ budget för år 2024 på minus 300 miljoner kronor. Anledningen då var den snabba förändringen i omvärlden som fick inflationen att stiga, vilken resulterade i höga pensionskostnader under år 2023 och 2024.

Region Jämtland Härjedalen har med anledning av detta åberopat synnerliga skäl för att lägga en budget med ett negativt resultat år 2025 samt att inte återställa det negativa balanskravsresultatet inom treårsperioden utan på längre sikt. 2023 års underskott innan år 2028, och resterande del fram till och med år 2030. De negativa underskotten för åren 2023 och 2024 är inte unika för vår region och heller inte dess utmaningar, då totala underskottet för samtliga regioner i Sverige landade på minus 12 miljarder 2023 och preliminärt minus 10 miljarder för 2024 där verksamhetens resultat var negativt i 16 av landets 21 regioner.

Motivering till att återställa på längre tid:

• Återställa över längre tid för att inte göra ogenomtänkta verksamhetsneddragningar.
• De ekonomiska förutsättningarna har varit unikt svaga åren 2023 och 2024 kopplat till inflationen och dess påverkan på pensionskostnaderna.
• År 2025 ska anses som ett återhämtningsår, både konjunktur- och verksamhetsmässigt och att det ser ljusare ut från 2026 och framåt, vilket skapar förutsättningar att återställa på lite längre tid.
• Region Jämtland Härjedalens prognos för utvecklingen av skatteunderlaget är försiktigare än Sveriges kommuner och regioners prognos.
• En förväntat negativ real skatteunderlagstillväxt försämrar ytterligare förutsättningarna för att återställa senast 2026. Skatter och generella bidrag har inte ökat i motsvarande takt som inflation och löneökningar, vilket gjort det svårt att möta kostnadsökningarna.
• Fullmäktige har i Riktlinje för god ekonomisk hushållning, tagit beslut om att långsiktigt stärka soliditeten i Region Jämtland Härjedalen med målet att uppnå positiv soliditet.

Region Jämtland Härjedalens beslut att åberopa synnerliga skäl betyder inte att det inte krävs ett fortsatt arbete för att vända den ekonomiska utvecklingen. En i övrigt hög nettokostnadsutveckling innebär att det, trots att pensionskostnaderna bedöms minska, kommer att krävas omfattande åtgärder för att nå en ekonomi i balans till 2030 och över tid stärka den finansiella ställningen. Det innebär även ett nollresultat 2026 som följs av relativt stora överskott 2027–2030.

Att inte återställa det negativa balanskravsresultatet inom respektive treårsperiod, i detta ekonomiskt utmanande läge, anses ge bäst förutsättningar att uppnå god ekonomisk hushållning på sikt. De negativa konsekvenserna av tillfälligt stora neddragningar i verksamheten bedöms alltså bli större än de kortsiktiga ekonomiska vinsterna. Region Jämtland Härjedalen strategi är att ha ett långsiktigt förhållningssätt till god ekonomisk hushållning, där ett kontinuerligt arbete mot uppsatta mål ska ge långsiktigt hållbara effekter för både verksamhet och ekonomi. Det krävs en långsiktigt stabil ekonomisk planering och kontroll över kostnadsutvecklingen för att genomföra strategiska satsningar, klara framtida investeringar och pensionsåtaganden. Det är av största vikt att fullfölja de pågående, långsiktiga effektiviseringarna men också att prioritera och omfördela resurser. 

De ekonomiska ramarna för nämnderna är uppdelade i tjänstemanna- och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium.  

Maximalt beslutad lånevolym föreslås uppgå till 750 mkr år 2026, 850 mkr år 2027 och 950 år 2028. 

Regionplan och budget omfattar också en investeringsram för de närmsta tre åren.  

Måluppfyllelse för målområdena summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. 

Regionfullmäktige beslutade 2024-06-19 § 75 om förfrågningsunderlaget gällande 2025 (RS/102/2024).

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politiskt råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen, med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Det politiska rådet föreslår inför 2026 smärre justeringar som bland annat rör omställning för god och nära vård, kunskapsstyrning, samverkan med kommunen samt arkivering av journaler. Samtliga förslag till förändringar i förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2026 samt IT bilaga presenteras i beslutsunderlag.

Då beslut om regionstyrelsens budget 2026 fattas vid dagens sammanträde kommer beslut om kapitel 5 Ersättning tas vid styrelsens möte i november liksom kapitel 6 om Uppföljning.

Då en tjänst för sammanhållet uppdrag kring kunskapsstyrning för primärvården tillsatts inom Division Nära vård föreslås en förflyttning av budget motsvarande 800 tkr till Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politiskt råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Det politiska rådet för vårdvalen har inte kommit fram till några förslag till förändringar inför 2026. Därmed fastslås att villkoren i förfrågningsunderlaget för vårdval medicinsk fotvård 2025 även ska gälla för 2026.

Nuvarande ersättning till fotvårdarna med 722 kr kommer inför 2026 att räknas upp i enlighet med förfrågningsunderlaget. Beslut om ersättning tas när LPIK för 2026 är fastställt.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV).

Regionstyrelsen beslutade i augusti 2023 om tillsättande av ett politiskt råd för vårdvalen under 2024-2026 med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlaget inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget. (RS/329/2023).

Inför 2026 föreslås justering av krav på revisionsundersökning av tandläkare avseende 3-åringar till att gälla upp till 6 månader efter barnets treårsdag samt ett tillägg att sista revision av tandläkare kan ske vid 18-19 års ålder. I övrigt föreslås endast redaktionella förändringar i förfrågningsunderlag Vårdval allmäntandvård för barn och unga 2026, vilka redovisas i beslutsunderlaget.

Sveriges regioner ansvarar för flera samhällsviktiga funktioner, såväl i fredstid som vid höjd beredskap och krig. Regionernas ansvar inom totalförsvaret kräver samverkan med andra regioner, kommuner, privata aktörer och statliga myndigheter. För att undvika en splittrad planering av totalförsvaret krävs gemensamma strukturer, gemensam planering och gemensamt ansvarstagande. Samverkan och samarbete mellan regionerna har utvecklats i syfte att säkerställa regionernas del i ett robust totalförsvar. En ökad samverkan mellan regionerna underlättar också den statliga planeringen och förmågan att möta NATO:s krav inom ramen för Sveriges medlemskap. Hälso- och sjukvården har en central plats i totalförsvaret. En fungerande sjukvård i fred är en förutsättning för en fungerande sjukvård i krig.

Den regiongemensamma beredningsfunktionen
Med beaktande av det finns ett behov av att samverka i syfte att bidra till nå ett robust totalförsvar har samtliga 21 regioner beslutat att delta i nationell samordning och planering av hälso- och sjukvård inför och under höjd beredskap och krig (NSPL). Av besluten framgår att det arbete som krävs för att realisera detta kommer att samordnas och utvecklas i en gemensam beredningsfunktion. Funktionen benämns Nationell samordning planering (NSPL). Kansliets roll är att stödja regionerna för att stärka den samlade ledningsförmågan under höjd beredskap och vid krig. Regionerna deltar i gemensam nationell samordning och planering, men ledningen av de verksamheter som behövs under höjd beredskap och krig ligger fortsatt kvar hos respektive regionstyrelse. Beslutsfattande åligger respektive region.

Region Uppsala kommer att vara att vara värd för den regiongemensamma beredningsfunktionen. Region Uppsala kommer att ansvara för att information som beredningsfunktionen NSPL hanterar behandlas på ett säkert sätt utifrån gällande lagar och regler, att säker kommunikation upprätthålls och att verksamheten bedrivs i säkra lokaler. Vidare ansvarar Region Uppsala för att beredningsfunktionens personal vid behov genomgår säkerhetsprövning.

Samverkan genom avtal
Kommunallagen ger regioner möjlighet att samverka via kommunalförbund, gemensam nämnd och samverkansavtal. En kommunalrättslig samverkan genom avtal bedöms kunna ge den flexibilitet som krävs för att alla regioner, med dess individuella förutsättningar, ska kunna bidra i arbetet med att uppnå en ledningsförmåga under höjd beredskap och vid krig.

Av avtalet framgår bland annat:

• avtalets parter,
• vilka uppgifter och tjänster som avtalet omfattar,
• avtalstiden
• ordning för lösandet av tvister mellan parterna,
• ekonomiska villkor och former för redovisning med mera, samt
• villkoren för avtalets upphörande.

Projektet leds av Region Uppsala. Kansliet finansieras gemensamt av regionerna. Kostnaden baseras på ett fast belopp som är samma för alla regioner (34 procent) och en rörlig del (66 procent) beräknat på respektive regions befolkning. För Region Jämtland Härjedalens del hanteras kostnaden inom regionstyrelsens budgetram genom statliga medel från Överenskommelsen om regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar. Total kostnad 2025 är 123 tkr för Region Jämtland Härjedalen.

Den nuvarande Energi- och klimatstrategin Fossilbränslefritt 2030 Jämtlands län (RUN/400/2019), togs fram gemensamt av Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen 2018–2019. Den presenterar mål och insatsområden för det regionala energi- och klimatarbetet och säkerställer att Jämtlands län bidrar till de globala klimatmålen och för sin del i Parisavtalet.

Med bakgrund i de nya energipolitiska målen fick Länsstyrelserna inför 2024 i uppdrag av regeringen att se över de regionala energi- och klimatstrategierna. Under 2024–2025 har arbetet med revidering genomförts gemensamt av Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen via samarbetet i Energi- och klimatrådet. Revideringsprocessen har bland annat bestått av omvärldsbevakning, dialogmöten, workshop i samband med Klimatseminariet 2024, workshops inom Energi- och klimatrådet även samisk konsultation har genomförts med Sametinget och SSR. Förslaget till ny strategi har skickats på remiss till cirka 70 aktörer som getts möjlighet att inkomma med synpunkter på underlaget.

Vissa förändringar har gjorts i den reviderad strategin. De tidigare fem fokusområdena har blivit fyra, vilka är; Fossilfria och effektiva transporter och arbetsmaskiner, Energiplanering och energieffektivisering, Skog och mark som kolsänka och resurs samt Hållbar konsumtion och resurshushållning. Det tidigare fokusområdet Förnybar energi har blivit Energiplanering och energieffektivering, med mer fokus på energiplanering och energieffektivisering och mindre fokus på produktion av energi. I förslaget till reviderad strategi läggs mer fokus på en rättvis klimatomställning, dels med ett eget kapitel dels under varje fokusområde. Strategin har även uppdaterats med senaste statistik, samt aktuella mål på global-, europeisk- och nationell nivå. Genomförandedelen har förstärkts med en beskrivning av Energi- och klimatrådets roll.

Nuvarande målen om Fossilbränslefritt år 2030 och Minst 10 procent minskade utsläpp av växthusgaser varje år under perioden 2020–2030 kvarstår oförändrade.

Energi- och klimatstrategin är vägledande för länets energi- och klimatarbete, och bidrar till uppfyllandet av den Regionala utvecklingsstrategin. Energi- och klimatstrategin kan bland annat fungera som ett stödjande och vägledande dokument för Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen i sin verksamhet, såsom vid fördelning av regionala utvecklingsmedel samt andra medel, framtagande av regional transportplan samt andra strategiska regionala dokument såsom skogsprogram och livsmedelsstrategi.

Regionstyrelsen behandlade ärendet vid sitt sammanträde 2025-05-27 § 108 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Jämtkraft har beslutat att sälja fastigheten Getingen 11, Kyrkgatan 21. Region Jämtland Härjedalen uttryckte redan 2022-06-20 § 147 intresse av att förvärva fastigheten och regionstyrelsen gav då regiondirektören i uppdrag att utreda effekter, konsekvenser och ekonomiska förutsättningar för ett förvärv av fastigheten. Utifrån fastighetens strategiska läge i nära anslutning till sjukhuset har regionen nu utvärderat innebörden av ett eventuellt förvärv.

En genomförd swotanalys anger att de positiva delarna med ett förvärv bland annat är att det är ett strategiskt läge med närhet till sjukhusets verksamheter. Det ger möjligheter att frigöra lokalytor på sjukhuset genom omflyttningar, möjlighet att skapa en samlad öppenvårdpsykiatri som komplement till psykiatrihuset samt tillskapande av flexibla arbetsplatser och konferens- och möteslokaler.

I det pågående planarbetet för sjukhusområdet är Getingen 11 inkluderad. I det arbetet finns det möjligheter att i samverkan med kommunen påverka utformningen av den nya detaljplanen. Befintliga bygglov anger kontorsverksamhet. Enligt kommunen ser de i dagsläget inget hinder att nyttja lokalerna till psykiatrisk öppenvård.

I en mindre del av källarlokalerna finns det externa hyresgäster vilka bedriver serververksamhet. Vid fastighetsköpet tas hyresavtalen över av regionen.

Det har gjorts tre av varandra oberoende värderingar av fastigheten. Köpeskillingen är överenskommen utifrån ett genomsnittligt värde på de tre värderingarna justerat för skatteeffekter. Köpeskillingen är 52 866 986 kronor. Utöver detta tillkommer kostnader för lagfart, 825 kronor och för stämpelskatt på 1,5% av köpeskillingen, dvs 793 004 kronor. Totalt 53 660 816 kronor.

I den beslutade Regionplanen för budgetåren 2025-2027 finns beviljat låneutrymme för år 2025 om 200 miljoner kronor. Del av detta utrymme föreslås nyttjas till finansiering av förvärvet av fastigheten Getingen 11.

I projektarbetet har det tagits fram en översiktlig bedömning av kostnader för att projektera, åtgärda installationer och klimatskal samt renovera och anpassa lokalerna. Utöver köpeskillingen beräknas dessa åtgärder kosta cirka 110 miljoner kronor och föreslås läggas in som en utökning av investeringsramen för år 2026 och 2027 i Regionplan och budget.

Renovering och ombyggnationer kan preliminärt påbörjas i början av 2026 och inflyttning beräknas kunna ske cirka två år därefter. Projektering beräknas ske under hösten 2025. De lokaler som är planerade för de flexibla arbetsplatserna kan i princip nyttjas direkt vid förvärv.

Beslutsunderlag

• Bilaga Ritningar Getingen 11
• Utredning öppenvård psykiatri 
• Köpehandlingar

AB Transitio anskaffar, finansierar och förvaltar spårfordon åt sina ägare, vilka är 20 av Sveriges regioner. Syftet är främst att optimera ägarnas spårfordonskostnader samt säkerställa en hög kvalitet och kompetens inom sakområdena anskaffning, förvaltning och underhåll.

Transitio genomförde under åren 2002 och 2003 leasingtransaktioner med amerikanska banker som investerare avseende spårfordon. Avtalen löper med ordinarie löptid på c:a 28 år. Intäkter och kostnader kopplade till transaktionerna debiteras löpande till hyrestagarna av fordonen som omfattas av avtalen. Uppdragsgivande regioner har ställt säkerhet i form av borgen för avtalens fullgörande.

Transitio har nu fått indikationer på att det finns möjlighet att i förtid avsluta de amerikanska leasarna som rör 34 Regina två vagnars fordon. För Region Jämtland Härjedalens del uppgår värdet för denna lease till 781 250 i SEK och 1 349 050 i USD.

Beslutet förutsätter att övriga berörda borgensmän med fordon i aktuella leasetransaktioner fattar motsvarande beslut.

Att avsluta leasarna i förtid kommer inte innebära någon likviditetspåverkan för regionen då dessa kommer ersättas med annan lånefinansiering.

Riksavtalet för utomlänsvård är en överenskommelse mellan Sveriges regioner som innehåller bestämmelser om vad som gäller när en person får vård, såväl fysisk som via distanskontakt utanför sin hemregion eller av vårdgivare som kontrakterats av annan region. Avtal kring hur utomlänsvård ska hanteras har funnits regionerna mellan sedan många år tillbaka. Den senaste versionen av riksavtal för utomlänsvård beslutades 2005.

Under 2024 remisshanterades ett förslag på reviderat riksavtal för utomlänsvård. Region Jämtland Härjedalen deltog och lämnade ett yttrande (RS/434/2024). SKR har till viss del tagit hänsyn till Region Jämtland Härjedalens två synpunkter.

De ena gällde förslag i kapitel 4.3 om hemsjukvård, d v s att en hemregion ersätter en vårdregion för endast läkarinsatser i hemsjukvård, utifrån att hemsjukvården upp till sjuksköterskenivå vanligtvis har skatteväxlats från region till kommun. Region Jämtland Härjedalen opponerade sig om att hänsyn inte tagits till övergången till ”Nära vård och personcentrerad vård” där såväl regional som kommunal primärvård är central, samt hela vårdteamets insats gentemot befolkningen. Skrivningen i kommande riksavtal har ändrats till: ”Hemregionen ersätter vårdregionen för den vård som utförts av regionens medarbetare.”

Det andra gällde förslaget i kapitel 7 om transporter och resor som utgår från principen att det medicinska behovet ska styra valet av transportmedel och att vårdregionen avgör vilket transportmedel som ska användas. Region Jämtland Härjedalen opponerade sig då förslaget strider mot gällande lag om reseersättning (1991:419) d v s om frågor om resekostnadsersättning prövas så ska det (enligt denna lag) ske av den sjukvårdshuvudman inom vars område sökanden är bosatt. Detta är ett exempel då flera olika lagrum krockar med varandra och är inte helt enkel att parera. Skrivningen i kommande riksavtal har dock ändrats till: ”Vårdregionen avgör vilket transportmedel som ska användas under tiden patienten vårdas av regionen. Vid hemtransport av patienten bör valet stämmas av med hemregionen och hemregionen ska beredas möjlighet att själv utföra transporten.” Detta är ett steg framåt för regioner som vill ha kostnadskontroll. Skrivningen ger dock utrymme och tolkning för att vårdregionen fortsätter styra över andras och vår regions resekostnader.

Den 11 april 2025 tog SKR:s styrelse beslut om ett nytt riksavtal för utomlänsvård. Det nya avtalet har en giltighetstid från och med 1 september 2025. Regionerna rekommenderas att godkänna och tillämpa det nya avtalet och återkomma med sina beslut senast den 15 augusti.

Syftet med avtalet är att åstadkomma en effektiv samverkan mellan regionerna. Riksavtalet är en etablerad del i att främja en god samverkan regionerna emellan. Den viktigaste delen för en god samverkan är dock dialogen och informationen mellan regionerna, då riksavtalet inte är heltäckande regelverk.

Det nya reviderade avtalet medför några nyheter och förändringar:

• Vårdkontakter på distans i primärvård finns nu med. Nivåerna på ersättningen för distanskontakter hanteras fortfarande i SKR:s rekommendation om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster.

• Nytt stycke om övernattning i samband med remiss.

• Placering enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har lagts till de lagstiftningar som innebär att vård kan ges utan att ta kontakt med hemregionen.

• Ett lägre belopp än tidigare för att ha samråd med hemregionen innan förskrivning av hjälpmedel. Det är nu endast beloppet som avgör om det måste vara ett samråd eller inte. Beloppet är också indexerat.

• Tillkommit möjlighet att fakturera enligt regional prislista, och inte enligt kontraktet med en utförare. Transparens behöver finnas kring grunderna för fakturering.

• Ny skrivning, att obetalda fakturor regioner emellan inte ska skickas till inkasso.

• Ett nytt avsnitt kring hantering av skyddad folkbokföring och sekretessmarkering.

Det nya reviderade avtalet bedöms inte få några större ekonomiska konsekvenser för Region Jämtland Härjedalen. Administrationen kan eventuellt öka på Hjälpmedelscentralen men den ökande spårbarheten på hjälpmedel som detta medför kan istället inbringa en del intäkter.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2025-05-27 § 105 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Norra sjukvårdsförbundet har gett RSG Läkemedel i uppdrag att göra en nulägesanalys över riktlinjer och regionernas aktuella kostnader för speciallivsmedel (nutritionsprodukter).

Det konstaterades att kostnaderna för dessa produkter ökat rejält de senaste åren men egenavgifterna har inte reviderats sedan 2016, förutom i Jämtland Härjedalen som har räknat upp sina avgifter procentuellt vid några tillfällen och har därför något högre avgifter än övriga Norrlandsregioner i dagsläget.

RSG Läkemedel föreslog tillskapande av en arbetsgrupp, RAG Nutrition, med representation från respektive region för översyn och framtagande av förslag på nya egenavgifter. Grupperingen föreslogs även bevaka utredningsförslaget till ny lag om subvention av speciallivsmedel till barn.

Arbetsgruppen RAG Nutrition har nu utarbetat ett förslag på nytt regelverk och reviderade egenavgifter. Förslaget innebär att ändra nuvarande regelverk där man utgår från patientens uppskattade energibehov till att i stället förskriva den mängd energi (kcal) som patienten behöver, vilket gör att det blir mer rättvist för patienterna. Det blir enklare för förskrivarna att göra likvärdiga bedömningar och det kommer minska behovet av kompletterande anvisningar.

Nuvarande avgiftsnivåer bedöms utifrån kosttilläggets energiinnehåll på nivåerna ”Tilläggnutrition” och utifrån patientens energibehov på ”Halv-” och ”Helnutrition”. Regionerna har lokalt utarbetade kompletterande anvisningar till regelverket som till viss del skiljer sig mellan regionerna.

Förslaget innebär inga höjda egenavgifter för barn och ungdomar 0–17 år.

Övergång till vuxennivå föreslås vara vid 18 år, vilket är i likhet med befintliga regler i Jämtland Härjedalen och övriga regioner i landet.
 

• RAG Nutrition föreslår en mer moderat höjning initialt, för att fortsättningsvis höja egenavgifter mer regelbundet, förslagsvis vart tredje år.

• RAG Nutrition föreslår också regionerna att tillämpa samma åldersspann.

Norra sjukvårdsregionförbundet beslutade 2025-03-27, §12 att föreslå regionerna att anta förslag om revidering av egenavgifter för speciallivsmedel och åldersspann.

Förslag till ändrade egenavgifter föreslås gälla från och med 2025-07-01:

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2025-05-27 § 106 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Humant Papillom Virus (HPV) finns i flera typer varav ett tiotal orsakar cancer. Smittan sprids i de flesta fall via sexuella kontakter. De cancerformer som orsakas av HPV är livmoderhalscancer, analcancer, vissa cancerformer i mun- och svalgområdet, peniscancer och cancer i vulva och vagina. Dessa cancerformer utvecklas flera år efter infektionstillfället.

I Sverige drabbas varje år över 800 kvinnor och över 300 män av HPV-orsakad cancer. I Jämtland är incidensen för invasiv livmoderhalscancer 8 per 100 000 kvinnor och år. Under ett år (oktober 2023-september 2024) utfördes i Jämtland kring 140 behandlingar (koniseringar) för cellförändringar, dvs förstadier till cancer. Under samma period utfördes ca 660 utredningar för cellförändringar.

Vaccination mot HPV ger ett bra skydd mot HPV-orsakad cancer. Bäst effekt har vaccination innan man smittas av en HPV-typ som kan orsaka cancer men ny forskning har visat att vaccination har effekt även efter exponering för HPV.

Vaccination mot HPV infördes i barnvaccinationsprogrammet för

• flickor år 2010 och omfattar alla flickor födda 1999 och senare
• pojkar år 2020 och omfattar alla pojkar födda 2009 och senare

Vaccinationstäckningen i Jämtland Härjedalen är hög, 85–87% för båda grupperna. Vaccinet ges i årskurs 5 i två doser. Det vaccin som ges har förbättrats stegvis sedan införandet. Från att skydda mot två HPV typer, till ett som nu skyddar mot nio HPV typer (det senare används sedan 2019). Vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet subventioneras nationellt och erbjuds kostnadsfritt.

Sedan 2021 pågår ett nationellt forskningsprojekt för att utrota livmoderhalscancer och via detta erbjuds alla kvinnor födda 1994–1999 kostnadsfri vaccination mot HPV. På förfrågan har även kvinnor födda 2000–2001 erhållit kostnadsfri vaccination. Vaccinationstäckningen i målgruppen var i mitten på mars 2025 drygt 59% i Jämtland Härjedalen. Projektet har nyligen förlängts och avslut planeras i juni 2025.

Rekommendation från Folkhälsomyndigheten
Den 5 december 2024 publicerade Folkhälsomyndigheten en rekommendation om catch-up vaccination av ovaccinerade män och kvinnor upp till och med 26 års ålder. Bakgrunden är ett regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten fick i augusti 2023. Syftet är i första hand att vaccinera de individer som var för gamla för att få vaccin i barnvaccinations-programmet när det infördes samt att erbjuda ny möjlighet till vaccination även för de kvinnor som av olika anledningar inte blivit vaccinerade tidigare. Dessutom nämns några högriskgrupper som bör vaccineras upp till 45 års ålder.

Riskgrupper enligt Folkhälsomyndigheten
Risken för HPV-relaterad cancer är generellt högre för män som har sex med män (MSM), transpersoner, personer som lever med HIV, kvinnor som koniserats på grund av cellförändringar på livmoderhalstappen och personer som har organ- och stamcellstransplanterats. Till dessa högriskgrupper är det därför motiverat att vaccinera individer upp till 45 års ålder, vilket också rekommenderas bland annat av Stockholms expertgrupp för vaccinationer och redan görs i flera regioner. En hälsoekonomisk utvärdering är gjord och insatsen bedöms som hälsoekonomiskt kostnadseffektiv.
 

Antal vaccindoser
Enligt vaccinets (Gardasil 9) produktresumé ska vaccinet ges i två doser till personer som är 9-14 år men i tre doser till personer över 15 år. WHO publicerade 2022 uppdaterade riktlinjer där man bedömer att en–två vaccindoser ger ett motsvarande skydd som tre doser även till personer över 15 års ålder. Personer som lever med hiv eller andra med nedsatt immunförsvar rekommenderas tre doser vaccin oavsett ålder.

HPV-vaccination utanför barnvaccinationsprogrammet kan enligt hälso- och sjukvårdslagen endast ges på läkarordination idag. Socialstyrelsen har den 6 mars 2025 fått i uppdrag av regeringen att se över sina föreskrifter om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera HPV-vaccin enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
 

Vaccintillgång och pris
Gardasil 9 är upphandlat nationellt i och med att det ges i barnvaccinations-programmet. Företaget har godkänt att det får köpas in till upphandlat pris för att ges till de grupper som rekommenderas vaccination i denna skrivelse. Ett villkor i upphandlingen är att vaccinet måste erbjudas kostnadsfritt men att en stickavgift kan tas ut.
 

Rekommenderade grupper för vaccination i regionen
Vi rekommenderar att följande grupper erbjuds gratis vaccin mot HPV i Jämtland Härjedalen:

• Kvinnor och män upp till 26 års ålder som inte tidigare vaccinerats mot HPV
• Följande riskgrupper upp till 45 års ålder:
  - MSM och transpersoner
  - Kvinnor som koniserats för cellförändringar på livmoderhalstappen
  - Personer som lever med HIV
  - Personer som skall eller har genomgått organ- och stamcellstransplantation

Baserat på uppgifter från Folkhälsomyndigheten och statistik från SCB har vi beräknat hur många personer som kan vara aktuella för vaccination mot HPV i Jämtland Härjedalen. I beräkningen har vi räknat med en uppskattad vaccinationsvilja på 60% för den största gruppen, dvs kvinnor och män 18–26 år.
 

Kostnadsberäkning
Kostnaden för denna förebyggande insats beräknas i Jämtland Härjedalen vara totalt 4,9 miljoner kronor i vaccinkostnader vid 60% vaccinationstäckning med två doser för perioden 2025–2029. Insatsen skulle inte vara tidsbegränsad men det tillkommer inte nya individer i målgrupperna i någon större utsträckning eftersom vaccinet ingår i barnvaccinationsprogrammet för de som idag är yngre än den rekommenderade gruppen.

Kostnaden skulle vara högst i början av insatsen men ändå troligen inte belasta ett enskilt räkenskapsår då alla i målgruppen inte skulle vaccinera sig direkt efter införandet samt att det är ett intervall mellan vaccindoser.

Från 2025 års statsbidrag om cancervård har 1,2 miljoner avsatts till HPV-vaccination. Detta innebär att vaccinationsinsatsen kan påbörjas med en första dos redan hösten 2025.

Förslag till beslut avser enbart år 2025 och det innebär att det behöver fattas nytt beslut i början av år 2026 om det finns möjlighet att även fortsättningsvis finansiera vaccineringen via statsbidrag för cancervård.

Underlaget är framtaget av Annika Ersson, smittskyddsläkare i samarbete med Frida Rensfeldt, processledare cervixcancerprevention; Anna Eriksson, projektledare HPV-utrotningsprojektet samt Micael Widerström, biträdande smittskyddsläkare. Underlaget är förankrat med styrgruppen för cervixcancerprevention.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2025-05-27 § 107 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Det har inkommit en motion från Catarina Espmark (M), Joel Nordkvist (M) och Lise Hjemgaard-Svensson (M) om att införa Utmaningsrätt i Region Jämtland Härjedalen. Utmaningsrätt innebär att entreprenörer kan utmana en region att bedriva någon av regionens verksamheter på ett bättre sätt än regionen själv, till exempel till en lägre kostnad och/eller högre kvalitet. En region som har antagit regler om utmaningsrätt bestämmer själv om utmaningen ska antas eller ej.

Den enda region som har regler om utmaningsrätt är Region Gotland. De utmaningar som regionen mottagit rör labb- och röntgen, utredning och behandling av neuropsykiatri, samt inköpsfunktioner och upphandling. Samtliga utmaningar har avslagits.

Utmaningar medför ökad administration. Den utmanade verksamheten hos regionen ska utvärderas. Däri ingår att förutse alla konsekvenser vid drift av en extern aktör och att bedöma både direkta och indirekta kostnader för driften, mm. Om utmaningen antas, sammanställs ett upphandlingsunderlag och sedan görs en upphandling enligt LoU.

Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv gjort antogs 20 procent av de utmaningar som kommunerna mottagit. Av de antagna utmaningarna ledde 67 procent till avtal med en extern aktör. Det innebär att det i snitt görs åtta utredningar för varje extern aktör som upphandlas. Utmaningsrätten riskerar att ta stora administrativa resurser i anspråk. En åtgärd för att förbättra Region Jämtland Härjedalens ekonomi är att minska administrationen. Då är det olämpligt att fatta beslut som kan leda till mer administration.

Regionen ser regelbundet över sina verksamheter och kan alltid göra utvärderingar på eget initiativ. Några exempel från senare år är telefonistservice, sjukresebokningar och helpdesk. Då resulterade översynen i att regionen tog över verksamheten i egen regi. Andra gånger kan det leda till att verksamhet upphandlas.

1. Regionfullmäktige: Fyllnadsval av 1:e vice ordförande för perioden fram till och med 2026-10-14. Uppdraget är vakant för Vänsterpartiet. 

2. Regionala utvecklingsnämnden: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31. Uppdraget är vakant för Vänsterpartiet. 

3. Norrlands nätverk för Musikteater och Dans: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31. Uppdraget är vakant för Västerpartiet. 

4. Hälso- och sjukvårdsnämnden: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Peter Johansson (C) som avsagt sig uppdraget. 

5. Regionala utvecklingsnämnden: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Karin Thomasson (MP) som avsagt sig uppdraget.