Möte 2024-06-19

Digital justering 27 juni.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 16 maj 2024 att Monica Dahlén (S) utses till ersättare i stället för Gudrun Wikén (S).
    
2. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 16 maj 2024 att Lena Holmgren (S) utses till ersättare i stället för Petra Monwell (S).
    
3. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 16 maj 2024 att Gert Norman (V) utses till ersättare i stället för Bianca Zandén (V).

----------

1. Motion från Conny Wahlström (MP) Karin Thomasson (MP) om hälso och sjukvårdens arbete med klimatomställningen RS/398/2024 fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26 november 2024.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas.

Följande motioner och medborgarförslag har inkommit till regionfullmäktige och är under beredning:

1. Medborgarförslag om förutsättningar för hyroberoende (RS/751/2023), inlämnad 2023-12-01. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 18-19 juni 2024.

2. Medborgarförslag om frikort till blodgivare (RS/55/2024), inlämnad 2024-01-16. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 18-19 juni 2024.

3. Motion från Ann-Sofie O´Dwyer (C) och Cristine Persson (C) om att erbjuda rätt och jämlik vård till personer med demenssjukdom (RS/173/2024), inlämnad 2024-03-04. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 oktober 2024.

4. Medborgarförslag om uppföljning av patienter med hypotyreos (RI) (RS/268/2024), inlämnad 2024-04-12. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 oktober 2024.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Kollektivtrafiknämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

• Granskning av tillgängligheten till vuxentandvården (HSN/219/2024)
• Granskning av ekonomistyrning med fokus ledning och styrning (RS/116/2024)
• Uppföljande granskning av samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa (RS/117/2024)
• Uppföljande granskning av samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa (HSN/220/2024)

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska fullmäktige sammanträda minst 5 gånger varje år. Fullmäktige ska årligen besluta när ordinarie sammanträden ska hållas.

Under 2025 föreslås regionfullmäktige sammanträda i februari, april, juni, oktober och november, sammanlagt 8 sammanträdesdagar.

Med anledning av att förtroendemannabudgeten inte räknas upp 2025 så föreslås att både sammanträdet i februari och november kortas ner till en dag vardera.

I förslaget har kommunallagens (2017:725) föreskrifter om den ekonomiska förvaltningen beaktats samt andra viktiga hålltider i Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsprocess. En samordning med styrelsens och nämndernas sammanträden har också gjorts i syfte att skapa en väl fungerande ärendehanteringsprocess.

Årsredovisningen för 2024 behandlas i april. Enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska regionplanen med budget fastställas i juni. Delårsbokslutet per augusti behandlas i oktober.

Sammanträdestiderna är avstämda mot Sveriges kommuner och regioners, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundets planering inför 2025.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-05-28--29 § 111 och tillstyrker presidiets förslag.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller nämnd. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

1. Interpellation från Karin Thomasson (MP) om Region Jämtland Härjedalens klimatarbete.

2. Fullmäktigefråga från Robert Hamberg (M) om tillämpning av dokumentet Likvärdiga villkor.

3. Fullmäktigefråga från Robert Hamberg (M) om det ekonomiska underskottet

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 13 juni kl. 11.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

Den 7 december 2023 inkom ett medborgarförslag till regionfullmäktige om förutsättningar för hyroberoende. Förslagsgivaren anser att för att bli hyroberoende och ha förutsättningar för god och patientsäker sjukvård krävs rimlig lön och arbetsmiljö för fast anställd personal. Förslagsgivaren föreslår också att HR:s uppdrag och arbetssätt ska ses över. Förslag finns också om att besöka kärnverksamheten och skapa dialog med medarbetarna.

Att vara en attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda en hälsofrämjande arbetsmiljö, tillvarata medarbetarnas kompetens och samtidigt förbättra förutsättningarna för att medarbetarna stannar i organisationen är några av Region Jämtland Härjedalens prioriterade uppgifter. Ett minskat beroende av köpt vård och inhyrd bemanning är viktigt för att upprätthålla en god kvalitet i verksamheten och för att minska kostnaderna. Med egna medarbetare i hälso- och sjukvården kan verksamheten vidareutvecklas och en kontinuitet säkras. Vården blir också tryggare för patienterna samtidigt som medarbetarnas arbetsmiljö förbättras. Minskad andel inhyrd bemanning möjliggör också satsningar på regionens egna medarbetare.

Under det senaste året har det i Region Jämtland Härjedalen gjorts stora lönesatsningar på sjuksköterskegrupperna, undersköterskor samt överläkare och inriktningen har varit att nå mot rikets median. En analys av SKR:s statistik för 2023 visar att Region Jämtland Härjedalen närmat sig rikets median i majoriteten av ovan nämnda grupper. I flertalet av dessa ligger regionen strax under rikets median och i vissa grupper ligger regionens medianlön över rikets.

Arbetsmiljöarbete är ett ständigt pågående och långsiktigt arbete där medarbetarna är viktiga aktörer. De senaste åren har utveckling och systematisering av det förebyggande arbetsmiljöarbetet varit i fokus. Det arbetet inbegriper flera olika delar, där exempelvis projektet organisera för återhämtning kan nämnas som en viktig del.

Med syfte att stärka medarbetarnas arbetsmiljö och minska hyrbemanningen i regionerna beslutade styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) den 22 september 2023 om Rekommendationen – Kraftigt minska användningen av hyrbemanning i regionens verksamheter. Rekommendationen togs fram efter en väl förankrad process med regionernas direktörsnätverk under våren och sommaren 2023. Region Jämtland Härjedalens regionstyrelse beslutade den 7 december 2023, § 240, om att ställa sig bakom rekommendationen samt att regionen ska samverka inom Norra sjukvårdsregionen för att minska användningen av hyrbemanning. Rekommendationen ska ses som ett stöd för att regionerna gemensamt arbetar för att minska användningen av hyrbemanning.

Liksom de flesta andra regioner har Region Jämtland Härjedalen för närvarande har ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Ökade kostnader för personal inklusive hyrbemanning är en del i kostnadsökningen. Den ekonomiska situationen gör att det behövs åtgärder och aktiviteter i alla delar av verksamheten för att bryta kostnadsutvecklingen.

Tendensen sedan årsskiftet är att andelen inhyrd bemanning har börjat sjunka och att egen personal sakta börjat öka, även om situationen kan variera lokalt. Åtgärder för att minska beroendet av köpt vård och inhyrd bemanning fortgår därför med hög intensitet. Exempel på åtgärder som vidtagits är att regionen avslutat avtal om garantibemanning och alla direktupphandlade hyravtal avslutats.

Vad gäller HR-avdelningen uppdrag och arbetssätt så är det ständigt under utveckling och utgår ifrån övergripande politiska mål, regiondirektörens direktiv och rådande lagstiftning och avtal. Region Jämtland Härjedalens reviderade styrmodell omfattar också en tydligare styrkedja där samtliga verksamheter tillsammans ska utvecklas mot en gemensam målbild. Den tydligheten skapar möjlighet för varje medarbetare att se sitt bidrag till helheten och känna delaktighet. För att förverkliga detta genomförs bland annat fördjupad dialog i verksamheten om regionens utveckling och prioriteringar de kommande åren.

Sammantaget genomförs åtgärder i medborgarförslagets riktning och arbetet kommer att fortsätta.

Ett medborgarförslag har inkommit. Förslaget innebär att blodgivare borde erbjudas frikort som ersättning inom sjukvården under en ettårsperiod efter att man blivit kallad och givit blod under en ettårsperiod. Förslagsställaren motiverar förslaget med att det skulle kunna locka betydligt fler att lämna blod. Blod är en bristvara och förslaget skulle enligt förslagsställaren kunna minska bristen. Det skulle även kunna användas som ett argument i marknadsföringen, som förslagsställaren tycker är bristfällig.

Möjligheten att lämna blod har i Sverige alltid byggt på frivillighet/donation och där regioner kan välja att erbjuda blodgivare fika eller någon liten gåva som tack. Som blodgivare hjälper man en sjuk eller skadad medmänniska. Att ersätta blodgivare med frikort bedöms kunna locka människor till blodgivningen av andra anledningar än den avsedda vilket skulle leda till en ökad administration då samtliga nya blodgivare måste provtas för att bland annat kontrollera blodvärde.

Bedömningen av den föreslagna åtgärden är att det också saknas IT-stöd för att hantera detta. Med hänsyn till regionens allvarliga ekonomiska läge bör inte ytterligare åtgärder införas som leder till ökad administration och lägre patientintäkter.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-05-28--29 § 117 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

En tertialrapport för april 2024 har upprättats. Rapporten visar att Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat av verksamheten till och med april 2024 var negativt och uppgick till -184 miljoner kronor, vilket var -156 miljoner kronor sämre än budget. Resultat efter finansiella poster räddas delvis upp av orealiserade värdepappersvinster, avvikelse mot budget på sista raden uppgår till -47 miljoner kronor.

Helårsprognosen efter april är oförändrad från mars och beräknas uppgå till – 600 miljoner kronor vilket är en avvikelse jämfört med budgeterat resultat för 2024 om -300 miljoner kronor. Det är främst verksamhetens kostnader avseende personalkostnader och kostnader för inhyrd bemanning samt IT- och licensavgifter som bedöms avvika kraftigt från budget. Ökningstakten för bemanningskostnader har dock stagnerat och trenden efter årsskiftet har varit nedåtgående.

Nettokostnadsutvecklingen fram till och med april 2024 var 11,6 procent, 213 miljoner kronor högre än föregående år. Verksamhetens externa intäkter avseende försäljning och avgifter har ökat 38 miljoner kronor, 13 procent. Riktade statsbidrag var dock lägre än föregående år med 40 miljoner kronor.

Bruttokostnaderna var 212 miljoner kronor högre jämfört med föregående år vilket motsvarar 9,4 procent. Personalkostnaderna exklusive pensioner har ökat med 87 miljoner kronor, motsvarande 9,4 procent. I ökningen finns särskilda satsningar från tidigare år för sjuksköterskor, läkare och undersköterskor för att nå marknadsmässiga löner i arbetet med att rekrytera egen personal. Pensionskostnaderna var 53 miljoner kronor högre än föregående år, vilket förutom inflationen, beror på det nya förmånsavtalet och löneökningar.

Köpt riks- och regionvård har minskat med 4,4 miljoner kronor, 2,7 procent. Läkemedel har ökat med 17 miljoner kronor, 8,7 procent vilket främst beror på hög prisutveckling. Sjukvårdsmaterial har ökat med 11 miljoner kronor.

Kostnad för inhyrd personal har ökat med 7 miljoner kronor, motsvarande 6,7 procent mot föregående år, och uppgick till 113 miljoner kronor totalt. Trafikeringskostnader kollektivtrafiken har ökat 6,2 miljoner kronor, 4 procent.

Inom finansieringssidan har regionens skatteintäkter ökat med 48 miljoner kronor, 4 procent samt generella statsbidrag och skatteutjämning har ökat 44 miljoner kronor, 7,5 procent. Förvaltning av värdepapper har gett 65 miljoner kronor högre överskott för i år och räntekostnader för pensionsskulden är 18 miljoner kronor högre.

Sammanfattningsvis har intäkter från skatter och bidrag inte ökat i samma takt som kostnadsutvecklingen.

Likviditet
Likviditeten har under året förbättrats med 144,2 miljoner kronor till och med april. En nyupplåning gjordes i januari på 100 miljoner kronor vilket förstärkte likviditeten och den totala skulden till Kommuninvest uppgår därefter till 190 miljoner kronor. Under februari och mars förstärktes likviditeten med riktade statsbidrag med cirka 130 miljoner kronor. Det prognostiserade negativa resultatet och investeringsvolymerna kommer påverka likviditeten negativt under resten av året och ytterligare belåning kan bli nödvändig. Till och med april uppgår investeringsvolymen till 55,3 miljoner kronor (årsprognos 273,6 miljoner kronor).

Årets investeringar har tillfälligt pausats fram till och med styrelsens sammanträde 28-29 maj. Nytt beslut om investeringsstopp kan komma att tas efter sommaren.

Uppföljning av mål och uppdrag
Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet, stödverksamhet och ledningsprocesser utgör Region Jämtland Härjedalens målområden. För varje målområde finns ett övergripande mål som ska uppnås genom de uppdrag för kommande år som regionfullmäktige ger till styrelsen och nämnderna.

Totalt har Regionfullmäktige fördelat 32 uppdrag att arbeta med och redovisa i tertialrapporten för april. Den samlade bilden av måluppfyllelsen för alla uppdrag och nyckeltal bedöms som delvis uppfyllda. Målområdet Utvecklingskraft är uppfyllt. Det är främst den ekonomiska lägesbilden där budgetföljsamhet och kostnadskontroll inte är uppfyllda som ger en röd statusmarkering inom målområdet för ledningsprocesser. Övriga målområden sker progress inom uppdragen i enlighet med plan men är vid detta första tertial ännu inte slutförda.

Regionstyrelsens tertialrapport
En tertialrapport för styrelsens förvaltningsområde har upprättats. Styrelsen har efter april en negativ avvikelse mot budget med 46 miljoner kronor, vilket beror på högre personalkostnader (främst regionövergripande för pensionsåtaganden) samt IT- och licenskostnader.

Den samlade statusbilden över regionstyrelsens samtliga uppdrag är att de flesta uppdrag är pågående och därför delvis uppfyllda vilket framför allt märks för målområde God och nära vård samt God och tillgänglig tandvård som bör båda gäller i hela Jämtland Härjedalen. Målområdet Utvecklingskraft är uppfyllt medan Tillgängligt kulturutbud i hela Jämtland är delvis uppfyllt. För målområde Ändamålsenlig kompetens för effektivt stöd till verksamhet och utveckling samt Ledning, styrning och uppföljning av beslut och verksamhet spretar bilden mer och för dessa målområden finns även kortsiktiga nyckeltal.

Resultatförbättrande åtgärder
Arbete pågår med resultatförbättrande åtgärder för en ekonomi i balans inom regionstyrelsen och nämnderna. Under årets inledande månader har regiondirektör också vidtagit åtgärder som berör samtliga verksamheter, däribland beslut om anställningsstopp och inköpsstopp. En uppföljning av de beslut som fattats redogörs i tertialrapporten, åtgärder inom främst att öka intäkter och införande av inköpsstopp har hittills gett en besparingseffekt om 16 miljoner kronor.

I oktober 2023 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden om kostnadsbesparingar for 2024, avseende bland annat minskad hyrbemanning, minskad köpt vård och effektiv läkemedelsanvändning (HSN/1237/2023). Trots vidtagna åtgärder redovisade nämnden efter utgång av mars månad en ackumulerad nettokostnad på -939 mkr jämfört med budgeterat -835 mkr, dvs en negativ budgetavvikelse på -104 mkr. Nämnden gjorde bedömningen att det inte är realistiskt att återställa sitt per mars månad prognostiserade underskott om -300 miljoner kronor under innevarande år. (HSN/5/2024) Nämnden beslutade:

1. Hälso- och sjukvårdsnämndens månadsrapport för mars 2024 godkänns.
2. Nämnden bedömer att det inte är realistiskt att återställa det prognostiserade underskottet under innevarande år och föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att tillskjuta ytterligare medel till hälso- och sjukvårdsnämnden 2024 för att klara en ekonomi i balans.
3. Regiondirektören får i uppdrag att till Hälso- och sjukvårdsnämndens nästa sammanträde i maj 2024 identifiera nästa nivå av åtgärder av kostnadsminskningar inom hälso- och sjukvården för att nå en ekonomi i balans.

Utifrån tertialrapporteringen är den sammanfattade bedömningen att det ekonomiska läget fortsatt är mycket tufft och att de åtgärder som vidtagits inte är tillräckliga för att minska det ekonomiska underskottet och nå en ekonomi i balans. På Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 23 maj 2024 behandlas ärendet om Nästa nivå av åtgärder av kostnadsminskningar inom hälso- och sjukvården för att nå en ekonomi i balans.

Det kan också konstateras att det inte finns prognosticerade överskott som kan möta hälso- och sjukvårdsnämndens befarade underskott. Regionala utvecklingsnämndens prognos om plus 2,3 miljoner kronor konsumeras både av de prognosticerade underskotten hos Kollektivtrafiknämnden, minus 13 miljoner kronor, samt regionstyrelsen, minus 176 miljoner kronor. Det saknas därav möjligheter att tillskjuta några ytterligare medel till hälso- och sjukvårdsnämnden. Utifrån detta svåra ekonomiska läge behöver därför nämnden i sitt arbete med nästa nivå av åtgärder avväga de krav som ställs på utbudet mot vad som måste upprätthållas och vilken ambitionsnivå som är realistisk. Skarpa åtgärder är nödvändiga för att komma tillrätta med det ekonomiska underskottet.

På regionstyrelsens sammanträde 28–29 maj 2024 behandlas ärendet om Regionstyrelsens uppsiktsplikt 2024 (RS/106/2024). Utifrån det utmanande ekonomiska läget för framför allt Hälso- och sjukvårdsnämnden och Kollektivtrafiknämnden föreslås att regionstyrelsen under 2024 särskilt ska bevaka dessa nämnder. Det för att vid behov kunna initiera åtgärder. Respektive nämnds presidium föreslås också bjudas in till regionstyrelsens sammanträde 28-29 maj 2024, samt efterföljande möten, för en fördjupad dialog.

Regionstyrelsen behandlade ärendet om tertialrapport per april 2024-05-28--29 § 84 och beslutade för egen del:
a. Tertialrapport april 2024 för Region Jämtland Härjedalen godkänns.
b. Tertialrapport april 2024 för regionstyrelsens förvaltningsområde godkänns.

I samma ärende behandlade regionstyrelsen hälso- och sjukvårdsnämndens begäran om att tillskjuta extra medel till nämnden. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att begäran ska avslås.

Region Jämtland Härjedalen står inför en utmanande situation kopplat till tillgänglighet, kompetensförsörjning och ekonomi. Digitaliseringen inom organisationen är idag decentraliserad, oprioriterad. Dessutom är IT-organisationen kraftigt underfinansierad. Behovet av stödresurser är påtagligt inom hela organisationen och tempot i omställningen behöver växlas upp.

Utifrån läget i vår region och med inspel från utredningen ”Verksamhetsutveckling med digitala verktyg” (RS/489/2022) har utveckling och digitalisering identifierats som ett prioriterat område för organisationen. För att lösa uppdraget och föra verksamheten framåt har regiondirektören en ambition att skapa utvecklingskraft genom att samla resurser kring utveckling och digitalisering (exempelvis forskning, innovation, utveckling, teknik, digitalisering, utbildning, IT, eHälsa, analys, statistik m.m.) organisatoriskt under en och samma chef. Som ett första steg i detta beslutade regiondirektören i november 2023 att inrätta en ny tjänst som utvecklings- och digitaliseringsdirektör direkt underställd regiondirektören, samt att snarast påbörja en rekrytering. I samma beslut angavs att framtida organisation under den nya direktören samt eventuella andra organisatoriska förändringar av förvaltningsområdena skulle utredas vidare för beslut under 2024.

Utvecklingskraften inom organisationen behöver samlas, centraliseras och accelereras, främst kopplat till ny teknik. Den digitala mognaden behöver höjas inom hela organisationen och nyttan av tidigare och kommande investeringar bör säkras. Det är även centralt att stödverksamheterna bidrar till kärnverksamheten vilket är avgörande för att lyckas med nödvändig omställning. Lösningen som presenterats är en central placering av regionens funktioner kring: utveckling, digitalisering, IT och medicinteknik. De största processerna och dess ägare bör vara representerade i Regionledningen och är organiserade direkt under regiondirektören.

Rekryteringsprocessen har nu avslutats och utvecklings- och digitaliseringsdirektören tillträder sin nya tjänst den 1 juni 2024. Det är ännu inte klart hur verksamheten under den nya direktören ska organiseras. Detta arbete kommer att fortsätta under ledning av den nya direktören, och slutligt beslutas av regiondirektören under hösten. Det är dock klarlagt att ett antal befintliga verksamheter (Forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelningen, IT- och eHälsoavdelningen, enheten Medicinsk teknik (MTA) och teamet Beslutsstöd) kommer att organiseras under den nya direktören, och därför föreslås nu omdisponering av budgetram inför 2025.

För att genomföra ovanstående lösning föreslås nedanstående omfördelningar av budgetramar inför budget år 2025:
 

• Omdisponering av 74,9 mkr från hälso- och sjukvårdsnämnden till regionstyrelsen kopplat till IT-kostnader (varav 49,2 ofinansierat vilket innebär ett ökat besparingskrav för nämnden). Varav:
  - IT-tjänster -56,7 mkr,
  - dataprogram och Office 365 -18,2 mkr.

• Omdisponering av 47,1 mkr från hälso- och sjukvårdsnämnden till regionstyrelsen avseende Medicinteknisk avdelning som flyttas över organisatoriskt till regionstyrelsen.

• Omdisponering av 6,7 mkr från regionala utvecklingsnämnden till regionstyrelsen kopplat till IT-kostnader (varav 241 tkr ofinansierat vilket innebär ett ökat besparingskrav för nämnden). Varav:
  - IT-tjänster -5,6 mkr
  - dataprogram -0,878 mkr och Office 365 -0,241 mkr

• Omdisponering av 68 tkr från kollektivtrafiknämnden till regionstyrelsen kopplat till kostnader för Office 365.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har behandlat ärendet 2024-05-23 § 57, regionala utvecklingsnämnden 2024-05-14 § 66 och kollektivtrafiknämnden 2024-05-15 § 30.

Regionens revisorer har inkommit med en budgetframställan avseende verksamhetsåret 2025.

Budgetäskandet för verksamhetsår 2025 är 6,0 mkr. Föreslagen ökning på 0,3 mkr motsvarar en ökning med ca 5,2%.

Motiveringen till ett ökat anslag är att dagens revisionsanslag inte ger ekonomiskt utrymme att upphandla granskningar som kräver specifik kompetens då mer än 90% av anslaget går till arvoden och löner. I en jämförelse med andra norr-regioner menar revisorerna att anslaget inte räknats upp i samma takt som övriga regioners, vilket har urholkat budgeten.

Region Jämtland Härjedalen har, liksom de flesta andra regioner, ett mycket ansträngt läge när det gäller ekonomin. Regionens kostnader ökar kraftigt på grund av ökade krav på verksamheterna samt omvärldsläget. Prognosen är att regionen kommer att göra ett negativt resultat 2024 och så även 2025. Det kräver att verksamheterna arbetar med effektiviseringar och åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen. Regionstyrelsen och samtliga nämnder måste bidra i arbetet med att återställa det ekonomiska underskottet enligt målet i Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens ansträngda ekonomiska situation förordas en nettobudget, utan uppräkning, motsvarande 2024 års nivå. Vilket innebär en oförändrad budget på 5,7 mkr.

Patientnämnden har inkommit med en budgetframställan avseende verksamhetsåret 2025.

Budgetäskandet för verksamhetsår 2025 är 3,7 mkr. Föreslagen ökning på 0,1 mkr motsvarar en ökning med ca 2,8%.

Motivering till ett ökat anslag är att nämndens kostnader ökat i form av att fler av nämndens ledamöter får ersättning för förlorad arbetsinkomst, fler tillsatta stödpersonsuppdrag och ett ökat arvode för dessa. Nämnden tar även höjd för möjligheten att de av förvaltningens anställda som idag arbetar deltid går upp till heltid.

Region Jämtland Härjedalen har, liksom de flesta andra regioner, ett mycket ansträngt läge när det gäller ekonomin. Regionens kostnader ökar kraftig på grund av ökade krav på verksamheterna samt omvärldsläget. Prognosen är att regionen kommer att göra ett negativ resultat 2024 och så även 2025. Det kräver att verksamheterna arbetar med effektiviseringar och åtgärder för att bromsa in bruttokostnaderna. Regionstyrelsen och samtliga nämnder måste bidra i arbetet med att återställa det ekonomiska underskottet enligt målet i Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030.

Utifrån Region Jämtland Härjedalens ansträngda ekonomiska situation förordas en nettobudget, utan uppräkning, motsvarande 2024 års nivå. Vilket innebär en oförändrad budget på 3,6 mkr.

Regionfullmäktige fastställer varje år en Regionplan och budget. Den beskriver planperiodens politiska inriktning, med fokus på vad som ska prioriteras och utvecklas. Regionplanen innehåller övergripande mål, ekonomiska ramar och budget för de närmsta tre åren. Med utgångspunkt i regionplanen skapar regionstyrelsen och nämnderna ettåriga planer som ska tydliggöra vad verksamheten behöver arbeta med för att verkställa fullmäktiges viljeinriktning och hålla de ekonomiska ramarna. Ett förslag till Regionplan och budget 2025–2027 har upprättats.

Region Jämtland Härjedalens kärnverksamhet - Hälso- och sjukvård, Tandvård, Regionalt utvecklingsansvar, Kultur, Folkhögskolor och Kollektivtrafik, samt Stödverksamhet och ledningsprocesser utgör egna målområden. Målområdets rubrik i regionplanen sammanfattar den politiska viljeinriktningen. För varje målområde finns också långsiktiga nyckeltal som följs över tid samt uppdrag som styrelsen och nämnderna ska genomföra kommande år. För att uppnå god kvalitet och god ekonomisk hushållning inkluderas ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i målområdena, vilket även gäller för horisontella sakområden som exempelvis arbetsmiljö, folkhälsa och digitalisering. Region Jämtland Härjedalen är också en del av det samiska förvaltningsområdet vilket medför ett särskilt ansvar för att främja samisk kultur och samiska språk.

Liksom för de flesta andra regioner i Sverige är det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen för närvarande mycket ansträngt. Finansieringen av verksamheten är begränsad under planperioden. Det kommer att krävas fortsatt arbete med åtgärder för att nå en ekonomi i balans till år 2030. En medvetenhet om att hushålla med befintliga resurser ska råda i hela organisationen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt.

Organisationens samtliga verksamheter har ett gemensamt ansvar för att uppnå regionplanens inriktning och nå en ekonomi i balans. Pågående omställningsarbete är nödvändigt för att möta utmaningarna och utveckla verksamheten. Effektivisering, andra arbetssätt, fler samarbeten och nya tekniska lösningar är viktiga åtgärder. Att vara en attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda en hälsofrämjande arbetsmiljö, tillvarata medarbetarnas kompetens och samtidigt förbättra förutsättningarna för att medarbetarna stannar i organisationen, är och förblir några av Region Jämtland Härjedalens viktigaste strategiska uppgifter. Insatser i arbetet med länets utveckling och kollektivtrafik är avgörande för att kunna bidra till ett attraktivt län, ett ökat invånarantal och en ökad skattekraft.

Enligt kommunallagen (2017:725) 11 kap 5 § ska kommuner och regioner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, genom att ha en budget i balans där intäkterna ska överstiga kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl.

Hösten 2023 åberopade Region Jämtland Härjedalen synnerliga skäl för att lägga en negativ budget för år 2024 på minus 300 miljoner kronor. Anledningen då var den snabba förändringen i omvärlden som fick inflationen att stiga, vilken resulterade i höga pensionskostnader under år 2023 och 2024. År 2025 är att betrakta som ett år av återhämtning både sett till att konjunkturen ska återhämta sig, men även verksamheten. Men att lägga fram en budget i balans redan år 2025 eller 2026 skulle innebära stora tillfälliga nedskärningar av verksamheten, för att sedan växla upp igen efter år 2030. Detta skulle på längre sikt innebära stora negativa konsekvenser för verksamheten, men även för invånarna i regionen. Förutom stora minskningar i utbud, som är förenat med risker på kort sikt, kan en tillfällig neddragning även leda till mer långtgående konsekvenser, exempelvis inom kompetensförsörjningen där det redan idag finns utmaningar.

God ekonomisk hushållning handlar om att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet samt en god hushållning av regionens medel på både kort och lång sikt. Region Jämtland Härjedalen bedömer, med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning, att det inte är möjligt att återställa det negativa balanskravsresultaten från 2023 och 2024 inom treårsperioden och samtidigt upprätthålla en ändamålsenlig verksamhet. Denna bedömning grundar sig också i att även budgeten för åren 2025–2026 är negativ vilket i praktiken innebär att återställandet behöver ske på längre sikt, fram till och med år 2030.

Region Jämtland Härjedalen åberopar med anledning av detta synnerliga skäl för att lägga en budget med ett negativt resultat år 2025 samt att inte återställa det negativa balanskravsresultatet inom treårsperioden utan på längre sikt. 2023 års underskott innan år 2028, och resterande del fram till och med år 2030. Detta med hänvisning till följande motivering:

• De ekonomiska förutsättningarna fortsätter att vara unikt svaga efter åren 2023 och 2024.
• År 2025 ska anses som ett återhämtningsår, både konjunktur- och verksamhetsmässigt.
• Region Jämtland Härjedalens prognos för utvecklingen av skatteunderlaget är försiktigare än Sveriges kommuner och regioners prognos.
• Fullmäktige har i Riktlinje för god ekonomisk hushållning, tagit beslut om att långsiktigt stärka soliditeten i Region Jämtland Härjedalen med målet att uppnå positiv soliditet.

Region Jämtland Härjedalens beslut att åberopa synnerliga skäl betyder inte att det inte krävs ett fortsatt arbete för att vända den ekonomiska utvecklingen. En i övrigt hög nettokostnadsutveckling innebär att det, trots att pensionskostnaderna bedöms minska, kommer att krävas omfattande åtgärder i verksamheten för att nå en ekonomi i balans till 2030 och över tid stärka den finansiella ställningen. Regionens strategi är att ha ett långsiktigt förhållningssätt till god ekonomisk hushållning, där ett kontinuerligt arbete mot uppsatta mål ska ge långsiktigt hållbara effekter för både verksamhet och ekonomi. Det är av största vikt att fullfölja de pågående, långsiktiga effektiviseringarna men också att vidta skarpa åtgärder, prioritera och omfördela resurser. 

De ekonomiska ramarna för nämnderna är uppdelade i tjänstemanna- och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium. För att kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden ska kunna upprätthålla nivån på sitt arbete för länets utveckling föreslås att deras budgetram räknas upp något.

Enligt Långsiktig plan för ekonomi i balans till år 2030 är ett gemensamt krav för regionstyrelse och nämnder att minska ned sina kostnadsnivåer för att hålla sina kostnader inom tilldelad budgetram år 2025. Steg två är att möta nya kostnadsökningar exempelvis årlig lönerevision och prisökningar med nya besparingsåtgärder årligen fram till år 2030. 

Maximalt beslutad lånevolym föreslås uppgå till 850 mkr år 2025, 950 mkr år 2026 och 2027.

Regionplan och budget omfattar också en investeringsram för de närmsta tre åren.

Måluppfyllelse för målområdena summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen.

Regionfullmäktige beslutade 2023-06-21 § 67 om förfrågningsunderlaget gällande 2024 (RS/106/2023).

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politisk råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen, med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Det politiska rådet föreslår inför 2025 smärre justeringar som främst rör krav och kriterier för filialansökan, dispensansökan på läkare samt tillfälligt listningsstopp/tak och mobil verksamhet.

IT bilagan har setts över och uppdaterats.

För nära vård har den Gemensamma planen för primärvårdsnivå i Region Jämtland Härjedalen lyfts in i förfrågningsunderlaget, liksom indikatorer för uppföljning.

Övriga redaktionella förändringar i förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2025 samt IT bilaga presenteras i beslutsunderlag.

Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen beslutade den 29 augusti 2023, §144 att under mandatperioden inrätta ett politisk råd för vårdvalen inom Region Jämtland Härjedalen med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonsnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlagen inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget (RS/329/2023).

Förfrågningsunderlaget har justerats till att överensstämma med text i regionens övriga vårdval avseende främst kapitel 6, 7 och 8. Rådet har inte kommit fram till några andra förslag till förändringar inför 2025.

Beslut om ersättning för uppdraget tas när LPIK för 2025 är fastställt.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen är en av regionens policyer. Den presenterar och beskriver Region Jämtland Härjedalens ambition och arbete med regionens offentliga konstsamling. Arbetet syftar till att säkra den offentliga konstsamlingens kulturella och ekonomiska värde samt utveckla och stärka den demokratiska rättigheten att alla invånare ska ha tillgång till konst och kultur.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen baseras på Region Jämtland Härjedalens kulturpolitiska vision och innehållet bidrar till att de nationella kulturpolitiska målen följs. Policyn ligger till grund för styrdokumentet Riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst.

En översyn av Region Jämtland Härjedalens styrdokument pågår med anledning av ny mandatperiod från 1 januari 2023. En arbetsgrupp från Bildkonsten inom verksamhetsområde Kultur och bildning har under hösten 2023 arbetat fram ett förslag till revidering av Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen (RUN/564/2017) som fastställdes av regionfullmäktige under 2019. Genom revideringen har innehållet förtydligats samt disponerats om något för att bättre överensstämma med regionens struktur för styrdokument. Skrivningen om armlängds avstånd som har tillkommit i punktlistan syftar till att värna och säkerställa konstnärligt innehåll och konstnärlig frihet. Vidare har Region Jämtland Härjedalens tillämpning av enprocentsregeln förtydligats och uppdraget kring konsten har kopplats till regionens arbete kring omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-05-28--29 § 114 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 15 januari 2015 § 37, beslutade regionfullmäktige att anta Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015). På regionfullmäktiges sammanträde den 12 april 2016 § 56, beslutade fullmäktige om reviderad version av Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015). Den 25 november 2015, § 145, beslutade fullmäktige om Varumärkespolicy (RS/1384/2015). Utifrån att regionstyrelsen ansvarar för att ta fram övergripande styrdokument och hålla dem aktuella initierades en översyn av ovan nämnda styrdokument under 2023.

Ett förslag till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen har upprättats. Förslaget är en samlad strategi av tidigare Varumärkespolicy (RS/1384/2015) och Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015). I förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen beskrivs bland annat vision och kärnvärden för Region Jämtland Härjedalens varumärke, som tidigare tog sig till uttryck i Varumärkespolicy (1384/2015).

Varumärkesarkitektur för Region Jämtland Härjedalen (Modervarumärkesstrategi) (RS/100/2015) finns inte upprättad eller beslutad som något styrdokument, istället tar sig innehållet i Modervarumärkesstrategin till uttryck i PowerPoint-bilder. För att skapa enhetliga styrdokument i hela organisationen har innehållet i den tidigare Modervarumärkesstrategin setts över och vävts in i förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen.

Därtill har Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015) setts över. Delar av den Grafiska profilen som kräver politiska beslut har lyfts in i förslaget till Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen. Därför föreslås Grafisk profil för Region Jämtland Härjedalen (RS/426/2015) upphöra att gälla som politiskt styrdokument. Resterande delar av dokumentet föreslås hanteras som tillämpningsanvisning på tjänstepersonsnivå.

Föreslagen Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen ska vara ett stöd i arbetet med att bedriva ett långsiktigt arbete och den ska ytterst bidra till att skapa en trovärdig, tydlig och attraktiv bild av Region Jämtland Härjedalen.

Varumärkesstrategin ska göra det möjligt för olika typer av verksamheter att kommunicera på ett effektivt sätt med utgångspunkt från målgruppernas behov. Strategin ska borga för god kvalitet, samordning, effektivitet och tydlighet i varumärkesarbetet.

Ett starkt varumärke är välkänt, tydligt och positivt laddat. Målsättningen med varumärkesarbetet är att skapa förutsättningar för att Region Jämtland Härjedalen ska bli så synligt och tydligt som möjligt i syfte att skapa attraktivitet.

Beslut om undantag från Varumärkesstrategi för Region Jämtland Härjedalen beslutas av regionstyrelsen.

Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner (GNS) inrättades 2017 mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun. GNS ingår i Regionen Jämtland Härjedalens organisation. Samverkan i nämnden utökades 2018 till att även omfatta länets övriga kommuner. I samband med att GNS utökades anställdes även en särskild strateg i Region Jämtland Härjedalen för att arbeta med utvecklingsfrågor inom nämndens verksamhetsområde (men sedan ca två år tillbaka finns tjänsten inte kvar). Nämnden är för närvarande inte aktiv.

I oktober 2023 gav regionstyrelsen regiondirektören i uppdrag att göra en utredning av GNS och dess verksamhet. Inriktningen skulle vara att avveckla nämnden samt ge förslag på hur den verksamhet nämnden ansvarar för kan organiseras. I uppdraget ingick att föra dialog med länets kommuner.

Den rättsliga reglering som är relevant återfinns främst i 3, 5 och 9 kap. Kommunallagen (2017:725, KL), liksom i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet respektive lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU).

Genom avtalssamverkan kan en kommun eller en region överlåta utförandet av uppgifter till en annan kommun eller en annan region. Att förenkla möjligheterna till kommunal samverkan och extern delegering är ett viktigt led i att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att möta dagens och framtida utmaningar. Sådan samverkan kan även organiseras inom ramen för bl.a. en gemensam nämnd. Från och med den 1 juli 2018 finns en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i 9 kap. 37 § KL. Härigenom har möjligheter till samverkan för kommuner och regioner förändrats. Upphandlingslagstiftningen har dock inte ändrats, vilket innebär att eventuell upphandlingsskyldighet gäller på samma sätt som före lagändringen.

Utifrån den utredning som har genomförts bedöms att några juridiska hinder för att avveckla GNS inte föreligger.

Framtidsutmaningar har identifierats, exempelvis avseende kompetensförsörjning. Sådana frågor bör på ett rättvisande sätt övervägas och diskuteras. Med tanke på den allvarliga ekonomiska situation parterna i nuläget befinner sig i, liksom i övrigt ansträngda läge, kan sådana diskussioner dock komma att dra ut på tiden. Utfallet av sådana diskussioner är dessutom svåra att förutse. Mot ovan givna bakgrund bör GNS avvecklas.

Då gemensamma nämnden för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner för närvarande inte är aktiv föreslogs att vidare diskussioner och ev. beredning av ärende för avveckling av nämnden skulle hanteras av Regionens samverkansråd, där samtliga parter är representerade.

Regionstyrelsen beslutade 2024-03-26—27 § 39 följande:
1. Utredningen om GNS framtid godkänns,
2. Regionstyrelsen ställer sig bakom utredningens förslag och föreslår länets kommuner att GNS avvecklas,
3. Utredningen överlämnas till Regionens samverkansråd (RSR), som får i uppdrag att behandla utredningen och rekommendera en väg framåt i frågan.

Regionens samverkansråd behandlade ärendet 2024-04-22 § 26 och ställde sig bakom utredningens förslag samt rekommenderar Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att besluta enligt följande:

1. Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner avvecklas från och med den 1 januari 2025,
2. Reglemente och avtal (samarbetsöverenskommelse) för Gemensam nämnd för samverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner upphör att gälla den 1 januari 2025,
3. Ledamöter och ersättare i nämnden entledigas från och med den 1 januari 2025.

Den 22 juni 2022, § 75, beslutade regionfullmäktige om en ny politisk organisation för Region Jämtland Härjedalen som trädde i kraft den 1 januari 2023. Utifrån förändringarna i den politiska organisationen gjordes även en översyn av förvaltningsorganisationen.

Med förvaltning avses den tjänstemannaorganisation som lyder under respektive politiskt organ. I kommunallagen (2017:725) regleras de anställda i kommunallagen i ett särskilt kapitel (kap 7) där bestämmelser om förvaltningen har samlats.

Uppgifter och ansvar för de politiska organen regleras i av regionfullmäktige fastställda reglementen eller för regionfullmäktige en arbetsordning. I reglementena anges även hur förvaltningsorganisationen är organiserad på en övergripande nivå. I regionstyrelsens reglemente (punkt 3.7) anges att det är regionstyrelsen som beslutar om regionens förvaltningsorganisation med undantag av patientnämndens förvaltning och revisorernas förvaltning inom de riktlinjer som fullmäktige fastställt. Förvaltningsorganisation från 1 januari 2023 (Regionstyrelsens förvaltning) beslutades av regionstyrelsen den 30 augusti 2022, § 161.

Utifrån regionstyrelsens beslut om övergripande organisation är det sedan regiondirektörens uppdrag att leda och samordna förvaltningsorganisationen. Beslut om förändringar i organisationen inom fastställda budgetramar är enligt gällande delegationsbestämmelser delegerat till regiondirektör.

Regiondirektören har identifierat utveckling och digitalisering som ett prioriterat område för organisationen. För att lösa uppdraget och föra verksamheten framåt har regiondirektören en ambition att skapa utvecklingskraft genom att organisatoriskt samla resurser kring utveckling och digitalisering under en och samma chef. Som ett första steg i detta beslutade regiondirektören i november 2023 att inrätta en ny tjänst som utvecklings- och digitaliseringsdirektör direkt underställd regiondirektören. I samband med detta har övrig organisation under direktören setts över, vilket föranlett förslag till förändringar gällande de två förvaltningsområden som samlar regionstyrelsens verksamhet (förvaltningsområde Regionstab och förvaltningsområde Regiondirektör). Förslaget till förändrad förvaltningsorganisation, som träder i kraft 1 januari 2025, innebär att de två förvaltningsområdena slås ihop till ett, förvaltningsområde Regionstab, samt att antalet organisatoriska nivåer inom det sammanslagna förvaltningsområdet utökas till tre. Samtidigt justeras benämningen på de organisatoriska nivåerna så att dessa är lika inom hela förvaltningen.

I Reglemente för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen 2023-2026 (RS/452/2022), fastställt av regionfullmäktige i december 2022, § 166 anges följande i avsnitt 2.4 Personal: ”Regionstyrelsen har arbetsgivaransvar för regionens personal med undantag för personal på patientnämndens kansli och revisionskontoret. Styrelsen har verksamhetsansvar och personalansvar med därtill hörande arbetsmiljöansvar för förvaltningsområde regiondirektör och förvaltningsområde regionstaben.” Sammanslagningen av förvaltningsområdena innebär därmed att regionstyrelsens reglemente behöver ändras.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-05-28--29 § 89 och beslutade för egen del:
Förvaltningsorganisation från 1 januari 2025 (Regionstyrelsens förvaltning) fastställs.

Regionfullmäktige beslutade på sitt sammanträde den 21-22 juni 2022, § 75, om ny politisk organisation från 1 januari 2023 samt arbetsordning, regler och reglementen för de politiska organen. En revidering med anledning av ny politisk majoritet gjordes 2022-12-07 § 166.

Revideringen innebar bland annat att det inom hälso- och sjukvårdsnämnden ska finnas en ledamot med utökat ansvarsområde med en arvodering på 20 % och i regionala utvecklingsnämnden ska det finnas två ledamöter med utökat ansvarsområde med en arvodering på 10% vardera. Ändringarna var kostnadsneutrala eftersom det gjordes en omfördelning av arvodet från 1:e vice ordföranden i respektive nämnd.

Vänsterpartiet har inkommit med en begäran om att omfördela uppdraget gällande ledamot med utökat ansvarsområde i hälso- och sjukvårdsnämnden. Skrivningen i hälso- och sjukvårdsnämndens reglemente om att det ska finnas en ledamot med utökat ansvarsområde föreslås därför tas bort och dess arvodering på 20% förs tillbaka till 1:e vice ordförande som därmed får 70% arvode. Förändringarna av arvodena justeras i punkt 9 i Tabell över fasta arvoden i arvodesreglerna.

Bakgrund

I Regionplan och budget 2023-2025 finns ett uppdrag till regionstyrelsen att presentera en långsiktig fastighetsutvecklingsplan. I maj 2023 fastställde regionstyrelsen den inledande inriktningen för arbetet där fokus i fastighetsutvecklingsplanen ska vara på sjukhusområdet och omställningen mot en Nära vård. Bakgrunden är nya förutsättningar och kunskaper när det gäller möjligheter att bygga på befintlig fastighet, status på nuvarande byggnader samt behov av att ta hänsyn till lagkrav, miljö- och klimathänsyn samt krav på robusthet och resiliens.

Projektmålet har varit att presentera ett underlag med en beskrivning av olika möjliga scenarier för utveckling av sjukhusområdet i Östersund. Baserat på underlaget ska regionfullmäktige i juni 2024 kunna ta beslut om vilken väg som ska väljas.

Scenariobeskrivningarna belyser bland annat förutsättningar för vidare utveckling såsom status på befintliga fastigheter, möjlighet att bebygga befintlig tomt, vårdens grundläggande behov samt möjlighet att uppfylla lagkrav, miljömål och krav på robusthet. De beskriver också möjligheterna att upprätthålla en hög patientsäkerhet under byggnadstiden samt beakta utvecklingen mot nära vård.

Region Jämtland Härjedalen står inför stora utmaningar. Kraven på hållbara lösningar, ökad digitalisering, kostnadseffektivitet och säkerhet ökar. Samtidigt rymmer också dessa utmaningar stora möjligheter till utveckling och förändring. Det gäller inte minst fastigheter. En strategisk och långsiktig fastighetsplanering är nödvändig för att möta dessa utmaningar där just utveckling mot förändring också kan skapa möjligheter.

Baserat på nya förutsättningar och kunskaper om möjligheter och begränsningar för utveckling av sjukhusområdet behövde tidigare arbete revideras och underlag för olika möjliga scenarier i utvecklingen av sjukhusområdet beskrivas ytterligare. Det är av stor vikt att ett politiskt inriktningsbeslut finns för att kunna genomföra en fortsatt utveckling med allt vad det innebär i fråga om arbetsinsats och finansiering.

Länets utveckling måste beaktas, tas hänsyn till och vara en del av planen. Det kan handla om befolkningsutveckling, demografisk utveckling, näringsliv, turism samt Försvarsmaktens/NATO:s behov eftersom dessa delar i hög grad påverkar regionens bedömning av framtida krav och behov.

Genomfört arbete
Utvecklingsplanens första del har haft fokus på sjukhusets strategiska utvecklingsmöjligheter utifrån sjukhusbyggnadernas status och sjukhusområdets förutsättningar.

Tre alternativa utvecklingsvägar tillsammans med ett "noll"-alternativ, dvs att inga aktiva åtgärder företas, har utvecklats och analyserats.
 

1. Ombyggnad av befintliga byggnader,

2. Utbyggnad, kombinerat med ombyggnad,

3. Nybyggnad på annan plats.

Utvecklingsplanens delrapport tar inte ställning för ett förordat alternativ, utan redovisar en analys av hur alternativen förhåller sig till bland annat följande parametrar:
 

• Möjlighet till bevarade av prioriterade vårdflöden under och efter genomförandet.

• Möjlighet att uppfylla aktuella riktlinjer och lagkrav.

• Förutsättningar för, och risker vid, genomförande.

• Tid- och genomförandeplan (översiktlig).

Styrgruppens och Regionledningens rekommendation om vägval för fortsatt arbete

Baserat på framtagen rapport, Utvecklingsplan del 1 - Östersunds sjukhus (bilaga 1) samt återkoppling från verksamheter har styrgrupp och regionledning valt att rekommendera regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att gå vidare med alternativ 2, d v s att göra en utbyggnad på det nuvarande sjukhusområdet i kombination med ombyggnad av befintliga lokaler.
 

Motiv till rekommendation

Förordat alternativ

Alternativ 2, utbyggnad i kombination med ombyggnad

Styrgruppen har vägt samman slutsatser i rapporten samt de återkopplingar som kommit in från verksamheten och kommit fram till att man förordar alternativet utbyggnad i kombination med ombyggnad på befintlig tomt med följande huvudsakliga motiv:

• Kortast tid till moderna och verksamhetsanpassade lokaler för de prioriterade akutverksamheterna. Dessa verksamheter kommer även fortsättningsvis att behöva finnas på ett sjukhusområde.

• Ger mer tid och flexibilitet i utvecklingen av de befintliga lokalerna, vilket troligen är en fördel med tanke på osäkerheter i hur nuvarande utveckling mot Nära vård kommer att se ut.

• Fördelen med den centrala placeringen av sjukhuset bedöms stor och möjligheten att expandera verksamheten på Myggantomten finns vilket även varit en faktor vid tidigare arbete med fastighetsutveckling i form av den beslutade ”Fastighetsvisionen”.

• Alternativ 2 bedöms också vara ett alternativ som är lättare att ta beslut om och finansiera eftersom det inte är nödvändigt att besluta om helheten i ett tidigt skede vilket man skulle behöva göra i nybyggnadsalternativet.

Vid beslut om alternativ 2 är det viktigt att ytterligare utreda och klargöra vilka möjligheter regionen har att bebygga tomten, speciellt när det gäller området där idag hus 2 och hus 3 finns. Hus 2 är i dagsläget belagt med rivningsförbud men den delen av tomten skulle lämpa sig väl för en nybyggnad av akutverksamheter vilka i så fall skulle få ett nära samband med befintliga sjukhusbyggnader.

Ytterligare beskrivning av motiv till rekommendation redovisas i bilaga, Rekommendation vid vägval för fortsatt utveckling av Östersunds sjukhusområde.

I Region Jämtland Härjedalen finns ett förskrivardirektiv för peruker, i vilket det framgår att vuxna enligt vissa kriterier kan beviljas ett bidrag om högst 6 Tkr per år och patient (exkl. moms). Könsdysfori innebär ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen, som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet. Perukbidraget i Region Jämtland Härjedalen omfattar i dagsläget inte könsdysfori. Inom Regionens verksamhet har dock frågan väckts om bidrag även ska kunna förskrivas till patienter med könsdysfori som har behov av peruk. Gemensam nämnd avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter samt hjälpmedel (GNUS) beslutade den 7 november 2022 att tillsätta en utredning för att se över frågan.

Utredningen visar att målgruppen för peruk till patienter med könsdysfori främst är kvinnor som har bytt kön efter att ha fötts som biologiska män. Inom Region Jämtland Härjedalen arbetar ett särskilt utredningsteam inom Område Psykiatri (KIM) för personer med könsdysfori med en önskan om byte av juridisk könsidentitet och/eller könsbekräftande behandling. Såväl personal vid KIM som individer i den aktuella patientgruppen uppger att det finns behov av hjälpmedel - däribland peruk - för att dessa patienter på ett naturligt sätt ska kunna smälta in i både privata och offentliga sammanhang. Perukbidrag skulle underlätta mycket i vardagen, både emotionellt och ekonomiskt. Både KIM och brukare anser att möjligheten att få perukbidrag skulle öka berörda patienters livskvalitet.

Socialstyrelsen gav 2015 ut ett kunskapsstöd om vård av vuxna med könsdysfori, där en rekommendation ges att hälso- och sjukvården bör erbjuda hjälpmedel, bl.a. peruker, till personer med könsdysfori. Rekommendationen stöds av RFSL. En omvärldsanalys av övriga regioner ger vid handen att tre regioner i dagsläget har regler som uttryckligen inkluderar könsdysfori i kriterierna för perubidrag. Ytterligare fyra regioner har inte uttryckliga kriterier om könsdysfori, men generella formuleringar i reglerna som heller inte utesluter att könsdysfori kan omfattas. Övriga 14 regioners regler för perukbidrag, inkl. Jämtland Härjedalen, medger i dagsläget inte perukbidrag för könsdysfori. Den nationella högspecialiserade vården inom området kommer enligt bedömning inte att omfatta hårersättning som även fortsatt kommer att ligga kvar hos respektive region att besluta.

Såväl Socialstyrelsen som ansvarigt nationellt programområde (NPO) har meddelat att hårersättning/peruk inte inryms i definitionen för könsdysfori inom nationellt högspecialiserad vård. Det innebär att ansvaret för frågor om hårersättning för den här patientgruppen fortsatt kommer att ligga kvar på regionerna. Det finns heller inte något ytterligare kunskapsunderlag att invänta från nationellt håll, utan Socialstyrelsens rekommendation från 2015 är fortsatt den som gäller.

Utifrån den utredning som har genomförts bör Region Jämtland Härjedalen utvidga kriterierna för förskrivning av peruk med patient från och med 18 år med fastställd diagnos transsexualism/könsdysfori. Förskrivningsrätten för peruk för aktuell målgrupp läggs på läkare med specialistkompetens inom psykiatri eller dermatologi. I nuläget finns ingen finansiering för en utvidgning av kriterierna vid dagens nivå på bidraget. Omvärldsanalysen av perukbidrag i andra regioner i Sverige visar att flera regioner har ett lägre perukbidrag än Jämtland Härjedalen. En möjlighet som bör övervägas är därför att sänka dagens perukbidrag i Jämtland Härjedalen om 6 Tkr per år och patient till 5 Tkr. per år och patient för samtliga patienter. Det skulle innebära att den totala budgeten för perukbidrag hålls på ungefär samma nivå, eller till och med kan bli något lägre. Nackdelen för de patientgrupper som i dagsläget får perukbidrag om 6 Tkr. år och patient vore att de skulle förlora 1 Tkr. Per år och patient. Det positiva med en sådan lösning vore dock att alla patienter med behov av peruk skulle omfattas av bidraget. Att vissa patientgrupper får perukbidrag om 6 Tkr. per år och patient, medan en annan - mycket utsatt och sårbar patientgrupp - blir helt utan bidrag skulle kunna upplevas som orättvis och ojämlik vård. Olika patientgrupper med liknande behov bör behandlas lika.

Gemensamma nämnden för upphandling av sjukvårdsprodukter m.m. behandlade ärendet vid sitt sammanträde 2023-04-03 och beslutade att överlämna ärendet för vidare hantering i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Utifrån ett underlag från KIM i Östersund (barn och unga utreds och behandlas inom Region Västerbotten, där peruk ingår som hjälpmedel) har en beräkning gjorts. Omkring två-tre nya patienter årligen med fastställd diagnos könsdysfori uppskattas ha behov av peruk till en kostnad motsvarande fastställt bidrag 6 Tkr. Den totala kostnaden beräknas därmed till 12-18 Tkr per år för dessa två-tre patienter. Utöver det tillkommer patienter med behov av initialt perukbidrag, som sedermera behöver förnyas. Dessa är svåra att uppskatta på ett tillförlitligt sätt, men kan antas öka något i volym efter hand. Enligt KIM kan antalet uppskattas uppgå till omkring 20 patienter med diagnosticerad könsdysfori totalt, som årligen kan komma att ansöka om perukbidrag. Det skulle innebära att den totala kostnaden i Region Jämtland Härjedalen skulle uppgå till omkring 100-120 Tkr per år. Under 2022 betalades totalt 709 Tkr ut i perukbidrag i Region Jämtland Härjedalen. Det motsvarar 118 patienter totalt per år.

Hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker gemensamma nämndens förslag om införande av perukbidrag till patienter med könsdysfori. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår dock att befintligt bidrag istället sänks med 500 kr (istället för 1Tkr och bedömningen är att detta räcker för att nå kostnadsneutralitet samtidigt som befintliga patienter inte drabbas av ett kraftigt sänkt bidrag.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 13 februari 2024 §25 beslutades att återremittera ärendet med motiveringen att se över andra finansieringsåtgärder än att sänka bidraget för övriga patientgrupper.

En översyn har företagits enligt ovan. Översynen konstaterar det inte finns några andra möjliga alternativ till finansiering av perukbidrag för personer med könsdysfori än det redan föreslagna. Utifrån det aktuella ekonomiska läget krävs medicinska prioriteringar vilket gör att från förvaltningens sida inte ser någon möjlighet till ökade anslag för bidrag till peruk. För att möjliggöra bidrag till gruppen med könsdysfori bedöms att en omfördelning av nuvarande bidrag är nödvändig. Sammantaget leder förslaget till ett årligt bidrag på 5 500 kr för samtliga patienter som kan få perukbidrag, vilket också bidrar till en jämlik vård då fler patientgrupper inkluderas.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-04-29 § 78 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

De övergripande målen och inriktningen för kollektivtrafikens utveckling återfinns i gällande trafikförsörjningsprogram för perioden 2021–2026 (RUN/278/2019). Programmet är övergripande till sin karaktär och beskriver bland annat Närtrafiken, som tar sig till uttryck i följande stycke: Närtrafik och anropsstyrd trafik: Närtrafik är en typ av servicetrafik i glesare områden som syftar till att ge en grundläggande tillgänglighet till affärer och annan service, med resmöjligheter 1–3 dagar/vecka. Anropsstyrd trafik är anpassad efter stomlinjernas avgångstider. Denna typ av trafik måste förbeställas av resenären.

Stomstråken och stomlinjerna utgör basen i kollektivtrafiksystemet. Övriga linjenätet byggs upp för att komplettera stomnätet och för att mata till bytespunkter. I glesare områden finns Närtrafik och anropsstyrd trafik för att öka tillgängligheten. För de glesare delarna i länet är det en utmaning att skapa en användbar kollektivtrafik då resandeunderlaget är mycket begränsat.

Utgångspunkten med Närtrafiken är att den ska ge bättre service för de som bor i glesare delar av länet, resenären har möjlighet att både bli hämtad och lämnad nära bostaden, inte bara vid hållplatser, för att köras till en ort med någon typ av service till exempel affär, hälsocentral, bank eller annan service. För resa med Närtrafiken gäller i dagsläget endast enkelbiljett och priset beror på ressträckans längd. Närtrafiken måste liksom den anropsstyrda trafiken beställas av resenären senast dagen innan resan Resorna samordnas av Reseservice vilket innebär att flera resenärer kan behöva resa med samma fordon samtidigt.

Egenavgiften som resenären i dagsläget betalar för resa med Närtrafiken bygger på en avståndsbaserad taxa, snittintäkten för en resa som genomförs med Närtrafiken är förhållandevis låg. För 2022 var snittintäkten 47 kr per resa och för 2023 var snittintäkten 53 kr. Av flera orsaker, bland annat teknisk implementering och enkelhet, föreslås en fast prissättning för resa med Närtrafiken på 52 kr. Det motsvarar två zoner i det nya zonprissystemet som kommer att införas senare under 2024. Framtida prisförändringar föreslås följa priset för två zoner för en vuxen.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-05-28--29 § 115 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Enligt 4 kap. 1 § Stiftelselagen ska en stiftelse ha minst en revisor och den ska utses och entledigas av förvaltarens högsta beslutande organ om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet. Till revisor kan även ett registrerat revisionsbolag utses. Minst en revisor ska vara auktoriserad eller godkänd revisor, om stiftelsen enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldig att upprätta årsredovisning, dvs om värdet av tillgångarna överstiger en och en halv miljon kronor (§§ 2-3).

Region Jämtland Härjedalen har upphandlat ny auktoriserad revisor för bland annat granskning av stiftelser och donationsfonder som förvaltas av regionen och därför behöver fullmäktige nu utse densamme.

Ett fyllnadsval av förtroendevald revisor för donationsfonder förvaltade av regionen kommer att behandlas vid fullmäktiges sammanträde 18-19 juni.

1. Donationsfonder förvaltade av landstinget: Fyllnadsval av revisor för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Jan Rönngren (M) som avsagt sig uppdraget.

2. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Cristine Persson (C) som avsagt sig uppdraget.

3. Krisledningsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Cristine Persson (C) som avsagt sig uppdraget.

4. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Roger Bergebo (-) som avsagt sig uppdraget.