Möte 2018-02-14

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Mattias Hansson (SD) avsäger sig den 16 november 2017 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.
   
   Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 14 december 2017 att Claes Sundberg (SD) utses till ersättare i Mattias Hanssons (SD) ställe.
    
2. Stieg Englundh (S) avsäger sig den 18 januari 2018 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige.
   
   Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 31 januari 2018 att ingen ny ersättare kunnat utses.

Region Jämtland Härjedalen är samisk förvaltningsmyndighet och deltar i jubileet för att fira minnet av första samiska landsmötet på svenska sidan av Saepmie. År 2018 är utropat till ett samiskt jubileumsår. Då är det alltså hundra år sedan det första samiska landsmötet på svenska sidan. Mötet hölls i Östersund, Staare på sydsamiska, i februari 1918.

En av Staare 2018:s höjdpunkter är jubileumsveckan den 5-11 februari. Då samlas samiska organisationer i stan för möten, firande, föredrag och kulturella aktiviteter öppna för allmänheten, bland annat i samarbete med lokala aktörer.

Erika Unnes, projektledare, berättar om jubileumsåret.

Inga nya motioner och medborgarförslag har inkommit.

Följande interpellation och fråga bordlades vid regionfullmäktiges sammanträde 28 november 2017:

1. Interpellation från Lennart Ledin (L), om utbildningen av AT-läkare (RS/2518/2017)
    
2. Fullmäktigefråga från David Bell (MP) om regionens integrationsarbete (RS/2579/2017)

Regionala utvecklingsnämnden

Vårdvalsnämnden

Patientnämnden

Regionens revisorer

• Granskning av den interna kontrollen (RS/2218/2017)
• Granskning av den interna kontrollen 2017 (RUN/563/2017)
• Uppföljande granskning av regionens finansförvaltning (RS/2217/2017)

Region Jämtland Härjedalens verksamheter styrs av olika styrdokument såsom policyer, strategier och planer. En policy är ett styrdokument som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något. Regionfullmäktiges presidium ansvarar för att se till att beslutade policys hålls aktuella och under 2016 och 2017 har en översyn av Region Jämtland Härjedalens policyer genomförts. Eftersom det är regionfullmäktiges presidium som har ett övergripande ansvar för frågor inom jämställdhet och jämlikhet har presidiet hanterat frågan om hur policyer inom det området ska hanteras utifrån översynen.

Inom område jämställdhet och jämlikhet har det funnits två policyer; Jämställdhet och jämlikhetspolicy för förtroendevalda och Policy för jämställdhet och jämlikhet som utvecklingskraft. Båda fastställdes av landstingsfullmäktige den 27 november 2013. Det finns också en jämlikhetsplan för förtroendevalda från 2004. Översynen som gjorts visar att styrdokumenten måste revideras. Bland annat behöver nuvarande policyer anpassas efter regionbildningen som genomfördes 2015.

En ny policy om jämställdhet och jämlikhet har därför tagits fram. Den nya policyn omfattar alla verksamheter inom Region Jämtland Härjedalen samt den politiska organisationen. I arbetet med den nya policyn har ny lagstiftning, exempelvis den nya diskrimineringslagen, beaktats. I avsnittet som beskriver Region Jämtland Härjedalens värdering har också fler nationella och internationella styrdokument inkluderats, såsom fler internationella konventioner och Sveriges nya nationella jämställdhetspolitiska mål. I policyn finns också förtydliganden vad gäller hbtq-personers rättigheter och arbetet mot trakasserier av olika slag. Den innehåller även förbud mot att tysta ner förekomst av trakasserier av olika slag samt förbud mot repressalier för den som påtalar eller anmäler trakasserier och kränkningar i organisationen

Policyn om jämställdhet och jämlikhet handlar om allas lika värde och innehåller förutom Region Jämtland Härjedalens värderingar inom området jämställdhet och jämlikhet även viktiga begrepp. Den nya policyn föreslås ska ersätta tidigare policyer inom området.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-01-22--23 § 35 och tillstyrker presidiets förslag.

Övergripande inslag i styrningen av Region Jämtland Härjedalen är de styrdokument som används för att planera och följa upp verksamheten. Policyer, strategier och verksamhetsplaner är exempel på sådana dokument. En policy är ett styrdokument som fastställs av regionfullmäktige och som anger Region Jämtland Härjedalens värdering i en fråga eller förhållningssätt till något.

Regionfullmäktiges presidium har ansvar för att se till att beslutade policys hålls aktuella. I en pågående översyn av samtliga policyer har konstaterats att ett antal policyer borde kunna tas bort. En av de policyerna är skyltpolicyn för invändig skyltning som fastställdes av Jämtlands läns landstingsfullmäktige 2007-06-27 § 113. Nuvarande policy syftar till att det ska finnas en enhetlig utformning av skyltar så att besökare och personal lätt kan hitta i regionens lokaler. Samt att bra skyltar ökar tryggheten och förbättrar tillgängligheten.

Sedan policyn fastställts har en ny grafisk profil fastställts av regionfullmäktige den 12 april 2016, § 56. I den återfinns riktlinjer för skyltning enligt följande;

”Region Jämtland Härjedalen vill att alla medborgare, besökare och patienter lätt ska hitta till och i våra lokaler. Många som ska till en vårdverksamhet kan känna en oro inför själva besöket men ska inte behöva oroa sig för att inte hitta rätt. För att detta ska vara möjligt gäller det att skyltningen är tydlig och enhetligt samt att besökarna inte möts av allt för många skyltar. En bra skyltning har en avgörande betydelse för om en lokal uppfattas som tillgänglig eller inte och kommer därför inte bara funktionshindrade till godo, utan är en hjälp för alla – såväl besökare som personal. Skyltarnas utformning ska följa den grafiska profilens riktlinjer.”

Region Jämtland Härjedalen har också tagit fram en strategi för hur invändig skyltning i regionen ska se ut.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås därför att nuvarande skyltpolicy kan tas bort. Men för att tydliggöra mot verksamheten vilka regler som finns för skyltning bör policyn ersättas med en regel.

Mats El Kott har till regionfullmäktige motionerat att regionala utvecklingsnämnden får i uppdrag att dels utreda hur regionen och dess åtta kommuner med olika aktiviteter kan införa och förverkliga målet en plastförpackningsfri region, och dels presentera ett program för att nå detta mål.

Plast är inte ett enhetligt material, det finns såväl helt fossilbaserad plast, biobaserad plast och återvunnen plast och plast kan bestå av ett antal olika polymerer med olika egenskaper och tillsatser. I Sverige återvinns ca 45 % av alla plastförpackningar totalt sett. Dock har vi inte samma problem med nedskräpning i Sverige som i många andra delar av världen, utan de flesta plastförpackningar som inte återvinns hamnar i den brännbara avfallsfraktionen. Att öka återvinningsgraden av plastförpackningar bör därför vara en primär ambition tillsammans med att eliminera onödiga förpackningar, minimera risken för skadliga ämnen i förpackningsmaterial samt minimerad materialåtgång för förpackningen.

Som beställare/konsument är det oftast inte möjligt att bestämma vilken typ av förpackning en vara ska levereras i, men till viss del kan man påverka genom att ställa krav för att minimera onödiga förpackningar samt ställa krav på återvinningsmöjlighet och för att minimera risken för förekomst av skadliga ämnen. Regionen arbetar vid varje upphandling, där det är tillämpligt, med att ställa sådana krav, även fast det i dagsläget inte finns nationella miljökriterier för förpackningar då fokus i nationella kriterier ligger på själva produkten som normalt har störst miljöpåverkan. Vi måste givetvis också prioritera hygienkrav, så för vissa produkter finns i dagsläget inget alternativ till plastförpackning. Det är också en utmaning att fler produkter (såväl i samhället som inom hälso- och sjukvården) har övergått till att vara engångsprodukter istället för flergångs, vilket medför att antalet förpackningar också ökar i takt med konsumtionen. En ännu större utmaning är att systemet för återvinning i dagsläget nästan enbart är inriktat på förpackningar. Stora mängder plast går idag till förbränning enbart på grund av att det är en vara/produkt och inte en förpackning.

Inom regionen finns ett väl utbyggt källsorteringssystem och vi är i toppskiktet bland Sveriges regioner och landsting vad gäller återvinningsgrad för avfallet. Det är dock en stor utmaning med ökade avfallsmängder.

Varor och produkter i samhället kommer från en mängd olika producenter och aktörer och regionens och länets kommuners möjligheter att påverka världsmarknaden för att helt utesluta plastförpackningar bedöms vara relativt små. Mål ska givetvis vara utmanande, men rimligen nåbara. De miljömål som är prioriterade i länet som närmast berör denna fråga är Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. Inom god bebyggd miljö är största prioriteringen att minska totala mängden avfall, där nuvarande etappmål handlar om livsmedelskedjan och byggsektorn.

Med befintliga resurser bedöms det vara svårt att (utöver det som redan görs via upphandlingsförfarandet) prioritera ett åtagande om utredning samt framtagande av program enligt motionen om en plastförpackningsfri region, framför till exempel de länsprioriterade målen om giftfri miljö, god bebyggd miljö och begränsad klimatpåverkan.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-01-22--23 § 37 och tillstyrker nämndens förslag.

Margareta Mahmoud Persson och Lars-Erik Olofsson (KD) har inkommit med en motion till regionfullmäktige om subventionering av medicinskt förskrivna kompressionsstrumpor klass 2 och uppåt. De framhåller att många patienter har stora problem med cirkulation i ben av olika orsaker och att kompressionsstrumpor rekommenderas/ordineras för att förebygga sår, obehag och smärta, invaliditet med mera.

Region Jämtland Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län har kommit överens om att samverka i en gemensam nämnd med syfte att på affärsmässiga villkor svara för samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter och hjälpmedel åt kommunerna och Region Jämtland Härjedalen. Nämndens uppgifter regleras i ett reglemente som fastställts av fullmäktige i länets kommuner och i Region Jämtland Härjedalen. Ett styrdokument för nämndens verksamhet är också den nya hjälpmedelspolicyn som fastställts av parternas fullmäktigeförsamlingar under våren 2017. I policyn finns en beskrivning av synsätt och viljeinriktningen för hjälpmedelsförsörjningen i Jämtland Härjedalen.

När den nya hjälpmedelspolicyn fastställdes reviderades också nämndens reglemente. I det reviderade reglementet framgår att nämnden får besluta om vilka hjälpmedel som ska finnas och till vilken hjälpmedelsgrupp de ska tillhöra. Nämnden får också besluta om tillämpningsanvisningar och rutiner för verksamheten, tolkning av hjälpmedelsfrågor där oklarheter råder och övergripande prioriteringsärenden.

Sedan 2009 finns i Jämtlands län ett gemensamt arbetssätt för Region Jämtland Härjedalen och alla kommuner för ordnat införande av nytt sortiment inom hjälpmedelsverksamheten. Förslag på nya produkter kommer in från brukare, leverantör eller vårdpersonal och utreds av beredningsgruppen, eller av en utsedd arbetsgrupp. Utifrån ändringen i reglementet pågår just nu ett arbete i nämnden med att ta fram rutiner och tillämpningsanvisningar för införande av nytt sortiment inom hjälpmedelsverksamheten samt se över övriga rutiner kring hjälpmedel.

Sammantaget innebär ovanstående att den gemensamma nämnden har delegation på att besluta om vilka hjälpmedel som ska finnas. Det är ett enhetligt beslut av länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen och ett resultat av den samverkan som parterna kommit överens om vad gäller hjälpmedel. Nämnden beslutar också om rutiner och tillämpningsanvisningar kring hjälpmedel. Utifrån det är det inte lämpligt att i nuläget besluta om specifika hjälpmedel som kompressionsstrumpor. Motionen bör därför avslås.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2017-12-12 § 320 och tillstyrker gemensamma nämndens förslag.

Anna Hildebrand (MP) yrkar i en motion på att Region Jämtland Härjedalen lär av erfarenheter från utvecklingsarbetet med tjänstedesign som bedrivits i Värmland och Sörmland, att regionen inför tjänstedesign som verksamhetsutvecklingsmetod, samt implementerar designprocessen i primärvården tillsammans med och för personer med psykisk ohälsa, som ett första steg.

Med hjälp av olika verksamhetsutvecklingsmetoder, som i många avseenden liknar tjänstedesignprocessen, pågår i regionens verksamhet ett antal förändringsarbeten. Patientinflytandet som är en viktig beståndsdel i tjänstedesign, tas ofta till vara i regionens förändringsarbeten, men kan utvecklas ytterligare.

Tillsammans med verksamheten bedriver utvecklingsenheten fortlöpande omvärldsbevakning för att hitta goda exempel på verksamhetsutveckling i andra regioner och landsting. Tjänstedesign är ett exempel på verksamhetsutvecklingsmetod som de kan välja att använda, i de fall de tycker denna metod är lämplig. Då förändringstrycket på verksamheten är stort och resurserna i form av tillgänglig personal är begränsade, måste prioriteringar mellan olika utvecklingsområden fortlöpande ske. När det gäller patienter med psykisk ohälsa i primärvården finns även där möjligheten att använda sig av tjänstedesignprocessen, eller att välja någon annan verksamhetsutvecklingsmetod.

Med hänvisning till att Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har många gemensamma beröringspunkter och också till viss del konkurrerar om medarbetare, yrkar Anna Hildebrand i en motion på att ”Region Jämtland Härjedalen utreder vilken alternativ juridisk form som är mest överlägsen dagens dubbla huvudmannaskap inom omsorg-, hälso- och sjukvårdsområdet och med beaktande av god samhällsekonomi, jämlik hälsa och lika villkor.”

Det finns ett förslag på att en generell rätt till kommunal samverkan införs i kommunallagen fr o m 1 juli 2018, vilket förväntas underlätta samarbeten mellan kommuner och landsting. En analys av förutsättningarna i länet för ett samarbete enligt Norrtäljemodellen indikerar att det skulle medföra omfattande organisationsförändringar med risk för stor administrativ överbyggnad. Tillsammans med de möjligheter som den kommande förändringen i kommunallagen leder till, blir slutsatsen därför att det i nuläget inte är motiverat att utreda alternativa juridiska former för länets omsorg och hälso- och sjukvård.

Region Jämtland Härjedalens befintliga samarbete med kommunerna kring hälso- och sjukvård, samt pågående arbete för att ytterligare utveckla samarbetet bör istället fortsätta.

Anna Hildebrand (MP) har lämnat in en motion om rätt till behandling för kvinnor med lipödem. Motionären yrkar att beslut fattas om:

• Att ge regionstyrelsen i uppdrag att sprida information om lipödem till alla länets hälsocentraler i syfte att ge patienterna ett respektfullt bemötande och möjlighet att få diagnosticering och lämplig behandling.
• Att ge regionstyrelsen i uppdrag att utreda vilka resurser som finns för behandling av lipödem inom Region Jämtland Härjedalen.
• Att ge regionstyrelsen i uppdrag att kartlägga rättigheterna för patienter med lipödem att få hjälpmedel såsom måttbeställda kompressionskläder, tillgång till lymfapress och manuellt lymfdränage, inom högkostnadsskyddet.
• Att ge regionstyrelsen i uppdrag att utreda frågan kring att ersätta kostnader när lipödem-operationer utförs på andra håll vid privata kliniker såväl i Sverige som utomlands.

Lipödem är ett kroniskt tillstånd i fettvävnaden som beskrevs första gången 1940. Ett tillstånd med förändrade fettceller, en svullnad i fettväven på vissa delar av kroppen och lokal underfunktion i fettvävnadens lymfkärl. Prevalensen är okänd. I en artikel i American Journal of Medical Genetics år 2010 med författare från St. George’s, University of London, London, beskrevs den rapporterade prevalensen ligga på ca 1:72 000. Samma författare menar dock att det med all sannolikhet föreligger en stor underrapportering. Det finns nu en korrekt diagnoskod i ICD-klassifikationen att använda sedan den 1 januari 2017 (R60.0B) vilket gör att en säkrare statistik ska gå att erhålla framöver.

Lipödem anses vara ärftligt. Lipödem drabbar framför allt kvinnor och debuterar vid hormonella förändringar såsom pubertet, graviditet och menopaus. Lipödem är vanligast i de nedre extremiteterna men kan även förekomma i de övre. Till symtombilden hör smärta, ömhet vid tryck och lätthet att få blåmärken. Lipödem går inte att banta bort. Det finns fem olika typer och indelning i tre olika stadier. De behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen är egenvård, motion och träning, användning av kompressionsmaterial, manuellt lymfdränage, behandling med kompressionspump, smärtstillande och fettsugning.

I oktober 2017 kom det ett kunskapsunderlag från Stockholms Läns Landsting i form av ”Fokusrapport 2017 Lipödem”. Utöver en genomgång av aktuell kunskap konstateras att det inte finns tillräcklig forskning och att det saknas studier över längre tid. Med anledning av detta saknas det nationella behandlingsriktlinjer för lipödem.

Fettsugning erbjuds inte till lipödempatienter inom den plastikkirurgiska verksamheten vid Norrlands universitetssjukhus. Detta är i enlighet med gällande rekommendation från Svensk plastikkirurgisk förening och det som gäller vid övriga universitetskliniker för plastikkirurgi i landet. Aktuellt evidensläge bedöms som att resultaten vid fettsugning av denna patientgrupp är alltför dåliga och komplikationsriskerna är alltför stora för att behandlingen ska vara indicerad.

Region Jämtland Härjedalen och övriga norrlandsting erbjuder inte heller denna behandling för närvarande. Det vetenskapliga underlaget är inte bra utifrån randomiserade studier men det finns dock en hel del fallserier med goda resultat. Förnyade diskussioner i de fyra norra landstingen/regionerna kommer att tas vid möte i april 2018. Nya rekommendationer kan vara aktuella därefter om hälso- och sjukvården har ett nytt kunskapsläge då.

Sammanfattning.

• Det finns olika grader av lipödem. De uttalade formerna kan ge stora besvär och vara handikappande.
• Prevalensen är okänd.
• Med tillkomsten av ett specifikt ICD-10 diagnosnummer bör förekomsten kunna utvärderas inom något år.
• Svensk Plastikkirurgisk Förening rekommenderar inte fettsugning vid detta tillstånd i nuläget. Detta är också den regel som tillämpas i Norra Sjukvårdsregionen.
• En fortsatt dialog om fettsugning kommer att tas med kirurgklinikerna i Norra Sjukvårdsregionen under våren 2018. Det kan eventuellt komma nya riktlinjer därefter.
• I övrigt inväntar Region Jämtland Härjedalen resultat från den forskning och de studier som förhoppningsvis ska komma till stånd i en nära framtid.

Svaret på motionen blir således att Region Jämtland Härjedalen i första hand bör avvakta resultat från pågående forskning och inrättandet av nationella riktlinjer för behandling av lipödem. Motionen bör därför avslås.

Anna Hildebrand yrkar i en motion på att Region Jämtland Härjedalen igångsätter ett arbete med att utforma regionala välfärdsmått med direkt koppling till social, ekologisk och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling och att regionen efter att dessa fastställts, upprättar ett ramverk som ska följas upp och behandlas politiskt samtidigt med årsbokslutet.

De regionala välfärdsmått som Anna Hildebrand beskriver sluter nära an till det arbete som pågår inom regional utveckling och det resonemang som finns i den Regionala utvecklingsstrategin. Region Jämtland Härjedalen har under tre års tid, via regionala utvecklingsförvaltningen, varit med och initierat och tillsammans med Tillväxtverket och Reglab (ett forum för lärande där alla Sveriges regioner ingår) tagit fram BRP+, ett system som på ett sammanhållet sätt mäter regional utveckling ekonomiskt, miljömässigt och socialt. BRP+ omfattar totalt 16 mätområden, så kallade teman, varav tolv teman är kopplade till livskvalitet och fyra är så kallade ”framtidsteman” som indikerar hållbarhet över tid. Vart och ett av dessa teman är breda områden, inom vilka kopplingen till livskvalitet kan beskrivas på olika sätt. För varje tema har därefter olika aspekter identifierats, utifrån vilka specifika indikatorer sedan bestämts. Mätsystemet är under fortsatt utveckling och finns tillgängligt på http://www.brpplus.se/ med redovisade välfärdsmått för Jämtlands län och de åtta kommunerna. I detta arbete, som således redan pågår, utformas alltså regionala välfärdsmått med koppling till social, ekologisk och ekonomisk samhällsutveckling.

Anna Hildebrand (mp) yrkar i en motion att ”Region Jämtland Härjedalen upprättar en budget- och ersättningsmodell som stödjer och ger incitament till en hälsoorienterad verksamhetsutveckling, så att mer vård också utförs i primärvården och att primärvården blir styrande i vårdkedjan.”

Region Jämtland Härjedalens strävan är att flytta vården närmare patienten och i september 2015 fattade styrelsen beslut om primärvården som styrande i vården. För att primärvården ska kunna bli beställare av specialistvård krävs dock en stabil bemanning med egna fast anställda distriktsläkare. Trots anställning av fler ST-läkare, som kan ersätta inhyrda läkare i takt med att de blir färdigutbildade, är inte förutsättningarna på plats än för en ny budgetmodell.

Även om en ny budgetmodell kan få många positiva effekter - hög status och lättare att rekrytera läkare, fasta vårdkontakter, mer fokus på tidiga insatser och att mer vård utförs i primärvården- är det inte det enda sättet att uppnå detta. Primärvården arbetar med hälsofrämjande och förebyggande insatser inom ramen för hälsovalet. Täckningsgraden var 71 procent 2016 och hade ökat med nio procentenheter från föregående år. Detta visar att primärvården redan tar hand om en stor och växande del av öppenvården. Potential finns att öka den ytterligare, främst i Östersundsområdet. ST-läkarna i primärvården har blivit fler de senaste åren.

Anna Hildebrand uppger att den föreslagna budgetmodellen ”förutsätter en förändrad balans i det ekonomiska systemet”. Den specialiserade vården uppvisar dock stora underskott varför det saknas möjligheter att överföra resurser till primärvården därifrån. Primärvården har dessutom i en nationell jämförelse redan höga kostnader och måste fortsätta med den utveckling av digital teknik, nya arbetssätt mm som pågår sedan tidigare.

Elin Hoffner (V) har lämnat in en motion om rutiner och register för sepsis. Elin Hoffner yrkar i sin motion om att ett arbete med ökad kunskap kring sepsis inleds och att rutiner och register upprättas.

Region Jämtland Härjedalen har idag en god beredskap och organisation för sepsis (blodförgiftning) och det finns sedan något år tillbaka en rutin för hur man slår larm vid misstanke på akutmottagningen, redan från ambulansen. Syftet med denna rutin är att:

• Tidigt få en snabb och samlad bedömning av patientens tillstånd samt påbörja adekvat utredning och behandling.
• Förkorta tiden till första dos antibiotika.
• Direkt kunna styra patienten till optimal vårdnivå.

Det finns ett nationellt sepsisregister där de patienter som drabbats av samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock och som hamnar på IVA inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus registreras. Tiden till identifiering av behandling av dessa sjukdomstillstånd är avgörande för prognosen. Det är således viktigt att studera hur handläggningen har gått till redan i ambulansen men framförallt på akutmottagningen. Region Jämtland Härjedalen är med i detta register.

Infektionsläkarnas programgrupp för sepsis har satt upp nationella kvalitetsmål för handläggningen av dessa patienter. Dessa kvalitetsmål följs upp genom det nationella sepsisregistret.

Idag saknas dock delvis resurser inom Region Jämtland Härjedalen för att fullt ut hålla registret uppdaterat med Jämtland Härjedalens patienter, vilket gör att Regionen har en låg täckningsgrad och inte kan följa upp kvalitetsmålen fullt ut.

Framledes är målsättningen att regionen ska kunna integrera olika kvalitetsregister med journalsystemet Cosmic, så att journaldokumentationen automatiskt förs över från Cosmic till kvalitetsregistren. Då behövs ingen resurs som gör överföringen manuellt som idag. Integration av kvalitetsregister är en fråga som är högt på den nationella agendan. Om det skapas nationella lösningar för integration så kommer Regionen att ansluta sig till dessa.

Cirka 2 % av samtliga patienter som inkommer till Östersunds sjukhus har allvarlig sepsis eller septisk chock. Denna grupp utgör således en väldigt liten patientkategori. Region Jämtland Härjedalen deltar i en stor mängd kvalitetsregister och måste aktivt prioritera de stora registren, t.ex. strokeregistret, Swedeheart och nationella diabetesregistret där Regionen har en stor mängd patienter. Den prioriteringen påverkar också i vilken takt Regionen väljer att satsa på egna integrationer mellan kvalitetsregister och Cosmic. De stora registren går före.

Sammanfattningsvis:

• Region Jämtland Härjedalen har idag en väl fungerande organisation för sepsis och vårdprogram som fungerar bra.
• Diagnosen är känd hos verksamheterna.
• Utbildningsinsatser har genomförts under de senaste åren.
• Regionen är idag med i det nationella kvalitetsregistret (men kan bli bättre på att underhålla registret.)

Motionen bör således anses besvarad.

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om att patienter oavsett funktionsnedsättning ska kunna kommunicera med - och ta del av vårdens dokument/information. Motionären framför en rad yrkanden

Region Jämtland Härjedalen har ett stort intresse av att ha välinformerade och nöjda patienter och arbetar ständigt med att, med modern IT teknik, kunna underlätta kommunikationen med patienterna oberoende av eventuella funktionshinder. Som exempel på detta kan Regionens egen webbplats fås som talande web.

Det vårdadministrativa systemet Cosmic underlättar och medger vissa lokala anpassningar exempelvis sms-påminnelse inför besök.

Region Jämtland Härjedalen är en del av det nationella sjukvårdsystemet med jämlik vård. Av den anledningen och av resursskäl avstår vi från att utforma egna lösningar och använder de nationella lösningar som finns.

Som ett exempel på detta är regionen ansluten till den nationella plattformen Vårdguiden 1177 där det finns information om olika sjukdomar, behandlingar och operationer. På 1177 finns möjlighet till talande web samt information på andra språk än svenska.

Vårdguiden innehåller även en rad e-tjänster som underlättar kommunikationen mellan vården och patienten. Region Jämtland Härjedalen kommer inom kort att ansluta sig tjänsten Journalen på nätet som i dag finns i många regioner.

Som bland annat framgår av den i dagarna släppte rapporten ”AI och automatisering för första linjens vård” pågår det en snabb utveckling inom området e-hälsa och en del av det vi inte kan erbjuda i dag kommer att kunna erbjudas i en snar framtid.

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Förslagsställaren har lämnat in ett medborgarförslag om att göra regionfullmäktige tillgängligt för alla medborgare genom att transkribera det som sägs och publicera detta på Region Jämtland Härjedalens webbplats.
 

Fullmäktiges presidium lämnade 2016-11-08, § 71, förslag på svar på medborgarförslaget. Fullmäktige beslutade2017-02-14, § 20, med anledning av förslaget att överföra ärendet till beredningen.
 

Redan idag uppfyller Region Jämtland Härjedalen kommunallagens krav på offentliga sammanträden för regionfullmäktige. I Region Jämtland Härjedalens värdegrund framgår också att regionen ska utveckla insatser som ger alla ökad möjlighet till insyn och delaktighet i organisationens verksamhet. Som en konsekvens av detta går det att följa regionfullmäktiges sammanträden antingen via Region Jämtland Härjedalen webbsändning eller på plats i möteslokalen. Utöver detta publiceras samtliga möteshandlingar på Region Jämtland Härjedalens hemsida en vecka före sammanträdet så att allmänheten har möjlighet att läsa in sig på de aktuella ärendena som ska föredras och beslutas. Samtliga protokoll publiceras också hemsidan efter justering. Vid omvärldsorientering konstateras att Region Jämtland Härjedalen har en likvärdig tillgänglighet som övriga landsting/regioner vid offentliga sammanträden. Region Jämtland Härjedalen därmed redan idag en god tillgänglighet och transparens när det gäller medborgerlig insyn i och möjlighet till närvaro vid regionfullmäktiges sammanträden.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-01-22--23 § 26 och tillstyrker beredningens förslag.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionstyrelsen. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

1. Interpellation från Lars-Erik Olofsson (KD) om stopp av inhyrda sjuksköterskor från 1 juni 2018 (RS/289/2018)
    
2. Interpellation från Margareta Mahmoud Persson (KD) om akutrummen i Härjedalen (RS/291/2018)
    
3. Fullmäktigefråga från Jörgen Larsson (C), Hur förbereds arbetet inför nya dataskyddsförordningen (GDPR) (RS/335/2018)
    
4. Fullmäktigefråga från Cristine Persson (C), om konsekvenser av nedläggningen av Tillnyktringsenheten (TNE) (RS/355/2018)
    
5. Fullmäktigefråga från Elin Lemon (C), om operationssalarna på Campus (RS/358/2018)

Fullmäktiges presidium föreslog regionfullmäktige 2017-04-04, § 31 att ändra regionfullmäktiges arbetsordning till följd av planeringen av fullmäktiges sammanträden för år 2018 för att möjliggöra för avgående fullmäktige att sammanträda en sista gång under hösten 2018.

Regionfullmäktige beslöt 2017-04-26, § 50, att överlämna ärendet till beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2019 – 2022.

Enligt fullmäktiges arbetsordning punkt 4 ska nyvalda fullmäktige sammanträda första gången i oktober månad de år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Enligt punkt 2.1 ska presidievalen genomföras på ett sammanträde som hålls före utgången av oktober månad.

Fullmäktiges arbetsordning bör inte lägga hinder i vägen för en ändamålsenlig planering av fullmäktiges sammanträden. Arbetsordningen bör därför ändras så att nyvalda fullmäktige sammanträder första gången senast vid utgången av november månad och presidievalen genomförs då nyvalda fullmäktige sammanträder första gången. Med denna reglering blir möjligheten till planering av sammanträden mer flexibel än med nuvarande reglering.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-01-22--23 § 25 och tillstyrker beredningens förslag.

Regionfullmäktige beslutade den 14 februari 2017, § 18, att tillsätta en särskild beredning, med en ledamot från varje parti som är representerat i regionfullmäktige samt regionfullmäktiges presidium, för att se över den politiska organisationen inför kommande mandatperiod. Fullmäktige antog också direktiv för översynen.

Beredningen för översyn av den politiska organisationen för mandatperioden 2019 – 2022 har utifrån direktiven diskuterat vad regionens politiska organisation ska åstadkomma och vad den ska kännetecknas av. Beredningens närmare övervägande framgår av P M Översyn av den politiska organisationen inför mandatperioden 2019 - 2022.

Utifrån beredningens överväganden har beredningen tagit fram förslag till arbetsordning för regionfullmäktige i Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022, reglemente för regionstyrelsen i Region Jämtland Härjedalen2019 – 2022, reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022, reglemente för regional utvecklingsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022, reglemente för patientnämnden i Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022, reglemente för revisorerna i Region Jämtland Härjedalen 2019 – 2022, reglemente för krisledningsnämnd i Region Jämtland Härjedalen, arvodesregler för förtroendevalda i Region Jämtland Härjedalen, regler för stöd till politiska sekreterare i Region Jämtland Härjedalen, regler för stöd till de politiska partierna i Region Jämtland Härjedalen och Verktyg till stöd för förtroendevaldas arbete i regionuppdraget.

Beredningen bedömer att den sammanlagda ekonomiska effekten av förslagen medför en ökning av kostnaden för den politiska organisationen med cirka två miljoner kronor.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-01-22--23 § 24 och tillstyrker beredningens förslag.

Landstingsfullmäktige beslutade 2014-11-25, § 219 om fullmäktiges arbetsordning och styrelsens, regionala utvecklingsnämndens och vårdvalsnämndens reglementen inför mandatperioden 2014 - 2018. Samtidigt beslutade fullmäktige att den politiska organisationen skulle utvärderas under hösten 2016.

Hösten 2015 blev det en ny majoritet i regionfullmäktige och med anledning av det beslutade regionfullmäktige om ändringar i den politiska organisationen. Den politiska organisation som skulle utvärderas har därmed i viss mån ett annat utseende än vad den som finns nu. Med hänsyn till detta ansåg fullmäktiges presidium att det kunde ifrågasättas om det var meningsfullt att utvärdera den politiska organisationen efter så kort tid och föreslog 2016-03-29, § 22 att den utvärdering av den politiska organisationen som beslutades av landstingsfullmäktige 2014-11-25, § 219 punkten 10 inte skulle genomföras.

Regionfullmäktige beslöt 2016-06-14 - -15, § 91 med anledning av förslaget att fullmäktiges presidium fick i uppdrag att återkomma med tidpunkt för utvärdering av den politiska organisationen.

Fullmäktiges presidium föreslog 2016-10-04, § 62, utvärderingen av den politiska organisationen skulle genomföras under hösten 2017. Regionfullmäktige beslutade 2017-02-14, § 23, att utvärderingen av den politiska organisationen under mandatperioden 2015-2018 ska genomföras i samband med översynen av den politiska organisationen.

Utvärderingar av den politiska organisationen har tidigare gjort i samband med översyn av den politiska organisationen infor kommande mandatperiod. Undersökningarna har i de flesta fall skett genom enkäter till de förtroendevalda, men även intervjuundersökningar har genomförts. Beredningen har genomfört utvärderingen genom enkäter till de förtroendevalda och till chefer i förvaltningsorganisationen. Resultatet, som har beaktats beredningens arbete med översynen av den politiska organisationen, redovisas i en upprättat rapport med bilagor.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-01-22--23 § 27 och tillstyrker beredningens förslag.

I Region Jämtland Härjedalen arbetar politiker och tjänstemän efter en gemensam styrmodell. Det innebär att det av regionfullmäktige finns fastställda regler för hur och när styrande dokument ska utformas, fastställas och följas upp. Inför varje verksamhetsår upprättas också en detaljerad arbetsplan för planeringsprocessen och en tidsplan för uppföljningen. Arbetssättet med verksamhetsplanerna inför 2019 behöver nu anpassas. Det utifrån fullmäktiges beslut i februari 2018 om en ny politisk organisation från 2019 och att 2018 är ett valår där val till regionfullmäktige sker i september.

Regionfullmäktige beslutade den 14 februari 2017, § 18, att tillsätta en särskild beredning för att se över den politiska organisationen inför Mandatperiod 2019–2022. Beredningen har på sitt sammanträde den 18 december 2017, § 23, tagit fram förslag till ny arbetsordning för regionfullmäktige och reglementen för de politiska organ som föreslås ska finnas i Region Jämtland Härjedalens politiska organisation mandatperioden 2019–2022. Förslaget innebär bland annat att en ny hälso- och sjukvårdsnämnd bildas. Valet till riksdag, kommun och landsting den 9 september 2018 betyder att ett nytt regionfullmäktige tillträder den 15 oktober 2018 och sammanträder första gången den 20 november. På fullmäktiges möte i december sker sedan val av ledamöter till regionstyrelsen och nämnderna. De nya nämnderna och regionstyrelsen tillträder den 1 januari 2019.

Regionstyrelsen har den 12 december 2017, § 337, beslutat att Långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning ska revideras så att den kan behandlas samtidigt med Regionplan 2019-2021.

För att under valåret ge möjlighet till breda diskussioner mellan partier och likvärdiga förutsättningar för partiernas arbete föreslås ett annat arbetssätt än det som finns beskrivet i beslutade regler. Förslaget innebär att inget beslut om regionplan, finansplan eller långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning tas av regionfullmäktige i juni 2018. Istället föreslås att en allmänpolitisk debatt genomförs vars former diskuteras fram gemensamt av partiernas gruppledare. Finansplanens faktadel utarbetas under våren och i november tar sedan det nya regionfullmäktige en fullständig finansplan för perioden 2019-2021. Regionplanen 2019-2021 färdigställs under perioden oktober-december och beslutas av regionfullmäktige i februari 2019. Styrelsens och nämndernas planer föreslås ska beslutas i mars-april 2019. Utöver de politiska planerna föreslås också att ett dokument med planeringsförutsättningar ska upprättas under våren 2019.

De regler som finns för planering och uppföljning i enlighet med Region Jämtland Härjedalens styrmodell är beslutade av regionfullmäktige. Reglerna reviderades senast den 20 juni 2017 i samband med att en ny process för uppföljningen tagits fram. För att reglerna ska vara anpassade efter den nya politiska organisationen kommer de att behöva ses över igen under 2018. Planerna för 2019 ska vara anpassade utifrån de nya reglerna.

Östersunds sjukhus har efter 2012 haft en hög nettokostnadsutveckling. Över tid har en allt större andel av länsbefolkningen blivit patienter samtidigt som besöken per patient blivit fler. Detta har sjukhuset hanterat genom mer anställd och inhyrd personal, vilket medfört stora kostnadsökningar.

De sex åtgärdsförslagen i bifogade rapport är ett resultat av fördjupningen av SKLs analys från juni 2017, som regionstyrelsen informerades om i december samma år. Nära vård i samverkan innebär ett utökat samarbete mellan primärvård, ambulanssjukvård m fl för att bl a undvika inläggning på sjukhuset. Tillsammans med åtgärden ny struktur för vårdplatser bedöms effekten bli färre vårdplatser och minskat behov av inhyrda sjuksköterskor till en kostnad av 35 miljoner kronor per år. För att bryta utvecklingen med fler besök per patient, ändra kompetensmixen och uppnå ett mer resurseffektivt nyttjande av mottagningstid ska en genomgång göras av mottagningsverksamhet och läkarstrukturen på Östersunds sjukhus. I den senare åtgärden, som beräknas sänka kostnaderna för inhyrda läkare med 20 miljoner kronor per år, ingår även att se över utbudsbegränsningar och planeringen av ST-läkare. Åtgärder som rör inhyrda läkare i primärvården är bl a minskat antal hyrda läkarveckor, pristak och stopp för att hyra in ej färdiga specialister. Till sist föreslås åtgärder inom vårdadministration, t ex rörande registrering för korrekt debitering av utomläns- och utlandsvård, samt införande av ett egenkontrollprogram och proaktiv uppföljning.

Total beskrivs åtgärder för minskade kostnader med ca 50 miljoner kronor 2018 och helårseffekt med ca 70 miljoner kronor.

Den 3 juli 2017, § 113, beslutare regionfullmäktige om Finansplan 2018-2020. Den baserades på ett prognostiserat resultat för 2017 på minus 110 miljoner kronor. Årets resultat 2017 enligt preliminärt bokslut blev minus 233 miljoner kronor. De ekonomiska förutsättningarna inför 2018 har därmed förändrats markant. Under hösten har nuvarande regering fattat beslut om en utökning till kommuner och landsting av de så kallade välfärdsmiljarderna samt flera nya riktade statsbidrag. För att få ett bättre underlag för den ekonomiska styrningen har därför finansplanen uppdaterats med nya bidrag samt den senaste intäktsprognosen från SKL i december 2017.
 

Trots ytterligare tillskott, beräknas finansieringen öka med endast 2,1 – 2,2 procent 2019 - 2020, efter en stark inledning med 3,3 procent 2018. Intäkterna ökar därmed tidvis mindre än kostnaderna enligt landstingsprisindex (LPIK), och i en betydligt lägre takt än genomsnittet för regionens nettokostnader på 4,2 procent sedan ett antal år.
 

För att komma tillrätta med den nuvarande ekonomiska obalansen behövs en kombination av åtgärder - en medveten bromsning av volymtillväxten, strukturåtgärder och översyn av finansieringen. Enbart strukturåtgärder är otillräckligt om volymen samtidigt växer snabbt. Underskottet är alltför stort för att täckas bara genom att bromsa nettokostnadsökningen och en skattehöjning skulle inte räcka. Skatten skulle därefter behöva höjas varje år, om inget görs åt volym- och kostnadsökningen.

Regionfullmäktige beslutade i juni 2017, i samband med att förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2018 beslutades, att ge vårdvalsnämnden tillsammans med regionstyrelsen i uppdrag att se över förfrågningsunderlaget för Hälsoval Region Jämtland Härjedalen inför 2019 för att undersöka möjligheterna att ytterligare stimulera primärvårdens utveckling som styrande i regionens sjukvårdssystem(RS/1044/2017).

Översynen ska också hantera regionstyrelsens beslut om resultatförbättrande åtgärder 2018-2020. ”Nuvarande regelverk för primärvårdens hälsoval avseende konkurrensneutral verksamhet är i grunden från 2009. För att se över möjligheterna att ytterligare vässa hälsovalet skall nuvarande regelverk ses över. Översynen ska även omfatta ersättningssystemet” (RS/582/2017).

Vårdvalsnämnden fattade vid mötet i september 2017 om direktiv för ovanstående uppdrag (VVN/25/2017). Översynen ska belysa om hälsovalet kan bidra till:

• att en större del av hälso- och sjukvården utförs i primärvården
• att primärvården styr patientens resa genom vårdkedjan
• ett ökat samarbete mellan primärvård och specialistsjukvård
• ökad tillgänglighet

Översynen ska dessutom belysa primärvårdens uppdrag:

• Utifrån definition och lokalisering av hälsocentral samt filial
• Utifrån ansvar för kompetensförsörjning
• Avseende uppföljning av hälsovalet

Översynen ska även omfatta ersättningssystemet.

Uppdraget ska återredovisas för vårdvalsnämnden och regionstyrelsen i januari 2018.

Representanter från vårdvalsnämnden och regionstyrelsen har ingått i en arbetsgrupp tillsammans med berörda tjänstemän. Resultat redovisas i beslutsunderlaget.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-01-22--23 § 30 och tillstyrker nämndens förslag.

Regionstyrelsen beslutade vid sammanträdet i maj 2017 om en översyn av regelverket för konkurrensneutral organisation för primärvård i regionens regi.

Bakgrunden till översynen är det beslut som togs 2009 om organisation för den landstingsdrivna primärvården (LS/935/2009) samt beslutet om regler för över- och underskottshantering (LS/42/2010).

Översynen innebar att utvärdera om den regiondrivna primärvården upplever att de har intraprenadvillkor, vilka regelförändringar som skulle underlätta ett flexiblare agerande, minskad administration och mer entreprenadliknande förhållanden. Vidare ska villkoren för den regiondrivna primärvårdens möjligheter att agera som ett sammanhållet bolag eller koncern analyseras. Översynen ska också inkludera en omvärldsanalys samt en analys om det finns andra verksamheter inom Region Jämtland Härjedalen som skulle kunna effektiviseras om de fick intraprenadvillkor. Slutligen ska översynen ge förslag på uppdaterade villkor för intraprenader till nutida förhållanden.

I beslutsunderlaget framgår bland annat att primärvårdens egenregi inte känner till beslutet från 2009 och att de således inte upplever att de arbetar under intraprenadliknande villkor. Vid en fråga till cheferna i primärvårdens egenregi framkommer att mer självständighet inte nödvändigtvis är kopplat till intraprenadvillkor utan det är andra faktorer exempelvis ökad tillit och befogenheter som kan skapa en högre känsla av självständighet. Otydlighet ifråga om utvecklingsansvar inom primärvården har också tagits upp i flera sammanhang.

I omvärldsanalysen framkommer att det inom landsting och regioner är ett fåtal verksamheter som arbetar i intraprenadform, varav ingen i primärvård. Anledningen till det är införandet av vårdval 2010 där man istället försöker arbeta enhetsvis på liknande villkor som privata utförare. I takt med att primärvårdens egenregi blir mer konkurrensutsatt arbetar fler regioner och landsting istället med koncernkänslan.

Det framkommer inga möjligheter att ta in nya villkor för intraprenaderna än de som Åre/Krokom hade under sin tid som intraprenad 2006-2008.

I och med regionens årliga underskott finns ingen anledning att behålla modellen från 2010 för över- och underskottshantering.

Region Jämtland Härjedalen har sedan 2016 utrett behov kring en modern digital arbetsplats som bland annat ska ge möjlighet till ökad mobilitet och distanslösningar över organisationsgränser.

Regiondirektören beslutade 2017-06-12 (RS/1382/2017) att acceptera den inkomna offerten avseende Microsoft Office 365, med en molnbaserad lösning. Beslutet innebär att merkostnaden jämfört med hittillsvarande system, motsvarande 2 000 000 kronor, delas lika mellan regionstaben och regionala utvecklingsförvaltningen.

I budgeten för regionala utvecklingsförvaltningen 2018 finns 1 000 000 kr avsatta för den merkostnad införandet av Office 365 innebär.

Då regionstaben, IT-avdelningen, svarar för alla kostnader från 2018 och framåt bör ovanstående summa följa med uppdraget.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade frågan 2017-12-19 § 178 och föreslår för regionstyrelsen att budgeten för regionala utvecklingsförvaltningen 2018 avseende Office 365, motsvarande 1 000 000 kronor, överförs till regionstaben.

Styrelsen för Sveriges kommuner och landsting har vid sammanträde i oktober 2017 beslutat rekommendera landsting/regioner att kostnadsfritt återkoppla medicinska bedömningar, från hälsoundersökningar av barn och unga när samhällsvård inleds, till socialtjänsten.

För att säkerställa att barn och unga personer som vårdas utanför hemmet får ta del av samma goda förebyggande hälsovård som andra barn har en ny bestämmelse införts i socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska underrätta landstinget om att ett barn eller ung person 18–20 år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en hälsoundersökning. Samtidigt infördes en ny lag som reglerar landstingets skyldighet att erbjuda hälsoundersökning av barn och unga vid placering, lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Landstingen tillförs enligt den kommunala finansieringsprincipen 10 miljoner årligen för att utföra hälsoundersökningarna, motsvarar ca 100-150 000 kronor för Region Jämtland Härjedalen. Lagändringarna bedömdes inte orsaka kommunerna extra kostnader.

För att de barn som vårdas utanför hemmet ska säkerställas samma goda vård som sina jämnåriga och för att socialtjänsten ska kunna uppfylla de lagkrav som ställs på dem behöver hälso- och sjukvården överföra resultaten från hälsoundersökningar till socialtjänsten. Landstingen föreslås göra detta kostnadsfritt.

För närvarande finns en länsövergripande överenskommelse om hälsoundersökning för placering i familjehem eller hem för vård och boende gällande från 1 december 2013. Den är just nu under revidering. Varken i nuvarande överenskommelse eller i samtal i anslutning till revideringen diskuteras de ersättningar som SKLs rekommendation avser, dvs Region Jämtland Härjedalen gör redan detta kostnadsfritt.

Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun och Östersunds kommun har inom ramen för dåvarande Regionförbundets verksamhet diskuterat samverkan mellan kommunerna för att möta framtidens utmaningar i verksamheterna genom att effektivisera verksamheterna med hjälp av moderna verksamhets- och administrativa system, öka tillgången på kompetens samt minska kostnaderna. Jämtlands Gymnasieförbund och Jämtlands Räddningstjänstförbund har också deltagit i diskussionerna.

Kommunerna och Region Jämtland Härjedalen har också under en tid diskuterat samverkan utifrån samma syfte. Diskussionerna har lett till att en förstudie tagits fram och med den som underlag har kommunerna och regionen ingått en avsiktsförklaring för att delta i ett projekt för att ta fram underlag för olika samarbetsområden. Projektet och tidigare utredningar har identifierat olika samarbetsområden och former för samarbetet.

Diskussionerna har lett till att en gemensam nämnd har inrättats mellan Region Jämtland Härjedalen och Åre kommun för IT-drift och stöd den 1 december 2016. Nämndens uppgift är att leverera definierad ändamålsenlig IT-infrastruktur för att samutnyttja och samfinansiera nödvändiga investeringar i IT-verksamheten och att leverera nödvändiga driftstjänster.

Projektet och diskussionerna ledde till att kommunerna, Jämtlands Gymnasieförbund, Jämtlands Räddningstjänstförbund och Region Jämtland Härjedalen ville utöka samverkan i gemensam nämnd. Ett förslag till avtal och reglemente för en gemensam nämnd församverkan inom drift och service, utveckling samt specialistfunktioner togs fram med utgångspunkt från att den befintliga nämnden för IT-drift och stöd kunde användas för samverkan.

Regionens samverkansråd behandlade förslag till samarbetsavtal, reglemente och budget vid sammanträdena den 21 augusti och 25 september 2017 och rekommenderade kommunerna, Region Jämtland Härjedalen och kommunalförbunden att gå med i den gemensamma nämnden.

Bräcke kommun och Härjedalens kommun har nu beslutat att inte gå med i nämnden och kommunalförbunden har meddelat att de inte har för avsikt att gå med.

På grund av Bräcke och Härjedalens kommuners beslut kommer inte den gemensamma nämnden till stånd enligt tidigare förslag. De som fortsatt vill samverka måste fatta nya beslut om reglemente och avtal.

Respektive parts bidrag till nämndens basfinansiering föreslås vara oförändrad vilket gör att den totala årsbudgeten sänks från 1 117 600 kronor till 711 200 kronor, jämnt fördelat på sju parter. Den gemensamma nämnden beslutar om hur dessa resurser ska användas.

Regionens samverkansråd behandlade ärendet på nytt 2018-01-15 § 6 och rekommenderar att respektive organisation fattar beslut enligt förslaget.

I den omstrukturering av ägarbilden av Peak Region AB som diskuteras, där Inkubatorverksamheten samt det s.k. PEAK-projektet ingår, har ett förslag till ägarförändringar diskuterats. Förändringen innebär att Mittuniversitetets holdingbolag MIUN Bridges AB förvärvar 55 % av bolagets aktiekapital från övriga aktieägare.

Förslaget är att MIUN Bridges AB köper aktier från övriga ägare enligt följande modell:
 

De aktier som förvärvas från Region Jämtland Härjedalen köpes för 1 kr per aktie vilket är 0,33 kr mindre än det bokförda värdet i Region Jämtland Härjedalens räkenskaper. Försäljningen medför en förlust om 14 850 kr (45 000 aktier x 0.33 kr).

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2018-01-22--23 § 33 och tillstyrker nämndens förslag.