Möte 2019-10-16

Justering 25 oktober kl.08.30

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Veronica Eklund (M) avsäger sig den 23 augusti 2019 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 11 september 2019 att Pontus Nissblad (M) utses till ledamot i Veronica Eklunds ställe, samt att Susanné Wallner (M) utses till ersättare i Pontus Nissblads ställe.


2. Amanda Jonsson (M) avsäger sig den 28 augusti 2019 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 11 september 2019 att Pär Jönsson (M) utses till ledamot i Amanda Jonssons ställe, samt att Jannike Hillding (M) utses till ersättare i Pär Jönssons ställe.

1. Medborgarförslag om en Jämtländsk nationaldag (RS/491/2019) som inkom 25 juni har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober 2019.
-------

2. Medborgarförslag om projekt JH- utvecklingsprojekt för att främja befolkningsutvecklingen i Jämtland Härjedalen (RS/290/2019) har fördelats och behandlats av regionala utvecklingsnämnden. Medborgarförslaget skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 15-16 oktober men skjuts fram och ska besvaras senast vid fullmäktige 11-12 februari 2020.

• Ledningssystem (2011:9) för systematiskt kvalitetsarbete (Mikael Ferm, regionstabschef, 20 min)
• Miljö (Åsa Paletun, miljöstrateg, 20 min)

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Region Jämtland Härjedalen har mottagit ett medborgarförslag om nya britsar på akuten. Åtminstone britsar i tryckavlastande material. Förslagsställaren uppger att hen vid ett besök på akuten, liggande på britsen i 8 timmar upplevde britsarna som väldigt hårda smärtsamma att ligga på, och uppvisade efter det rodnad som medborgaren tyder som risk för trycksår.

Regionen beklagar den långa tid som medborgaren fick ligga på den hårda britsen. Vårdtiden på akutmottagningen ska inte vara längre än den tid som krävs för att åtgärda de akuta besvär som patienten söker för. Utifrån patientens behov ska lämplig vårdmiljö planeras av personalen och erbjudas patienten. Den planerade korta vistelsetiden på akutmottagningen och det stora antalet transporter med liggande patienter gör att det är någon form av brits med hjul som uppfyller behovet i de flesta fall där patienten har behov av att ligga ner.

Det är stort slitage på britsarna på akutmottagningen och varje år byts minst en brits ut. Tidigare har underlagen varit undermåliga utifrån tryckavlastning för patienter med särskilda behov. De nya britsarna som succesivt införs kan kompletteras med tryckavlastande madrasser som finns upphandlade på Hjälpmedelscentralen. Akutens personal kommer att uppmanas att använda denna möjlighet när det är lämpligt. Madrassens kvalitet är av värde för öka bekvämlighet och att minska risk för tryckskador. Regionen ser det som ett komplement till andra viktiga förbättringsarbete som pågår på akutmottagningen för att förbättra flödet för att minska vistelsetiden på akutmottagningen. Det innebär också att man arbetar för att på ett bättre sätt än idag identifiera patienters olika behov av omvårdnadsåtgärder och vidta de åtgärder som krävs för att förebygga risker eller att skador uppkommer.

Ärendet behandlades av regionstyrelsen 2019-09-24--25 § 160 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Det har inkommit ett medborgarförslag om omställning till förnyelsebara drivmedel. I förslaget anges att omställningen till fossiloberoende energi i förbränningsmotorer är ett strategiskt viktigt insatsområde och att regionen bör ta täten vid omställning från fossilbränsle till biodrivmedel. Förslaget är uppdelat i fem olika punkter, där förslagsställaren föreslår att Region Jämtland Härjedalen ska göra följande:
1. Verka för att Region Jämtland utses som Svensk Pilotregion för biodrivmedelsproduktion.
2. Föreslå ny fysisk riksplanering utifrån klimatomställningen.
3. Föreslå inrättande av nationell klimatgasfond utifrån principen Polluters pay (förorenaren betalar).
4. Verka för Jämtland som ett centrum för utveckling av industriell ekologi/cirkulär ekonomi.
5. Formulera ett länsmål för produktion av biodrivmedel.

Region Jämtland Härjedalen arbetar redan idag med omställning till förnyelsebara drivmedel på en rad olika sätt, och i olika forum. Bland annat har Region Jämtland Härjedalen i samverkan med Länsstyrelsen inrättat ett klimatråd med representanter från näringslivet, intresseorganisationer, kommuner samt regionen. Klimatrådet är en gemensam arena för frågor som rör klimatet och vad vi kan göra för att begränsa dess effekter.

I dag pågår ett flertal projekt i landet kring biodrivmedel, bland annat i Norrbottens län (svartlut) och i Västernorrlands län (Biofuel Region). Vår region bedöms i dagsläget inte ha den grundläggande företagsstrukturen för en sådan etablering. För att det ska vara meningsfullt för regionen att verka på nationell nivå för att bli utsedda till pilotregion behövs intressenter/aktörer som kan driva själva arbetet och dels även en samlad politisk ambition.

Ansvaret för den fysiska planeringen ligger i dag hos varje enskild kommun samt hos Länsstyrelsen, och inte på regionerna. Fysisk planering på riksnivå är inte heller något som Region Jämtland Härjedalen som organisation arbetar med och då regionen i dagsläget inte arbetar med sakfrågan fysisk planering bedömer vi det som svårt att driva denna fråga.

I dagsläget finns flera alternativ både på internationell, nationell och lokal nivå för att hantera och minimera utsläpp. Då utsläppen är globala och konsumtion och internationellt resande utgör stora källor till klimatpåverkan är det viktigt att arbeta med frågan internationellt, men självklart också att ta eget ansvar. Att inrätta en nationell klimatgasfond är dock en komplicerad fråga och Region Jämtland Härjedalen bedömer att om det varit genomförbart så hade man på nationell nivå redan lagt fram förslaget. Region Jämtland Härjedalen har dock i sitt omställningsarbete för att reducera organisationens klimatpåverkan inrättat ett system för att stimulera en övergång från flyg till tåg där vi internt påför en högre kostnad för flyg med cirka 20% i förhållande till tåg. Överskottet återinvesteras i åtgärder med syfte att begränsa klimatpåverkan i vår verksamhet. Regeringen har genom flera stödprogram skapat möjligheter att söka medel för klimatomställning, bland annat klimatklivet som har som syfte att genom investeringsstöd stimulera arbetet med omställningsarbetet. Det nya lagförslaget att den så kallade reduktionsplikten gällande inblandning av förnyelsebara drivmedel även ska gälla flyget är ett annat exempel på där staten genom ekonomiska styrmedel skapar incitament för en hållbar omställning där kostnaden för ej förnyelsebara drivmedel beskattas högre.

Att ställa om vårt samhälle mot en mer cirkulär ekonomi är nödvändigt för en hållbar utveckling. Region Jämtland Härjedalen driver tillsammans med Tröndelag projektet SMICE (En Samskapande Mittnordisk Innovationsarena för Cirkulär Ekonomi) som har som syfte att nå en mer cirkulär ekonomi där alla samhällssektorer involveras. Region Jämtland Härjedalen ingår också sedan 1,5 år tillbaka i ett nationellt bioekonomiskt nätverk där ett stort antal regioner i Sverige ingår. Målet är att engagera alla svenska regioner som vill uppnå energi-och klimatpolitiska mål genom att använda bioekonomi som ett självklart medel. Region Jämtland Härjedalen bedömer därför att vi redan i dagsläget arbetar enligt intentionerna i förslaget.

Något länsmål för produktion av biodrivmedel finns för närvarande inte. Grunden för Klimatrådets arbete är att främja de mål och prioriterade aktiviteter som ingår i den gemensamma energi- och klimatstrategin för Jämtlands län. Ett av det temaområden som rådet arbetar med är biobränsle och transporter där bland annat produktion finns med. Klimatrådet är en naturlig arena för diskussioner kring behovet av ett länsmål. Det pågår en revidering av länets Energi- och klimatstrategi och i senaste förslaget är insatsområdet ”stimulera inhemsk produktion av biodrivmedel” prioriterat inom flera målområden.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-09-24--25 § 161 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Carl Festin har lämnat ett medborgarförslag om att Jämtland inte bör fira den svenska nationaldagen den 6:e juni. Han föreslår att ha en Jämtländsk folkomröstning, vid nästa ordinarie val, för att bestämma om den Jämtländska nationaldagen i stället skall vara den 16:e juni eller 20:e augusti.

Förslaget innebär att Region Jämtland Härjedalen ska besluta om att avskaffa att fira den 6:e juni och i stället bestämma en Jämtländsk nationaldag. Ett sådant förslag faller utanför Region Jämtland Härjedalens kompetens då nationaldagen den 6:e juni regleras i lag (1989:253) om allmänna helgdagar och således kan inte regionen på eget bevåg besluta om att avskaffa firandet av den 6:e juni.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Revisorerna

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om att koppla fysioterapeut till syncentralens verksamhet. Elin Hoffner yrkar:
- Att fysioterapeut kopplas till syncentralen från annan lämplig verksamhet
- Att berörd fysioterapeut får utbildning i synpedagogik om barn och vuxna patienters påverkan av att helt eller delvis sakna syn
- Att berörd fysioterapeut får utbildning i synskadade barns utveckling i förhållande till seende barns utveckling.

Inom Region Jämtland Härjedalen finns det idag fysioterapeuter inom ett antal olika verksamheter exempelvis på hälsocentralerna, ATSG ortopedi, ASTG medicin, habiliteringen och Remonthagen.

Med hänvisning till Region Jämtland Härjedalens nuvarande ekonomiska situation och de besparingsåtgärder som vidtagits, bland annat genom minskade personalkostnader, är det inte aktuellt med tillsättning av ytterligare tjänster i dagsläget. Motionen bör således avslås.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-08-27 § 135 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

 

Margareta Winberg har i skrivelse 2019 04 17 väckt motion om framtagande av en strategi mot hedersvåld och förtryck inom hälso- och sjukvården i syfte är att ge personal kunskap för att i tid upptäcka personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Regionen har sedan 2016 prioriterat kvalitetsutveckling av arbete mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkter är dels Sveriges tio-åriga Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (2017-2026) och dels Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:4). Målet är att förbättra kunskaperna hos yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård samt tandvård för att tidigt upptäcka våldsutsatthet så utsatta kan få stöd och hjälp. Arbetet har bestått i kompetensutveckling, framtagande av olika rutiner, webbutbildning med mera, för att bli bättre på att upptäcka våldsutsatthet hos patienter, deras barn och även regionens medarbetare samt att veta vad man gör med svaret. Arbetet har gett resultat men är tyvärr återstår mycket av implementerandet. Regionen har även beslutat om ”Övergripande handlingsplan för jämställd och jämlik verksamhet 2019-2020” och i denna ingår målet ”Stärkt arbete avseende könsrelaterat våld, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck”. Arbetet mot hedersrelaterat våld är mycket angeläget och behöver utvecklas i organisationen, inte minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

Utifrån regionens olika typer av styrande dokument anser Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen att insatser avseende hedersrelaterat våld och förtryck även i fortsättningen ska inkluderas i Region Jämtland Härjedalens Övergripande handlingsplan jämställd och jämlik verksamhet och inte som en egen strategi. Den övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet är ett dokument som fastställs av Regiondirektören efter förankring med chefer i verksamheten, därför är den väl lämpad att också innehålla prioritering av fortbildning inom hedersrelaterat våld och förtryck för hälso- och sjukvårdspersonal, så att dels baskunskaper säkerställs men också att så att fördjupad spetskompetens finns att tillgå.

Sammanfattningsvis anser Hälso- och sjukvårdsnämnden att motionärens ambitioner är goda, men formen att ta fram en strategi behövs inte när den Övergripande handlingsplanen för jämställd och jämlik verksamhet finns.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-09-24--25 § 163 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Jenny Sellsve (S) har inkommit med en motion om att införa elektronisk signering av protokoll. Motionären menar att elektronisk justering av protokoll skulle underlätta och effektivisera processen vad det gäller justering av Region Jämtland Härjedalens protokoll.

Ett förfarande där justering kan ske på distans skulle underlätta både för förtroendevalda och för tjänstepersoner. Förfarandet skulle innebära att förtroendevalda inte behöver åka in till Regionens Hus för att signera protokoll utan justering kan ske när som helst och på lämplig plats.

Kammarrätten i Göteborg har, i målnummer 3459-14, fastslagit att justering av protokoll med elektronisk signatur var förenligt med den numera upphävda kommunallagen (1991:900). Den nuvarande kommunallagen (2017:725) säger inte heller den något om att justering ska ske på något särskilt sätt. Således finns det inget juridiskt hinder mot att justera regionens protokoll elektroniskt.

Däremot kräver ett införande att arbetsordningen för regionfullmäktige samt reglemente för regionstyrelsen och nämnder ändras. Idag gäller att ”justering sker, förutom genom namnteckning på därför avsedd plats, genom signering på varje sida av protokollet”.

Inför ett införande av elektroniska signaturer behöver såväl jurist, IT-ansvariga, upphandlare som arkivarier titta på vilken typ av administrativt system som är lämpligt och vilka krav som behöver vara uppfyllda. Arbetet är igång och olika alternativ undersöks.

Elektronisk signatur skulle även kunna ha fler användningsområden än enbart justering. Exempelvis skulle det underlätta om det gick att underteckna avtal elektroniskt men även olika typer av beslut på elektronisk väg.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-08-27 § 136 och tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

Motionären beskriver att biverkningarna från vård och behandling ibland kan påverka patienters sexuella hälsa vilket får stora konsekvenser för den drabbades livskvalitet. Särskilt vanligt är detta enligt motionären inom cancervården. Motionären anser att Region Jämtland Härjedalen inte har de resurser som krävs för att uppfylla kraven i de nationella riktlinjerna idag.

Därför yrkar motionären
- Att Region Jämtland Härjedalen tar kontakt med Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland för att tillsammans rekrytera ytterligare en auktoriserad sexolog.
- Att Regionen arbetar fram utbildningsprogram för personalen om patienters sexuella hälsa
- Att Regionen arbetar fram en plan för kunskapsspridning, bemötande och arbetsmetoder inom berörda verksamheter för att förbättra patientens sexuella hälsa i samband med vård och behandling.

Ett svar har utarbetats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen tillsammans med Folkhälsoenheten som beskriver vilket arbete som pågår inom detta område. Utifrån regionens ekonomiska läge och pågående arbete bedöms regionens resurser på detta område som tillräckliga.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-09-24--25 § 164 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Elin Hoffner för Vänsterpartiets regiongrupp yrkar på att Region Jämtland Härjedalen ska utöka arbetet inom området våld i nära relationer och bland annat ställa frågan om våld på rutin inom Region Jämtland Härjedalens samtliga områden. Vänsterpartiet yrkar att:
- Med stöd av redan utbildad personal ska Regionen vidareutbilda och träna övrig personal i att upptäcka, dokumentera och använda våldfliken i vårt journalsystem.
- Arbetsrutiner för att rutinmässigt ställa frågor om våld i och utanför hemmet upprättas och implementeras i verksamheten.
- Metoder för att bemöta, vårda och behandla våldsutsatta kvinnor på ett professionellt sätt upprättas.
- Utbildningsinsatserna kompletteras med träning på motsvarande sätt som görs vid traumateamträning och regelmässig uppföljning ska ske.

Ett svar har utarbetats inom Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen som beskriver vilket arbete som pågår inom detta område. Utifrån regionens ekonomiska läge och pågående arbete bedöms regionens arbete och resurser på detta område som tillräckliga.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-09-24--25 § 165 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

1. Fullmäktigefråga från Robert Uitto (S) om samarbetet mellan Region Jämtland Härjedalen och fylkeskommunen Tröndelag (RS/661/2019)

2. Fullmäktigefråga från Jenny Sellsve (S) om primärvården i Östersund (RS/662/2019)

Revisorerna för Region Jämtland Härjedalen har lämnat in ett delårsbokslut per augusti 2019. Delårsbokslutet beskriver revisorerna verksamhet under perioden januari – augusti 2019.

Granskningar pågår enligt beslutad revisionsplan för 2019 inom ekonomistyrning, internkontroll, psykisk ohälsa, tillgänglighet, IT-stöd samt ärendehantering. Utförda granskningar har kommunicerats och diarieförts i revisorernas diarium. Utöver granskningar har hearingar genomförts då verksamhetsföreträdare besöker revisorerna och svarar på frågor. Ett flertal studiebesök har också genomförts.

Under våren stod regionens revisorer som värd för Norrlandstingens revisionskonferens 2019. Konferensen hölls på Frösö Park med representanter från revisorer från övriga norrlandsting och regioner samt externa/interna föreläsare. Revisorerna har också deltagit vid Föreningen Förtroendevalda Revisorer i mellannorrlands (FFR) konferens på Vemdalsskalet.

Under året har samarbetet med revisionen hos Östersunds Kommun utvecklats. En gemensam granskning mellan regionen och tre av länets kommuner inom psykisk ohälsa pågår. Ett forum som startade 2017 för att diskutera och utveckla den kommunala revisionen inom Jämtland Härjedalen fortsätter med deltagande av revisionens presidier hos länets kommuner och regionen.

Det ekonomiska utfallet visar ett överskott på 690 tkr under perioden. Ökade intäkter kommer från utfört granskningsarbete hos regionens bolag samt utfört arbete för revisionen hos Östersunds kommun. Minskade kostnader beror bland annat på att upphandlade granskningar kommer ske senare under året.

Patientnämnden har inkommit med en delårsrapport per augusti 2019.

Under året har 316 inkomna ärenden registrerats. Under samma period har 298 ärenden avslutats. För motsvarande period 2018 var antalet registrerade ärenden 320, och 307 ärenden avslutades. Därmed verkar det som att minskningen av inkomna ärenden som noterades under 2018 håller i sig. Synpunkter och klagomål avseende vård och behandling, kommunikation och tillgänglighet är de vanligast förekommande kontaktorsakerna.

Från den första januari 2018 regleras patientnämndernas verksamhet av Lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (SFS 2017:763). I lagen anges bland annat att patientnämnderna ska analysera inkomna klagomål. Patientnämnden har antagit en analysplan för 2019, där områdena för analys är äldre personer, sjukresor, missade diagnoser och primärvård.

Patientnämnden ansvarar för att rekrytera, utbilda och tillsätta stödpersoner inom psykiatrisk tvångsvård. Under året har tre nya stödpersonuppdrag tillsatts. Det innebär att den minskning av nytillsatta uppdrag som noterades redan under 2018 tenderar att hålla i sig.

Patientnämnden har ett överskott på 304 tkr varav 214 tkr är på personalkostnader och 65 tkr övriga kostnader samt intäkter plus 25 tkr. Patientnämnden prognostiserar ett nollresultat på helår.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med augusti 2019 uppgick till -50 miljoner kronor inklusive finansiella intäkter, vilket var 21 miljoner kronor bättre jämfört med föregående år. Justerat från finansiella intäkter var resultatet däremot -91 miljoner kronor, vilket då skulle vara 20 miljoner kronor sämre än föregående år.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden var 85 miljoner kronor högre än under motsvarande period 2018, vilket ger en nettokostnadsökning på 3,1 procent. Verksamhetens intäkter har minskat med 4,7 procent, främst genom minskade bidrag. Bruttokostnaderna har ökat med 1,8 procent jämfört med föregående år.

Personalkostnaderna har ökat kraftigt efter pensionsprognosen i augusti, men även övriga personalkostnader har ökat. Kostnader för bemanningsföretag fortsätter att minska något jämfört med föregående år. Läkemedelskostnaderna har ökat med 2,2 procent.

Den senaste prognosen för skatteintäkter visade på en förbättring med 11 miljoner kronor jämfört med budget. Men med de ökade personalkostnaderna och minskade intäkter samt en ökad nettokostnadsutveckling, så har helårsprognosen försämrats till -230 miljoner kronor.

Likviditeten består av medel i kassa och bank samt eventuella kortfristigt placerade värdepapper. Likviditeten har till och med augusti förbättrats med 138,6 miljoner kronor under 2019, och uppgick till 362,9 miljoner kronor.

Region Jämtland Härjedalen har under året tagit upp nya lån från Kommuninvest på totalt 110 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgår nu till 383 miljoner kronor. I finansplanen 2019-2021 finns ingen planerad amortering av befintliga lån.

Av de 83 resultatmålen är 39 procent uppnådda, 35 procent är pågående 20 procent beräknas vara svåra att nå innan årets slut. 6 procent kan inte mätas förrän senare under året. Strategi för våra medarbetare har flest uppnådda mål.

På regionfullmäktiges sammanträde den 15-16 oktober 2019 ska ärendet om Regionplan och budget 2020-2022 behandlas. Planen innehåller strategier som visar den politiska viljeinriktningen och prioriteringar för kommande tre år. Samt en budget för det närmaste året, resultat-, balans- och finansieringsbudget, ekonomiska ramar för regionstyrelsen och nämnderna och avgifter för närmaste budgetår.

För 2020 finns i regionplanens budget ett tydligt resultatförbättrande krav på kostnadsminskningar på 120 miljoner kronor. En av de resultatförbättrande åtgärder som föreslås är att politikerarvoden fryses och inte uppräknas under nuvarande mandatperiod. För att det ska få genomslag redan 2020 behövs en justering av nu gällande arvodesregler redan från 1 november 2019. Enligt arvodesreglerna utgår arvodena från ett basarvode, som vid varje tidpunkt är 90 procent av riksdagens arvodeskommitté fastställt arvode till riksdagsledamot. Arvodet till riksdagsledamot är från och med 1 november 2018 66 900 kronor. Riksdagens arvoden uppräknas varje år och en uppräkning väntas från 1 november 2019. Vid frysning av arvoden ska därför basarvodet utgå från arvodet till riksdagsledamot nu gällande arvode, det vill säga 66 900 kronor.

Revisorerna redogör i sin budgetframställan för behovet av revisionsinsatser under 2020. Revisorerna och lekmannarevisorerna är fullmäktiges instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs under regionstyrelsen, nämnder, fullmäktigeberedningar och företag. Den allvarliga ekonomiska situationen kräver att revisorerna ägnar särskild uppmärksamhet åt hur regionstyrelsen hanterar, de i många hänseenden, svåra ställningstaganden och åtgärder för att åstadkomma en ekonomi i balans. Bedömningen är att behovet av revisionsinsatser under 2020 behöver uppgå till samma nivå som för 2019 och framställan ligger, enligt revisorerna, i nivå med kostnaderna hos andra regioner vid relevanta jämförelser.

I oktober 2017 beslutade fullmäktige om en sänkning av revisionens budget som en anpassning till nivån med jämförbara landsting/regioner och att reduceringen skulle ske under två år. I regiondirektörens direktiv för verksamhetsplaner 2019 föreslogs en oförändrad budgetram för samtliga nämnder och förvaltningar förutom för hälso- och sjukvård.

På regionfullmäktiges sammanträde den 20 november 2018 yrkade liberalerna att anslaget till revisionsverksamheten 2019 skulle fastställas till 5 miljoner kronor i enlighet med revisionens budgetframställan. Efter votering fastställdes anslaget till ovan angivna belopp.

Det ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen är mycket allvarligt. Flera år med stora minusresultat och ett ackumulerat underskott på snart 1,3 miljarder gör att det behövs kraftfulla åtgärder för att vända den ekonomiska utvecklingen.

God ekonomisk hushållning är avgörande och prioriterat. Varje ny anställning, återanställning, verksamhet, aktivitet eller liknande ska noga övervägas. Om något nytt bedöms nödvändig måste det finansieras antingen via ökade externa intäkter eller genom att fördela om inom eller mellan verksamheter.

Utifrån det ekonomiska läget samt tidigare beslut om resultatförbättrande åtgärder föreslås en oförändrad budgetram för revisionsverksamheten.

Anslaget för revisionsverksamheten bör således fastställas enligt 2019 års anslag till totalt 5 000 000 kr.

Patientnämnden i Region Jämtland Härjedalen har lämnat en budgetframställan för patientnämndens verksamhet för 2020.

Patientnämnden i Jämtlands län bedriver en lagstadgad verksamhet utifrån lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (SFS, 2017:372) och det reglemente som fastställts av regionfullmäktige. En av patientnämndens huvuduppgifter är att på ett lämpligt sätt hjälpa patienter och närstående att föra fram klagomål och synpunkter till vårdgivare, samt att få klagomål och frågor besvarade. Om patienten är ett barn ska patientnämnden särskilt beakta barnets bästa. Nämnden ska bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna inom hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar. Arbetet ska bidra till att hälso- och sjukvården i högre grad arbetar på ett personcentrerat sätt och utgår från helhetsperspektivet.

Patientnämndens andra huvuduppgift är att tillgodose tvångsvårdade patienters lagstadgade rätt att få en stödperson. Stödpersoner utses till patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin eller som isoleras enligt smittskyddslagen.

Patientnämndens förvaltning arbetar sedan den 1 januari 2016 i dokumentationshanteringssystemet Vårdsynpunkter (VSP), där all dokumentation kring handläggning av patientsynpunkter, myndighetsutövning när det gäller stödpersonsverksamhet samt diarieföring av dokument och inkomna handlingar finns samlat. Systemet används av totalt nio patientnämnder i landet och kostnader för drift, underhåll och utveckling av systemet fördelas på samtliga patientnämnder utifrån förvaltningarnas storlek. Under år 2020 kommer ett större utvecklingsarbete utföras, med att skapa brevmallar i systemet. Arbetet kommer att innebära att brev och handlingar upprättas och diarieförs direkt i VSP. Syftet är att öka informationssäkerheten.

Det senaste årets kostnadsökningar inkl. utebliven uppräkning av 2019 års budget, har inneburit många åtstramningar under kort tid. Bland annat har lönekostnaderna ökat, ej erhållits kompensation för genomförd lönekartläggning och arbetsvärdering utifrån jämställdhetsperspektiv 2017, samt nyinrättad tjänst utifrån nya lagstiftningen.

Patientnämnden begär för år 2020 ett landstingsbidrag som motsvarar 2019 års bidrag som är 3,170 Mkr med en uppräkning enligt landstingsprisindex och för lönerörelsen, samt 200 tkr för ökade kostnader enligt ovan.

Nämnden begär utöver det ett tillägg för uppdatering av ärendehanteringssystemet med ett engångsbelopp på 300 tkr.

Det ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen är mycket allvarligt. Flera år med stora minusresultat och ett ackumulerat underskott på snart 1,3 miljarder gör att det behövs kraftfulla åtgärder för att vända den ekonomiska utvecklingen.

God ekonomisk hushållning är avgörande och prioriterat. Varje ny anställning, återanställning, verksamhet, aktivitet eller liknande ska noga övervägas. Om något nytt bedöms nödvändigt måste det finansieras antingen via ökade externa intäkter eller genom att fördela om inom eller mellan verksamheter.

Utifrån det ekonomiska läget samt tidigare beslutade resultatförbättrande åtgärder föreslås en oförändrad budgetram för patientnämnden.

Anslaget för patientnämnden bör således fastställas enligt 2019 års anslag till totalt 3 170 000 kr.

Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan och budget med flerårsplan. Med anledning av pågående arbete med resultatförbättrande åtgärder noterade regionstyrelsen på sitt möte den 29 maj 2019, § 82, en ny tidplan för regionplanen som innebar att den skulle fastställas i oktober istället för i juni. Regionplan och budget för 2020-2022 har nu upprättats. Den innehåller strategier som visar den politiska viljeinriktningen och prioriteringar för kommande tre år. Samt en budget för det närmaste året, resultat-, balans- och finansieringsbudget, ekonomiska ramar för regionstyrelsen och nämnderna och avgifter för närmaste budgetår.

Förslaget till regionplan och budget innehåller 19 strategiska målsättningar för områdena Länets utveckling, God vård, Våra medarbetare och Ekonomi och verksamhetsresultat. Strategierna syftar bland annat till att Region Jämtland Härjedalen ska vara en öppen region, en region med mångfald och en positiv hållbar utveckling. Det gäller allt ifrån ett fungerande näringslivsklimat och kulturliv till en social, miljömässig och ekonomiskt hållbar utveckling. Det svåra ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen gör att det behövs kraftfulla åtgärder för att vända den ekonomiska utvecklingen. För hälso- och sjukvården är god och nära vård i hela Jämtland Härjedalen med hög tillgänglighet och modern sjukvård viktiga delar de närmaste tre åren. För verksamhetens utveckling är delaktighet och inflytande för medarbetarna och utvecklande ledarskap betydelsefulla mål.

Regionen har sedan 2008 haft ett balanserat underskott och 2018 uppgår det till nästan 1,3 miljarder kronor. Budgeten ska styra ekonomin tillsammans med andra planerade åtgärder. Fokus är att minska kostnaderna och återställa det balanserade underskottet och stärka soliditeten. God ekonomisk hushållning är avgörande och prioriterat. Varje ny anställning, återanställning, verksamhet, aktivitet eller liknande ska noga övervägas. Om något nytt bedöms nödvändigt måste det finansieras antingen via ökade externa intäkter eller genom att fördela om inom eller mellan verksamheter. I avsnittet om budget 2020 fördjupas de ekonomiska avvägningar som gjorts. Där återfinns vilka resultatförbättrande åtgärder som pågår som kommer ge effekter under kommande år och vilka ytterligare krav som ställs. För 2020 finns ett tydligt resultatförbättrande krav på kostnadsminskningar på 120 miljoner kronor. Det finns också en beskrivning av ekonomiskt utrymme för investeringar och fastigheter.

För att finansiera Region Jämtland Härjedalens verksamhet betalar länets invånare skatt. Regionfullmäktige bestämmer skatteintäkternas storlek genom beslut om skattesats. Skatteberäkningen 2020-2022 bygger på en utdebitering på 11,70 kronor (skattehöjning med 50 öre). Skattehöjningens 139 miljoner ska nyttjas så att den förstärker och snabbar på utvecklingen mot Nära vård. Skattehöjningen kommer också att nyttas för att möta kända kostnadsökningar.

Regionplanen innehåller också fördelning av budgetramar för styrelsen och nämnder. I bilagor återfinns ekonomiska förutsättningar, avgifter för kommande år och förklaringar till riktade statsbidrag.

Med utgångspunkt från regionplan fastställer sedan regionstyrelsen och nämnderna årliga verksamhetsplaner med resultatmål. Måluppfyllelse för fullmäktiges strategier summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. I Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsarbete ska alltid perspektiven jämställdhet- och jämlikhet, barnens rättigheter, miljö och ekonomi särskilt beaktas. I regionplan och budget görs det genom att varje strategi har en koppling till något eller några av perspektiven.

Hälsoval i Jämtlands län infördes 1 januari 2010 i enlighet med Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) med ett samlat åtagande för invånarnas behov av primärvård i länet. Hälsovalet innebär att medborgarna har rätt att välja primärvård mellan de vårdgivare som Region Jämtland Härjedalen godkänt och tecknat avtal/överenskommelse med. Genom det individuella valet av utförare följer en ersättning till vårdgivaren.

Region Jämtland Härjedalen beslutar årligen i juni månad om villkorsförändringar som ska träda i kraft 1 januari efterföljande år. Regionfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 2018-06-20 §26 om förfrågningsunderlaget gällande 2019. Kompletteringar fastställdes av vårdvalsnämnden den 15 november 2018.

Regionstyrelsen beslutade i februari 2019 om tillsättande av en politisk styrgrupp för att se över innehållet i förfrågningsunderlaget inför 2020 (RS/98/2019). Styrgruppens förslag till förfrågningsunderlag 2020 redovisades för regionstyrelsen vid mötet i maj 2019.

I förslaget inför 2020 föreslås ändringar av möjlighet att öppna filial inom hela länet samt ändring på krav av tillgång till läkare om man har färre än 2 000 listade vid sin vårdenhet. För att få öppna en filial krävs ett ansökningsförfarande med ett antal kriterier som ska uppfyllas för ett godkännande. En dispensansökan krävs för att få ändrade krav på tillgång till läkare. Kriterier för godkännande av filial och dispens på läkartillgång ska fastställas av regionstyrelsen.

Förslag till förändringar inför 2020 redovisas i beslutsunderlag. I förfrågningsunderlaget hänvisas till dokument som ska uppfyllas för att få vara en del av Hälsoval Region Jämtland Härjedalen.

Förfrågningsunderlaget för Hälsoval 2020 behandlades vid regionfullmäktiges sammanträde 2019-06-19 § 73 och ärendet återremitterades då ”för komplettering med en risk- och konsekvensbedömning av filialverksamhet utanför kommunen där vårdenheten finns. Vidare i analysen bör frågan om hur samarbetet med kommunerna ska lösas och hur patienterna påverkas. I tillägg bör de minskade kraven på läkare med specialistkompetens i allmänmedicin analyseras. Exempel på frågor i analysen: riskerar regionen att försvåra bemanningen med allmänläkare och försämra kvaliteten för patienterna? Hur påverkas strävan mot en god och nära vård?”

En risk- och konsekvensanalys utifrån frågorna i återremissen har genomförts och föreslås tas med i det fortsatta arbetet inför Hälsoval 2021.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. En strategi beskriver tillvägagångssätt för hur något ska genomföras utifrån beslut. Enligt arbetsordningen för regionfullmäktige ansvarar fullmäktiges presidium för att hålla regionens policyer aktuella. I fastställda regler för planering och uppföljning enligt regionens styrmodell ska presidiet se över policyer och strategier en gång per mandatperiod. Från 1 januari 2019 är det en ny mandatperiod med en ny politisk majoritet. Det nya presidiet behöver utifrån det ta ställning till hur arbetet med en eventuell översyn av styrdokumenten ska organiseras.

För att det ska finnas en tydlig koppling mellan regionens styrdokument, både de länsövergripande dokumenten och de dokument som styr regionens verksamhet, är det viktigt att policyer och strategier hålls aktuella och är anpassade efter övergripande prioriteringar och viljeinriktningar. För att kunna genomföra en översyn behövs en kartläggning av befintliga policyer och övergripande strategier som tydliggör vilka dokument som behöver revideras, hur arbetet ska organiseras och när reviderade dokument ska fastställas av regionfullmäktige. Föreslagen plan behöver beakta andra större utvecklingsarbeten som pågår inom regionen så att tidsplanen för arbetet är rimlig. Prioriterade dokument att se över bör vara sådana som inte reviderats på länge samt policyer som omfattar prioriterade områden i enlighet med den regionplan som tas fram för perioden 2020-2022.

Regionala utvecklingsnämnden har på sitt sammanträde den 11 juni 2019, § 101, genomfört en uppföljning av de länsövergripande styrdokument som återfinns inom nämndens ansvarsområde. De flesta länsövergripande dokument fastställs av regionfullmäktige. De har olika tidsperspektiv och riktar sig ofta till många aktörer, organisationer och myndigheter. Nämndens uppföljning resulterade i ett antal förslag kring hur befintliga dokument bör hanteras.

I nämndens uppföljningsrapport konstaterades att det kan finnas behov av att ta fram nya program för att förstärka det regionala utvecklingsarbetet inom vissa områden. Det utifrån revideringen av den regionala utvecklingsstrategin, att den Nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft löper ut 2020 och att EU:s nya programperiod är på intågande. Bland annat finns behov av ett breddat program för investeringar för länets utveckling som inkluderar anslag 1:1, ESI-fonderna, smart specialisering och den extra tilldelningen, men även andra finansieringskällor. Ett program för smart specialisering är ett krav i nästa programperiod för regionalfonden och det kommer att ersätta den befintliga innovationsstrategin. I rapporten konstateras också att nu gällande ungdomsstrategi och integrationsstrategi togs fram utifrån ett behov av ökat fokus på dessa grupper. Dessa frågor föreslås nu istället ska inkluderas i hållbarhetsarbetet och föreslås därför inte förnyas efter 2020. På vilket sätt det strategiska hållbarhetsarbetet ska utvecklas och om det finns behov av att ta fram länsövergripande program för detta är inte tydligt i dagsläget.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade att uppföljningen skulle överlämnas till fullmäktiges presidium för vidare ställningstagande kring följande förslag.

- Regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att ta fram ett förslag till Program för Smart Specialisering som ska ersätta nu gällande innovationsstrategi (Innovativt Jämtland Härjedalen) från år 2021.
- Följande styrdokument förnyas inte efter år 2020:
 - Regionalt tillväxtprogram för Jämtlands län (RTP) 2015–2020
 - Jämtlands läns ungdomsstrategi 2014–2020
 - Regional strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration (Integrationsstrategi) 2015–2020

Regionfullmäktiges presidium tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag enligt ovan och ger regiondirektören i uppdrag att upprätta en kartläggning med förslag på tidsplan för revidering av övriga policyer och strategier som styr Region Jämtland Härjedalens verksamheter.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-09-24--25 § 155 och tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag men föreslår att lägga till "före årsskiftet" i punkt a.

Region Jämtland Härjedalen äger bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB till 100 %. Bolagets uppgift är att operativt bedriva kollektivtrafiken med buss i länet. Det innebär att sköta upphandling, avtalsuppföljning, framtagning av tidtabeller, hantering av biljettmaskiner, hållplatser, marknadsföring och statistik, mm.

Sedan 2016 innebär ägardirektivet att bolaget ska balansera sin vinst eller förlust i bolaget.

Om en förlust är så stor att det egna kapitalet till hälften är förbrukat, krävs enligt Aktiebolagslagen kap 25 att kontrollbalansräkning upprättas omgående. En kapitaltäckningsgaranti innebär att om bolaget går med sådan förlust som skulle kräva åtgärder i form av kontrollbalansräkning, ska bolaget kunna boka upp en fordran mot ägaren för att undvika en sådan situation. Sedan en kontrollbalansräkning upprättats ska en extra bolagsstämma hållas, där ägaren kan besluta om vilka åtgärder som ska vidtas.

Länstrafiken har vid sitt styrelsesammanträde 19-06-13, § 79, beslutat att begära en kapitaltäckningsgaranti av Region Jämtland Härjedalen. Aktiekapitalet uppgår till 8 000 000 kronor.

Bolaget har redovisat ett underskott 2017 och 2018 med 2,247 miljoner kronor respektive 1,05 miljoner kronor. I delårsbokslut per april 2019 med helårsprognos bedöms årets resultat uppgå till ett underskott på 2,5 miljoner kronor. Sammanlagt innebär detta ett underskott på 5,797 miljoner kronor.

Till och med maj 2019 är årets resultat – 0,232 miljoner kronor. Årets negativa resultat beror främst på att biljettintäkterna är lägre än budgeterat och bedöms fortsätta vara så under resten av året, samt att trafikkostnader bedöms överstiga budget under hösten. Besparingsåtgärder för 2019 har diskuterats i Länstrafikens styrelse 2019-06-25, dessa bedöms dock inte kunna minska underskottet i tillräcklig omfattning.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-09-24--25 § 156 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Naboer AB har presenterat ett förslag till avtal mellan Naboer AB och dess aktieägare för perioden 2020-01-01 till 2023-12-31. Förslaget föredrogs vid bolagets årsstämma i maj 2019, där utformningen av avtalet beslutades. Målsättningen är att avtal ska vara tecknade med samtliga aktieägare före november månads utgång 2019.

Region Jämtland Härjedalen ägarandel av Naboer AB uppgår till 11,76 %. I ägandet av bolaget har Region Jämtland Härjedalen och Trøndelag fylkeskommune ansvar för en fast kostnadsandel för de tjänster som bolaget förmedlar till sina ägare. För åren 2020-01-01 till 2023-12-31 föreslås att Region Jämtland Härjedalens andel uppgår till 125 000 kronor per år, totalt 500 000 kr. Den fasta fördelade totalsumman uppgår per år till 1 028 000 kronor, totalt för perioden 4 112 000 kronor. Den föreslagna summan är oförändrad sedan år 2011.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-09-24--25 § 157 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Länets första klimatstrategi antogs 2009. Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen har nu tillsammans med länets aktörer arbetat fram ett förslag till en ny regional energi- och klimatstrategi. Arbetet utgår från Länsstyrelsens regeringsuppdrag att i dialog med andra aktörer ta fram nya långsiktiga regionala energi- och klimatstrategier.

Energi- och klimatstrategin ska fungera som ett stöd för beslut som bidrar till att de globala klimatmålen nås och att Jämtlands län tar ansvar för sin del i Parisavtalet. Strategin är ett styrande dokument för Länsstyrelsen Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen i sin verksamhet, samt vid fördelning av regionala tillväxtmedel, vid framtagande av länstransportplan och andra strategiska dokument. Strategin ska även vara ett vägledande dokument vid framtagande av kommunala översiktsplaner och andra viktiga dokument och policys inom offentlig verksamhet samt för företag, organisationer, akademi, och privatpersoner att fatta egna beslut som bidrar till att målen nås.

Arbetet med att ta fram den nya energi- och klimatstrategin har skett genom möten och workshops, seminarier och andra dialoger under perioden februari 2018-februari 2019. Förslag till ny strategi remitterades därefter till en rad olika aktörer, och har sedan arbetats om utifrån de yttranden som inkommit. Det slutgiltiga förslaget, Energi- och klimatstrategi Jämtlands län 2020–2030, ska nu antas av Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen Jämtlands län.

Den nya strategin skiljer sig från den tidigare energi- och klimatstrategin (beslutad 2014) framförallt för att:

• den tar sin grund i Parisavtalet 2015 och försöken att hålla den globala temperaturökningen klart under 2 grader, vilket innebär att länet har en koldioxidbudget att förhålla sig till,
• den innehåller färre och tydligare målsättningar: 2 mål istället för 9 mål + delmål,
• den - utöver fokus på minskade utsläpp - även lyfter fram länets skogliga resurser och livsmedelsproduktion som en del av lösningen, samt att
• den nya strategin enbart har fokus på minskade utsläpp; arbetet med anpassningen till ett förändrat klimat behandlas i separat strategi.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2019-09-24--25 § 158 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Valberedningen sammanträder 15 oktober kl. 10.30