Möte 2018-11-20

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Stephen Jerand (KD) avsäger sig den 15 oktober 2018 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 26 oktober 2018 att Linnéa Haggren utses till ledamot i Stephen Jerands (KD) ställe, samt att Rasmus Ericsson (KD) utses till ersättare i Linnéa Haggrens (KD) ställe.
 

2. Börje Lundin (V) avsäger sig den 15 oktober 2018 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 26 oktober 2018 att Kerstin Sjöberg (V) utses till ersättare i Börje Lundins (V) ställe.

Den nyvalda förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund, NRF, sammanträder första gången den 28 mars 2019. De utser då vilka ledamöter som ska sitta i arbetsutskottet. Landstingen/regionerna behöver dessförinnan utse ledamöter till ett interimistiskt arbetsutskott som kan bereda ärenden till förbundsdirektionen. NRF vill att landstingen/regionerna senast den 1 november anmäler vem som ska företräda dem.

Region Jämtland Härjedalen utser ledamöter till styrelsen och nämnderna samt till NRF vid regionfullmäktiges sammanträde 11 december. Eftersom den politiska majoriteten ännu inte är klar föreslås att styrelsen utser regionstyrelsens kommande ordförande till ledamot i det interimistiska arbetsutskottet. Region Jämtland Härjedalens oppositionsråd är redan utsedd av NRF enligt rullande ansvar.

Det interimistiska arbetsutskottet tjänstgör från och med 1 januari 2019 till dess att det permanenta arbetsutskottet utses.

1. Motion från David Adervall (S) om ett rökfritt län (RS/2024/2018) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 16-17 april 2019.

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.
 

Det har inkommit ett medborgarförslag om parkeringsplatser för personal vid Östersunds sjukhus. Förslagsställaren anger att parkeringssituationen vid Östersunds sjukhus är i det närmaste ohållbar. Förslagsställaren föreslår att Region Jämtland Härjedalen går in och betalar halva kostnaden för ett månadskort för de i personalen som väljer att resa kollektivt. Region Jämtland Härjedalen föreslås också erbjuda ”privata” parkeringsplatser för den personal som inte kan åka kollektivt.

Region Jämtland Härjedalen är medveten om den rådande parkeringssituationen vid Östersunds sjukhus. En arbetsgivare har inga skyldighet att tillhandahålla parkeringsplatser till sina medarbetare och hur de anställda tar sig till och från arbetet ligger egentligen inte inom arbetsgivarens ansvar. För att underlätta arbetspendling med egen bil tillhandahåller Region Jämtland Härjedalen personalparkeringsplatser i mån av tillgång och fler parkeringskort än faktiska platser säljs då parkeringsplatserna är tänkt att nyttjas optimalt. Det är därför inte aktuellt att ge medarbetare möjlighet att hyra en egen parkeringsplats. Möjligheten att subventionera cykel har utretts men visat sig icke fördelaktigt för Regionens medarbetare.

En rad åtgärder har dessutom vidtagits för att få Regionens medarbetare att använda alternativa transportmedel vid arbetspendling med syfte att skapa parkeringsutrymme för de medarbetare som måste använda bilen för arbetspendling. Effekterna av dessa åtgärder är svåra att påvisa. Medborgarförslaget bör, med hänvisning till ovanstående, avslås.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionstyrelsen. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.
 

Regionala utvecklingsnämnden

Vårdvalsnämnden

Gemensamma nämnden för samverkan

Gemensamma nämnden för upphandling

Patientnämnden

Revisorerna
 

Patientnämnden i Region Jämtland Härjedalen har lämnat en preliminär budgetframställan för patientnämndens verksamhet för 2019. Slutlig framställan fastställs vid nämndens sammanträde den 15 november.

Patientnämnden i Jämtlands län bedriver en lagstadgad verksamhet utifrån lag om patientnämndsverksamhet och det reglemente som fastställts av regionfullmäktige. En av patientnämndens huvuduppgifter är att stödja och hjälpa enskilda patienter och närstående när det uppstått problem i vården. Patientnämnden ska tillvarata synpunkter från patienter och anhöriga och med dessa som grund bidra till en hög patientsäkerhet och kvalitetsutveckling i vården. Detta uppnås genom att arbeta rådgivande och med ett opartiskt förhållningssätt samt genom att informera om verksamheten till allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda, genom att återrapportera patientärenden till vården, samt genom formella och informella kontakter med vården.

Patientnämndens andra huvuduppgift är att tillgodose tvångsvårdade patienters lagstadgade rätt att få en stödperson. Stödpersoner utses till patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin eller som isoleras enligt smittskyddslagen. Stödpersonsersättningen är uppdelat i två delar; arvode och omkostnadsersättning. Fr.o.m. 2016 redovisas även arbetsgivaravgift för omkostnadsersättningen, vilket ej tidigare gjorts. Med anledning härav uppstår en kostnadsökning med ca 65tkr årligen. Patientnämnden har därför behov av en utökning av budget för stödpersonsverksamheten med 65tkr.

Riksdagen har beslutat om en ny lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Den nya lagen innebär ett ökat uppdrag till patientnämnderna och att uppdraget till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) begränsas. Enligt den nya lagen ska klagomålshanteringen utgå från patienternas behov, bidra till ökad patientsäkerhet och vara resurseffektiv. Den nya lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården kommer att medföra nya och mer omfattande uppdrag för patientnämnden. Detta medför behov av att utöka patientnämndens verksamhet. Ytterligare handläggare har rekryterats. Statliga medel, 256 tkr har tillförts patientnämnden från och med 2018.

Patientnämnden begär för år 2019 ett budgetanslag som motsvarar 2018 års anslag, inklusive statlig satsning om 256 tkr, uppräknat enligt landstingsprisindex och för lönerörelsen. Dessutom äskas 65 tkr för merkostnad inom stödpersonsverksamheten.

I den uppdaterade Finansplanen 2018-2020 – tilläggsbilaga som fastställdes av regionfullmäktige 2018-02-13—14 § 31 utökades ramen för patientnämnden för det nya uppdrag som staten beslutat om till totalt 3 170 tkr. Regionen får ersättning med denna utökade kostnad genom ett statligt tillskott till det kommunala utjämningssystemet.

De 65 tkr för ökad kostnad för stödpersonsverksamhet får tas inom befintlig ram i enlighet med beslutet för 2018.

Regiondirektörens direktiv för verksamhetsplaner 2019, som ingick som informationspunkt vid regionstyrelsens sammanträde 2018-08-28, föreslås en oförändrad budgetram för samtliga nämnder och förvaltningar förutom för hälso- och sjukvård. För patientnämndens del innebär det att den föreslagna budgeten inte räknas upp.

Anslaget för patientnämnden bör således fastställas enligt 2018 års anslag inklusive utökat uppdrag om 256 tkr till totalt 3 170 000 kronor.

Revisorerna redogör i sin budgetframställan för behovet av revisionsinsatser under 2019. Revisorerna och lekmannarevisorerna är fullmäktiges instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs under regionstyrelsen, nämnder, fullmäktigeberedningar och företag. Regionrevisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som regionen ansvarar för. Mot bakgrund av regionens ekonomiska underskott har revisionen extra fokus på uppföljning av åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Revisorerna föreslår att anslaget för revisionsverksamheten år 2019 behålls på samma nivå som för år 2018, med en uppräkning enligt regionens budgetmodell. Det skulle resultera i en budget 2019 på 5 miljoner kronor. Begärt belopp ligger, enligt revisorerna, i nivå med kostnaderna hos andra regioner och landsting vid relevanta jämförelser.

I oktober 2017 beslutade fullmäktige om en sänkning av revisionens budget som en anpassning till nivån för jämförbara landsting/regioner och att reduceringen skulle ske under två år. Beslutet hade föregåtts av en presentation vid fullmäktige i juni 2017 av en rapport med jämförelser av alla landsting och regioners revisionskostnader. Den visade att Region Jämtland Härjedalens totala nettorevisionskostnader var högre än sju andra landsting och regioner, som samtliga hade större befolkningar och större verksamhet. Mätt i kronor per invånare var regionens nettorevisionskostnader högst i landet, bl a dubbelt så höga som det ovägda snittet. Anton Hammar (S) yrkade vid samma tillfälle på att ”Revisionens budget för 2018 fastställs till 4 686 000 kronor". Jörgen Larsson ( C ) yrkade på återremittering för ” att ge ledamöterna tid att sätta sig in i ärendet”, vilket också blev fullmäktiges beslut.

I enlighet med fullmäktiges beslut i oktober 2017, blir steg nummer två att sänka revisionens budget till 4 686 000 kr. Även efter denna sänkning ligger nettorevisionskostnaderna per invånare i topp jämfört med övriga regioner och landsting och totalt kommer de att ligga högre än i flera andra landsting och regioner med större befolkning. I Regiondirektörens direktiv för verksamhetsplaner 2019, som ingick som informationspunkt vid styrelsesammanträdet 2018-08-28, föreslås en oförändrad budgetram för samtliga nämnder och förvaltningar förutom för hälso- och sjukvård. För revisionens del innebär det att den föreslagna budgeten på 4 686 000 kronor inte räknas upp.

Regionfullmäktige fastställer Region Jämtland Härjedalens vision och strategiskt övergripande mål. Fullmäktige beslutar också om ekonomiska ramar för verksamheten och fastställer budget. Det gör fullmäktige genom att besluta om en regionplan och en finansplan för en treårsperiod. Regionstyrelsen och nämndernas uppgift är att verkställa fullmäktiges beslut.

Finansplanen 2019–2021 innehåller planeringsförutsättningar utifrån det ekonomiska läget, budgetramar för nämnderna, investeringsram samt finansiella mål och budget. Den övergripande finansiella inriktningen för Region Jämtland Härjedalen är att uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Ett av de finansiella målen för planperioden är nettokostnadsutveckling på 0,1% 2019, -1,1% 2020 och -0,1% 2021. Detta innebär att det under planperioden kommer att krävas stort fokus på åtgärder för att nå en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning. Region Jämtland Härjedalens prognostiserade resultat för 2018 är -250 miljoner kronor.

En ständig utmaning och viktig planeringsförutsättning för regionens ekonomi är också att hantera målet att bedriva en kostnadseffektiv vård som är likvärdig med den som erbjuds i övriga landet. Rättigheten till hälso- och sjukvård är reglerad i lag och den nya patientlagen från 2015 ger den enskilde patienten stora rättigheter till vård, samtidigt som landstingens möjligheter att påverka vårdutbudet kraftigt begränsats.

Region Jämtland Härjedalens samlade intäkter sätter gränser för hur stora kostnaderna kan tillåtas vara. Enligt SKL kommer skatteunderlagets utveckling 2019–2021 bli betydligt svagare allt eftersom konjunkturen utvecklas i lugnare takt. Befolkningsökning bland barn och äldre, kommer att innebära en kostnadsutveckling som är högre än normalt. Det i kombination med att skatteunderlaget har en normal, eller till och med långsammare utveckling medför att landstingssektorn måste hålla tillbaka kostnadsökningar för att motverka gapet mellan intäkter och kostnader. Under planperioden väntas också kraftigt stigande pensionskostnader och även räntehöjningar. En stor del av pensionskostnaderna går ej att påverka.

Om åtgärder som genomförs i regionen sänker verksamhetens nettokostnader med sammanlagt 530 mkr under planperioden, skulle resultatet vara i balans 2021. Om inga åtgärder som får effekt på ekonomin genomförs, kommer region Jämtland Härjedalen behöva öka den långfristiga skulden i balansräkningen varje år under planperioden.

Investeringsramen förslås tillfälligt höjas till 161 miljoner kronor år 2019 på grund av prioriterade investeringar på sterilcentralen och öronmottagningen.

Finansplanens finansiella mål och ekonomiska ramar följs upp genom månadsrapporter, tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. Löpande uppföljning av ekonomin görs också ständigt i ledningsgrupper och på andra sätt i verksamheten.

Denna finansplan är framtagen av regiondirektören utan politisk bearbetning.

Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av dåvarande landstingsfullmäktige efter att reglerna i kommunallagen ändrats. Dessa regler trädde i kraft den 15 oktober 2014.

Regeländringen innebär bland annat att stöd till politiska sekreterare inte ska beaktas vid fördelning av partistöd. Region Jämtland Härjedalen har vid utbetalningen av partistöd även hanterat utbetalningen av stödet till politiska sekreterare. Den redovisade totalsumman har avsett endast partistödet, medan beloppen för utbetalning också innefattat stödet till politiska sekreterare, i de fall där utbetalning sker. Vissa partier har valt att låta Region Jämtland Härjedalen anställa den politiska sekreteraren varpå stödet inte betalas ut till partiet. För 2019 redovisas endast partistöd.

Enligt reglerna i kommunallagen ska mottagare av partistöd årligen lämna en skriftlig redovisning till fullmäktige som visar att partistödet har använts för avsett ändamål. Redovisningen ska ha lämnats senast 30 juni året efter det att partistödet mottogs. Fullmäktige får också besluta att partistöd inte ska betalas ut till parti som inte lämnat föreskriven redovisning.

Regionfullmäktige ska enligt reglerna i kommunallagen besluta om utbetalning av partistöd minst en gång per år.

Samtliga partier har kommit in med en redovisning över användningen av partistöd för perioden 1 januari 2017 – 31 december 2017.

Då 2018 är valår har partistöd för 2018 betalats ut till och med den 14 oktober 2018. På regionfullmäktige den 23 november 2017, §170, beslutades det att nytt beslut för utbetalning av partistöd för perioden 15 oktober – 31 december 2018 skulle fattas på regionfullmäktige i november 2018 utifrån den nya mandatfördelningen.

Beslut om utbetalning av partistöd för perioden 15 oktober – 31 december 2018 lyfts in i beslutet om utbetalning av partistöd 2019.

Regionstyrelsen gav 2018-10-24 § 264 regiondirektören i uppdrag att ta fram en mall för partiernas redovisning av partistöd.

Regionfullmäktige beslutade på sitt sammanträde den 14 februari 2018, § 27, om ny politisk organisation från 1 januari 2019 samt arbetsordning, regler och reglementen för de politiska organen. Det finns nu anledning att göra vissa tillägg och revideringar i vissa av styrdokumenten.

I reglementen för regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden har det förtydligats vilket ansvar nämnderna respektive regionstyrelsen har för personal. Regionstyrelsen har arbetsgivaransvar för regionens personal med undantag för personal på patientnämndens kansli och revisionskontoret. Nämnderna har verksamhetsansvar och personalansvar med därtill hörande arbetsmiljöansvar för personal inom respektive förvaltningsområde.

I Arbetsordningen för regionfullmäktige och i Arvodesreglerna har det tillförts tillägg om rätt till sjukledighet och föräldraledighet för regionråd och oppositionsråd. Det utifrån den nya kommunallagens (2017:725) bestämmelser om att fullmäktige kan anta lokala regler för att hantera den situation som uppstår när en ledande förtroendevald önskar vara föräldraledig eller drabbas av sjukdom. Bestämmelsen finns i 4 kap. 18 § KL. Ett huvudsakligt skäl till att bestämmelsen infördes i den nya lagen var att möjliggöra en bred politisk representation.

I Arbetsordningen för regionfullmäktige har det under punkt 2.2 Presidiets uppgifter lagts till att fullmäktiges presidium har som uppgift att besluta om vilka förtroendevalda som ska ha tillgång till tekniskt stöd enligt reglementet Verktyg till stöd för förtroendevaldas arbete i regionuppdraget. Detta ansvar låg tidigare på regionstyrelsen.

I samband med att regionstyrelsen besvarade revisorernas granskning av folkhälsoarbetet 2018-08-28 § 202 fick regiondirektören i uppdrag att revidera de politiska organens reglementen så att det politiska ansvaret för folkhälsofrågorna tydliggörs när den politiska organisationen förändras 1 januari 2019. I reglementet för regionstyrelsen har det därför under rubriken styrelsens uppgifter, 2.1, lagts till att regionstyrelsen ska arbeta med övergripande frågor om folkhälsa. Det för att förtydliga att folkhälsoansvaret delas mellan regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. I den nya förvaltningsorganisationen från 1 januari 2019 verkställs den politiska organisationens mål om folkhälsa genom flera verksamheter. Förvaltningsområde Regional utveckling som ska stödja kommunerna i folkhälsofrågor och arbetar utifrån regionala utvecklingsnämndens mål. Folkhälsoenheten finns inom Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsområde och är förlagd till primärvården och har ett tydligt ansvar mot hälso- och sjukvårdsrelaterad folkhälsa. Hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen och Utvecklingsavdelningen har ett övergripande ansvar utifrån Regionstyrelsens mål.

I Arvodesreglerna har ytterligare en punkt lagts till, punkt 7.3 Ordförandeträffar. Fullmäktiges presidium beslutade den 12 februari 2015, §18, att ”Ordföranden och vice ordföranden i regionfullmäktige, regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden, vårdvalsnämnden, nämndutskott samt ledamöter i regionstyrelsen för partier som ingår i majoriteten får ersättning för högst 11 träffar per år.” För oppositionen gäller högst sex träffar per år. Arvode för träffarna skulle ingå i årsarvodet.

I och med den nya politiska organisationen försvinner vårdvalsnämnden och utskotten och istället inrättas en hälso- och sjukvårdsnämnd. Årsarvodet för ledamöter i regionstyrelsen tas bort. Om regionstyrelsens ledamöter ska få ersättning för ordförandeträffar kommer det innebära en ökad kostnad som ska rymmas inom budget för 2019. Då det inte finns utrymme i den politiska budgeten för ökade kostnader, föreslås att ordförandeträffar ska gälla ordföranden och vice ordföranden i regionfullmäktige, regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. För majoriteten gäller fortsättningsvis 11 träffar per år och för oppositionen sex träffar per år. Arvode för träffarna ska liksom tidigare ingå i årsarvode för uppdragen i respektive organ.

I övrigt har en del mindre redaktionella ändringar gjorts i dokumenten.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-10-24 § 263 och tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

Region Jämtland Härjedalen upprättade under år 2017 efter samråd med länets kommuner och näringslivet m fl ett förslag till länstransportplan för åren 2018 – 2029. Regionala utvecklingsnämndens utskott för infrastruktur beredde tillsammans med berörda tjänstemän förslaget till länstransportplan och regionfullmäktige antog förslaget i december 2017.

Regeringen fastställer de ekonomiska ramarna för transportinfrastrukturen, inklusive länsramarna.

Regeringen har nu fastställt de ekonomiska ramarna för länsplanerna för regional transportinfrastruktur för perioden 2018 – 2029 (rskr. 2016/17:101).

Region Jämtland Härjedalen kan nu utifrån den beslutade ekonomiska ramen (521 miljoner kronor) fastställa förslaget till Länstransportplan för Jämtlands län 2018 – 2029.

Länstransportplanen revideras vart fjärde år vilket kan komma att innebära förändringar i det beslutade förslaget vid nästa revidering (år 2022).

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-10-23--24 § 265 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Norrlandsresan är ett biljettsamarbete som omfattar den länsgränsöverskridande kollektivtrafiken i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Justering av taxan har hittills gjorts årligen. Den årliga justeringen har enligt myndighetsbeslut i alla fyra länen följt konsumentprisindex (KPI).

Utvecklingen av KPI har de senaste åren legat runt 1-2 %. Kostnadsutvecklingen i trafikavtalen följer en indexkorg som speglar kostnadsutvecklingen i den trafik som respektive avtal avser. Utvecklingen har de senaste åren varit 2-4 %. Detta får till följd att intäkterna för Norrlandsresan blir förhållandevis lägre och bidrar till en sjunkande kostnadstäckningsgrad.

De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Västernorrlands, Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län vill därför att Norrlandsresans taxa räknas upp årligen med en indexkorg som bättre motsvarar kostnadsutvecklingen i trafiken och att prisjusteringarna görs samtidigt som den inomlänsliga taxan justeras, vid årsskiftet. Den indexkorg som ska användas är Arbetskraftsindex (AKI) 55 %, Konsumentprisindex (KPI) 10 %, Bränsleprisindex (PPI) 15 % och Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) 20 % med september 2018 som basmånad.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-10-23--24 § 266 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Länstrafikens kort och biljetter beslutades av regionfullmäktige i februari 2016, § 22. Principen för rabatter är ålder.

Seniorkort som är ett mycket förmånligt färdbevis som alla som fyllt 65 år får köpa, kortet är personligt. Seniorkortet gäller för fritt antal resor i länet med Länstrafiken och Stadsbussarna i Östersunds tätort, undantaget tåg och Närtrafik. Kortet kostar för närvarande 305 kronor per månad och gäller i minst 12 månader.

Personer med sjukersättning (tidigare sjukpension) har under lång tid framfört önskemål om att få köpa seniorkort, av ekonomiska skäl. Länstrafiken i Jämtlands län har utrett frågan och föreslår att personer som uppbär sjukersättning till 100% ska få köpa seniorkort. För närvarande berör frågan ca 4500 personer. Länstrafiken i Jämtlands län utarbetar rutiner för att genomföra förändringen.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-10-23--24 § 267 och föreslår att personer som uppbär aktivitetsersättning ska läggas till i punkt 1 i regionala utvecklingsnämndens förslag.

 

I enlighet med kultursamverkansmodellen, förordning (2020:2012), för statens stöd till regional kulturverksamhet, ska varje landsting/region utarbeta en regional kulturplan för utveckling av och genom regional kultur som kompletterar och samspelar med kommunernas utbud av kultur. Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022, bygger på alla de femtiotal dialoger och samråd som förts med länets åtta kommuner, det professionella kulturlivet och med civilsamhället. Regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott har ansvarat för processen i nära samverkan med Kultur Z. Område Kultur har ansvarat för framtagandet.

Regionala utvecklingsnämnden fattade i maj 2018 beslut om remissutgåvan av regionens kulturplan för kommande period 2019–2022, med remisstid 15 maj till 15 september. Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022 tar vid när innevarande kulturplan för åren 2015–2018 avslutas. Planen ger en bild över de samlade kulturresurserna och kulturverksamheterna med avstamp i gemensamma behov på kulturområdet, där kommunernas kulturutbud utgör basen och de regionala kulturverksamheterna kompletterar och bidrar till en regional infrastruktur på området. Planen utgår från de nationella kulturpolitiska målen som är styrande för verksamheten, och beskriver regionala utmaningar och kulturens breda samhällsuppdrag med fokus på följande fyra målområden: 1) Kultur för alla i hela regionen, 2) Barn och unga ska vara delaktiga och ha inflytande i kulturlivet, 3) Professionella kulturskapare ska ha goda förutsättningar att verka i regionen samt 4) Kultur och kulturarv ska ha stärkt sin roll för regional utveckling och attraktionskraft.

Ett sextiotal aktörer har beretts möjlighet till yttrande. Remissutgåvan har dessutom varit möjlig att ladda hem från kulturens hemsida vilket bidragit till bredden av yttranden från organisations- och föreningsliv, lokala museer och enskilda kulturskapare/ företagare. Vid remisstidens slut har totalt 23 remissvar inkommit med många kloka synpunkter och förslag till kompletteringar. De allra flesta av dessa har arbetats in i det slutliga förslaget till kulturplan. Bland de synpunkter som framförts var att den lokala nivån skulle lyftas fram och tydliggöras bättre med fler exempel på viktiga kulturarv och kulturyttringar. Det finns emellertid ett så rikt utbud av värdefulla kulturarv och kulturyttringar i vårt län det har bedömts som i det närmaste ogörligt att nämna dem alla. Andra synpunkter som inte helt har kunnat beaktas är behovet av tydligare och mer mätbara mål i planen. Avsikten är att de övergripande mål som presenteras i planen ska brytas ner till uppföljningsbara mål med nyckeltal i de olika avtal och uppdrag som kommer att formuleras utifrån planen.

Kulturplanen utgör underlag för regionens årliga ansökan om statsbidrag för de sju områden som uppbär statligt stöd. Scenkonst; teater, dans- och musikverksamhet, regional museiverksamhet, bild- och form, filmkulturell verksamhet, regional biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, regional arkivverksamhet och hemslöjdsfrämjande verksamhet. Kulturplanen är ett levande dokument som under perioden kan komma att revideras eller kompletteras inför regionens årliga ansökan om statsbidrag.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-10-23--24 § 268 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. En av policyerna som ska revideras är konstpolicyn (tidigare Bildkonstpolicy).

År 2006 antogs styrdokumenten Bildkonstpolicy samt Riktlinjer och rutiner för hantering av bildkonst i Jämtlands läns landsting (JLL/525/2006). Senaste revideringen av Bildkonstpolicy skedde 2012 (LS/1654/2010).

Revideringen av Konstpolicyn har skett med jämställdhets-, miljö- och ekonomiskt perspektiv samt med anpassning till regionbildningen. Sedan den senaste revideringen finns minoritetslagen vilket ska stärka de nationella minoriteternas inflytande. Regionen är samisk förvaltningsmyndighet vilket innebär ett särskilt ansvar för att främja samisk kultur och samiska språk.

Konstpolicy för Region Jämtland Härjedalen har reviderats parallellt med framtagandet av Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RUN/363/2017) samt Revidering av riktlinjer och rutiner för hantering av Region Jämtland Härjedalens konst (RUN/359/2018).

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-10-23--24 § 269 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts.

En av de policyer som ingått i översynen är parkeringspolicyn. Nuvarande policy fastställdes i landstingsfullmäktige § 164, 2007. Policyn innehåller grundläggande värderingar, definition av parkeringar, regler för parkeringsavgifter och kontrollavgifter. I policyn anges att de parkeringsplatser som Region Jämtland Härjedalen disponerar i första hand ska tillgodose parkeringsplatser för patienter och besökande och i andra hand för bilar som behövs i tjänsten. Finns platser över erbjuds de till regionens medarbetare.

Översynen av policyn visar att regler och riktlinjer för parkeringar är en intern fråga som bör ligga inom regionstyrelsens ansvarsområde och hanteras som regler. Beslut om avgifter är en fråga för regionfullmäktige. Policyn behövs därför inte och kan tas bort.

Regionfullmäktige ska på sitt möte den 20 november 2018 behandla ärendet om Översyn av parkeringspolicy. Förslaget är att parkeringspolicyn tas bort och ersätts med en regel. Det utifrån att den översyn som gjorts visar att regler och riktlinjer för parkeringar är en intern fråga som bör ligga inom regionstyrelsens ansvarsområde och hanteras som regler. Beslut om avgifter är en fråga för regionfullmäktige.

I parkeringspolicyn finns en bestämmelse om att avgiften för besöksparkeringar ska ligga i nivå med den taxa som gäller i anslutning till landstingets lokaler i aktuell kommun och ska i största möjliga utsträckning vara enhetlig över länet. Taxan fastställas av landstingsstyrelsen. När beslut om policyn togs beslutade regionfullmäktige också om kontrollavgifter. Eftersom policyn tas bort behöver regionfullmäktige ta nya beslut om avgifterna.

För Region Jämtland Härjedalens verksamhet är det önskvärt att besökare och patienter kan parkera fordon i någorlunda närhet till respektive verksamhetsställe. Regionen har även tjänstefordon som behöver parkeringsplatser och i mån av plats erbjuds även regionens medarbetare parkeringsmöjlighet i närheten av arbetsplatsen och det gäller oavsett om det är parkeringsplatser vid egna eller inhyrda lokaler.

Parkeringssituationen som den är idag är inte tillfredsställande eftersom det finns för få platser i förhållande till intresset, framförallt vad gäller parkeringsplatser i anslutning till sjukhuset. Därför pågår idag ett antal utredningar för att se hur situationen kan underlättas. Bland annat pågår inom regionens miljöarbete ett projekt om att hitta de effektivaste och ekonomiskt optimerade åtgärderna för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor och pendlingsresor på såväl kort som lång sikt. Arbete pågår också med en långsiktig fastighetsutvecklingsplan.

Nuvarande regler för parkeringar har setts över. Bland annat utifrån att tidigare regelverk inte efterlevts, främst på grund av den ökade administration som skulle krävas för efterlevnad av framförallt de kriterier som ställs för att beviljas en personalparkeringsplats. Regeln har också sammanförts med regler och rutiner för personalparkeringar (LS/751/2017). De parkeringsavgifter som föreslås motsvarar de avgifter som gällt i enlighet med tidigare beslut. Förslag till avgift för laddplats för elbil har lagts till.
 

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-10-23--24 § 271 och beslutade för sin del följande:
2. Regler för parkeringar fastställs.
3. Avgifter för parkeringar fastställs enligt följande:

Besöksparkering: 10 kronor per timme

Personalparkering:
- Uteparkering: 2 400 kronor per år, kostnaden tas ut via månatligt avdrag på lönen
- Dygnsparkering: 3600 kronor per år, kostnaden tas ut via månatligt avdrag på lönen
- Natt och helgparkering: 1800 kronor per år, kostnaden tas ut via månatligt avdrag på lönen
- Verksamhetsparkering: 2400 kronor för dagparkering och 3600 kronor per år för dygnsparkering, avgiften tas ut årsvis.
- Laddplats för elbil: 6000 kronor per år, kostnaden tas ut via månatligt avdrag på lönen.
- Månadsbiljett dagparkering: 250 kronor per månad.
- Om regionen hyr parkeringar av en extern hyresvärd till en lägre kostnad än ovanstående kan regiondirektör besluta att motsvarande lägre avgift tas ut av medarbetaren. Kostnaden för regionens förhyrning ska vara specificerad av hyresvärden. Ingår parkeringsplatser i det totala hyresavtalet får reducering av avgiften inte ske.

Punkt 2 gäller under förutsättning att regionfullmäktige beslutar enligt förslag i ärende om översyn av parkeringspolicy (RS/1537/2017) och punkt 3 gäller under förutsättningar att regionfullmäktige beslutar enligt förslag i detta ärende.

Olle Arnsten (C) har lämnat en motion till regionfullmäktige om fysisk aktivitet på recept där han förslår att Region Jämtland Härjedalen återinför fysisk aktivitet på recept FAR och att det inledningsvis kan ske som ett försök på några hälsocentraler. Han föreslår också att möjligheten till samverkan med lokala idrottsföreningar undersöks.

Fysisk aktivitet på recept, FaR® bygger på ett patientcentrerat förhållningssätt där det som styr samtalet är patientens hälsotillstånd, eventuella riskfaktorer, tidigare erfarenheter samt vad som känns roligt och möjligt att genomföra. Samtalet leder sedan fram till den skriftliga ordinationen av FaR®. Aktiviteten som ordineras kan bedrivas individuellt eller i grupp organiserad av en aktivitetsarrangör, såsom idrottsföreningar.

När FaR® infördes år 2004 hade två hälsocentraler i länet medverkat i ett pilotprojekt och tagit fram den modell som blev en utgångspunkt för hur FaR® implementerades på länets hälsocentraler. Mellan åren 2004–2009 utbildades samtliga hälsocentraler och kringliggande föreningsledare enligt den framtagna metoden. Sedan dess kan länets samtliga hälsocentraler förskriva FaR® och det kan göras av all legitimerad personal med kunskap inom fysisk aktivitet som behandlingsmetod. Möjlighet att skriva ut FaR® inom Region Jämtland Härjedalen har inte tagits bort utan pågår fortfarande om än i liten skala.

En samverkan har funnits mellan Jämtlands läns landsting och Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund sedan 2001 via olika EU-projekt. Vid EU-projektens slut formaliserades samverkan år 2005 genom ett samverkansavtal mellan parterna där Idrottsförbundet ersattes ekonomiskt av Jämtlands läns landsting för att möjliggöra fortsatt utvecklingsarbete och förvaltning av FaR® i Jämtlands län. Samverkansavtalet fortgick mellan åren 2005 – 2014. Vid omförhandling av innehåll och ersättningsnivå erbjöds J-Hs Idrottsförbund år 2014 en halverad ersättningsnivå, det resulterade i att J-Hs Idrottsförbund avböjde fortsatt samverkan kring FaR®.

Nedanstående är pågående insatser som möjliggör förbättrade förutsättningar för ökad förskrivning av FaR® inom hälso- och sjukvården i Region Jämtland Härjedalen.
- Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, (HFS) stödjer via ett pilotprojekt Region Jämtland Härjedalen kring verksamhetsutveckling med levnadsvaneindikatorer under 2018 – 2019.
- Beslut i Primärvårdsledning att KVÅ-koder (Klassifikation av vårdåtgärder) ska användas för levnadsvanor vilket inkluderar FaR®.
- Samordnare fysisk aktivitet på Folkhälsoenheten arbetar kontinuerligt med olika insatser och utbildningar i syfte att främja FaR® som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården.
- Det finns FaR® -kontaktpersoner på hälsocentralerna i länet och FaR® kan förskrivas på en aktivitet som patienten utövar på egen hand.
- Samordnare fysisk aktivitet har tagit fram FaR® -rekommendationer för olika diagnoser vilket ska läggas till i Z-läkemedel (rekommendationslista på de preparat som bör användas vid olika sjukdomar).
- Projekt pågår i regionen för att utveckla digitaliserat personligt stöd för fysisk aktivitet
- Folkhälsoenheten är positiva till utökad samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund, en träff är inbokad i oktober 2018.

Centerpartiet i Region Jämtland Härjedalen yrkar att regionen från 2020 fasar ut användande av engångsartiklar i fossilbaserad plast som ej är nödvändiga utifrån behov av smittskydd, patientsäkerhet eller andra verksamhetskritiska anledningar.

Vid tillverkning av plast används huvudsakligen två fossila råvaror; råolja och naturgaskondensat. Omkring fyra procent av världsproduktionen av råolja går till plastframställning. Användningen av förnyelsebara råvaror vid tillverkning av plast har dock ökat på senare tid och benämns ofta biobaserad plast.

Inom hälso- och sjukvården är plast ett dominerande material, men används även, som i övriga samhället, till en mängd olika produkter. Framställning av fossila råvaror bidrar till klimatpåverkan och om produkterna sen inte kan återvinnas utan går till förbränning bidrar det också till klimatpåverkan. I vissa upphandlingar har biobaserad plast efterfrågats av regionen, men det sker inte systematiskt då resurser för djupare marknadsanalyser, som då behövs, saknas.

Det är dock viktigt ur både ekonomisk och miljömässig synpunkt att regionens verksamheter kritiskt granskar användandet av engångsartiklar och minskar s.k. slöserier. Regionen har inte resurser att göra s.k. innovationsupphandlingar, men där det finns alternativ på marknaden är det miljömässigt motiverat att så långt möjligt upphandla produkter av förnyelsebara råvaror som även helst kan återvinnas.

Regionen kommer i närtid att göra en översiktlig analys över de produkter som upphandlas och beställs via förrådsenheten med syfte att identifiera möjliga åtgärder för att minska avfallsmängden och öka återvinningen. Den analysen tillsammans med att nyttja kunskapen i befintliga nätverk mellan regioner och landsting kan ge en grov marknadsanalys över i vilka tillämpningar biobaserad plast finns på marknaden samt var plast fullgott kan ersättas med annan förnyelsebar råvara. Utifrån det så kan man ta fram ett arbetssätt och rutin för att så långt möjligt upphandla produkter av förnyelsebara råvaror. Det är dock viktigt att även väga in andra miljöaspekter i produktens livscykel såsom möjlighet till materialåtervinning i de avvägningar som görs.