Möte 2021-06-23

För att begränsa risken för smittspridning genomförs regionfullmäktiges sammanträde digitalt med samtliga ledamöter utom presidiet på distans.

Allmänheten, media, revisorer och icke tjänstgörande ersättare uppmanas att följa fullmäktiges sammanträde via webbsändningen.

https://www.regionjh.se/politikdemokrati/politiskorganisation/sammantradenochmoteshandlingar/regionfullmaktigeswebbsandning.4.25b4d7ab1555006925cfcb2.html  

Justering 30 juni 12.00

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

Susanne Edfeldt Sjöling (C) avsäger sig den 18 maj 2021 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 10 juni 2021 att Anna Andrée (C) utses till ersättare i Susanne Edfeldt Sjölings ställe.

1. Medborgarförslagen om att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS-livräddare (RS/815/2020 och RS/182/2021) har tidigare fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni. Beredningen har dock blivit fördröjt och förslagen kommer därför besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

2. Medborgarförslag om att första linjen för barn och ungdom med psykiskt dåligt mående ska vara elevhälsan samt psykosociala enheten på hälsocentralen (RS/251/2021) har tidigare fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni. Beredningen har dock blivit fördröjt och förslaget kommer därför besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

3. Medborgarförslag om gratis mensskydd på kommunala toaletter (RS/228/2021) har presidiet tidigare bedömt inte ryms inom regionens ansvarsområde. Nu föreslås ändå att förslaget ska beredas. Medborgarförslaget fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober

4. Medborgarförslag om brist på hjälp med fotvård i Strömsund (RS/376/2021) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

5. Medborgarförslag om medicinsk fotvård i Strömsund (RS/389/2021) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

6. Medborgarförslag om medicinsk fotvård i Strömsund (RS/395/2021) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

7. Motion från Lars-Erik Olofsson m.fl. (KD) om arbete 2/5 helger på samtliga kliniker (RS/396/2021) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

--------------

8. Motion från Marie Svensson (V) om strategi för att minska den ofrivilliga ensamheten (RS/461/2021) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras samtidigt som Maries tidigare motion i samma ämne (RS/139/2021). Motionerna ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas.

Följande motioner och medborgarförslag har anmälts till regionfullmäktige och är under beredning:

1. Medborgarförslag om förmånscyklar till anställda (RS/239/2020), inlämnad 2020-02-21. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 24-25 november 2020. Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-11-03—04 § 202 återremitterades ärendet till dess att kommande förmånsöversyn är klar. Översynen beräknades att vara klar under våren 2021 men har pga pandemin blivit ytterligare fördröjd. Frågan lyfts därför ur översynen och hanteras separat. Förslaget kommer därför besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

2. Medborgarförslag om att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS-livräddare (RS/815/2020), inlämnad 2020-12-03. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021 men har blivit försenad och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober 2021.

3. Medborgarförslag om att alla barn upp till 18 år ska få subventionerade glutenfria varor på recept (RS/839/2020), inlämnad 2020-12-17. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

4. Motion från Jenny Sellsve (S) om att inte sluta avtal som tillåter försäkringspatienter att gå före i vårdkön (RS/138/2021), inlämnad 2021-02-12. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

5. Motion från Marie Svensson (V) om strategi för att minska den ofrivilliga ensamheten (RS/139/2021), inlämnad 2021-02-12. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021. Marie Svensson har meddelat att hon kommer att lämna en till motion i samma ämne varför svaret på denna motion skjuts fram så de kan besvaras samtidigt.

6. Motion från Elin Hoffner (V) om Samverkan Region - kommun kring unga missbrukare (RS/141/2021), inlämnad 2021-02-15. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

7. Motion från Elin Hoffner (V) om mobil hörselvård (RS/142/2021), inlämnad 2021-02-15. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

8. Medborgarförslag om att Region Jämtland Härjedalen ska ansluta sig till SMS- livräddare (RS/182/2021), inlämnad 2021-02-26. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021 men har blivit försenad och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober 2021.

9. Medborgarförslag om gratis mensskydd på kommunala toaletter (RS/228/2021), inlämnad 2021-03-12. Medborgarförslaget föreslås fördelas till regionstyrelsen och besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

10. Medborgarförslag om att första linjen för barn och ungdom med psykiskt dåligt mående ska vara elevhälsan samt psykosociala enheten på hälsocentralen (RS/251/2021), inlämnad 2021-03-17. Förslaget har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021 men har blivit försenad och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober 2021.

11. Medborgarförslag om Regional skogsstrategi (RS/249/2021), inlämnad 2021-03-17. Förslaget har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni 2021.

12. Motion från Ann-Marie Johansson (S) om att stoppa ersättningen till nätläkare (RS/317/2021), inlämnad 2021-04-07. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och kommer att besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 juni.

13. Medborgarförslag om brist på hjälp med fotvård i Strömsund (RS/376/2021), inlämnad 2021-05-04. Förslaget föreslås fördelas till regionstyrelsen och besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

14. Medborgarförslag om medicinsk fotvård i Strömsund (RS/389/2021), inlämnad 2021-05-06. Förslaget föreslås fördelas till regionstyrelsen och besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

15. Medborgarförslag om medicinsk fotvård i Strömsund (RS/395/2021), inlämnad 2021-05-10. Förslaget föreslås fördelas till regionstyrelsen och besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

16. Motion från Lars-Erik Olofsson m.fl. (KD) om arbete 2/5 helger på samtliga kliniker (RS/396/2021), inlämnad 2021-05-10. Motionen föreslås fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26-27 oktober.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för samverkan

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Regionfullmäktige fastställde i juni 2020 § 57 fullmäktiges sammanträdestider för 2021. Med anledning av särskilda omständigheter föreslås nu att sammanträdet 26-27 oktober flyttas till 19-20 oktober.

Förslaget innebär att regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden som har sammanträde 19-20 oktober behöver ändra sina datum till 26-27 oktober. Förslaget innebär också att regionfullmäktiges sammanträden riskerar krocka med kommunernas inplanerade sammanträden.

Dokumentet Säkerhet för förtroendevalda har reviderats med ändringar gällande följande punkter:

• 2.1 Regionfullmäktiges presidium har det övergripande ansvaret inom den politiska organisationen och att löpande samråd sker med partiernas gruppledare.
• 4.2 Vid möten som genomförs digitalt, tänk på att inte utelämna sådan information som kan användas för att kartlägga och sedan användas för att utöva påtryckningar eller rikta hot.
• 4.6 Säkerhetspolisens skrift personlig säkerhet (finns i Teams)
• 6.3 Polisen har uttryckt vikten av att den drabbade själv kontaktar polisen för att en korrekt bedömning av hotet ska kunna göras.
• Vid polisanmälan är det viktigt att det framgår att hotet kan ha politiskt syfte och därmed får en brottsrubricering som är kopplad till personens förtroendeuppdrag.
• 8 Utgår (länkar till sidor på Internet som ej finns längre)

Dokumentet som helhet har remitterats till fullmäktiges ordförande och Polisen Östersund. Revideringen föredrogs för gruppledarna vid gruppledarträffen den 20 maj 2021.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-06-01--02 § 130 och tillstyrker fullmäktiges presidiums förslag.

Lekmannarevisorn i Länstrafiken i Jämtlands län AB noterar att bolaget redovisar ett underskott och inte uppfyller ägardirektivets krav om en god ekonomisk hushållning och ökad självfinansieringsgrad. Ägardirektivet har dock upphävts under året i och med verksamhetens övergång till förvaltningen. Bolagets ekonomi och verksamhet har i hög grad påverkats av restriktionerna med anledning av Coronapandemin och redovisad måluppfyllelse är därmed låg. Mot bakgrund av situationen bedömer revisorn sammantaget att bolagets verksamhet år 2020 i huvudsak har skötts på ett ändamålsenligt sätt samt att den interna kontrollen i huvudsak varit tillräcklig.

Revisorerna i Länstrafiken i Jämtlands län AB har uttalat att enligt deras uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. De tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Fullmäktiges presidiums bedömning
För styrelseledamöterna i Länstrafiken i Jämtlands län AB, finns inte anledning till annan bedömning än den lekmannarevisorn och revisorerna gjort. Regionens ombud vid bolagsstämman i bolaget bör därför bemyndigas att rösta för att årsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2020.

Vid regionfullmäktiges sammanträde i februari 2019, § 10, fick regionstyrelsen i uppdrag att utreda framtida organisation, finansiering och utveckling av kollektivtrafiken i länet (RS/224/2019), med utgångpunkt att den verksamhet som då fanns inom det helägda bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB på sikt skulle flyttas in i förvaltning. Utifrån regionstyrelsens utredning beslutade regionfullmäktige i november samma år, § 132, verksamheten skulle överföras till förvaltning från 1 juli 2020, och organiseras under regionala utvecklingsnämnden. Samtidigt beslutades att bolaget Länstrafiken i Jämtlands län AB skulle behållas som avtalspart och avvecklas vid en senare tidpunkt.

Verksamheten flyttades över till regionala utvecklingsnämndens nybildade verksamhetsområde Kollektivtrafik enligt plan den 1 juli 2020. De avtal som fanns kopplade till bolaget har succesivt flyttats över till Region Jämtland Härjedalen, och idag finns inte längre några avtal kvar som har Länstrafiken i Jämtlands län AB som part. Med anledning av detta föreslås därför att bolaget nu avvecklas.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-06-01--02 § 127 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 24 mars, § 40, om reviderade regler för regionstyrelsens uppsiktsplikt (RS/2324/2016, rev 2021).

För att formalisera den delvisa nyordning som den reviderade ordning för uppsiktplikten innebär behöver Regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar revideras. Ett förslag till reviderade regler har tagits fram.

Region Jämtland Härjedalen har under lång tid bidragit till att stödja organisationers regionala verksamhet för att de självständigt och med kontinuitet ska kunna utveckla och bedriva sin verksamhet samt stimulera lokalföreningar, medlemmar och medborgare att delta i samhällsutvecklingen. Civilsamhällets roll för genomförande av den regionala utvecklingsstrategin, för ett levande och aktivt föreningsliv i hela länet och för ett breddat deltagande är särskilt viktigt i ett län präglat av glesbygd och låg befolkningstäthet.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 17 december 2019, § 197, att utreda hur bidragsreglerna kan förändras utifrån regionens mål och ambitioner samt presentera förslag om nya principer för bidrag till civilsamhället. Regionala utvecklingsnämndens presidium har utgjort styrgrupp för arbetet och utredningen har genomförts i samverkan med Coompanion Jämtlands län. Ett utkast på de nya reglerna var på remiss mellan 15 december 2020 och 15 mars 2021. Åtta remissvar inkom under remissperioden.

De nya reglerna ersätter tidigare Regler och villkor för organisationsbidrag (RS/2156/2017). Ändamålet för regionens bidragsgivning är att bidra till den nationella politiken för det civila samhället och följande mål ska vara vägledande för de som får regionalt bidrag: Demokrati och delaktighet, Folkhälsa och hållbar utveckling samt Det livslånga lärandet. Regionbidraget är ett grundstöd till regional verksamhet och organisationers möjlighet att finnas. Ett antal aspekter och villkor har tydliggjorts i de nya reglerna, bland annat:

• Principer för samverkan med civilsamhället har införts
• Regionala utvecklingsnämnden beslutar om alla årliga verksamhetsbidrag
• Demokrativillkor har införts
• Avtal med det regionala idrottsförbundet
• Det avsätts utvecklingsbidrag för studieförbunden
• En starkare prioritering avseende ungdomsorganisationer genom en sänkning på minst antal medlemmar till 100
• En sänkning på minst antal medlemmar för pensionärs-, nykterhets- och funktionsrättsorganisationer till 200
• Stöd till organisationer inom kultursamverkansmodellen samt övriga verksamheter införs
• Fördelningsnycklar och bidragskonstruktion införs som bilaga

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-06-01--02 § 129 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Långsiktig utvecklingsplan - område miljö (LUP miljö) beskriver vad regionen vill uppnå med interna miljöarbetet på lång sikt och utgör därmed ett viktigt underlag till vilka miljömål och aktiviteter som prioriteras in i regionplan och vidare in i övrig verksamhetsplanering under planperioden.

Långsiktiga utvecklingsplaner revideras normalt en gång per mandatperiod och remissversion av aktuell revidering antogs av regionstyrelsen 2021-03-24. Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionala utvecklingsnämnden har inkommit med yttranden.

Hälso- och sjukvårdsnämnden poängterar vikten av att LUP Miljö på ett tydligt sätt lyfts i samband med mål- och budgetprocessen för att de arbetssätt, etappmål och aktiviteter som finns kopplat till LUP Miljö ska kunna prioriteras både ekonomiskt och verksamhetsmässigt i förhållande till övriga delar som Hälso- och sjukvårdsnämnden har behov av att prioritera i sin budget och verksamhet.

Regionala utvecklingsnämnden (RUN) lyfter också vikten av detta och önskar även förtydligande av hur LUP miljö förhåller sig till andra styrdokument. Detta har nu förtydligats genom att referera till regionens styrmodell samt en illustration av  denna i kapitel 2.2.

Regionala utvecklingsnämnden lyfter även synpunkter på omfattning och struktur, men då omfattningen följer rutin för vad långsiktiga utvecklingsplaner ska innehålla samt ska utgöra underlag för eventuella inprioriteringar i budgetprocessen inom arbetet med respektive regionplan, så är bedömningen att ytterligare begränsningar av innehållet vad gäller mål och aktiviteter inte kan göras utan att syftet med planen reduceras. De definitioner som efterfrågas återfinns sedan tidigare i avsnitt 3.2.7 respektive i Bilaga 2, avsnitt 7.2.

Vidare efterfrågas nulägesanalys av de övergripande målen. Resultatet av regionens interna miljöarbete redovisas årligen i regionens Miljöbokslut och utöver det framgår status och behov i bilaga 1 så långt status finns att tillgå. Ytterligare en synpunkt är graden av mätbarhet av olika mål. Som också framgår av de beskrivna behoven så saknas i dagsläget uppföljning och tillräckliga data för en del områden varför det är svårt att i LUP miljö konkretisera och göra de övergripande målen mätbara i siffror för närvarande. För att inte redigera bort viktiga insatser för att de inte är mätbara i siffror, så har föreslagen LUP utformats så att mål som är mätbara i siffror är uppsatta som etappmål och övriga under målbild arbetssätt, dock formulerade så att det ska vara uppföljningsbart.

Regionala utvecklingsnämnden föreslår vidare att målen från länets Energi- och klimatstrategi tas med som delmål. Målet om fossilbränslefritt finns med i LUP:en men konkretiserat för vad som gäller regionens delar i det. Detta har kompletterats med referens. Målet om minskning av klimatpåverkan med 10% per år har inte bedömts möjligt att sätta upp som mål, dels då det inte finns något nuläge för regionens interna verksamheter så det går att konkretisera eller följa upp ett sådant mål och dels då det inte går att bedöma om ett sådant mål är möjligt att uppnå.

Mål för Kollektivtrafiken har förtydligats i kapitel 2 och förtydligande om mål för energianvändning har gjorts i avsnitt 3.2.4. Regionens interna arbete i förhållande till ekosystemtjänster har förtydligats i kapitel 2 (som även kompletterats med några ytterligare förtydliganden).

De detaljerade synpunkterna från Regionala utvecklingsnämndens yttrande har hanterats av styrgruppen och förtydliganden respektive kompletteringar har gjorts där det bedömts relevant.

Vid regionstyrelsens sammanträde 2021-06-01--02 beslutade styrelsen för egen del att ge regiondirektören i uppdrag att externt upphandla en miljöekonomisk analys av i LUP Miljö föreslagna åtgärder.

Regeringen antog i maj 2018 ett nationellt skogsprogram. I december 2018 påbörjades ett arbete i länet för att ta fram ett regionalt skogsprogram. Länsstyrelsen har varit huvudansvarig för arbetet som skett i samverkan med Skogsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen.

Det regionala skogsprogrammet består av flera delar; en strategi, en handlingsplan och en kontinuerlig process som beskriver arbetet mellan de berörda intressenterna. Den regionala skogsstrategin togs fram först och bygger på den nationella strategin med fem fokusområden och ger svar på vad man vill uppnå genom att satsa på att utveckla länets största resurs, skogen. Arbetet med skogsstrategin har bedrivits dels i en operativ projektgrupp, dels i en styrgrupp med representanter från Länsstyrelse, Skogsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen samt i ett brett sammansatt programråd med olika intressenter.

Strategidokumentet remitterades under hösten 2020 till olika intressenter såsom företag, myndigheter, intresseorganisationer och kommuner inför en slutbearbetning. Remissvaren har beaktats i den slutliga versionen av skogsstrategin.

Utifrån skogsstrategin där det framgår vad som ska göras har ett arbete bedrivits delvis parallellt för att ta fram en handlingsplan som beskriver hur arbetet ska bedrivas. Arbetet med handlingsplanen kommer att pågå löpande framöver.

Den regionala skogsstrategin kommer att fungera som en underliggande strategi till den regionala utvecklingsstrategin och har en stark koppling till arbetet med strategin för smart specialisering och styrkeområdet Jord, skog och vatten. Arbetet med att koppla samman de olika strategierna och processerna kommer att påbörjas under våren 2021.

Det regionala skogsprogrammet är ett gemensamt ägt styrdokument mellan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-06-01--02 § 126 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

1. Interpellation från Lars-Erik Olofsson (KD) om vårdplatsbristen på Östersunds sjukhus (RS/464/2021)

2. Interpellation från Lars-Erik Olofsson (KD) om insatser för att säkra bemanningen av sjuksköterskor och undersköterskor i sommar (RS/465/2021)

3. Interpellation från Britt Carlsson (S) om sommarbemanning vid Östersunds sjukhus (RS/467/2021)

4. Interpellation från Roger Östlund (S) om vårdskulden (RS/468/2021)

5. Fullmäktigefråga från Linnea Haggren (KD) om utvecklingsarbete på operationsavdelning (RS/476/2021)

6. Fullmäktigefråga från Lars-Erik Olofsson (KD) om regionen kan garantera en patientsäker vård vid ortopedkliniken (RS/483/2021)

7. Fullmäktigefråga från Lars-Erik Olofsson (KD) om utbildningsuppdrag för ST-läkare vid ortopedkliniken (RS/484/2021)

8. Fullmäktigefråga från Lars-Erik Olofsson (KD) om handhavandet av friskvårdsbidraget (RS/485/2021)

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 17 juni kl. 13.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Frågeställaren har möjlighet att delta antingen digitalt eller fysiskt.

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, skickas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se om det finns avsikt att delta.

Ett medborgarförslag om förmånscyklar till regionanställda inkom i februari 2020. Förslaget är i korthet att:
”Många organisationer har med gott resultat infört förmånscyklar till anställda. Det innebär att de anställda får teckna ett förmånligt cykelhyresavtal med bruttolöneavdrag. Konceptet är kostnadsneutralt vilket innebär att det inte medför några extra kostnader för arbetsgivaren. Införandet har många fördelar: Det gör regionen till en attraktivare arbetsgivare, bidrar till ökad cykling och bättre hälsa bland anställda, minskar klimatutsläppen och minskar tryck på parkeringsplatser. Det kan dessutom inspirera andra organisationer att införa liknande system. Det finns flertalet firmor som hanterar system för förmånscyklar, vilket minimerar administrationen”

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2020-11-04 § 202 och beslutade då att återremittera ärendet tills dess att kommande förmånsöversyn är klar. Inom HR pågår en övergripande förmånsöversyn där man ser över vilket utbud av förmåner som ska erbjudas inom regionen. På grund av arbetsbelastning för HR under pandemin har detta arbete försenats ytterligare. Frågan om förmånscyklar har därför lyfts ur översynen för att kunna besvara medborgarförslaget inom rimlig tid.

Utvecklingen av Region Jämtland Härjedalens personalförmåner är en viktig del att stärka bilden av regionen som en attraktiv arbetsgivare. Förmånerna ska främst bidra till regionens kompetensförsörjning och förutsättningar att rekrytera och behålla personal med den kompetens verksamheter behöver på kort och lång sikt. Förslaget att införa förmånscykel till regionens medarbetare ska ses som en del i arbetet med regionen som en attraktiv arbetsgivare. Som förslagsställaren påpekar kan förmånen bidra till ökad motion och bättre hälsa bland medarbetarna, minskade klimatutsläpp och minskad belastning på regionens parkeringsplatser. Enligt förslaget skulle medarbetaren ha möjlighet att teckna ett cykelleasingavtal via bruttolöneavdrag. Utredningen visar att det är svårbedömt i vilken utsträckning det är förmånligt att erbjuda förmånscykel till regionens medarbetare. Medarbetaren beskattas baserat på grundlönen reducerad med bruttolöneavdraget och adderat förmånsvärde. Exakt hur stor skillnaden blir för den enskilde medarbetaren är svårt att förutse då flera faktorer får påverkan gällande total beskattning för ett helt inkomstår.

Ett ytterligare utredningarbete behöver genomföras innan ett beslut i frågan kan rekommenderas. Förslag till beslut är att ett upphandlingsarbete inleds under vilket det fortsatta utredningsarbetet bedrivs. Erbjudandet om förmånscykel tas in som en del av regionens övriga förmånsutbud under förutsättning att det i upphandlingsarbetet visar sig vara förmånligt för medarbetarna.

Medborgarförslag: ”Att alla barn upp till 18 år ska få subventionerade glutenfria varor på recept”. Motivering:” Att Region JH ska följa FNs Barnkonvention och ge alla barn (- 18 år) samma möjlighet som andra barn får i flera olika regioner i Sverige. Att det inte ska vara otur att bo i Region Jämtland Härjedalen”.

Region Jämtland Härjedalen tog bort subvention för glutenfria livsmedel (till barn mellan 16 år upp till 18-årsdagen med konstaterad glutenintolerans/celiaki) år 2008 efter beslut i Norrlandstingens Regionförbund (NRF) som rekommenderade detta till dåvarande landsting. Argumenten då var:
- att glutenfria produkter dessförinnan inte fanns på öppna marknaden (endast på apotek) men att det hade förändrats fram till år 2008 så att dessa ingick i sortiment på vanlig mataffär.

- att det blir orättvist mot alla andra olika födoämnesintoleranta som också mår bra av särskild kost utan att subvention ges.

Grunden är att:
Barnkonventionen gäller alla barn under 18 år.
Läkemedelsförmånens §20 gäller speciallivsmedel till barn under 16 år, dvs att detta ska tillhandahållas på recept.

Enligt Lag (2002:160) om läkemedelsförmåner, utfärdad 2002-04-11, står under rubriken Särskilda bestämmelser om vissa varor, paragraf 20: ”Om regeringen föreskriver det, har den som är under 16 år rätt till reducering av sina kostnader för inköp av sådana livsmedel för särskilda näringsändamål som förskrivits av läkare med det belopp som vid varje inköpstillfälle överstiger 120 kronor. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer villkor för reduceringen av kostnaderna för sådana livsmedel.”

I en äldre omvärldsbevakning från 2014 visas att 13 av Sveriges 21 regioner inte ger subvention för glutenfria produkter till barn mellan 16- 18 år. Vid en uppföljning av denna omvärldsbevakning 2021 har fler regioner tankar på att avskaffa detta bidrag. På frågan varför de har tagit bort subventionen hänvisar ett flertal till samma argument som NRF hade som grund till beslutet 2008.

16-årsgränsen som Läkemedelsverket satt upp som övre åldersgräns för läkemedelsförmånen stämmer inte med Barnkonventionen. Barnkonventionen ger barn med särskilda behov ökat skydd mot diskriminering och att man utifrån detta kan ställa följande frågor:

• Påverkas barnets rätt till liv och utveckling? (artikel 6)
• Finns det risk för diskriminering av barn vars föräldrar har en begränsad ekonomi? (artikel 2)

Dessutom finns viktiga medicinska aspekter. Se yttrande från Norra sjukvårdsregionens representant i NPO, nationellt programområde, Barn och ungdomars hälsa tillika Regionöverläkare i Region Jämtland Härjedalen. Se bilaga.

I Jämtlands län finns ca 25 medborgare med konstaterad glutenintolerans /Celiaki mellan 16- 18 år. Ett bidrag på 3000 kr/år skulle kosta Regionen 75000 kr per år. Frågan är dock övergripande nationellt och bör i grunden styras av nationella regelverk. Dock konstateras att det finns uppenbara otydligheter i nuläget inte minst i relation till barnkonventionen.

Region Jämtland Härjedalen har fram till nu gått på den NRFs rekommendation från 2008 som även majoriteten av andra regioner infört gällande borttagande av subvention för glutenfria varor. Dock har barnkonventionen blivit lag och den aktuella frågan behöver utredas.

På grund av otydligheten avseende paragraf 20 (lag 2002:160) i relation till Barnkonventionen, föreslås att medborgarförslaget avslås under utredningstiden hos våra myndigheter.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-06-01--02 § 132 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalen har i mars fått in ett medborgarförslag som lyfter den regionala skogsstrategin (regionalt skogsprogram) som är under framtagande och förväntas beslutas under våren 2021. Förslagsställaren anser att det finns betydande kvalitetsbrister i det framtagna styrdokumentet och att dokumentet inte heller harmoniserar med övriga antagna styrdokument i Jämtlands län. Därför anser förslagsställaren att den regionala skogsstrategin bör återremitteras, och om inte det sker kräver förslagsställaren en politisk förklaring till varför detta styrdokument inte harmoniserar med övriga styrdokument för Jämtland län.

I det nationella skogsprogrammet finns visionen ”Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Det övergripande målet är ”Ett hållbart skogsbruk med ökad klimatnytta ska vara en hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen, inom ramen för att de nationella miljömålen uppnås.” I den regionala skogsstrategin har det formulerats mål som harmoniserar med de nationella målen och som beaktar både miljö- och produktionsfrågor.

I medborgarförslaget tar förslagsställaren fasta på att de nationella miljömålen inte är uppfyllda, vilket enligt Naturvårdsverket är en korrekt bedömning. Därför måste arbetet fortsätta mot 2030 och kopplas ihop med målen uppsatta inom ramen för Agenda 2030. Det andra likvärdiga övergripande målet handlar om ökad produktion av biomassa jämfört med i dag. Även för att uppnå detta mål kommer det att kräva nya och förstärkta insatser, exempelvis en förändrad viltförvaltning och effektivare skogsskötselåtgärder.

I det regionala skogsprogrammet för Jämtlands län har utgångspunkten varit de två likställda nationella målen och att skogsbruket i länet ska vara långsiktigt hållbart i alla tre dimensioner; den ekonomiska, den sociala och den ekologiska, samt att insatser skall ske i alla dimensionerna parallellt. Både det nationella skogsprogrammet och det regionala består, förutom själva strategidokumentet, av handlingsplaner och framförallt en ökad dialog mellan parterna. I Jämtland Härjedalen sker detta bland annat genom ett programråd. Deltagarna i programrådet har under 2021 haft möjlighet att inkomma med synpunkter på strategidokumentet i flera omgångar innan förslaget färdigställdes och hanterades i den politiska processen.

Regionala skogsstrategin för Jämtlands län är även kopplad till länets regionala utvecklingsstrategi ”Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i” samt det långsiktiga målet för den regionala tillväxtpolitiken "Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av länet". Där är de underliggande politiska prioriteringarna för det regionala utvecklingsarbetet att skapa förutsättningar för utveckling i hela vårt län, att arbeta med hållbar utveckling genom att synliggöra och adressera målkonflikter i det regionala utvecklingsarbetet. Utöver det ska regionalt utvecklingsarbete bedrivas genom Smart specialisering som metod och arbetssätt, där ”Jord, skog och vatten” är ett av de fyra utpekade styrkeområdena för länet. Handlingsplanen till den regionala skogsstrategin kopplas samman med styrkeområdet och blir ett av verktygen för att arbeta med den hållbara regionala utvecklingen inom det styrkeområdet.

Frågeställaren har relevanta frågor kring målbilden i Regionala utvecklingsstrategin. Dessa formuleringar är en del av målbilden för 2050 och bildar drivkrafter som kräver en grön omställning av samhället och alla dess aktörer. Inom Smart specialisering är en viktig del att arbeta med industriell omvandling, där drivkrafter för grön omställning är centrala. Det krävs att aktörer arbetar tillsammans för att hitta vägar i denna transformation som måste ske, i detta arbete är både miljömål och energi- och klimatstrategins mål en del av arbetet. Dock är det viktigt i arbetet att lyfta målkonflikter och våga lyfta odelbarheten i hållbarhetens olika aspekter. Där balansen mellan dessa är viktig, precis som Agenda 2030 lyfter kring sina globala mål och odelbarheten kring dem. Därför är det viktigt att vi tillsammans i länet vågar mötas i målkonflikter och ta vara på innovationskapaciteten i det och använda kraften till att hitta nya affärsmodeller, lösningar och arbetssätt som bäddar för en hållbar regional utveckling, där social sammanhållning, grön omställning och konkurrenskraft kan mötas.

Sammanfattningsvis så anses att frågeställarens inspel är viktiga och relevanta, och lyfter perspektiv som är en del av arbetet med den regionala skogsstrategin samt dess tillhörande handlingsplan. Det motiverar dock ingen återremiss av det förslag till regionalt skogsprogram som Region Jämtland Härjedalen nu ska ta ställning till.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-06-01--02 § 133 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionstyrelsen beslutade den 20 januari 2021 § 11 att ge den politiskt utsedda styrgruppen för hälsoval 2022 uppdraget att se över huruvida regionens sistahandsansvar ska regleras ekonomiskt (RS/823/2020).

Den 24 mars 2021 §44 gav Regionstyrelsen, i tillägg till tidigare beslut, styrgruppen följande uppdrag:
”Regionen har som huvudman för sjukvården ansvar att se till att patienter i hela vårt län har tillgång till en fungerande primärvård. Det brukar kallas att regionen har ett sistahandsansvar. Regionen kan överlåta driften av hälsocentraler till privata utförare men inte överlåta sitt befolkningsansvar till enskilda vårdgivare. I praktiken är det egenregiverksamheten som har ansvaret för att se till att upprätthålla en hälsocentralsstruktur med utbud i varje kommun oavsett om ekonomin går runt för dessa enheter. Idag kompenseras inte egenregin för detta ansvar. Styrgruppen får i uppdrag att utreda hur sistahandsansvaret ska regleras ekonomiskt inom ramen för hälsovalet och vårdvalet för allmäntandvård barn och unga vuxna, där folktandvården har ett sistahandsansvar.” (RS/754/2020)

Den politiska styrgruppen har sett exempel från andra regioner och därefter enats om att det finns behov av ett separat dokument som reglerar frågan om huvudmannaskap och sistahandsansvar med likvärdiga villkor. Förslag har utarbetats som redovisas i beslutsunderlag till ärendet.

Dokumentet ska ses som en levande handling vilket kan komma förändras över tid och ibland med kort varsel varför regionfullmäktige föreslås delegera uppdraget att justera dokumentet till regionstyrelsen.

Regionfullmäktige beslutade 2020-06-17 § 65 om förfrågningsunderlaget gällande 2021 (RS/554/2019).

Regionstyrelsen beslutade i december 2020 om tillsättande av en politisk styrgrupp med uppdrag att se över delar i regionens befintliga valfrihetssystem där hälsovalet ingår som ett. Uppdragsbeskrivning för styrgruppen fastställdes vid samma tillfälle som sen kompletterades vid regionstyrelsens möte i mars 2021 (RS/754/2020).

I uppdraget framkommer följande områden som ingick i uppdragsbeskrivningen inom ramen för hälsovalet:

• Hälsocentralernas ansvar för akut vård
• Förflyttning av vård från sjukhus till hälsocentral
• Kontinuitet i vårdkontakterna
• Kostnadsansvar för sjukresor
• Kommunala särskilda boenden
• Översyn av krav gällande IT-säkerhet
• Kravuppfyllnad
• Tydlighet och överblickbarhet i beställningen
• Medicinsk fotvård
• Sistahandsansvar
• Riktade hälsosamtal

För genomlysning av de olika områdena har styrgruppen fört en dialog med utförare, med sakkunniga för de olika delarna samt beställarenheten som sen sammanfattats i en rapport (RS/754/2020).

Några av förslagen påverkar kommande budget för hälsovalet då sjukresekostnader motsvarande 7,3 mkr föreslås flyttas över till reseservice. Vidare föreslås en dubblerad ersättning för ansvar av särskilt boende motsvarande 9 mkr samt en höjning av ersättning till medicinska fotvårdare och införande av psoriasis som ny diagnosgrupp inom medicinsk fotvård, vilket sammanlagt beräknas kosta 1 mkr. Något som behöver tas hänsyn till i budgeten och regionplanen inför 2022.

Inom hälsovalet finns ett antal tilläggsuppdrag där primärvården med regionen som huvudman är skyldig att utföra och inte kan åtas av extern utförare. Det handlar om uppdrag gentemot universitet samt vissa samordnaruppdrag. Dessa uppdrag föreslås därför lyftas bort ur förfrågningsunderlaget. Några av uppdragen, till en summa av 1,9 mkr, har genom åren varit ofinansierade och föreslås därför läggas in som en anslagsfinansiering till primärvården.

I uppdraget för sistahandsansvar har styrgruppen utarbetat förslag som redovisas i ett särskilt dokument, ”Likvärdiga villkor för utförare inom valfrihetssystem i Region Jämtland Härjedalen”, och hanteras i ett separat ärende av regionstyrelsen (RS/383/2021).

Förslag till förändringar som utifrån styrgruppens uppdrag påverkar hälsovalet från 2022 redovisas i beslutsunderlaget i form av nytt förslag till förfrågningsunderlag inför 2022.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Regionfullmäktige beslutade 2020-11-25 § 126 om förfrågningsunderlaget gällande 2021 (RS/318/2020).

Regionstyrelsen beslutade i december 2020 om tillsättande av en politisk styrgrupp med uppdrag att se över följande avseende vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna 2022:
”Vårdvalet för allmäntandvård för barn och unga vuxen ersätter idag utförare inom vårdvalet med en rak kapiteringsersättning. Styrgruppens uppdrag är att utreda om vårdvalets nuvarande ersättning är tillräcklig med avseende på de kostnader utförarna har för att ge vård samt om det finns behov av en differentierad ersättningsnivå som i högre grad överensstämmer med den variation i kostnader utförarna har för olika patient. Utöver förändringar av kapiteringsersättningen ska styrgruppen utreda och föreslå förändringar som möjliggör fler utförare inom vårdvalet.” (RS/754/2020)

Styrgruppen har haft dialog med representanter för folktandvården och privata utförare, bedömningstandläkare samt även genomfört en omvärldsspaning i frågan, vilket redovisas i den rapport som styrgruppen lämnar till Regionstyrelsen för sitt uppdrag (RS/754/2020). Alternativ till nuvarande ersättningsmodell, nivå på ersättning samt möjlighet till begränsning av antal listade hos privata utförare är de frågor som diskuterats mest. I rapporten föreslås en höjning av ersättningen för 2022 med dubbelt landstingspris index (LPI) exkl läkemedel samt möjlighet för privata utförare att ha en begränsning av listade i mer än 12 månader. Differentierad ersättning införs tidigast 2023 (RS/754/2020).

Den föreslagna utökade höjningen av ersättning räknade på preliminärt LPI exkl läkemedel motsvarande 2,5% som således ska dubbleras beräknas kosta 1,1 mkr, vilket bör tas i beaktande när budgeten och regionplanen inför 2022 hanteras.

Styrgruppens förslag till ändringar framkommer i det årliga beslutet om villkorsförändringar i förfrågningsunderlag som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. Förslaget redovisas i beslutsunderlag.

Vårdval medicinsk fotvård infördes 1 januari 2013 i enlighet med lagen om valfrihetssystem (2008:962) vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på remiss kan ansluta sig och få ersättning från Region Jämtland Härjedalen. Regionfullmäktige beslutade 2020-11-25 §127 om förfrågningsunderlaget för 2021 (RS/317/2020).

Regionstyrelsen beslutade november 2020 om tillsättande av en politisk styrgrupp för att se över följande avseende vårdval medicinsk fotvård 2022:
”Vårdvalet för medicinsk fotvård ger patienter med diagnosgrupperna diabetes mellitus, reumatiod artrit och arteriell insufficiens i de nedre extremiteterna rätt till medicinsk fotvård. Styrgruppen ska utreda förutsättningar och konsekvenser av att patienter med medicinskt behov oaktad diagnos ska ges rätt till medicinsk fotvård. Styrgruppen ska utreda och föreslå förändringar som möjliggör fler utförare inom vårdvalet.” (RS/754/2020)

Styrgruppen har haft dialog med distriktsläkare, medicinska fotvårdare samt genomfört en omvärldsspaning i frågan, vilket även redovisas i den rapport som styrgruppen lämnar till Regionstyrelsen för sitt uppdrag (RS/754/2020). I rapporten framgår det i de nationella riktlinjerna för psoriasis att patienter med svåra besvär på fötterna bör erbjudas medicinsk fotvård. Vidare framgår från utförarna att ett sätt att locka fler fotvårdare kan vara att höja ersättningen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås att psoriasis införs som ytterligare grupp berättigade till subventionerad fotvård samt en ersättning till utförarna med 650 kr/behandling inkl patientavgift. Denna ökning beräknas kosta utförarna inom hälsovalet 1 mkr och bör tas i beaktande när budgeten och regionplanen inför 2022 hanteras.

Styrgruppens förslag till ändringar framkommer i det årliga beslutet om villkorsförändringar i förfrågningsunderlag som ska träda i kraft den 1 januari efterföljande år. Förslaget redovisas i beslutsunderlag.

Regionfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2021-04-13—14 § 56 om att fastställa nya egenavgifter och högkostnadsskydd för sjukresor.

I beslutet om nya egenavgifter och högkostnadsskydd för sjukresor formulerades en av beslutspunkterna fel. I denna tjänsteskrivelse avses denna beslutspunkt korrigeras till rätt formulering enligt det ursprungliga underlaget till beslutet.

Förslag på korrigering:
Följeslagare till patienter över 85 år och patienter med specifik funktionsnedsättning ska vara egenavgiftsbefriade på resor inom regionen.

Ändras till
Följeslagare till patienter över 85 år och patienter med specifik funktionsnedsättning ska vara egenavgiftsbefriade på resor med kollektivtrafik inom regionen.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-06-01--02 § 122 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Vid regionstyrelsen 2021-03-24 presenterades en konsekvensanalys av Landstingsbostäders utredning av försäljning av hela eller delar av Landstingsbostäders fastighetsbestånd. Konsekvensanalysen baserades helt på Landstingsbostäders utredning. Av tre utredningsalternativ befanns alternativ 1 och 2 uppfylla både det rekryteringsfrämjande syftet och kravet på affärsmässighet, men i olika grad. Alternativ 2 förordades, då det beräknades ge en större vinst vid försäljning, 80-90 miljoner kronor jämfört med 75-85 miljoner kronor i alternativ 1. I alternativ 2 minskas lägenhetsbeståndet med 75 jämfört med 30 i alternativ 1.

Anton Nordqvist (MP) yrkade på att ”ärendet återremitteras för att låta personalavdelningen uttala sig om behovet av antal bostäder i beståndet för att klara det rekryteringsfrämjande syftet långsiktigt.”

Efter kontakt med HR och inhämtning av ett bredare underlag, gjordes en ytterligare analys. HR förutser inget minskat behov av svårrekryterad personal under kommande år, snarare tvärtom. Fler yrkesgrupper börjar bli svåra att rekrytera. Det totala antalet personer i arbetsför ålder beräknas dessutom öka i betydligt långsammare takt det närmaste decenniet än äldre, barn och ungdomar, enligt prognos från SCB. Konkurrensen om arbetskraften nationellt förväntas därför bli ännu hårdare.

Resultatet av tilläggsanalysen visar att det rekryteringsfrämjande syftet bör få mer tyngd i bedömningen av utredningsförslagen, som framför allt fokuserade på att åstadkomma ekonomiska mervärden. Regionen har mycket höga kostnader för inhyrd personal och möjligheten att öka attraktiviteten för regionen som arbetsgivare genom att kunna erbjuda bostad vid anställning är mycket kostnadseffektiv. En granskning av siffror uppdelade på lägenhetsstorlek, ansökningar och tilldelning av lägenheter visar att Landstingsbostäders utredningsförslag inte tar hänsyn till effekten på lägenhetsmixen. Både alternativ 1 och 2 medför att betydligt större andel av de största lägenheterna försvinner än övriga lägenhetsstorlekar. De största lägenheterna är särskilt viktiga vid rekrytering av färdiga specialistläkare, den mest svårrekryterade gruppen.

Många av aktiviteterna som föreslås i utredningen är inte beroende av varandra. Utan att låsa sig vid endera av alternativen, bör därför Landstingsbostäder få i uppdrag att plocka ut aktiviteter som höjer det ekonomiska värdet på fastigheterna före försäljning, samtidigt som hänsyn tas till att kvarvarande lägenhetsbestånd ska ha en lägenhetsmix som svarar mot behoven. Landstingsbostäder bör ges möjlighet att bilda dotterbolag inför försäljning, om det beräknas ge ett större ekonomiskt mervärde. Med nuvarande rekryteringsläge bör lägenhetsbeståndet minskas med högst 30-40 lägenheter, vilket ger en minsta nivå om ca 440 lägenheter. Med hänsyn till prognostiserad befolkningsutveckling och andra förändringar i omvärlden, bör dock Landstingbostäder aktivt över tid anpassa lägenhetsbeståndet, vilket i framtiden även kan komma att innebära en utökning av antalet lägenheter.

En översyn har gjorts av bolagsordning och ägardirektiv för Landstingsbostäder i Jämtlands län.

De ändringar som föreslagits i bolagsordningen handlar dels om språkliga anpassningar dels förändringar när det gäller ändamålet med bolagets verksamhet. I ändamålet framgår att bolaget ska i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen. Här föreslås att den del som anger att bolaget ska verka i allmännyttigt syfte tas bort utifrån att ändamålet med bolaget i första hand är att vara verktyg för att kunna rekrytera viss personal till regionen. I tidigare utredningar kopplat till bolagsordningen har frågan om att ta bort skrivningen om att bolaget ska verka i allmännyttigt syfte diskuterats. Bedömningen är att det är möjligt utifrån bolagets verksamhet. Bolaget kommer därefter att verka under kommunallagen, vilket innebär att vissa krav i lagen om allmännyttan såsom att driva verksamheten i vinstsyfte inte längre är ett krav. Vidare föreslås att ändamålet ska stå som en punkt medan föremålet, det vill säga hur ändamålet kan uppnås, står i en egen punkt. Detta ingick tidigare som en gemensam del i ändamålet.

Vidare har förändring gjorts i texten under punkten offentlighet så att det passar utifrån nuvarande lagstiftning.

De ändringar som föreslagits i ägardirektiven rör dels vissa dubbleringar i skrivningarna under några punkter dels att samtalen mellan bolaget och ägaren inte ska vara i form av informationsmöten utan ske i form av dialoger. Slutligen har ett stycke under punkten avkastningskrav och utdelning tagits bort som rör allmännyttiga bostadsbolag.

Ärendet behandlas av regionstyrelsen 23 juni 07.30

Gällande uppdragsavtal för Stiftelsen Jamtli 2019–2022 (RUN/458/2017) löper parallellt med Region Jämtland Härjedalens samarbetsavtal med Östersunds kommun avseende Stiftelsen Jamtli, Jamtlis strategiplan och regional kulturplan under perioden 1 januari 2019 till och med den 31 december 2022. Uppdragsavtalet antogs av regionfullmäktige 2018. Inför en översyn av avtalet för perioden 2023–2026 ska nuvarande avtal sägas upp skriftligt innan utgången av 2021, annars förlängs avtalet med ytterligare ett år. Uppdragsavtalet ligger till grund för årsavtal med Jamtli.

I samråd mellan huvudmännen och Jamtli har behov påtalats om att säga upp gällande avtal med förslag till omarbetningar inför 2023, utifrån regionala och kommunala styrdokument och i koppling till Jamtlis kommande strategiplan. Processen förs i dialog mellan Region Jämtland Härjedalen, Östersunds kommun och Jamtli. Därefter kommer dialog att erbjudas övriga två stiftare, Heimbygda och Jämtlands läns konstförening. Jamtlis styrelse beslutar under hösten om process för Jamtlis kommande strategiplan. I koppling till kulturplanen kommer dialog att ske med Jamtli om nationella och regionala kulturpolitiska perspektiv utifrån kultursamverkansmodellen, men även om kulturens roll för regional attraktionskraft, inflyttning och hållbar tillväxt i koppling till regionala utvecklingsstrategin. Grundläggande skrivningar gäller alltjämt, där huvudmännen ser Stiftelsen Jamtli som en tillgång och resurs för regionen, där stiftelsen ska sträva efter hållbar utveckling i enlighet med den europeiska utvecklingspolitiken.

Perspektiv på jämställdhet, barnens situation, miljö och mänskliga rättigheter kommer att lyftas i kommande uppdragsavtal åren 2022–2026.

Det nya uppdragsavtalet beräknas kunna antas av regionfullmäktige senast i juni 2022.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-06-01--02 § 128 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Jenny Sellsve (S) har den 12 februari inkommit med en motion till regionfullmäktige om att regionen inte ska sluta avtal som tillåter försäkringspatienter att gå före i vårdkön.

Motionären yrkar:
att Region Jämtland Härjedalen vid revideringar av och konstruktion av kommande vårdval (LOV) som finansieras med skattemedel skriver in förpliktigande att verksamheten inte får ge förtur åt patienter som tas emot från privata sjukvårdsförsäkringar.

att Region Jämtland Härjedalen vid eventuella upphandlingar av vårdverksamheter enligt LOU skriver in i avtalen ett förpliktigande att verksamheten inte får ge förtur till patienter som tas emot från privata sjukvårdsförsäkringar.

I förfrågningsunderlaget 2021 för hälsovalet inom Region Jämtland Härjedalen finns följande skrivning, angående annan verksamhet som vårdgivaren eventuellt bedriver.

6.9 Annan verksamhet
Annan verksamhet som vårdgivaren bedriver ska hållas åtskild från den verksamhet som regleras i förfrågningsunderlaget. Vårdgivaren ansvarar för att detta är tydligt för patienterna. Verksamheten får inte vara av sådan karaktär att den kan minska förtroendet eller anseendet för uppdraget vårdgivaren har mot regionen.

En särskild utredare har den 20 augusti 2020 fått i uppdrag av regeringen att beskriva privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2021. Utredaren ska föreslå åtgärder som säkerställer att patienter med privat sjukvårdsförsäkring inte får snabbare tillgång till vård eller bättre vård i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården framför patienter utan sådan försäkring och på så vis säkerställa att alla patienter får vård på lika villkor i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår också att lämna ett författningsförslag som begränsar regionernas möjlighet att sluta avtal som innebär att personer med privat sjukvårdsförsäkring genom en sådan försäkring ges vård inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Utredaren ska:

• Beskriva de undanträngningseffekter eller risker för sådana effekter som privata sjukvårdsförsäkringar har lett till inom hälso- och sjukvården,
• föreslå författningsförslag, eller andra åtgärder som utredaren finner motiverade, som i möjligaste mån säkerställer att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar inte får snabbare tillgång till vård eller bättre vård i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården framför patienter utan sådana försäkringar, och
• lämna ett författningsförslag som innebär begränsningar av hur hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs enligt avtal med regionen får finansieras.

Region Jämtland Härjedalen ställer redan idag krav på de vårdgivare som deltar i hälsovalet, att de ska hålla eventuell annan verksamhet åtskild från den verksamhet som regleras i förfrågningsunderlaget. När den särskilda utredaren är klar med sin utredning och förslagen då eventuellt leder till någon ny lagstiftning kan frågan eventuellt behöva utredas på nytt. Därför finns det, som det ser ut idag, inte någon anledning att besluta om några nya krav.

Elin Hoffner (V) har den 2021-03-28 inkommit med en motion med yrkande att Region Jämtland Härjedalen utreder möjligheter för att tillsammans med länets kommuner hitta lösningar för de hinder som finns idag för hjälp, stöd och behandling utifrån att den som missbrukar är under 18 år.

Utvecklingsområdet har lyfts tidigare och senast under 2020 gjordes en ansökan om medel från samverkansmedel Uppdrag psykisk hälsa medel för genomförande av projekt/aktiviteter som syftar till stärkt samverkan gällande integrerad mottagning BUP, Barn- och Ungdomspsykiatrin - Socialtjänsten Östersunds kommun. Ansökan avsåg tillskapande av en ny verksamhet av typen ”MiniMaria” ett ettårigt projekt till en budget av 4 345 000 kr.

I projektbeskrivningen påtalas att socialtjänsten i Östersund och Regionens Barn -och ungdomspsykiatri på varsitt håll mött ungdomar som befinner sig i en riskzon att utveckla ett missbruk och/eller ett beroende och som samtidigt har någon form av psykisk ohälsa eller funktionshinder/diagnos.

Om medel tilldelats avsåg man att starta en integrerad mottagnings -och behandlingsenhet i likhet med de MiniMaria-mottagningar som finns i landet. En integrerad öppen och lätt tillgänglig behandlings -och stödinsats med dubbla kompetenser från både socialtjänsten och regionen under samma tak.

Syftet var att möta dessa ungdomar och deras föräldrar i en mer samordnad och för deras behov mer anpassad form. I stället för att hänvisa till annan organisation och dennes kompetenser avsågs samordna och samlokalisera insatser och på så sätt minska riskerna för att målgruppen ska hamna mellan stolarna med ett etablerat missbruk och en allvarlig psykisk ohälsa som följd.

En integrerad behandling bedömdes enligt ansökan som kostnadseffektiv då parallella verksamheter inte behöver byggas upp i respektive verksamhet, men även utifrån en tillräcklig mängd brukare för tilltänkt bemanning. Med större upptagningsområde, som föreslås av motionären, länsövergripande finns än större underlag för att garantera och trygga bemanning och kompetenser.

Integrerad mottagnings- och behandlingsenhet kan ge de förutsättningar som behövs för att nå så många ungdomar och deras föräldrar så tidigt som möjligt. Dessa tankar går i linje med de förslag som finns i den nya socialtjänstlagen där utredarna hänvisar till de liknande verksamheter som redan finns runtomkring i landet och som går under benämningen MiniMaria.

Projektansökan avslogs hösten 2020 med motiveringen:
”Vid en samlad bedömning av inkomna ansökningar har referensgruppen beslutat att projektet ej ska beviljas medel inom ramen för denna utlysning. Utifrån att projektet är av så pass stor omfattning och avser etablering av en ny verksamhet bedömer referensgruppen att ytterligare förankringsarbete behöver göras på flera nivåer inom regionen (politisk förankring?) och med övriga kommuner som är en del av regionens upptagningsområde. Referensgruppen anser att projektidén är mycket god och att parterna fortsatt bör arbeta för att den ska bli verklighet. Särskilt positivt är att målgruppen är unga personer med behov av insatser från både kommun och region avseende sin missbruks- och beroendeproblematik, en särskilt utsatt grupp till vilken insatserna behöver utvecklas och förbättras.”

Ett positivt exempel på samverkan för barns bästa är inrättandet av Barnahus med SVOM som politisk ledningsgrupp, tjänstemannaledd styrgrupp och arbetsgrupp med utsedda verksamhetsrepresentanter. Ett tydligt avtal som beskriver såväl verksamhetens syfte, mål, målgrupp, upptagningsområde, ledning och styrning, parternas gemensamma och separata åtaganden, samordning, ekonomi och kostnadsfördelning, dokumentation och uppföljning, informationsutbyte och sekretess samt avtalets formaliteter.

Ett liknande upplägg för utvecklingen av MiniMaria i Jämtlands Län föreslås fortsatt utredas.

Region Jämtland Härjedalen ser positivt på att ett samarbete med kommunerna och frågan föreslås lyftas i samverkansarena SVOM samt Barnarenan med förslag att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utreda möjligheterna för tillskapande av en integrerad missbruksverksamhet för Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner en mottagnings– och behandlingsenhet för unga under 18 år.

Arbetsgruppens utredning och förslag till beslut kan förslagsvis följa modell som för inrättandet av Barnahus för styrning, ledning, respektive aktörs åtaganden samt långsiktig finansiering.

De regionala samordnarna Psykisk hälsa föreslår att SVOM avsätter stimulansmedel inom område psykisk hälsa för utredningsarbetet och eventuella uppstartskostnader.

Referenser:
Projektansökan MiniMaria RUN/456:17/2020
Beslut Avslag MiniMaria RUN/456:21/2020
Avtal Barnahus HSN/979/2019

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-06-01--02 § 135 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om att utreda nyttan av en mobil hörselvård i region Jämtland Härjedalen.

Elin Hoffner yrkar att nyttan av mobil hörselvård likt den mammografibuss som regionen redan har utreds. Utredningen ska enligt yrkandet även titta på möjlighet till ökad tillgänglighet för patienten, om verksamheten kan samordnas med habiliteringsinsatser och med vilka hälsoekonomiska konsekvenser en mobil hörselvård skulle kunna komplettera den befintliga verksamheten med.

Motionen lyfter en intressant och relevant fråga. Det är idag, precis som motionären påpekar, långa köer till hörselvården i regionen. Väntelistan omfattar för närvarande 1600 patienter. Av dessa 1600 personer på väntelistan är 775 boende i Östersunds kommun och har därmed inte så långt att åka till hörselvården. I en radie av fem mil från Östersund bor 960 personer, 60 procent, av de väntande patienterna till hörselvården.

Det finns flera faktorer som behöver beaktas vid ett eventuellt införande av mobil hörselvård.

En faktor är att införandet av mobil hörselvård skulle innebära behov av inköp av buss och mätutrustning för hörselundersökningar. Idag finns investeringsäskanden för att uppgradera och utöka befintlig utrustning på hörselvården i Östersund. En ny hörcentral planeras byggas upp i hus 9 på sjukhuset samlokaliserad med pedagogiska hörselvården. Där ingår att skapa bättre förutsättningar att möta patientbehov och förbättrad tillgänglighet med anpassade lokaler och tillhörande utrustningar för en stor patientgrupp. I ett nästa steg skulle investeringar för mobil hörselvård kunna komma ifråga att utredas och äskas.

En annan faktor är att så länge kön till hörcentralen är lång behöver patienter kallas in utifrån inkommen remiss. En mobil enhet är tänkt att åka ut till ett geografiskt område och genomföra många besök samtidigt. En mobil enhet skulle därmed i dagsläget riskera att ”ta hand om” patienter i fel prioriteringsordning utifrån tidpunkt för inkommen remiss. Effekten skulle då kunna bli att patienter går före i väntelistan och riskerar att förlänga väntetiden för enskilda patienter.

En tredje faktor är att en framtida utredning av mobil hörselvård skulle behöva se över hur tekniska lösningar för hörselundersökning fungerar i mobila enheter samt att fysisk tillgänglighet till exempelvis en buss blir möjlig för alla medborgare oavsett funktionshinder. Även restider och möjlighet att resa kollektivt till hörselvården bör tas i beaktande.

I dagsläget med långa väntetider till hörcentralen är lösningen med mobil hörselvård inte aktuell att införa utifrån de skäl som anges ovan. Frågan om mobil hörselvård är emellertid intressant att på sikt utreda vidare utifrån ett tillgänglighetsperspektiv för patienterna. En sådan utredning bör i så fall inkludera att se över andra möjligheter till samordning av insatser för att öka tillgängligheten till hörselvården i Region Jämtland Härjedalen.

I motionen anges inte vilken typ av hörselvårdsbesök som avses, om det är exempelvis nybesök eller servicebesök. Vad gäller servicebesök finns det idag möjligheter till fjärrjustering av hörapparater via digitala möten som skulle kunna underlätta tillgängligheten. Arbetet med att utveckla fjärrjustering via digitala möten finns med i hörcentralens utvecklingsplaner. En svårighet i arbetet att utveckla fjärrjustering är att hantera GDPR-lagstiftning.

En ökad samverkan mellan regionen och de kommunala hörselombuden skulle även det kunna leda till ökad tillgänglighet för patienterna med servicebehov. En ökad samverkan kräver ett förtydligande av avtalet mellan kommuner och region om vad som ska ingå i serviceutbudet från de kommunala hörselombuden.

När det gäller hörapparatsutprovning, där ett nybesök och återbesök ingår, är en möjlighet att se över om det går att bygga in hörselmätningsrum i hälsocentraler belägna mer än fem mil utanför Östersund. Detta skulle kräva en djupare utredning mellan primärvård och hörselvård för att klarlägga förutsättningar och resursbehov. Högst prioritering är dock att fullfölja nu liggande utvecklingsplaner med bland annat uppbyggnad av en större och bättre anpassad hörcentral, varför motionen bör avslås.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2021-06-01--02 § 136 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Ann-Marie Johansson (S) har lämnat en motion om att stoppa ersättningen till nätläkare med hänvisning till kraftigt stigande kostnader som tar resurser avsedda för vård i Jämtlands län. Ann-Marie Johansson (S) föreslår regionfullmäktige att besluta att Region Jämtland Härjedalen uttalar en intention att från och med 2022 inte längre betala någon ersättning för digitala utomlänsbesök.

Möjligheten att sluta ersätta digitala utomlänsbesök har nyligen utretts av Västra Götalandsregionen. Utredningen presenterades för Vårdvalsberedningen 2021-05-06. I den arbetsgrupp som gjorde utredningen ingick även jurister. Arbetsgruppen kom fram till att det inte är juridiskt möjligt att sluta ersätta digitala utomlänsbesök, och förordade att Västra Götalandsregionen borde ”arbeta för att en lagändring sker som begränsar och reglerar möjligheten till digitala utomlänsbesök i primärvården.”

Även på Sveriges Kommuner och regioner pågår ett regiongemensamt arbete för att hitta ett bättre ersättningssystem, och förhoppningen är att man ska kunna finna alternativa, mer långsiktigt hållbara lösningar som kan presenteras under året.

Regionen bör invänta resultatet av SKRs arbete innan vidare åtgärder tas.

1. Regionala utvecklingsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2022-12-31 istället för Kia Carlsson (L) som avsagt sig uppdraget.

2. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2022-12- 31 istället för David Karlsson (M) som avsagt sig uppdraget.

3. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2022-12- 31 istället för Eva-Britt Boij (L) som avsagt sig uppdraget.

4. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2022-12- 31 istället för Lennart Ledin (L) som avsagt sig uppdraget.

5. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2022-12-31 istället för Elise Ryder Wikén (M) som avsagt sig uppdraget.

6. Hovrätten i Nedre Norrland: Fyllnadsval av nämndeman för perioden fram till och med 2023-12-31 istället för Måns Olsson (S) som avsagt sig uppdraget.

7. Regionala utvecklingsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2022-12-31 istället för Katrin Wissing (MP) som avsagt sig uppdraget.

8.Regionens revisorer: Fyllnadsval av revisor för perioden fram till och med 2023-03-17 istället för David Bell (MP) som avsagt sig uppdraget.

9. Länstrafiken AB: Fyllnadsval av revisor för perioden fram till och med 2022-12- 31 istället för David Bell (MP) som avsagt sig uppdraget.