Möte 2018-04-11

Justering fredag 20 april kl. 10.00

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

• Ingrid Gustafsson (KD) avsäger sig den 16 februari 2018 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.
  
  Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 7 mars 2018 att Margareta Mahmoud Persson (KD) utses till ledamot i Ingrid Gustafssons (KD) ställe, samt att Stefan Nilsson (KD) utses till ersättare i Margareta Mahmoud Perssons (KD) ställe.

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Enligt arbetsordning för regionfullmäktige får allmänheten ställa frågor om årsredovisningen under det sammanträde som fullmäktige behandlar årsredovisningen.

I tillkännagivandet till sammanträdet ska tid och plats anges för behandlingen av frågorna. Frågorna ska behandlas innan fullmäktige behandlar årsredovisningen. Under frågestunden får förslag eller yrkanden inte förekomma.

Frågorna behöver inte lämnas in i förväg.

Knut Richardsson har lämnat in ett medborgarförslag om att införa möjligheten att betala parkeringsavgiften genom SMS-tjänst inom parkeringarna som tillhör Östersunds sjukhus. Förslagsställaren har motiverat sitt förslag med att undersökningar/besök vid sjukhuset ibland blir fördröjda och att en SMS-tjänst skulle göra det enklare att betala och förlänga parkeringstid vid sjukhuset.

Region Jämtland Härjedalen har länge kunnat erbjuda kort- och kontant betalning vid parkeringen vid Östersunds sjukhus. I takt med att antalet smartphoneanvändare och sms-betalningsmöjligheter ökat har Region Jämtland Härjedalen beslutat att även inkludera SMS/app-parkering vid Östersunds sjukhus. En viktig aspekt i detta arbete har också varit att öka tillgängligheten för sjukhusets besökare.

Jämtland Härjedalen har nyligen tecknat kontrakt med operatörer för SMS/app-parkering. Det beräknas att systemet skall vara i drift senast 1 april 2018.

Region Jämtland Härjedalen har valt samma operatörer som Östersunds kommun eftersom det är de system som bedöms vara vanligast och mest lättanvänt för Regionens besökare.

Systemet är kostnadsneutralt för besökaren, det vill sägs det är samma parkeringsavgift oavsett om besökaren betalar i automat eller nyttjar SMS/App- parkering. Väljs elektronisk faktura så är även den kostnadsfri.

Införandet av SMS/app-betalning innebär inte någon kostnadsökning för Region Jämtland Härjedalen.

Årsrapport över tillgångs- och skuldförvaltningen är motsvarigheten till likviditetsrapporten med undantaget att likviditeten inte längre redovisas i denna rapport. Likviditeten rapporteras istället direkt i månadsrapporter, delårsbokslut och årsbokslut.

Syfte med rapporten är att följa upp regionens placeringar och skulder gällande avkastning mot uppsatta mål, tillgångsfördelning och följsamhet mot ”Reglemente avseende finansiering och skuldförvaltning samt förvaltning av likviditet och pensionsmedel”. Årsrapport över tillgångs- och skuldförvaltningen innehåller uppföljning av mål, innehavsförteckningar, avstämning mot givna limiter samt uppföljning av dynamiska riskprincipen.

På grund av den rådande likviditetssituationen i regionen har likviditetsportföljen avvecklats under året. Detta har gjorts genom att värdepapper som förfallit inte återinvesterats.

Under perioden som rapporten avser har Region Jämtland Härjedalen tagit upp ett lån på 100 miljoner kronor från Kommuninvest.

Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 1997:614) ska den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.

Region Jämtland Härjedalens resultat 2017 var -236,1 miljoner kronor. Fullmäktiges resultatkrav för året enligt budget var noll kronor. Den 3 juni 2017, § 113, godkände dock fullmäktige en prognos för 2017 på -110 miljoner kronor. Bruttokostnaderna har ökat med 3,6 procent jämfört med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 5,6 procent (116,5 miljoner kronor). Kostnaderna för bemanningsföretag har ökat med 8,8 procent (15,4 miljoner kronor) jämfört med 2016. Läkemedelskostnader har ökat med 1,8 procent (7,5 miljoner kronor). Kostnaden för riks- och regionvård har ökat med 1,1 procent (3,8 miljoner kronor). Verksamhetens intäkter har minskat med 2,3 procent jämfört med föregående år (16,9 miljoner kronor).

Balanskravet innebär att ett negativt resultat för ett räkenskapsår ska regleras under de närmast följande tre åren. Efter år 2017 uppgick det totala balanserade underskottet till 1006,8 miljoner kronor att återställa varav 235,8 miljoner kronor under år 2017, efter justering för omställningskostnader för omorganisation med 0,3 miljoner kronor.

Ett långsiktigt arbete pågår för att uppnå en ekonomi i balans via långsiktiga utvecklingsplaner. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att försöka bromsa kostnadsutvecklingen, bland annat arbetet med bemanningsprojektet. Det räckte dock inte för att uppnå en ekonomi i balans.

Årsbokslutets fördjupande beskrivning om verksamhetsåret visar att det också pågår många andra arbeten för att utveckla organisationen och nå övergripande mål.

Region Jämtland Härjedalen fortsätter att arbeta för att utveckla och hålla ihop arbetet med det regionala utvecklingsuppdraget. Under året har arbete pågått med att utveckla system för innovationsutveckling. Regionen är också aktiva i arbetet för Fossilfritt 2030 och har också tagit fram en ny Länstransportplan 2018–2029 i samverkan med andra aktörer. För det regionala utvecklingsarbetet är kultur och integration också viktiga delar och där visar regionen en hög måluppfyllelse inom båda områdena, bland annat har kulturutbudet utanför Östersunds kommun ökat. Under verksamhetsåret 2017 har beslut om 1:1 medel beviljats till totalt 168 miljoner kronor. En förutsättning för den ökade beslutsvolymen är det ramprogram Region Jämtland Härjedalen driver med finansiering från EU:s regionala fond.

Inom hälso- och sjukvården är det en ständig pågående process att arbeta med åtgärder för att nå en patientsäker jämställd och jämlik vård, av god kvalitet och efter behov. Måluppfyllelsen visar flera goda resultat. Exempelvis har arbetet med nya arbetsformer för vård på distans och mobila lösningar nått framgångar. Läkemedelsberättelse till patient lämnas i högre utsträckning, antibiotikaförskrivningen är fortsatt låg och patientsäkerhetsarbetet är aktivt. Även inom perspektivet medarbetare bedrivs aktiviteter i rätt riktning mot såväl chefer som övriga medarbetare. Under året har exempelvis en modell för karriärvägar utarbetats. Det har också genomförts arbeten för att bättre inkludera personer med olika bakgrund. En medarbetareutbildning om värdegrund har även utförts.

Sammantaget visar måluppfyllelsen för regionfullmäktiges 21 strategiska mål att totalt 66 procent av framgångsfaktorerna är uppnådda under året, 32 procent är pågående aktiviteter i rätt riktning. Resterande 2 procent har inte uppfyllts under året och det är de strategiska målen god ekonomisk hushållning samt långsiktigt hållbar verksamhet, även om delar av framgångsfaktorerna är uppfyllda. Under året har även löpande uppföljning skett av regionstyrelsens åtta aktiva mål, två för varje perspektiv. Tre av målen har uppnåtts under året. Sjukpenningdagarna i Jämtlands län sjunker snabbast i landet och både vårdskador och sjukfrånvaron har minskat under året. Målen för att minska nettokostnadsutvecklingen och kostnaden för bemanningsföretag har inte nåtts under året, inte heller minskning av återinskrivningar. Andel barn och unga som fått ett första besök inom 30 dagar uppgick till 92 procent, vilket är betydligt bättre än föregående år. Vårdgarantin har inte uppfyllts under året men 12 hälsocentraler har nått 90 procent eller högre vilket är i positiv riktning.

Revisorerna för Region Jämtland Härjedalen har lämnat in ett årsbokslut för revisionsverksamheten 2017. Under året har revisionsverksamheten i huvudsak bedrivits enligt beslutad revisionsplan och inom tilldelat anslag. Fokus har varit på styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och interna kontroll samt den fortsatt allvarliga ekonomiska situationen regionen befinner sig i. Revisionsplanen har omfattat ett antal fördjupade granskningar inom bl.a. den interna kontrollen, ekonomi och kvaliteten inom vården.

En fördjupad granskning av pågående arbete inom ramen för regionens långsiktiga utvecklingsplan för en god ekonomisk hushållning gjordes under året. Löpande granskning av ekonomisk utveckling och styrning har gjorts genom protokoll, hearings och delårs- och årsbokslut.

Andra aktiviteter som genomförts under året är:

• Medverkan i Norrlandstingens regionkonferens i Umeå.
• Deltagande vid Föreningen Förtroendevalda Revisorer i mellannorrland (FFR) konferens i Sundsvall.
• Studiebesök till Stockholm där revisorerna träffade SKL, Socialstyrelsen, IVO samt Riksrevisionen för att informeras om revisionsarbete samt nya regler och föreskrifter.

Ett samarbete har initierats med revisorerna hos Östersunds kommun för att utveckla revisionen. Några gemensamma granskningar planeras under 2018 och revisionskontoret kommer att bistå kommunens revisorer med administrativt stöd.

Revisorerna har genom allmän kostnadsmedvetenhet bedrivit verksamheten inom budget. Intäkterna kommer från granskningsarbete av regionens delägda bolag och kostnadsutfallet på övriga kostnader utöver budget beror i huvudsak på ökade externa granskningsresurser.

Patientnämnden har inkommit med årsbokslut 2017 för Region Jämtland Härjedalens patientnämnds verksamhet. Patientnämnden redovisar att de haft 588 registrerade ärenden under 2017, varav 560 är avslutade. En liten ökning från föregående år. Liksom tidigare år är det fler kvinnor än män som tar kontakt med patientnämnden.

Närmare hälften av alla ärenden berör den vård och behandling patienten fått, följt av ärenden som handlar om kommunikation/bemötande samt organisation och tillgänglighet.

Antalet nytillsatta stödpersonsuppdrag under året var 19 jämfört med 22 uppdrag år 2016. Tre utbildningsinsatser har anordnats för stödpersonerna under året.

Patientnämnden har haft fem sammanträden under året. Nämnden har bevakat och följt upp fyra fokusområden: jämlik/jämställd vård, information, bemötande och vårdansvar. Avseende den utåtriktade verksamheten har patientnämnden besökt flera föreningar och verksamheter.

Samtliga mål i verksamhetsplanen är helt eller delvis uppfyllda. Målet att tillsätta stödpersoner inom två dagar från det att anmälan inkommer uppnås inte fullt ut.

Totalt ses ett överskott med 232 tkr för året. För nämnden och kansliet ses ett överskott medan stödpersoner har ett underskott.

Regionens revisorer har överlämnat revisionsberättelsen för år 2017 för Region Jämtland Härjedalen och revisionsrapport 2017, Årets granskning av Region Jämtland Härjedalen till fullmäktige. Regionens revisorer har i revisionsberättelsen redovisat resultat av granskningen för år 2017.

Revisionsberättelsen

Styrelsen och nämnder
För regionstyrelsens del har revisorerna i huvudsak anfört följande. Regionstyrelsens styrning, ledning och kontroll av den ekonomiska utvecklingen hos regionen under 2017 har, liksom tidigare år, inte varit tillfredsställande. Det ekonomiska resultatet enligt årsredovisning 2017 innebär att regionen inte lever upp till kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning. Liksom tidigare år visade den första ekonomiska prognosen för verksamhetsåret en kraftig resultatförsämring (-195 mkr) jämfört med beslutad budget om ett nollresultat, budgeten för 2017 var därmed i praktiken obalanserad. Även budgeten för 2018 uppvisar en liknande kraftig obalans i den första prognosen (-200 mkr). Sammantaget bedömer de att regionstyrelsens beredning av budget brister. En i praktiken obalanserad budget försvårar för styrelsen att utkräva ansvar gentemot verksamheterna och att budgeten som styrmedel tappar i värde. Åtgärder som beslutades under 2017 för att nå de ekonomiska målen har inte varit tillräckligt kraftfulla och resultatet för året (- 236,1 mkr) avvek kraftigt från målet. Den ekonomiska situationen som revisorerna under flera år bedömt vara mycket allvarlig har ytterligare förvärrats under 2017. Under 2017 tog regionen externa lån på 100 mkr för att förstärka likviditeten. Det ekonomiska läget har dessutom medfört at de likvida medlen minskat i sådan omfattning att regionstyrelsen har behövt höja checkkrediten för att säkra betalningsförmågan. Revisorerna har inte kunnat se att tillräckliga åtgärder hr genomförts eller presenterats för att i närtid vända den ekonomiskt negativa utvecklingen.

Regionplanen innehåller 21 strategiska mål som beslutats av regionfullmäktige vilka regionstyrelsen har uttolkat i ca 85 framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna saknar i flera fall mätvärden för att mäta hur utvecklingen går. Revisorerna har noterat att återredovisning av regionstyrelsens framgångsfaktorer gjorts i en bilaga till årsredovisningen som sammanställts i årsredovisningen. Utifrån framgångsfaktorerna är det svårt att bedöma i vilken utsträckning de är förenliga med de strategiska verksamhetsmålen som fullmäktige beslutat. De fem finansiella målen från finansplanen har återredovisats. Två mål har uppnåtts men målen för långsiktigt hållbar ekonom, nettokostnadsutveckling samt självfinansieringsgrad har inte uppnåtts. Revisorerna bedömer att resultatet av de tre väsentliga finansiella målen inte är förenliga med fullmäktiges mål.

Regionstyrelsen har i sin verksamhetsplan besluta om åtta aktiva och mätbara mål som har återredovisats i årsredovisningen. Ett av två aktiva mål har uppnåtts inom målområdet ”Patient”. Inom målområdet ”Samhälle” har ett av två aktiva mål uppnåtts och inom ”Medarbetare” har ett av två aktiva mål uppnåtts. Inom ”Verksamhetsresultat” har de två aktiva målen, minskat nettokostnadsutveckling samt tillgänglighet inte uppnåtts.

På grund av ekonomiska underskott under flera år har det negativa egna kapitalet ökat till – 311,8 mkr. Regionen har under flera år lånat från pensionsmedel till investeringar och återlånet uppgår till drygt 3 miljarder kronor.

Regionstyrelsen har inte presenterat en plan för återställande av det ackumulerade underskottet från tidigare år och lever därmed inte upp till kommunallagens krav. Årets resultat innebär att regionen inte uppnår de finansiella eller verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning.

Regionens revisorer tillstyrker att Region Jämtland Härjedalens årsredovisning för 2017 godkänns.

Revisorerna bedömer att regionstyrelsens beredning av budget liksom tidigare år har varit otillräcklig och att måluppfyllelsen inom främst ekonomi men även tillgänglighet är otillfredsställande. Den tidigare allvarliga ekonomiska situationen har ytterligare förvärrats under 2017, jämfört med föregående år. Det ackumulerade underskottet överstiger efter 2017 en miljard.

Regionens revisorer riktar en anmärkning mot regionstyrelsen mot bakgrund av att de bedömer att regionstyrelsens styrning, ledning, uppföljning och kontroll varit otillfredsställande. Mot bakgrund av de allvarliga brister som ligger till grund för revisorernas anmärkning avstyrker regionens revisorer att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för regionstyrelsen.

För regionala utvecklingsnämnden, patientnämnden, vårdvalsnämnden, gemensamma nämnden för upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter m m, gemensamma nämnden för IT-drift och stöd och gemensamma nämnden för närvård i Frostviken bedömer revisorerna sammantaget att nämnderna i allt väsentligt bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen varit tillräcklig och att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt.

Regionens revisorer tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för dessa nämnder.

Förbund
Revisorerna i Norrlandstingens regionförbund har sammantaget bedömt att direktionen för förbundet bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, att den interna kontrollen varit tillräcklig och att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och de verksamhetsmål och uppdrag som direktionen ställt upp. Revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen och dess ledamöter och att fullmäktige godkänner förbundets årsredovisning för år 2017.

Revisorerna i Samordningsförbundet i Jämtlands län bedömer sammantaget att styrelsen i förbundet har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. De bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. De bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet.

Aktiebolag
Lekmannarevisorn i Landstingsbostäder i Jämtland AB har sammantaget bedömt att bolagets verksamhet år 2017 i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig.

Revisorerna i Landstingsbostäder i Jämtland AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Lekmannarevisorn i Länstrafiken i Jämtlands län AB har sammantaget bedömt att bolagets verksamhet år 2017 i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig.

Revisorerna i Länstrafiken i Jämtlands län AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Lekmannarevisorn i Torsta AB har sammantaget bedömt att bolagets verksamhet år 2017 i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig.

Revisorerna i Torsta AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Revisorerna i Naboer AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att årsstämman disponerar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Lekmannarevisorn i Almi Företagspartner Mitt AB har sammantaget bedömt att bolagets verksamhet år 2017 i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll varit tillräcklig.

Revisorerna i Almi Företagspartner Mitt AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Bostadsrättsföreningar
Revisorerna i HSB:s bostadsrättsförening Åkerärtan i Östersund har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats enligt årsredovisningslagen och ger i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. De tillstyrker också att föreningsstämman behandlar resultatet enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Revisorerna i HSB:s bostadsrättsförening Torvalla Centrum i Östersund har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats enligt årsredovisningslagen och ger i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen. De tillstyrker också att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Handläggning
Fullmäktiges presidium beslutade den 29 mars 2017, § 21, med anledning av regionens revisorers uttalande i ansvarsfrågan att ge regionstyrelsen och de ledamöter som avgått från styrelsen möjlighet att inkomma med förklaring.

Förklaringar
Förklaringar har inkommit från regionstyrelsen, Elin Lemon, Thomas Andersson och Eva Hellstrand, samtliga (C), Anton Nordqvist (MP), Elin Hoffner och Jörgen Blom, båda (V).

Regionstyrelsen har i huvudsak anfört.

SAMMANFATTNING
De åtgärder regionstyrelsen vidtagit under året har syftat till att minska nettokostnadsutvecklingen på ett långsiktigt och hållbart sätt. Viktigt för regionstyrelsen har varit att medborgarnas tillgång till vård, patientsäkerheten och medarbetarnas arbetsmiljö inte riskeras genom åtgärderna.

Den enklaste åtgärden skulle vara att öka intäkterna genom att höja skatten. Den avvägning som dock har gjorts är att så länge nettokostnadsökningen är på mer än 4% och intäktsökningar i form av skattekraft och statsbidrag enbart ökar med 2% är en skattehöjning inte en bra lösning. Det skulle då bara bli en kortsiktig bättring och leda till behov av ytterligare skattehöjningar om något år igen. Därför väljer regionstyrelsen att inte föreslå skattehöjning eftersom det totala skattetrycket i länet då skulle kunna ge negativa effekten på nödvändig inflyttning till länet.

Andra åtgärder som kan ge snabb kortsiktig effekt på ekonomin men medför högre kostnader efter något år är att stänga hälsocentraler, mottagningar och avdelningar utan att erbjuda medborgare och patienter ett lika bra alternativ för att få vård.

Regionstyrelsen har valt att minska kostnaderna genom att arbeta med effektiviseringar av vården i regionen och kunna erbjuda medborgarna en lika bra eller bättre vård men till lägre kostnader. Styrelsen har i det arbetet tagit hjälp av SKL för att finna var i verksamheten man ska sätta in ytterligare analyser för att finna förbättrings- och resultatförbättringar. Arbetet pågår och åtgärder har beslutats.

Regionstyrelsen har även arbetat med förbättrad styrning och ledning. Regionstyrelsen har fört dialog med områdeschefer och besökt områdesledningarna för samtal om budget och verksamhet. Regionstyrelsen instämmer i revisorernas påpekande att en kultur utvecklats inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen där följsamhet till budget inte är självklar. Områdescheferna får nu utbildning, ekonomiska verktyg och hjälp för en bättre kontroll. Tätare uppföljningar görs av områdenas ekonomi. Regionstyrelsen ser ytterst allvarligt på det ekonomiska läget och fortsätter att vidta ytterligare åtgärder för att stärka ekonomin.

Regionstyrelsen konstaterar slutligen att hälso- och sjukvården och verksamheten inom regional utveckling fungerar bra. Att snabbt gå fram med stora verksamhetsförändringar riskerar kvalité och beredskap i regionstyrelsens huvuduppgift och lagstadgade skyldighet att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Arbetet med ekonomin behöver vara långsiktigt, kvalitetssäkras och värna patientsäkerheten.

Regionstyrelsens svar på revisorernas kritik
Regionens revisorer bedömer att regionstyrelsens beredning av budget liksom tidigare år har varit otillräcklig och att måluppfyllelsen inom främst ekonomi men även tillgänglighet är otillfredsställande. Den tidigare allvarliga ekonomiska situationen har ytterligare förvärrats under 2017, jämfört med föregående år. Det ackumulerade underskottet överstiger efter 2017 en miljard kronor.

Regionens revisorer riktar en anmärkning mot regionstyrelsen mot bakgrund av att de bedömer att regionstyrelsens styrning, ledning, uppföljning och kontroll varit otillfredsställande. Mot bakgrund av de allvarliga brister som ligger till grund för revisorernas anmärkning avstyrker regionens revisorer att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för Regionstyrelsen.

Beredningen av budget har liksom tidigare år varit otillräcklig
Regionstyrelsen förstår revisorernas kritik men vill förklara de ställningstaganden och åtgärder som regionstyrelsen gjort. Regionstyrelsen har under 2017 fokuserat på att försöka få ner nettokostnadsutvecklingen och vidta åtgärder som ger ett långsiktigt hållbart resultat. Viktigt för regionstyrelsen har varit att medborgarnas tillgång till vård, patientsäkerheten och medarbetarnas arbetsmiljö inte riskeras genom åtgärderna.

Regionstyrelsen bedömer att kontakten med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för samtal om hur en liten region med svag skattekraft ska klara att finansiera sin egen välfärd, är bland de viktigaste åtgärderna under året. Regiondirektör, ekonomidirektör och regionstyrelsens ordförande träffade SKL:s ledning 2017-03-13 för diskussion kring hur ett analysstöd skulle kunna genomföras av SKL, och analysen presenterades för Regionfullmäktige i juni. Detta är första gången SKL gör en sådan analys av ett landsting. Under hösten har fördjupade analyser skett som lett till presentationer för breda politiska grupper i november och december. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens områdeschefer har gjort analyser i eget område och haft gemensam workshop kring analyserna i slutet av november. Det har lett fram till beslut i Regionstyrelsen i december och januari-18.

Regionstyrelsen sammanfattar sina beslut och åtgärder under 2017 så här:

• RS jan § 13 åtgärder angående jour- och beredskapsorganisation inom den specialiserade verksamheten, en jourlinje borttagen.
• RS jan § 21 uppräkning av egenvårdsavgiftsnivå för speciallivsmedel
• RS mars § 68 tf RD presenterade förslag om (förtydligade i RS maj § 126-132):
  • Utreda förutsättningarna till ökad samverkan med länets kommuner inom områdena administration (ffa transaktionstunga funktioner) och olika tekniska servicefunktioner,
  • redovisat RS nov § 269 arbetet fortsätter via den nya gemensamma nämnden för IT, administration och service
  • intensifiera arbetet med samverkansmöjligheter inom den laboratoriemedicinska verksamheten med övriga landsting/regioner i norr – arbetet pågår
  • se över möjligheterna att ytterligare vässa hälsovalet genom att nuvarande regelverk ses över. Översynen ska även omfatta ersättningssystemet. – Redovisat RS dec § 309 RD fick i uppdrag att se över organisationen i primärvård, att arbeta med att få till en högre koncernkänsla i primärvårdens egenregi, och att utreda ansvar för utveckling inom primärvårdens egenregi kontra beställarenheten.
  • Pågående förändringsarbete (OPUS 2020) inom kirurgi/ögon/öron initierat av den externa genomlysningen hösten 2016 skall kompletteras med en pilotstudie i att utforma produktionsuppdrag för verksamheten. – Har senarelagts p g a att de ekonomresurser som finns har prioriterats för arbetet med fördjupning efter SKL-analysen.
  • Utreda möjligheter att samverka med annan part gällande sterilcentralen. - Resultatet behandlades i § 222 RS oktober: Utredningen konstaterar att det inte är rimligt att flytta hela den steriltekniska verksamheten till exempelvis Sundsvall. Utredningen belyser även möjligheten att flytta delar av verksamheten. Dock kräver detta alternativ investeringar i paritet med de investeringar som krävs för att hålla nuvarande sterilcentral i full drift. Idag finns inget samarbetsavtal mellan Region Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen avseende upphandling av steriltekniska produkter och/eller serviceavtal, varför Regionstyrelsen ger RD i uppdrag att se över möjligheten att samarbeta med exempelvis Region Västernorrland för att hitta kostnadsbesparingar inom upphandlings- /avtalsområdet.
  • Utvärdera regionens internhandel för att den ekonomiska styrmodeller ska ge god effekt. – redovisat RS nov § 270: uppdraget avslutas RD får bedöma när resurser kan prioriteras för detta.
  • utreda möjligheter och förutsättningar att kunna driva verksamhet gemensamt med annat landsting. – Muntlig redovisning RS nov § 253, ännu inga konkreta samarbeten p g a otydligt intresse från de andra, men arbetet fortsätter.
     
• RS mars § 69 Uppstart prehospitalt projekt
   
• RS maj § 108 Tertialrapporten
  • öka internstafetter från sjukhuset ut till primärvården med syfte att minska hyrläkarkostnader och effektivisera så patienterna får specialistvårdsbesök direkt på hälsocentralen. – Redovisat RS nov § 273. Resultatet är tyvärr blygsamt. Regionstyrelsen godkände att fokus är på den andra delen i utvecklingen dvs att effektivisera arbetet mellan primärvård och specialistvård så att patienterna får sitt specialistvårdsbesök direkt på hälsocentralen.
  • Optimera nyttjandet av hyrläkarna inom primärvården – Redovisat RS nov § 274. Gemensam grundplanering för hyrläkare på hälsocentralerna är införd. Hyrläkare som enbart har mottagning med patienter på hälsocentralen ska schemaläggas för minst 75 besök per vecka. Hälsocentraler som saknar fasta läkare och behöver använda hyrläkare till annat än ordinarie mottagning på hälsocentralen ska planera antal timmar för detta och därefter schemalägga övriga besök i proportion till den återstående tiden.Förslag om att göra extern genomlysning av verksamheten, inom psykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin och primärvårdens psykosociala enheter med syfte att analysera effektivitet, kvalitet, vårdflöden, ansvar mellan verksamheterna och tillsammans med kommunerna. – Redovisad vid Regionstyrelsen februari -18, med uppdrag till RD att senast i maj återkomma till Regionstyrelsen med plan för åtgärder.
  • Förslag om att göra en övergripande plan för köpt vård innehållande en analys av möjligheter att ta hem delar av den vård regionen köper liksom en analys av ekonomiska fördelar att köpa viss vård istället för bedrivas i egen regi.

• RS okt § 221 deluppdrag Sjukresor i egen regi - Paket 2 Långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hållning – Ställning togs att inte överta i egen regi utan göra upphandling inför 2020.
   
• RS dec § 300 Utifrån månadsrapport efter oktober har Regiondirektör beslutat om följande åtgärder som Regionstyrelsen ställde sig bakom:
  • Inköp – stopp av alla inköp bortsett från sjukvårdsmaterial.
  • Resor – se över och stoppa de resor som är möjliga resten av året.
  • Anställningar – restriktivitet kring alla anställningar.
  • Hyrpersonal – stoppa det som är möjligt.
  • Utbildningar – restriktioner gäller, skjut fram och gör kostnadseffektiva lösningar.
     
• RS nov § 307 Fördjupad analys utifrån SKL analysen Regionstyrelsen beslutade att
  - Ytterfallsanalys ska göras och återrapporteras till regionstyrelsen våren 2018.
  - Fördjupad analys av ortopedens kostnader ska göras med hjälp av kostnad per patientdata och jämförelse med annat landsting.
  - Analys av fallolyckor i Jämtlands län som pågår på uppdrag av SVOM ska redovisas till styrelsen efter hantering i SVOM.
  - Åtgärder utifrån resultat av HS-ledningsgrupps workshop kring SKL-analysen presenteras den 15 december för regionstyrelsen och ytterligare inbjudna deltagare. I januari 2018 beslutades utifrån detta om ett åtgärdsprogram i sex punkter.
   
• RS jan-18 § 9 För att ytterligare förstärka arbetet med internkontroll/egen-kontroll har personal- och ekonomiavdelningen tagit fram ytterligare kontrollåtgärder i syfte att säkerställa att arbetet med personalsystemet och att efterlevnad av avtal, regler och riktlinjer sker med god kvalitet och följsamhet. Dessa beslutade regionstyrelsen att lägga till i sin internkontrollplan för 2018.

Regionstyrelsen vill påpeka att många åtgärder som vidtagits är av långsiktig karaktär t ex ökning av ST-läkare inom primärvården för att långsiktigt klara av minskningen av hyrläkare, ökningen av undersköterskor och utbildning med kompetenskort för ca 200 undersköterskor för att överföra uppgifter från sjuksköterskor för att kunna minska hyrsjuksköterskorna.

Regionstyrelsen vill också påpeka att de åtgärder som kan vidtas alltid måste avvägas mot Hälso- och sjukvårdslagens krav om vård på lika villkor för hela befolkningen, och sedan 2015 mot Patientlagen som ger patienterna möjlighet att välja vård på regionens bekostnad i annat landsting om vården inte kan ges här. Det betyder att vissa verksamhetsreduceringar inte ger den ekonomiska effekt som kan förväntas. Därför arbetar Regionstyrelsen mer med effektivisering av det vårdutbud som regionen har, än att leta efter möjligheter att minska kostnaderna genom att minska vårdutbudet. Jämlik vård för länets medborgare är en viktig ledstjärna för regionstyrelsen.

Den enklaste åtgärden skulle varit att öka intäkterna dvs höja skatten. Den avvägning som dock har gjorts är att så länge nettokostnadsökningen är på mer än 4% och intäktsökningar i form av skattekraft och statsbidrag enbart ökar med 2% är en skattehöjning inte en bra lösning. Det skulle då bara bli en kortsiktig bättring och leda till behov av ytterligare skattehöjningar om något år igen. Därför väljer regionstyrelsen att inte föreslå skattehöjning eftersom det totala skattetrycket i länet då skulle kunna ge negativa effekten på nödvändig inflyttning till länet.

Regionstyrelsen har under hösten inför budget för 2018 ändrat fördelningsprinciperna inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Bakgrunden är samma iakttagelser som revisorerna gjort om att vissa verksamheter fått en ramtilldelning som inte varit realistisk, vilket kan ha skapat en kultur där budgeten inte är ett styrmedel. I Regionstyrelsens verksamhetsplan beskrivs den nya budgetfördelningen så här: ” Fördelningen av budgetramar har gjorts på ett nytt sätt för 2018. Områdena inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått en budgetram som motsvarar den helårsprognos för 2017 som de själva angett i delårsbokslutet augusti 2017, utan någon uppräkning. Det betyder ett krav på 0% kostnadsökningar i områdenas egna verksamheter, eller med andra ord ska områden genom effektiviseringar klara 2% generell löneökning, 3,6 % ökning av regionsjukvård och 2% allmän inflation. Totalt motsvarar det cirka 54 miljoner kronor.

Dessutom förväntas områdena genom särskilda resultatförbättrande åtgärder gemensamt och solidariskt bidra till att täcka det samlade ofinansierade utrymmet i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens centrala budget som uppgår till 205 miljoner kronor. Undantag från denna princip görs för:

- Folktandvården som får ramuppräkning enligt tidigare princip inkluderat att de i budget för den konkurrensutsatta delen belastas med en kostnad på 4 mkr (avkastningskrav) vilket skall levereras in till Finansförvaltningen (Motsedda)

- Primärvården - får ramuppräkning enligt tidigare princip, och ersättning från Vårdvals-nämnden

- Diagnostik, teknik och service – får ramuppräkning enligt tidigare princip, men får samtidigt inte höja internpriserna för 2018.

- Regionstaben får inte heller någon ramuppräkning vilket innebär ett kostnadsminsknings-uppdrag på 4 200 tkr som därmed reducerar HS-förvaltningens ofinansierade utrymme till 201 miljoner.”

När den första prognosen kom nu i mars-2018 (efter februari) visade några av verksamheterna att de prognostiserar att de inte kommer att kunna hålla de nya budgetramarna. Det föranledde att Regiondirektör och Regionstyrelsens ordförande omedelbart kallade alla Hälso- och sjukvårdsförvaltningens områdeschefer till möte för diskussion om allvaret i detta och uppmanade till omedelbara åtgärder för att minska nettokostnadsökningen, samt att extra analys- och stödresurser kommer att ges till områdescheferna.

Revisorerna skriver i sin revisionsrapport om bristande budgetberedning och budgetdialog under en längre tid har medfört att budgetstyrningen inom regionen inte fungerar tillräckligt väl. Regionstyrelsen har under 2017 försökt åtgärda detta med dels en budgetdialogdag i mars där ekonomiutskottet samlade hela regionstyrelsen, alla förvaltningschefer och alla områdeschefer för samtal om planeringsförutsättningarna i finansplanen och diskussion om de ofinansierade behoven. Dessutom gav regionstyrelsen ett uppdrag till regionstyrelsens presidium att träffa alla områdesledningar för att diskutera bl a budgetarbetet, tillgängligheten och lyssna på hur krismedvetenheten är i organisationen. Detta uppdrag återredovisades till Regionstyrelsen i augusti.

Måluppfyllelsen inom främst ekonomi men även tillgänglighet är otillfredsställande
Den kritik som revisorerna tidigare framfört angående mätbara mål har regionstyrelsen tagit till sig och inför 2017 infördes åtta aktiva mål dvs två mätbara mål per perspektiv. Dessa aktiva mål är utöver att vara mätbara också en prioritering av vad regionstyrelsen anser viktigast att uppnå för att uppfylla Regionfullmäktiges strategiska mål enligt regionplanen. Prioriteringen är också gjord utifrån att det är regionens största utmaningar, vilket gör att målen inte har klarats av detta första år som de varit aktiva mål – därför är de med som aktiva mål också 2018 utifrån regionstyrelsens långsiktiga arbetssätt.

Att regionstyrelsen har framgångsfaktorer som inte är mätbara är det sätt som regionstyrelsen ger uppdrag till tjänstemannaorganisationen på vad som ska genomföras utifrån den ambition som regionstyrelsen har när den tolkar vad regionfullmäktige vill uppnå med de strategiska målen. Därför är en beskrivning av att uppdraget i framgångsfaktorn är genomfört viktigt. Det kan också noteras att styrmodellen som beskriver detta är beslutad av Regionfullmäktige. Regionstyrelsen håller dock med revisorerna på att ytterligare arbete ska läggas ner för att också analysera hur genomförandet av uppdragen i framgångsfaktorerna påverkat huvudmålet. Det kommer att bli ett uppdrag att arbeta med under 2018.

Regionstyrelsen är inte nöjda med det ekonomiska resultatet och att inte kunna nå de finansiella målen. Revisorerna skriver att regionen tog 100 miljoner kronor för att förstärka likviditeten. Regionstyrelsen vill med tydlighet påpeka att de 100 miljoner kronorna är det lånetak som regionfullmäktige fastställt och som används för att finansiera regionens investeringar. Revisorerna påpekar också den höjda checkkrediten. Även i det fallet är det Regionfullmäktige som beslutat om den höjda checkkrediten som en uppdatering eftersom den tidigare nivån var satt för mer än 25 år sedan.

Utöver de beskrivna målen och framgångsfaktorerna tycker regionstyrelsen att det är glädjande med de kvalitetsförbättringar som skett under 2017 och saknar att revisorerna inte alls noterat dem. T ex har

• Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin förbättrats
• Asyl- och flyktinghälsan har etablerats som permanent verksamhet för ett bättre omhändertagande av länets nyanlända
• Ett mobilt närvårdsteam (MINT) har startat för extra stöd för våra sköraste mångbesökare. Som exempel beskrivs ett fiktivt fall där en patient som tidigare skulle ha kostat ca 500 000 kr (ambulans, vårddygn m m) som efter anslutning till MINT istället kostar 51 000 kr. Den tidiga utvärderingen visar också att patienterna är mycket nöjda med teamet.
• Strukturerat arbete med ”gröna korset” som är en visuell metod för att minimera vårdskador och förbättra patientsäkerheteten. Metoden har mottagits mycket bra på bl a kirurgens tre avdelningar. Varje dag sker en kort uppdatering på en white-boardtavla vilket bland annat gör att det blir ökad patientsäkerhet i vardagen.
• Resultatet av senaste patientsäkerhetskulturmätningen: Svarsfrekvens 52,6 % av totalt 3392 inbjudna. Förbättring på samtliga områden (utom två) sedan föregående mätning. Faktorer – bättre engagemang från ledning, införandet av daglig styrning. Verksamhetens styrkeområden: samarbete inom vårdenheten.
• Andelen vårdskador har minskat från 9% till 8%.
• Antalet enklar läkemedelsgenomgångar har ökat med 19%.
• Antalet besök har ökat med 17 000 st.
• Sjukfrånvaron inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har minskat från 6,9% till 5,8 %.
• Inom strokevården har andelen patienter som är ADL-oberoende efter 3 månader ökat från 86% till 91%.
• Andel patienter med hjärtinfarkt som fått blodkärlen öppnade (med PCI eller trombolys) har ökat från 90% till 94%.
• I februari invigdes den nya donationssalen som helt finansierats av Vävnadsrådet.
• Under 2017 har många olika initiativ med digitalisering gjorts och utvecklingen inom VälTel-projektet har tagit fart. Två olika workshops har också genomförts för att hitta formerna kring effektivare utvecklingsarbete kring IT-utveckling och digitalisering. Bland åtgärderna kan nämnas - breddinförande av ”vårdbesök på nätet” för samtliga anställda inom Barn Unga Vuxna.En ny förbättringsmetod (HIFA=högintensivt förbättringsarbete) har införts med goda resultat inom t ex urologin och ögonverksamheten.
• Svegs hälsocentral är en av de hälsocentraler som förbättrat sig mest i hela landet. När patienter skattar tillgängligheten på Svegs hälsocentral har de gått från 38 procent (2015) till 79 procent (2017), och Backe HC.
• Regionen mäter arbetsmiljön med en enkät till alla anställda två gånger per år. Resultatet har ökat mellan varje tillfälle. Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är ökningen störst.
• Primärvårdens arbete med förbättrad arbetsmiljö, minskning av hyrläkare, effektivare nyttjande av de hyrläkare som ändå anlitas, rekrytering av ST-läkare och digitala lösningar i Härjedalen, Brunflo och Ragunda, och ändrad jour och beredskapsorganisation i flera av länets kommuner och införandet av lättakuter är kraftfulla åtgärder som både är långsiktigt hållbara och uppskattade av medborgarna.
• Förlossningsvården har goda resultat såväl kvalitetsmässigt som ekonomiskt trots att födelsetalen är mycket höga under 2017.
• Under 2017 har verksamheten på Campus övertagits från Medicin Direkt vilket också gett utvecklingsmöjligheter genom öppnande av ytterligare en operationssal. Detta kommer ge regionen möjligheter att förbättra tillgängligheten eftersom operationssalstillgången hittills varit en flaskhals.

Eget kapital, balanskravet och likviditeten
När det gäller kritiken att regionstyrelsen inte har en plan för att återställa det ackumulerade underskottet kan Regionstyrelsen konstatera att allt fokus handlar nu om att få ner nettokostnadsutvecklingen till samma utveckling som intäkterna, och så att årsresultatet blir noll. Därefter kommer en plan för att återställa det ackumulerade underskottet att tas fram.

I revisionsrapporten frågar revisorerna ”hur utrymme för återbetalning av lånen kan skapas samtidigt som återställning enligt balanskravet ska ske”. För att förklara detta behöver man förstå pensionsskuldens likviditetsskapande. Ännu under rätt många år kommer pensionsskulden i balansräkningen, d v s avsatt för pensioner att fortsätta öka eftersom vi har många anställda i regionen med en inkomst som överstiger 7,5 basbelopp och som är födda före 1987. Ökningen av pensionsskulden utgör endast en kostnad (ingen utbetalning, eftersom kostnaden bokförs mot pensionsskulden). Om regionen skulle klara av minst noll-resultat och fortsätta med samma måttliga investeringstakt skulle därför likviditeten automatiskt börja växa igen med ungefär samma belopp som ökningen av avsatt för pensioner och då skapas även utrymme för att betala tillbaka lånen i samma takt. Att nå minst noll-resultat eller plusresultat står alltså inte i motsatsställning till att betala igen lånen utan är en förutsättning för att kunna göra det. Det behövs inte extra stora överskott för att kunna betala igen lånen utan det räcker att nå noll-resultat eller överskott för att kunna göra det.

Så småningom kommer avsatt för pensioner att börja minska, men det kommer att dröja rätt länge. De anställda som är födda 1987 och senare, som tjänar över 7,5 basbelopp, kommer att få hela sin intjänade pension varje år utbetald som pensionspremie för egen förvaltning, även den del som beräknas på lönebelopp över 7,5 basbelopp. De kommer alltså inte att bygga upp någon ”pensionsskuld” i balansräkningen. Regionen har ännu inte så många unga högavlönade.

Samma resonemang gäller även ansvarsförbindelsen som kommer att börja minska i takt med att alltfler pensionärer avlider framöver.

Styrning, ledning, uppföljning och kontroll har varit otillfredsställande
Revisorernas frågor och kritik handlar om hur Regionstyrelsen skött sitt uppdrag. I det uppdraget ingår att ha en tjänstemannaledning som ett effektivt verktyg för sitt uppdrag. Tjänstemannaledningen har under perioden efter att landstinget blev region i olika omgångar arbetat med att förbättra förutsättningarna kring styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Följande åtgärder kan nämnas:

• 2016-01-01 startade en ny organisation med förstärkt linjeorganisation med kortare besluts-vägar inom Hälso- och sjukvården och en regionstab med tydliga krav på förbättrat stöd till verksamhetens chefer
• Under 2017 har vissa förändringar av den organisationen gjorts utifrån utvärderingar eller politiska ambitioner för att få ytterligare effektivitet t ex flytt av verksamhetsutvecklarna ut till områdescheferna och folkhälsoenheten till primärvården.
• Under 2016 - 2017 har även andra åtgärder vidtagits utifrån styrförmåga t ex har ett stort område deltas i två (kirurgi-ögon/öron), nya områdeschefer har tillsatts och regionstabens resurser har omdirigerats till prioriterade områden t ex digitalisering, bemanningsprojektet, arbetssätten kring lagen om utskrivning från sluten vård. Tyvärr har resurser för stöd till cheferna kring produktions- och kapacitetsplanering inte funnits eller kunnat omdirigeras.
• Ledningen har identifierat att stödresurserna varit för få för att få bra effekt på åtgärderna. När verksamhetsnära resurser tillsatts har goda effekter konstaterats. Ledningen har lanserat att stabsresurserna ska ”hjälpa cheferna inte bara stödja dem”. Synkronisering av förändringsarbetet har också förbättrats under 2017.
• Utvärdering våren 2017 av den nya organisationen konstaterade att en majoritet anger att det blivit större fokus på kvalitet och förbättringsarbete, snabbare hantering av frågor när de hamnar på rätt nivå, tydligare samsyn kring styrning, ledning, ansvar och beslutsvägar, positivt med det nya medicinska ledningsansvaret men analysförmåga efterfrågas.
• Under hösten har ett uppdrag startats som handlar om att utreda regionens analysförmåga och hur den skulle kunna förbättras inom befintliga resurser. Utredningen kommer att vara klar under våren 2018.
• Ledningen har identifierat att stödresurserna varit för få för att få bra effekt på åtgärderna. När verksamhetsnära resurser tillsatts har goda effekter konstaterats. Ledningen har lanserat att stabsresurserna ska ”hjälpa cheferna inte bara stödja dem”. Synkronisering av förändringsarbetet har också förbättrats under 2017.
• Under 2017 har tre viktiga funktioner varit under rekrytering, Regiondirektör, Ekonomi-direktör och Personaldirektör.
• Under 2017 har regionens styrmodell reviderats genom ett förtydligande av uppföljnings-processen. Uppföljningsformerna har också utvecklats ytterligare under vintern med inlånade resurser och ökat fokus på stöd så att cheferna kan utöva bättre kontroll.
• Under 2017 har internkontrollen utvecklats genom bl a att inkludera patientprocesser inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, och ett särskilt egenkontrollprogram kring efterlevnad av regler och riktlinjer inom personal och ekonomiområdet.
• Under 2017 har extern genomlysning av inköpsprocessen genomförts som dels konstaterar att mycket av regionens rutiner och arbetssätt är effektiva t ex kring upphandling, och dels att ytterligare effekter kan uppnås genom förändringar vad avser strategiska inköp.

I bilaga 1 [till förklaringen] finns en sammanställning av de beslut av ekonomisk karaktär som Regionstyrelsen behandlat under 2017

Åtgärder vidtagna av regionstyrelsen utöver normalt styrelsearbete under 2017
Regionstyrelsens ordförande uppvaktade skatteutjämningens utredare omedelbart vid starten av deras arbete, och Regionledningen träffade den 6 april utredningsgruppen för att beskriva regionens struktur och förhållanden. Därefter har genomgång också gjort med länets politiska företrädare Karin Thomasson som ingår i utredningens politiska referensgrupp.

Regionstyrelsens ordförande kontaktade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för samtal om hur en liten region med svag skattekraft ska klara att finansiera sin egen välfärd, som ledde till SKL-analysen och beslut om åtgärdsprogrammet i sex punkter antaget av Regionfullmäktige i februari 2018.

Regionstyrelsens ordförande har fört samtal med finansminister Magdalena Andersson om regionens svårigheter att finansiera hälso- och sjukvården.

Regionstyrelsens presidium har under året genomfört flera dialoger med hälso- och sjukvårdens chefer, dvs inte nöjt sig med att styra via regiondirektören, tex följande aktiviteter:

• Informerat om regionplanens och regionstyrelsens mål på en ledardialog i februari 2017.
• Dialogdag 21 februari om arbetet med fastighetsutvecklingsplan och bemanningsprojektet. Denna dag avslutades med att ekonomiutskottet utformade förslag till mål och tidplaner för både bemanningsprojektet och fastighetsutvecklingsplanen som Regionstyrelsen därefter fastställde.
• Workshop den 16 mars med diskussioner om planeringsförutsättningar för 2018 - 2020 med diskussion kring nuläge, ofinansierade behov och prioriteringar från resp förvaltning inkl gruppdiskussioner med områdescheferna.
• På uppdrag av Regionstyrelsen träffade regionstyrelsens presidium alla hälso- och sjukvårdens områdesledningar under maj-juni för att diskutera med organisationens lägsta nivå kring krismedvetenhet och ekonomiskt ansvarstagande.

Regionstyrelsens vice ordförande har engagerat sig i Härjedalen för att etablera närmare relationer och avtal gällande slutenvårdsplatser (OBS-platser) i samverkan med Härjedalens kommun och med Röros och Tynsets sjukhus – agerandet har resulterat i avtal till nytta för Härjedalens medborgare.

Regionstyrelsens ordförande har inlett kontakter med det nybildade Tröndelag. En grund till fortsatt och fördjupat samarbete över gränsen i syfte att öka regionens attraktions- och utvecklingskraft. Samarbetsdiskussionerna har också handlat om folkhälsofrågor genom HälsoUndersökningar i NordTröndelag (HUNT) och den utveckling som sker när Sörtröndelag nu ska ingå i detta. Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att också utreda möjligheten att delta.

Elin Lemon Thomas Andersson och Eva Hellstrand, samtliga (C) har i huvudsak anfört.

Centerpartiet tar den kritik som revisorerna uttryckt på stort allvar i den ytterst allvarliga situation som Region Jämtland Härjedalen befinner sig i. Med ett ackumulerat underskott på över 1 miljard kronor, och en inledning på 2018 där den negativa utvecklingen fortsätter, så befinner vi oss i alldeles särskilt utsatt läge jämfört med resten av Sverige. Under 2017 har Centerpartiet aktivt deltagit i regionstyrelsens arbete. Vi stött de förslag som vi funnit kloka för Region Jämtland Härjedalen och vi har vid samtliga regionstyrelsesammanträden även yrkat på förslag på åtgärder, förbättringar eller ändringar. En av de stora kostnaderna för Region Jämtland Härjedalen är behovet av inhyrd sjukvårdspersonal. På SKL kongress 2015 drev Centerpartiet att regioner/landsting gemensamt ska bli oberoende av inhyrd personal från 1 januari 2019. Detta fick Centerpartiet gehör för. Centerpartiet i Region Jämtland Härjedalen följde upp detta med ett yrkande, på det första regionstyrelsesammanträdet 2017, att arbetet med en handlingsplan för att göra Region Jämtland Härjedalens oberoende av inhyrd personal skulle startas. Idet arbetet skulle samtliga politiska partier involveras och idéer skulle tas tillvara för att kraftsamla i frågan och för att kunna nå politisk enighet. Detta fick vi gehör för i regionstyrelsen. Vi kan nu konstatera att det bifallet på yrkandet inte gav något. Under året har vi lagt flera förslag i yrkanden eller lyft diskussioner för samsyn och åtgärder utan gensvar från majoritetspartierna. Centerpartiet har exempelvis föreslagit en mer kostnadseffektiv hantering av sjukhusets matservering, vi har begärt en beskrivning hur lönesatsningen på sjuksköterskor skulle finansieras. Vi begärt en utredning om det finns ej lagstadgade uppgifter som regionen kan avsluta. Vi har föreslagit att beslut om anställningar och behov av inhyrd personal ska flyttas upp en nivå i beslutsfattandet. Detta är bara några exempel på förslag som majoriteten avvisat. Under tidigare år har vi föreslagit en bredare budgetberedning och en tydligare dialog med budgetansvariga chefer, även det utan framgång. Avslutningsvis kan vi konstatera att den slutsats som SKLs granskning under våren 2017 kom fram till väl överensstämmer med revisorernas kritik. Det brister i styrning, ledning, uppföljning och kontroll.

I bilaga [till förklaringen] finns en sammanställning av de yrkanden som de gjort under 2017.

Anton Nordqvist (MP) har i huvudsak anfört.

Den politiska majoriteten i regionstyrelsen har vid ett extra sammanträde beslutat om en förklaring att lämna till regionfullmäktiges presidium. Även om jag i vissa delar av förklaringen delar regionstyrelsens bild, så har jag ändå i den mest väsentliga delen avvikande åsikter, varför jag här väljer att lämna en egen förklaring.

Beredningen av budget
Jag delar revisionens bild av att regionstyrelsens budgetberedningsarbete är otillräckligt. Jag har på ett flertal punkter ifrågasatt och kritiserat olika delar som av anledningar utelämnats eller ändrats ur regionstyrelsens förslag till finansplan, och själv lämnat motstående förslag. Precis som revisionen skriver så leder en obalanserad budget i förlängning till en låg styrkraft av budgeten i sig, vilket innebär att styrelsens ledning av verksamheterna blir lidande. Ett exempel på hur det har tagit sig i uttryck är att när områdena själva lagt sina egna budgetar så har direkt skalbara och påverkbara budgetposter som t.ex. personalkostnader fått resurser som motsvarar tidigare års kostnader, medan de resurser som “blir över” läggs på budgetposter som området omöjligt kan direkt påverka, t.ex. läkemedel. Det är ett tydligt tecken på att områdena, och därmed i förlängningen förvaltningen och regionstyrelsen, är underfinansierade, och budgeten tappar därmed helt sin styrkraft. Det är fullmäktige som beslutar om finansplan, men styrelsen bereder ärendet. I beredningsprocessen har jag ett flertal gånger påpekat ett antal brister i beredningen, utan att få gehör. Konsekvensen har blivit att jag har lämnat egna förslag till beslut.

Här är tre stycken exempel på brister i styrelsens budgetarbete inför innevarande budgetår, som jag påtalat i budgetprocessen, men inte fått gehör för, och arbetat in i mitt eget budgetförslag.

• Regionstyrelsens förslag till finansplan innehåller i avsnitt 2.7 “Läkemedelskostnader” en beskrivning av hur kostnader för nya läkemedel som implementeras på marknaden väntas stiga kraftigt de kommande åren, mellan 30 - 40 mkr per år för perioden 2017-2019, enligt SKL:s analyser. Regionstyrelsen skriver i sitt förslag till finansplan: “Kostnaderna för nya dyra läkemedel fortsätter att stiga mycket snabbt. De flesta nya läkemedel som introduceras är så kallade biologiska läkemedel. De är komplicerade att framställa och får därmed ett högt pris på marknaden. Alla landsting/regioner samarbetar tillsammans med flertalet myndigheter och läkemedelsföretag för att snabbare introducera nya läkemedel i Sverige och dessutom uppnå en jämlik, kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning. Den här processen och kostnaden kan inte regionen själv styra över, utan om ett nationellt beslut om införande har fattats, kommer den läkemedelskostnaden att belasta regionen.” och: “I prognosen ingår inte alla läkemedel som nu är på gång att introduceras, de flesta av dem mycket kostnadsdrivande, varför kostnadsökningen kan bli ännu större.“ Dessa kostnader har, trots att de till och med nämns i finansplanen, inte tagits hänsyn till i budgeten. Konsekvensen blir att budgeten är ofinansierad i den delen.
• SKL förser kommunerna och landstingen med prisindex att använda sig av i budgetberedningsarbete. För landstingen består de prisindexen av två delar, med och utan läkemedel. Detta eftersom att läkemedel är en betydande av hälso- och sjukvårdens kostnader, och som ofta håller en annan prisutveckling än andra delar av kostnaderna. Tanken är att landstingen kan använda sig av LPIK inklusive läkemedel för de verksamheter är hälso- och sjukvård, och LPIK exklusive läkemedel för övriga verksamheter. Regionstyrelsen redovisar i sitt förslag till finansplan i avsnittet 1.6 “Löne- och prisförändring för landsting” både LPIK inklusive och exklusive läkemedel, men i budget räknas samtliga kostnader upp med LPIK inklusive läkemedel, trots att det finns kostnader som av SKL prognostiseras stiga mer, då LPIK exklusive läkemedel är högre. Konsekvensen blir att budgeten är ofinansierad i de delarna.
• Regionstyrelsen skriver i avsnitt 5.1 “Resultatbudget” att “Nedanstående resultatmål förutsätter nettokostnadsminskningar motsvarande ca 390 miljoner kronor i enlighet med vad som beskrivs i avsnitt 2.9.”. I avsnitt 2.9 finns i tabell 16 raden “Ytterligare åtgärder som krävs för att nå en ekonomi i balans”. Raden i tabellen visar att för att nå de av regionstyrelsen förslagna resultatmålen så krävs ytterligare åtgärder utöver de presenterade och beslutade. Att budgetera med ett resultat som bygger på fiktiva åtgärder är helt barockt, och ger regionstyrelsen en orimlig situation att hantera. Konsekvensen blir att, om inte regionstyrelsen fattar dessa ytterligare beslut, som sedan också inom innevarande år verkställs och ger det förväntade resultatet, så är budgeten ofinansierad i de delarna. Regionstyrelsens beredning av budget är otillräcklig. Det har utelämnats kostnader trots att de har varit kända vilket i sin tur naturligt leder till att budgeten är ofinansierad. Jag har i min del av styrelsearbetet arbetat för att påtala dessa brister, men utan att få gehör. Det uppdrag som Region Jämtland Härjedalen har att tillgodose det behov av hälso- och sjukvård som finns kommer inte att försvinna, även om verksamhetens kostnader är för höga. Innan dess att det långsiktiga arbetet med att sänka kostnaderna har gett det förväntade resultatet, så måste intäkterna balanseras mot kostnaderna. Det har inte gjorts, och resultatet är det underskott som regionstyrelsen presenterar i sin årsredovisning.

Elin Hoffner (V) har i huvudsak anfört.

Vänsterpartiet och dess styrelserepresentanter ordinarie och ersättare har gett fullt stöd i styrelsen till de långsiktiga planer som tagits fram och som syftar till ett systematiskt och långsiktigt arbete för att förbättra vårdens kvalité, att göra färre fel, hitta och åtgärda systemfel som inte skapar värde för patienten, ställa om vården mot mer primärvård/närvård, utveckla samarbetet med primärkommunerna och att utveckla attraktiviteten i vårdens yrken så att vi kan stå oss väl i konkurrensen om kompetent personal och vara en attraktiv arbetsgivare. Ur detta arbete kommer också ekonomisk effektivitet. I styrelsen har det varit stor enighet om detta. Under våren 2015 lyfte vänsterpartiet förslag om att höja skatten med 1 krona och med inkomstförstärkningen som detta ger göra systematiska satsningar inom det personalpolitiska området samt inom primärvården. Vår bedömning var och är. fortfarande att de planer som antagits i enighet inte i sig själva inom mandatperioden kunde ge effekt på det ekonomiska läget. Det behövs satsningar i förbättrade arbetsvillkor både för att ge personalen det utrymme som utvecklings-och omställningsarbetet kräver och för att nå väsentligt lägre sjuktal och minskning av hyrpersonal. Det andra strategiska utvecklingsområdet är inom konceptet närvård. Det berör såväl primärvård som specialistsjukvård och däri ligger också nödvändigheten om ett utvecklat samarbete med kommunerna. Det handlar om att säkerställa god kvalitet genom hela vårdprocessen. Personcentrerad vård är ett nyckelbegrepp i sammanhanget. Om vi gör rätt saker i rätt tid och med rätt kompetens så är det den ultimata effektiviteten också ekonomiskt. Om endast två år börjar gruppen 80 år och äldre i länet att växa och fortsätter öka bortom 2035. Vi har därmed ett, år för år, ökande behov av vård. Fel åtgärder riskerar att ställa oss i ett allt sämre läge att möta och klara detta ökade vårdbehov. Vänsterpartiet har både hösten 2015, 2016 och hösten 2017 yrkat på en skattehöjning såväl i fullmäktige som i styrelse. Det är för oss uppenbart att i det kortare perspektivet så kan inte det arbete som pågår i enlighet med fastlagda planer förbättra det ekonomiska läget. Det är bara en inkomstförstärkning som kan uppnå det. Det visar sig också i 2017 års resultat att utan de inkomstökningar som kommer från statligt håll så hade vår situation varit betydligt sämre. Det är dock inte troligt att den statliga förstärkningen av vår ekonomi kommer att vara tillräcklig och i den omfattning som krävs för att förbättra det ekonomiska resultatet. Den enda möjligheten är att höja utdebiteringen. Vänsterpartiet har med ovanstående som argument motsatt sig åtgärder som att radikalt sänka antalet arbetade timmar eller generella besparingskrav sk osthyvel. Vår bedömning är och har varit att det inte har funnits indikationer på att sådana åtgärder skulle kunna ge resultat i den omfattning som nuvarande majoritet förutsatt. Vi har också motsatt oss avgiftshöjningar men detta av solidariska skäl. Det är orimligt enligt oss att våra patienter ska bära ett större ansvar för regionens ekonomiska situation än den del av befolkningen som är frisk och har fasta inkomster. Med detta förklarar jag vårt handlande och bedömningen kvarstår. Det var som vänsterpartiet och jag som styrelseledamotsersättare ser det den enda rimliga hållningen nu och i närtid.

Jörgen Blom (V) har i huvudsak anfört.

Vänsterpartiet har i sina alternativa budgetförslag under flera år tagit höjd för just de förväntade budgetunderskott som revisionen så tydligt och klart påvisar i sin rapport även för 2017. Detta genom att påvisa att vården är underfinansierad och behöver intäktsökning. Vi har därför drivit en skattehöjning i Region Jämtland Härjedalen om 1kr – ca 270 mkr – något som borde gjorts för flera år sedan. Höjningen skulle gett utrymme för kostnadseffektiva satsningar på personal, psykiatrin och primärvården, kvalitetsförbättringar och en bättre vård för våra medborgare. Och 2017 skulle inte gett ett negativt resultat om knappa -240 mkr! Som konsekvens till vårt egna budgetförslag har vi således också yrkat avslag på den styrande majoritetens underfinansierade budgetförslag samt ett flertal av de akuta besparingar som vi menar egentligen är kostnadsdrivande. I övriga yrkande som lagts från mig under året så har patientsäkerhet och personalens bästa satts i första rum. Med det sagt, utan att förslagen för den sakens skull är kostnadsdrivande. I många fall tvärtom. En skattehöjning hade dessutom förhindrat att regionen behövt låna pengar för att klara driften och skjuta över kostnader och underskott på framtida generationer. Det ackumulerade underskottet är nu mer än 1 miljard kronor och det är lite som tyder på en vändning när nu regionen tvingas till att låna till driften. Responsen på lagda förslag och yrkanden från Vänsterpartiet har i det närmaste varit iskallt avvisande från styrande majoritet. Vänsterpartiet har krävt att regionen måste fortsätta att följa LEAN som arbetsmetod och undvika panikartade lösningar som kostar både kraft och tid hos hårt ansatt personal OCH leder till kvalitetsförsämringar och kostnadsökningar. Jag tar mig härmed, som avgången styrelseledamot i Regionstyrelsen, friheten att tillstyrka revisionens förslag att inte bevilja regionstyrelsen ansvarsfrihet, men med begränsningen till den styrande majoriteten bestående av socialdemokrater och moderater. Jag anser att en budget som följt Vänsterpartiets intentioner så hade läget i Region Jämtland Härjedalen inte sett lika dyster ut – även om det ackumulerade underskottet ändå hade varit högt.

Fullmäktiges presidiums bedömning
För regionstyrelsens del har fullmäktiges presidium noga tagit del av revisorernas rapporter och slutsatser. Presidiet har respekt för det stora arbete som gjorts och respekterar det resultat som revisorerna kommit fram till. Presidiet har också tagit del av de svar som regionstyrelsen, centerpartiet, västerpartiet och miljöpartiet inkommit med. Presidiet vill framhålla följande när det gäller ansvarsprövningen för styrelsen:

Regionstyrelsens främsta uppgift är att ge en, med andra delar av landet, likvärdig vård till medborgarna i Region Jämtland Härjedalen.

Med denna grund att utgå från kan vi konstatera att Region Jämtland Härjedalen befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation. Trots en viss temporär ljusning i form av lägre underskott 2016 än tidigare och en bruten nettokostnadsutvecklingskurva är man långt från flera av de mål som satts upp. Regionstyrelsens svar beskriver vilka beslut som tagits för att göra besparingar både kortsiktigt och mera långsiktigt. Det ekonomiska resultatet visar också på det senare, då många åtgärder som man beslutat om ännu inte fått full effekt. Och mer behöver göras i form av kostnadsminskningar och intäktsökningar för att nå målet om en ekonomi i balans.

Presidiet vill dock, också, understryka att mycket av förutsättningarna för att nå ett bättre resultat är direkt opåverkbart eller politiskt omöjligt på regional nivå. För det första är sjukdomar omöjliga att planera. När en människa behöver vård, när hon drabbats av en svår sjukdom så ska hon få vård. Den medicinskt-tekniska utvecklingen, som är positiv i sig, medför oönskade problem av ekonomisk natur. Nya mediciner och behandlingar är mycket effektiva, fler blir friska, lever längre, fler behöver medicinera under längre tid, patienter får färre biverkningar och så vidare. Nackdelen är att dessa mediciner från början är väldigt kostsamma. För att ge en, med övriga Sverige, jämlik vård, bör de dock ges också till våra patienter.

Det fria vårdvalet och den nya patientlagen har medfört att en patient, som inte kan få en behandling hos regionen, eller vill ha en alternativ behandling som finns någon annanstans, eller om kön till en viss behandling är lång, kan söka annan vårdgivare. Fakturan hamnar dock hos regionen. Det betyder att regionen inte kan skära bort behandlingar för att spara pengar. Patientens rätt till bra sjukvård går alltid först och patienten har numera ett mycket stort eget inflytande över sin rätt.

Kompetensförsörjningen är ett problem som regionen delar med flera andra regioner/landsting. Systemet med stafettläkare/sjuksköterskor är en tung post i regionens ekonomi. Att betala mer än dubbelt så mycket för en personal beroende på om den är fast anställd eller ej, är en fråga som måste lösas på nationell nivå. Annars uppstår ett lönerace där landstingen/regionerna, med svindlande summor, tvingas bjuda över varandra för att få personal. Tack vare en intensiv diskussion och påverkan – inte minst från vår region – finns nu en nationell överenskommelse som kommer att minska dessa kostnader.

Regionen har sedan 1955 minskat sitt befolkningsunderlag. Regionen har dessutom fått en äldre befolkning som behöver mer sjukvård. Detta ger en dubbel, negativ effekt när det gäller underlaget för skatt. För detta har regionstyrelsen sökt regeringens uppmärksamhet och stöd. Det handlar både om utlokalisering av fler statliga jobb för att få fler skattebetalare, extra pengar till sjukvården och om ett nytt skatteutjämningssystem. Flera ministrar och riksdagsledamöter har uppvaktats och den särskilde utredaren för ett nytt utjämningssystem har vidtalats och uppmärksammats på våra särskilda svårigheter.

För att dessutom se helheten i regionens arbete bör det framhållas att, tack vare ett aktivt deltagande i sammanhang, som beslutar om regionalpolitiska medel, har regionen fått sådana i en omfattning som skapat ca 200 nya arbetstillfällen och därmed nya skattebetalare.

Regionstyrelsen har dessutom, för att få svar på vad som ytterligare kan rationaliseras och effektiviseras i hälso- och sjukvården, bett SKL om en genomlysning av regionens verksamhet. Denna genomlysning har lett till ett lite annat arbetssätt där hela styrelsen involverats i försöken att få ner kostnadsökningen. Genomlysningen och arbetet kommer att leda till ytterligare besparingar. Därmed kan en del av den kritik som revisorerna framfört besvaras med en ordentlig kostnadsminskning på lite sikt.

Med hänsyn till detta bör regionstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017 men med anmärkning.

För vårdvalsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, patientnämnden, gemensamma nämnden för upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter m. m., gemensamma nämnden för IT-drift och stöd och gemensamma nämnden för Närvård Frostviken finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Dessa organ och dess ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017.

För Norrlandstingens regionförbund finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Direktionens och dess ledamöter bör bevlijas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017.

För Samordningsförbundet i Jämtlands län finns inte anledning till annan bedömning än den som revisorerna gjort. Styrelsen och dess ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017.

För styrelseledamöterna i Landstingsbostäder i Jämtland AB, finns inte anledning till annan bedömning än den lekmannarevisorn och revisorerna gjort. Regionens ombud vid bolagsstämman i bolaget bör därför bemyndigas att rösta för att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017.

För styrelseledamöterna i Länstrafiken i Jämtlands län AB, finns inte anledning till annan bedömning än den lekmannarevisorn och revisorerna gjort. Regionens ombud vid bolagsstämman i bolaget bör därför bemyndigas att rösta för att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017.

För styrelseledamöterna i Torsta AB, finns inte anledning till annan bedömning än den lekmannarevisorn och revisorerna gjort. Regionens ombud vid bolagsstämman i bolaget bör därför bemyndigas att rösta för att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017.

För styrelseledamöterna i Naboer AB finns inte anledning till annan bedömning än den revisorerna gjort. Regionens ombud vid bolagsstämman i bolaget bör därför bemyndigas att rösta för att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017.

För styrelseledamöterna i Almi Mitt AB finns inte anledning till annan bedömning än den lekmannarevisorn och revisorerna gjort. Med hänsyn till att den regionala utvecklingsnämnden gett instruktioner till ombudet vid bolagsstämman läggs informationen till handlingarna.

För HSB:s bostadsrättsförening Åkerärtan i Östersund och finns inte anledning till annan bedömning än den revisorerna gjort. Regionens ombud vid föreningsstämman bör därför bemyndigas att rösta för att stämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017.

För HSB:s bostadsrättsförening Torvalla Centrum i Östersund finns inte anledning till annan bedömning än den revisorerna gjort. Regionens ombud vid föreningsstämman bör därför bemyndigas att rösta för att stämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017.

Bara för regionfullmäktiges ledamöter och tjänstemän - Stängda dörrar och ingen webbsändning

1. Medborgarförslag från Harriet Persson om behov av en geriatrisk avdelning på Östersunds sjukhus (RS/466/2018) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 juni 2018.
    
2. Motion från Mats Gärd (C) om Strategi för minskad förbrukning av fossila råvaror vid byggnationer (RS/604/2018) har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 8-9 oktober 2018.
    
3. Motion från Mats El Kott och Lennart Ledin (L), om inkassoverksamhet (RS/672/2018) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 juni 2018.
    
4. Motion från Mats El Kott och Lennart Ledin (L), om virtual reality/virtuell verklighet (RS/673/2018) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 juni 2018.
    
5. Motion från Lars-Erik Olofsson (KD) om planering för bättre beredskap vid influensaepidemier (RS/753/2018) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 juni 2018.
    
6. Motion från Elin Lemon (C) om ekonomichecklista (RS/766/2018) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 19-20 juni 2018.
    
7. Motion från Lennart Ledin och Mats El Kott (L), om hållbart flyg med nya flygbränslen (RS/xxxx/2018) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde i oktober.
    
8. Motion från Lennart Ledin och Mats El Kott (L), om att avveckla Länstrafiken och överföra verksamheten till regionala utvecklingsnämnden (RS/xxxx/2018) har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde i oktober.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionstyrelsen. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Regionala utvecklingsnämnden

Vårdvalsnämnden

Patientnämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemansamma nämnden för samverkan

Revisorerna

• Granskning av arbetet med långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning LUP (RS/2228/2017
• Granskning av hantering och kontroll av regionvårdsfakturor (RS/2705/2017)

Enligt arbetsordningen för regionfullmäktige ska fullmäktige årligen besluta när ordinarie sammanträden ska hållas. Regionfullmäktige föreslås sammanträda vid fem tillfällen under 2019, sammanlagt 10 sammanträdesdagar.

Årsredovisningen för 2018 behandlas i april, och delårsbokslutet per augusti i oktober. Regionplanen och finansplanen behandlas i juni.

Två utbildningsdagar för de förtroendevalda planeras in under 2019. Måndagen den 18 februari och måndagen den 17 juni.

Lennart Ledin och Mats El Kott, båda (L), har föreslagit att Region Jämtland Härjedalen ansöker hos regeringen om att under en period av tre år få bedriva försök med en begränsad gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker enligt den modell som skissas i motionen och att försöket löpande utvärderas för att ge underlag för ett beslut om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker framdeles permanent ska kunna tillåtas.

Försäljningen av alkoholdrycker till konsument i Sverige regeras i alkohollagen (2010:1622). Försäljning spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till konsument benämns detaljhandel eller, om det sker för förtäring på stället, servering.

Enligt den lagen är detaljhandel med alkohol förbehållet ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget) som ska ägas av staten (Systembolaget). För servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker krävs tillstånd av den kommun där serveringsstället är beläget. Alkohollagen medger inte att regeringen får fatta beslut om undantag från lagen.

Något ansökningsförfarande om försöksverksamhet med gårdsförsäljning finns inte utan förslaget innebär i praktiken en begäran hos regeringen om en ändring i alkohollagstiftningen.

Enligt kommunallagen får en region själv ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till regionens område eller deras medlemmar. Regionen får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om. Regionen får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.

Motionens förslag innebär att regeringen måste föreslå en lagändring för att den tänkta försöksverksamheten ska kunna medges. Lagstiftning är en fråga för regering och riksdag och faller således utanför regionens kompetens.

Såsom förslaget är utformat, att Region Jämtland Härjedalen ansöker hos regeringen om att under en period av tre år få bedriva försök med en begränsad gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker, förutsätter såsom förslaget är formulerat att Region Jämtland Härjedalen är den som bedriver tillverkningen och därmed ska få tillåtelse att själv få sälja den egna produktionen till allmänheten. Tillverkning av alkohol faller utanför den allmänna kompetensen för regionen och även utanför kompetensen att bedriva näringsverksamhet.

Om Region Jämtland Härjedalen ska, för lokala producenter av alkohols räkning, ansöka om försöksverksamhet med gårdsförsäljning, vilket kanske är andemeningen i motionen, innebär förslaget att regionen utför en tjänst åt producenterna. Att leverera en sådan tjänst faller också utanför regionens kompetens.

Med hänsyn till det anförda finns det inte lagliga förutsättningar att anta motionen utan den bör avslås.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-03-20--21 § 90 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Elin Lemon, Christine Persson, Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, Jörgen Larsson, Eva Hellstrand, Mats Gärd, Olle Arnsten, Mattias Vernberg och Patrik Andersson (samtliga C) har lämnat in en motion om att visa Region Jämtland Härjedalens personal på en tydlig väg för att stoppa sexuella kränkningar. Motionärerna yrkar på att;

• Region Jämtland Härjedalen har nolltolerans mot sexuell kränkning.
• Det ska finnas tydligt beskrivet var man som anställd inom Regionen vänder sig vid sexuella trakasserier.
• Tydliga rutiner ska finnas om hur man ska agera vid kränkande särbehandling. Dessa frågor ska hanteras både på individnivå och på kultur- och organisationsnivå.

I Region Jämtland Härjedalen råder nolltolerans mot alla typer av kränkande särbehandling och det finns nyligen reviderade riktlinjer kring detta: ”Riktlinjer för att hantera kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier”.

Arbetet med att sprida och informera om dessa riktlinjer och tydliggöra vår ståndpunkt mot all form av trakasserier och kränkningar på arbetsplatsen har intensifierats efter #metoo-uppropet. Grundinställningen är att det alltid är varje enskild individ som avgör vad som är acceptabelt och vad som är kränkande och ovälkommet.

Riktlinjen som beskrivs ovan tar upp vad medarbetaren ska göra om hen utsatts för kränkande särbehandling, sexuella trakasserier eller trakasserier. Riktlinjen tar även upp både vart man som medarbetare ska vända sig och vad som händer med anmälan. Samtidigt som ledningsmejlet skickades ut så gick det även ut info på Regionens intranät. Den informationen var mer riktad till medarbetaren med rubriken ”Säg ifrån direkt!” Informationen tar upp vad medarbetaren ska göra om man blir utsatt.

Riktlinjen ska tas upp en gång per år på arbetsplatsträffar samt på introduktionsdagen för nyanställda två gånger per år. Detta för att säkerställa att medarbetarna känner till riktlinjen och vet vad som gäller inom Region Jämtland Härjedalen om man utsätts för kränkande särbehandling, sexuella trakasserier eller trakasserier. Cheferna får utbildning på Ny som chef och på arbetsmiljöutbildningen. Riktlinjen tar upp vad du som närmaste chef gör om en medarbetare utsatts.

Både den som känner sig kränkt eller trakasserad och den utpekade erbjuds stödsamtal via företagshälsovården. Vid behov kan personaldirektören även göra en bedömning att utredningen ska göras via företagshälsovården. Målsättningen är att chefen agerar så att beteendet omedelbart upphör.

En annan riktlinje som handlar om stöd för medarbetare gällande hantering av krav som upplevs kränkande eller diskriminerande från patient togs fram under hösten 2017. Riktlinjen tillämpas i situationer då det uppstått en konflikt mellan medarbetaren och patienten eller närstående och där medarbetaren upplever att hen har utsatts för kränkningar, sexuella trakasserier, hot eller krav av diskriminerande karaktär.

Riktlinjen har som syfte att tydliggöra Region Jämtland Härjedalens förhållningssätt och ge medarbetarna stöd i hantering av krav på vård av viss behandlare. Region Jämtland Härjedalen rekryterar medarbetare med den kompetens och erfarenhet som krävs för att ge god och säker vård. Liksom patienter och närstående har rätt att bli bemötta på ett professionellt och värdigt sätt gäller det omvända, det vill säga att det ska råda ömsesidig respekt vid bemötande från både medarbetare och patienter/närstående. Det är allvarligt om medarbetare i samband med dialog om vårdens utförande utsätts för kränkningar, sexuella trakasserier, hot eller krav av diskriminerande karaktär. Riktlinjen tar upp vilka åtgärder medarbetaren kan vidta om en konflikt uppstår.

Regionen ser allvarligt på undersökningen som läkarkarriär har gjort. Som en åtgärd så kommer det, förutom arbetsmiljöenkäten där frågan om värdegrund finns med, att skickas ut en enkät under hösten till alla medarbetare om upplevelsen av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

Ett värdegrundsarbete inom hela organisationen pågår med både webutbildning för alla medarbetare och månadens dilemma som just nu handlar om sexuella trakasserier. Både i medarbetarsamtalsmallen och i skyddsronden finns frågor med gällande sexuella trakasserier, trakasserier och kränkande särbehandling.

Regionstyrelsen beslutade vid sammanträdet i maj 2017 om en översyn av regelverket för konkurrensneutral organisation för primärvård i regionens egenregi. Bakgrunden till översynen är det beslut som togs 2009 om organisation för den landstingsdrivna primärvården (LS/935/2009) samt beslutet om regler för över- och underskottshantering (LS/42/2010).

Översynen innebar att utvärdera om den regiondrivna primärvården upplever att de har intraprenadvillkor, vilka regelförändringar som skulle underlätta ett flexiblare agerande, minskad administration och mer entreprenadliknande förhållanden. Vidare skulle villkoren för den regiondrivna primärvårdens möjligheter att agera som ett sammanhållet bolag eller koncern analyseras. Översynen skulle också inkludera en omvärldsanalys samt en analys om det finns andra verksamheter inom Region Jämtland Härjedalen som skulle kunna effektiviseras om de fick intraprenadvillkor. Slutligen skulle översynen ge förslag på uppdaterade villkor för intraprenader till nutida förhållanden.

Översynen behandlades i regionstyrelsen den 12 december 2017 där regiondirektören fick i uppdrag att se över organisationen i primärvårdens egenregi, få till en högre koncernkänsla för den regiondrivna primärvården samt utreda utvecklingsansvaret mellan primärvårdens egenregi kontra beställarenhetens.

Vid regionfullmäktiges möte den 14 februari 2018 skulle beslut tas om upphörande av organisation för den landstingsdrivna primärvården(LS/935/2009) samt beslutet om regler för över- och underskottshantering (LS/42/2010) men återremitterades med motiveringen ”På grund av bristande konsekvensbeskrivning gällande likvärdig vård i hela regionen”.

I beslutsunderlaget framgår bland annat att primärvårdens egenregi inte känner till beslutet från 2009 om organisation för den landstingsdrivna primärvården. Från 2016-11-01 organiseras primärvården istället efter ett beslut taget av primärvårdschefen (RS/1379/2015), något som inte är fastställt av politiken. Beslutet innebär i korthet att den regiondrivna primärvården organiseras i åtta närvårdsområden med en primärvårdschef samt åtta närvårdsområdeschefer som tillika är verksamhetschefer - så var också det politiska beslutet 2009. 2014 hade dåvarande primärvårdschef delegerat verksamhetschefsfunktionen till hälsocentralschefsnivån, vilket med beslutet 2016 återfördes till närvårdschefsnivån dvs enligt politiska beslutet 2009. Den skillnad som är mellan det politiska beslutet 2009 och primärvårdschefens beslut 2016 är inrättandet av en biträdande primärvårdschef med ansvar för de anslagsfinansierade verksamheterna inom primärvården och för samverkan med externa parter. Förslaget att beslutet från 2009 upphör att gälla innebär att det är organisationen beskriven i primärvårdschefens beslut RS/1379/2015 som gäller fr o m 2016-11-01, fram tills Regiondirektörens uppdrag från december 2017 redovisas och godkänns av Regionstyrelsen. Nuvarande delegationsordning ger Regiondirektören möjlighet att vidaredelegera till PV-chef att besluta om primärvårdens organisation.

Beslutet om modell för över- och underskottshantering (LS/42/2010) avser verksamheter inom regionens egenregi. Sedan modellen infördes har verksamheterna aldrig lyckats möta upp sitt underskott med ett överskott varför beslutet inte fyller någon funktion.

Den regiondrivna primärvården får sin finansiering genom att fullmäktige fastställer budgetram för Vårdvalsnämnden och regelverk i förfrågningsunderlaget för hälsovalet genom att Regionstyrelsen fastställer budgetram för den anslagsfinansierade verksamheter i sin verksamhetsplan.

Primärvårdschefen har befogenhet att inom sitt område fördela budgetramen mellan de anslagsfinansierade verksamheterna och kan enligt regelverket från 2009 omfördela hälsovalsersättningen mellan hälsovalsenheterna inom närvårdsområdet. När regelverket från 2009 tas bort innebär det att primärvårdschefen kommer kunna omfördela hälsovalsersättningen mellan alla vårdenheter inom hela den regiondrivna primärvården verksamma i hälsovalet, men inte omfördela till/från anslagsfinansierad verksamhet till hälsovalsverksamhet.

Inget av dessa beslut eller regelverk har någon påverkan på ersättningen till de privata aktörerna inom hälsovalet. De har på samma sätt frihet att hantera tilldelad ersättning om sina verksamheter.

Motiveringen till återremissen om bristande konsekvensbeskrivning gällande likvärdig vård i hela regionen besvaras slutligen så här:
Kraven på innehåll, tillgänglighet, kvalitet och ekonomi styrs av det av fullmäktige beslutade förfrågningsunderlaget för hälsovalet och är det som ska ge förutsättningar för likvärdig vård i hela regionen.

I november 2016, § 176, behandlade regionfullmäktige en motion från Elin Hoffner (V) där hon yrkade att Region Jämtland Härjedalen ska ta initiativ till att göra nödvändiga utredningar inför införande av sprutbytesprogram samt ha en ambition om att starta upp sprutbytesprogram senast under 2017 (RS/875/2016).

I svaret på motionen framgick att innan ett eventuellt beslut om att införa ett sprututbytesprogram i Region Jämtland Härjedalen kan fattas bör en utredning göras. Utredningen ska innehålla kostnadsberäkningar, fakta om smittspridning i länet, vidarebehandling som kan erbjudas eller införas, samhällsvinster, t.ex. familjen omkring missbrukaren, hur ideella organisationer, kommunerna och närliggande landsting/regioner ser på frågan och möjligheter till samverkan.

Regionstyrelsen fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett eventuellt beslut om att införa ett sprututbytesprogram i Region Jämtland Härjedalen.

Region Jämtland Härjedalen har som ambition att bedriva en jämställd och jämlik vård för alla länets invånare. Arbetet med att förebygga ohälsa och sjukdom hos hela befolkningen inkluderar också personer som injicerar droger. Personer som missbrukar är en utsatt grupp i samhället med stor sjukdomsbörda och har ofta svårt att söka sig till vanlig vård. En mottagning för sprututbyte och andra naturligt kopplade hälsofrämjande aktiviteter för personer som injicerar narkotika skulle utgöra en möjlighet för dessa personer att på ett enkelt sätt och med fördomsfritt och respektfullt bemötande få den hjälp de behöver för sin hälsa.

Det finns tre huvudsyften med sprututbyte

• Att förebygga spridning av blodburna infektioner (hepatit B, hepatit C och hiv) bland dem som injicerar narkotika.
• Att få möjlighet att motivera den enskilde till vård och behandling för sitt missbruk.
• Att ge en jämlik vård till medborgarna. Missbrukare av intravenösa droger är en grupp mycket utsatta personer som ofta lever på undantag och inte tar del av det vanliga vårdutbudet.

Antalet personer med intravenöst narkotikamissbruk i Jämtlands län beräknas vara i storleksordningen 100 personer. Allt fler unga länsinnevånare som injicerar droger smittas årligen av hepatit C. Om alla nysmittade med hepatit C, där smittvägen är i.v.-missbruk, i länet (ca 7-10/år) skulle erbjudas behandling motsvarar det en läkemedelskostnad på 700 tkr. – 1 Mkr miljoner kronor årligen. Varje förhindrat fall av hepatit C innebär en stor potentiell framtida ekonomisk kostnadsbesparing men framförallt ett minskat mänskligt lidande och minskad stigmatisering.

Majoriteten av landstingen och regionerna i Sverige har startat eller kommer i närtid att starta sprututbytesmottagningar för personer som injicerar narkotika.

Kostnaden för att starta upp en sprututbytesverksamhet vid Östersunds Sjukhus beräknas vara 862 000 kr under det första året.

Summering kostnader första året:
Personalkostnader 365 000 kr
Lokalhyra 100 000 kr
Labprover 175 000 kr
Förbrukningsmaterial 30 000 kr
Vaccin/antibiotika 25 000 kr
Utrusta lokal 117 000 kr
InfCare 50 000 kr
Summa 862 000 kr, ev utökning larmsystem samt informationsmaterial ej medräknat

Personalkostnader och lokalkostnader föreslås hanteras inom befintlig ram. De ökande externa driftkostnader finansieras ur motsedda kostnader för den del av 2018 som verksamheten pågår (max 400 tkr för 2018). Verksamhetens kostnader fr.o.m. 2019 hanteras när Regionplan och Finansplan 2019-2021 behandlas.

För att inte motverka syftet med verksamheten bör alla åtgärder som sker vid sprututbytesmottagningen vara befriade från patientavgifter.

Ett landsting som vill starta sprututbytesverksamhet ska ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Ansökan ska innehålla:

• En redogörelse om hur behovet av avgiftning, vård, behandling samt eftervård av personer som missbrukar narkotika kommer att tillgodoses,
• hur samarbetet mellan olika vård- och behandlingsformer skall gå till, och
• vilka rutiner som kommer att användas för att om möjligt tillgodose behovet av informationsöverföring mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Ärendet behandlades vid regionstyrelsens sammanträde 22-23 januari 2018 och blev då återremitterat för att ärendet ska kompletteras med en redogörelse av de tre punkter som ska bifogas ansökan till IVO.

Redogörelsen bifogas ärendet som separat bilaga.

Det är ont om salstider på centraloperation. Det har sedan länge funnits behov av att separera den planerade dagkirurgiska operationsverksamheten från den akuta och den mer krävande kirurgin. Den planerade dagkirurgiska verksamheten stryks ofta till förmån för tyngre och akuta ingrepp med växande köer som följd. Om fler dagkirurgiska operationer kan ske i lokal som är skild från centraloperation förbättras förutsättningarna för att öka tillgängligheten - både för den tyngre kirurgin som kräver centraloperations specifika resurser och för den planerade dagkirurgiska verksamheten.

På specialistvården Campus finns en oinredd operationssal i nuvarande förhyrda lokal, som kan tas i bruk efter vissa ombyggnationer av närliggande utrymmen. Om den utrustas och bemannas ges förutsättningar för att utföra ytterligare 1000 dagkirurgiska operationer per år. Driftkostnaderna förväntas uppgå till 2,3 mkr år 2018 och 8,2 mkr år 2019 samt ökade investeringskostnader med 1,5 mkr utöver de medel som antagits i investeringsbudgeten för innevarande år.

Åtgärden är en del av verkställigheten i projektet Opus 2020 genom att förutsättningarna för de opererande verksamheterna att genomföra sina besparingar förbättras samtidigt som tillgängligheten ökar.

Region Jämtland Härjedalen äger 25 procent av Norrtåg AB. Övriga ägare är Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, Länstrafiken i Västerbotten AB och Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens län. Norrtåg AB ska i enlighet med ägarnas uppdrag bedriva regional persontrafik med tåg. Region Jämtland Härjedalens andel av finansieringen är ca 18 procent och baseras dels på kilometerproduktion i länet och antal personkilometer i länet. Förändras trafikutbudet i någon del av trafikområdet kommer denna andel att förändras. Då resandet utvecklas behövs en handlingsberedskap för olika utvecklingsalternativ.

Norrtåg AB:s fordonsflotta är idag fullt utnyttjad och eventuellt tillkommande trafik kräver fler fordon. Därtill har Norrtåg AB allt för många olika fordonstyper som leder till höga underhållskostnader. För att få möjlighet att hyra ytterligare tåg krävs god framförhållning och möjlighet att agera när tillfälle ges.

Den trafikutveckling som kan vara aktuell i Jämtland på tre till fem års sikt är att tillsammans med Västernorrland: Förtäta trafiken Sundsvall-Östersund- Storlien med hänvisning till dess starka utveckling. Det innefattar en tredje dubbeltur till Trondheim. Mot bakgrund av planerade trafikförändringar avser Norrtåg AB att lämna in en intresseanmälan om att hyra ytterligare fordon. Intresseanmälan ställs till AB Transitio som äger och förvaltar tåg för de regionala tågföretagens räkning.

Denna intresseanmälan är inte bindande men bör vara förankrad innan nästa steg med formella och bindande beslut tas om trafik och finansiering. Preliminärt beräknas nettokostnaden för Region Jämtland Härjedalen till ca 7,7 Mkr/år. Fler resmöjligheter med tåg ökar möjligheten till god tillväxt i Region Jämtland Härjedalen då pendlingsmöjligheterna inom och utom länet starkt påverkar arbetsmarknadsregionernas storlek och tillgång till kompetent arbetskraft. En målsättning är att kollektivtrafiken ska bidra till starka och växande arbetsmarknadsregioner. Ett inriktningsbeslut som möjliggör utökad tågtrafik ligger i linje med denna målsättning.

Ärendet har efter utskottet för infrastrukturs sammanträde kompletterats med ett förklarande PM Frågor kring Norrtåg 2.0.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-01-30 § 13 och föreslog då regionfullmäktige att Region Jämtland Härjedalen ställer sig bakom Norrtåg AB:s intresseanmälan om utökad fordonsflotta.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-02-27—28 § 65 och bad då regionala utvecklingsnämnden om följande kompletteringar:

• Hur ser tidplanen ut mellan intresseanmälan och bindande beslut om trafik och finansiering så regionfullmäktige kan hantera slutligt ställningstagande
• Avser kostnaden 7,7 mkr enbart åtgärderna för linjen Sundsvall-Storlien
• Hur påverkas Region Jämtland Härjedalens kostnader om de andra länen beslutar om trafikutveckling inom sina län enligt förslaget, eftersom finansieringen anges som andel av Norrtågs kostnader
• Hur ser regionala utvecklingsnämnden på möjligheterna att utifrån regionens ekonomiska läge prioritera dessa ökade kostnader inom nämndens egna budgetram

Ovanstående frågor har besvarats av regionala utvecklingsnämnden 2018-03-27 § 59 genom PM Norrtåg AB intresseanmälan fordonsanskaffning - svar på frågor från regionstyrelsen samt tillhörande Bilaga – Svar på frågor RS.

Av svaren noteras särskilt att ett bindande beslut i fråga om utbyte av fordon, utökat antal fordon eller ökad trafik kommer att kunna behandlas i Region Jämtland Härjedalen under hösten 2018. Eventuella tillkommande fordon beräknas kunna komma i trafik tidigast 2021 och att regionala utvecklingsnämnden inte anser sig kunna prioritera dessa ökade kostnader inom egen budgetram.

I samtal förda med Almi Företagspartner AB, moderbolag för Almi Företagspartner Mitt AB, har det framkommit att moderbolaget önskar att Region Jämtland Härjedalen uttalar sitt godkännande av den nya föreslagna bolagsordningen.

Justeringar som gjorts i föreslagen ny bolagsordning är bl.a. att antalet ledamöter i styrelsen justeras till minst fyra ledamöter och högst nio ledamöter (tidigare 3-12 ledamöter), och att kallelse till årsstämman skall ske tidigast sex veckor innan och senast fyra veckor innan årsstämman (tidigare 4-2 veckor innan). I den nya bolagsordningen framgår också att val av valberedning skall ske på bolagsstämman (tidigare var det moderbolaget som kallade till valberedning).

Den nya bolagsordningen ska godkännas av respektive ägare, och därefter fastställas på bolagets ordinarie årsstämma i april 2018.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-03-20--21 § 87 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag men föreslår att de korrekta huvudmännen rättas i bolagsordningen för Almi Företagspartner Mitt AB.

Ett nytt förslag till bolagsordning för Almi Företagspartner Mitt AB enligt regionstyrelsens förslag bifogas.

Länstrafiken i Jämtlands län AB är det bolag som verkställer den allmänna och särskilda kollektivtrafiken med buss och bil som Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet, har ansvar för. Bolaget är helägt av Region Jämtland Härjedalen.

Region Jämtland Härjedalen bedriver ett projekt "Jämställd regional tillväxt". Projektet ska bidra till en jämställd regional tillväxt där kvinnor och män har samma makt och förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och på likvärdiga villkor få tillgång till de resurser som finns för regionala satsningar på hållbar tillväxt. Ett delmål är att skapa en rutin för uppföljning av delägda bolag och medlemsföreningars arbete med jämställdhet ur ett intersektionellt perspektiv.

Bolagsordning, ägardirektiv och uppdragsavtal har reviderats. Krav på att utveckla sitt arbete och verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv ställs.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2018-02-20, § 32 och fastställde då uppdragsavtalet. Nämnden föreslår regionfullmäktige att Förslag till ägardirektiv och bolagsordning antas.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-03-20--21 § 88 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag men föreslår att med hänvisning till den jämställdhets- och jämlikhetspolicy som antogs av regionfullmäktige i februari så ska det i texten där jämställdhet nämns också läggas till jämlikhet.

1. Interpellation från Lars-Erik Olofsson (KD) om nya hemsjukvårdsavtalet (RS/751/2018)
    
2. Interpellation från Lars-Erik Olofsson (KD) om bemanningssituationen kommande sommar (RS/752/2018)
    
3. Fullmäktigefråga från Mats El Kott (L) om omställningsfonden (RS/725/2018)
    
4. Fullmäktigefråga från Lennart Ledin (L) om hyrkostnaderna för E-hälsocentrum i Z-huset (RS/731/2018)
    
5. Fullmäktigefråga från Cristine Persson (C) om investering gällande ny byggnation av kök och införandet av Cook chill-metoden (RS/784/2018)