Möte 2016-10-19

Enligt arbetsordning för regionfullmäktige har kungörelse om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet utsänts och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

- Mätning talartid

Meetings Plus är ett verktyg för att på ett enkelt och överskådligt sätt visa möteshandlingar digitalt för både förtroendevalda och medborgare. Meetings Plus finns både på webben och via app.

Äldre kallelser, handlingar och protokoll kommer att finnas kvar på www.regionjh.se som tidigare och under en kort övergångsperiod kommer kallelser, handlingar och protokoll att finnas både på hemsidan och i Meetings Plus.
 

Meetings Plus på webben hittar du på adressen https://meetingsplus.regionjh.se

Inloggningsuppgifter för regionfullmäktiges ledamöter finns i konferensen i First Class.

Information om hur Meetings Plus fungerar kommer att ges vid sammanträdet.

1. Ragna Unger (M) avsäger sig den 23 juni 2016 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 5 juli 2016 att Björn Hammarberg (M) utses till ersättare i Ragna Ungers (M) ställe.
    
2. Carina Abidi (S) avsäger sig den 17 juni 2016 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 5 juli 2016 att Kjell Karlsson (S) utses till ersättare i Carina Abidis (S) ställe.
    
3. Carina Asplund (C) avsäger sig den 6 juli 2016 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 10 augusti 2016 att Mats Gärd (C) utses till ledamot i Carina Asplunds (C) ställe och att Olle Arnsten (C) utses till ersättare i Mats Gärds ställe.
    
4. Jan Moberg (MP) avsäger sig den 18 augusti 2016 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 30 augusti 2016 att Katrin Wissing (MP) utses till ersättare i Jan Mobergs (MP) ställe.
    
5. Lina Sahlin (S) avsäger sig den 1 juli 2016 uppdraget som ersättare i regionfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 30 augusti 2016 att Marie Gabrielsson (S) utses till ersättare i Lina Sahlins (S) ställe.

1. Motion från Elin Lemon m.fl. (C) om ungdomsting och dialog med våra unga i regionen (RS/322/2016) har tidigare fördelats till fullmäktiges presidium och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde i oktober. Motionen bör besvaras i samband med att översynen av ungdomsinflytande är klar.
    
2. Motion från Lennart Ledin och Mats El Kott (L) om att folkomrösta om regionindelningen (RS/498/2016) har tidigare fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde i oktober. Lennart Ledin och Mats El Kott (L) har återtagit motionen. Motionen avskrivs från vidare handläggning.
    
3. Motion från Lennart Ledin och Mats El Kott (L) angående att införa gratis vaccination mot influensa och lunginflammation (RS/964/2016) har tidigare fördelats till regionstyrelsen och skulle besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde i oktober, men ska nu istället besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 november.
    
4. Motion från Monalisa Norrman (V) om fri hälso- och sjukvård för barn även ska gälla för hjälpmedel (RS/1186/2016) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 november.
    
5. Motion från Lars-Erik Olofsson (KD) om pilotprojekt med arbetstidsförkortning på Östersunds sjukhus (RS/1193/2016) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 november.
    
6. Motion från Eva Hellstrand (C) m.fl. om att stoppa användningen av produkter som innehåller mikroplaster (RS/1217/2016) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 november.
    
7. Medborgarförslag från Anna Olofsson Frestadius om att fullmäktiges webbsändning ska göras tillgänglig för alla medborgare (RS/1185/2016) har fördelats till fullmäktiges presidium och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2017.
    
8. Medborgarförslag från Eva-Lena Blom om modernt föräldraskap (RS/1615/2016) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2017.

Interpellationer
1. Interpellation från Jörgen Larsson (C) om spridande av administrativa funktioner geografiskt inom regionen och samverkan med kommunerna (RS/1738/2016)

2. Interpellation från Elin Lemon (C) om att ta vara på personalens idéer och engagemang (RS/1755/2016)

3. Interpellation från Lennart Ledin (L) om användningen av regionens hemsida och Facebook-sidor (RS/1782/2016)

4. Interpellation från Jörgen Larsson (C) om att Region Jämtland Härjedalen toppar i fallolyckor (RS/1790/2016)

5. Interpellation från David Bell (MP) om tillvaratagande av nyanländas kompetens i hela regionen (RS/1820/2016)

6. Interpellation från David Bell (MP) om redovisade kostnader för inhyrd bemanning (RS/1822/2016)

7. Interpellation från Cristine Persson(C) om ”Kunskap till praktik” Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län (RS/1817/2016)

8. Interpellation från Cristine Persson (C) om kostnadsfria läkemedel för barn och unga (RS/1818/2016)

Frågor
9. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C) Hur många praktikplatser för nyanlända har Region Jämtland Härjedalen i dagsläget inom hälso- och sjukvård? (RS/1857/2016)

10. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C) Hur många praktikplatser för nyanlända har Region Jämtland Härjedalen i dagsläget inom kultur, näringsliv och övriga delar av nämndens ansvarsområde? (RS/1858/2016)

11. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om inrättande av tjänsten Ungdomssamordnare RS/1878/2016)

12. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om Ansökta medel som möjliggör klimatinvesteringar (RS/1879/2016)

13. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om Uttag och uppföljning av fysisk aktivitet på recept (RS/1880/2016)

14. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) gällande Politik för barnhälsovården (RS/1881/2016)

15. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) om Den dolda kvinnosjukdomen (RS/1883/2016)

16. Fullmäktigefråga från Mats El Kott (L) om företagshälsovård (RS/1889/2016)

17. Fullmäktigefråga från Mats Gärd (C) om jour och beredskap i Strömsunds kommun (RS/1891/2016)

Regionala utvecklingsnämnden

Vårdvalsnämnden

Patinetnämnden

Revisorerna i Region Jämtland Härjedalen

• Granskning av regionens finansförvaltning (RS/368/2016)
   
• Granskning av vårdprogram avseende återbesök (RS/598/2016)
   
• Uppföljande granskning av tvångsvården inom psykiatrin (RS/1074/2016)

I februari 2016 biföll regionfullmäktige en motion från Berit Johansson (C) om policy för kost och nutrition. I beslutet angavs bland annat att policyn i enlighet med Region Jämtland Härjedalens styrmodell ska ange regionens värderingar och förhållningssätt till kost och nutrition. Policyn ska omfatta patienter, medarbetare och besökare. Region Jämtland Härjedalens vision och värdering, Livsmedelsverkets- och Socialstyrelsens rekommendationer samt andra relevanta styrdokument, riktlinjer och principer ska vara grundläggande utgångspunkter.

Ett förslag till Kost- och nutritionspolicy har utarbetats inom kostenheten i samarbete med dietister. Förslaget har även lämnats på remiss till Region Jämtland Härjedalens nutritionsråd.

Informationssäkerhetspolicy LS/1508/2012 har reviderats och anpassats till Region Jämtland Härjedalens verksamhet. Policyn följer även nuvarande formalia för utformning av en policy. Förtydligande har skett gällande att regionstyrelsen ansvarar för omfattning och inriktning av Region Jämtland Härjedalens informationssäkerhetsarbete samt att nödvändiga resurser avsätts för samordningen av detta. Bestämmelser om ansvar inom informationssäkerhet har förflyttats till ”Ansvarsfördelning inom informationssäkerhet”. Regler för användning av SMS funktion för påminnelser och kallelser i hälso- och sjukvård samt tandvård i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter är även den förflyttad till ett annat regelverk, ”Regler för SMS-påminnelser”.

Ett förslag till beslut har utarbetats inom samordningskansliet.

I Jämtlands län råder politisk enighet om att skapa samhälleliga förutsättningar för att nå målet om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta manifesteras i att länets politiker kraftsamlat kring en länsövergripande Folkhälsopolicy 2011 - 2015. Insatserna enligt Folkhälsopolicyns intentioner utgör grunden till länets samlade folkhälsoarbete vilket ska bidra till en mer jämlik hälsa och skapa en framtidstro. Folkhälsopolicyn utgör ett underdokument till den Regionala Utvecklings Strategin (RUS). En reviderad Folkhälsopolicy 2016 – 2019 är nu framtagen av Folkhälso Z, dvs det politiska och tjänstemannanätverk vilket utgör ett rådgivande organ i enlighet med intentionerna i Folkhälsopolicyn. Folkhälsopolicyn har remissbehandlats. Med utgångspunkt i detta har Folkhälso Z utarbetat ett slutligt förslag där hänsyn tagits till framförda förbättringsförslag.

Regionala utvecklingsnämnden föreslår att Folkhälsopolicyn antas och regionstyrelsen tillstyrker förslaget.

Den 10 februari 2016, § 14, beslutade regionfullmäktige om regler för planering och uppföljning enligt Region Jämtland Härjedalens styrmodell. Reglerna utgick från huvudprinciperna i den styrmodell som gällt sedan 2013, reviderade med anledning av bildandet av Region Jämtland Härjedalen, och med anledning av en ny tjänstemannaorganisation från och med den 1 januari 2016 och en ny politisk organisation som gäller från och med 1 december 2015. Nu har ytterligare en revidering gjorts utifrån att tydliggöra förvaltningarnas ansvar. Regiondirektören utfärdar enligt denna revidering direktiv till förvaltningarnas verksamhetsplanering utifrån regionplan och styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. Utifrån detta gör förvaltningarna sina verksamhetsplaner. Regiondirektören godkänner förvaltningarnas verksamhetsplaner och fokuserar därefter på uppföljning av verkställigheten av dem.

Syftet med styrmodellen är att det ska finnas en enhetlig, systematisk och tydlig struktur för hur Region Jämtland Härjedalen ska styras och följas upp. Styrmodellen ska medverka till att politiska målen uppfylls och att kvaliteten säkerställs. Genom styrmodellen ska det finnas en röd tråd från visioner på politisk nivå till genomförande och uppföljning på verksamhetsnivå. För att genomföra och konkretisera de politiska målen skapas olika styrdokument i form av policyer, planer och andra stöddokument. De utgör viktiga utgångspunkter i styrmodellen och ska följas av alla politiska organ och verksamheter.

Reglerna redogör för hur styrmodellen fungerar och vilken ansvarsfördelning som gäller i det interna arbetet. Reglerna anger också för vilka styrdokument som ska finnas och hur de styrdokumenten ska utformas, fastställas och följas upp. Det finns också en beskrivning av vilka perspektiv, tillexempel miljö och jämställdhet, som ska finnas med när beslutsunderlag upprättas.

Reglerna ska följas av alla politiska organ och verksamheter i arbetet med att planera och följa upp verksamheten enligt styrmodellens principer.

Region Jämtland Härjedalens är ägare till bolag och medlem i föreningar som bedriver verksamhet för regionen. Region Jämtland Härjedalens bör vara en aktiv ägare eller medlem i de bolag och föreningar som regionen är engagerad i. Reglerna bör omfatta ledningsorganisation och styrinstrument, uppföljning och information, principer för utseende av styrelse, regler för hur inflytande ska utövas på bolagsstämmor och årsmöten och styrning och samordning av verksamhet.

Ett förslag till regler för Region Jämtland Härjedalen som ägare i bolag och medlem i föreningar har arbetats fram inom regionstaben och regionala utvecklingsförvaltningen.

Region Jämtland Härjedalen har deltagit i ett större samverkansprojekt mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om samverkan inom IT-området. Samverkans omfattning och olika lösningar för samarbetets organisation har diskuterats. Arbetet i projektet har ännu inte lett till en samsyn kring mål och syfte.

Region Jämtland Härjedalen och Åre Kommun har under en längre tid fört diskussioner på tjänstemannanivå kring samverkan inom IT-området om möjligheter till samutnyttjande av kompetenser samt gjorda investeringar. Diskussionerna har förts parallellt med ovannämnda samverkansprojekt men har avsett samverkan i mer avgränsad i omfattning.

Region Jämtland Härjedalen har befintliga resurser i form av driftsäkra och redundanta datahallar för drift och backup med outnyttjad kapacitet. Hallarna inkluderar avbrottsfri kraft, miljövänlig kylkapacitet och bra brandskydd med automatisk brandsläckning. IT-infrastrukturen inom Region Jämtland Härjedalen är designad för mycket god IT-säkerhet vilket medger dubblering av servrar och lagrat data i åtskilda fysiska datahallar. Detta matchar samtidigt Åre kommuns behov mycket väl, där investeringsbehov för att säkra datahallar och infrastruktur föreligger i motsvarande grad.

Regionen arbetar genom kontrakterad driftpartner, för närvarande Tieto, med att säkra effektiv drift och bra kvalité enligt överenskomna servicenivåer. Pågående driftavtal säkrar Regionens It-driftstjänster tom 2019-12-31 med möjlighet till 48 månaders förlängning om Regionen så önskar. Åre kommun önskar driva sina servrar på samma sätt som Region Jämtland Härjedalen, det vill säga med samma kvalitetskrav och säkerhetskrav.

Mot den bakgrunden har parterna funnit att gemensam drift av den del av infrastrukturen som gäller serverdrift bör genomföras för att ta tillvara på samordningsvinster, till exempel Region Jämtland Härjedalens beställarkompetens inom datadriftområdet eller för att dela på gemensamma investeringar. Samarbetet bör bedrivas i en gemensam nämnd för IT-drift och stöd. Ett förslag till samarbetsavtal och reglementet för gemensam nämnd har tagits fram inom regionstaben i samverkan med Åre kommun.

Bolagsordning, Ägardirektiv och uppdragsavtal har inte reviderats eller förändrats efter Regionförbundets övergång till Region Jämtland Härjedalen. Dokumenten behöver därför ses över och revideras utifrån den ägarorganisationens förändring. I bilagor återfinns förslag till ny reviderad bolagsordning, ägardirektiv och uppdragsavtal. När det gäller namnet på bolaget föreslås Länstrafiken i Jämtland AB kvarstå tills vidare i avvaktan på beslut om eventuell ny länsindelning och organisationen kring denna.

Regionala utvecklingsnämnden föreslår att förslag till bolagsordning och ägardirektiv för Länstrafiken AB antas. Regionstyrelsen tillstyrker nämndens förslag.

Regionen beslutade att från 1 januari 2013 införa vårdval inom medicinsk fotvård vilket innebär att vårdgivare som ska utföra fotvårdsbehandling på patienter med remiss, kan ansluta sig och få ersättning från regionen. Vårdvalet gäller för patienterna med diagnoserna, diabetes, reumatoid artrit (RA) och arteriell insufficiens i de nedre extremiteterna. Utifrån behov subventionerar regionen upp till fyra behandlingar per patient och år. För patienter med reumatoid artrit har ett liknande avtal funnits sedan 90- talet. Primärvårdens totala kostnad för fotvård är 4 mkr för totalt ca 10 000 besök/år. 6 % av dessa besök görs av patienter med diagnosen reumatoid artrit, vilket motsvarar ca 240 000kr. Övriga patientgrupper utgör följande andel av besöksandelen, diabetiker (90 %) och arteriell Insufficiens (4 %). Under slutet av 90-talet var motivet för att få hjälp med fotvård relativt stort för patienter med reumatiod artrit då många pga. nedsatt handfunktion hade svårt att sköta sina fötter. Handfunktionen blev nedsatt relativt tidigt i sjukdomsförloppet med minskad handstyrka och sekundära svårigheter att sköta egen fotvård. Sällan utgjordes indikationen för fotvård av strikt medicinska skäl utan kan ses som en hjälp till egenvård i sårförbyggande syfte. De senaste två decennierna har biologiska läkemedel helt förändrat situationen. Endast ett fåtal patienter med RA-diagnosen blir numera så funktionsnedsatta att de inte klarar sin egen fotvård. I ett ansträngt ekonomisk läge förefaller det därför som att man generellt bör kunna dra in fotvårdsförmånen till patient med inflammatorisk reumatisk sjukdom, med undantag för reumatiker med nedsatt handfunktion, utan att detta får betydande medicinska konsekvenser.

Vårdvalsnämnden föreslår att förändringar i förfrågningsunderlag vårdval medicinsk fotvård 2017 fastställs. Regionstyrelsen tillstyrker nämndens förslag.

Skandionkliniken i Uppsala är en klinik för protonterapi där det är möjligt att behandla cancer effektivare och skonsammare än traditionell strålning.

När Skandionkliniken tog emot de första patienterna hösten 2015 uppmärksammades att både patienter och anhöriga betalade olika avgifter för bl.a. patienthotell, kost, anhörigmedverkan och hemresor. Det beror på att patienternas hemlandsting har beslutat om olika nivåer för dessa avgifter. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har därför fattat beslut om att harmonisera avgifterna.

SKLs styrelse rekommenderar landstingen och regionerna
att erbjuda alla som bor eller varaktigt vistas i landstinget/regionen en avgift om max 100 kronor per dygn för patient, förutom patientavgift, samt vid behov närstående i samband med behandling vid Skandionkliniken i Uppsala.

att omgående godkänna och tillämpa denna rekommendation, samt

att anmäla sina respektive beslut till SKL

Norrlandstingens regionförbund, NRF, beslutade i maj med anledning av SKLs rekommendation att justera texten i Avtalet om regionvård 2016, avsnitt 4.4.10 samt bilaga 2 och rekommendera landstingen/regionen att fastställa avgiften för patienthotellet enligt förslaget.

Det tidigare avtalet löd:
”Vid hotell von Kraemer, vid Skandionkliniken, är patientens matkostnad för måltider 90 kronor/dag upp till en kostnad av 300 kronor. Eventuellt överskjutande kostnad över takbeloppet betalas av patienten.”

Ny avtalstext:
”Vid behandling på Skandionkliniken i Uppsala gäller en avgift om maximalt 100 kronor per dygn för patient förutom patientavgift.
Om behov av medföljande närstående är intygad gäller även för denne en avgift om maximalt 100 kronor. Avgifterna förtydligas i bilaga 2.”

Regionfullmäktige beslutade 2016-02-09—10, §10 att möjlighet till avgiftsfri uppdelning av betalning inom en bestämd tidsrymd ska införas.
 

Vid regionfullmäktiges möte 2016-04-11--12, §60 beslutades regler för betalning av patientavgifter inom öppenvård. Huvudregeln för betalning av patientavgifter för öppenvård är att avgiften betalas i samband med besöket. Region Jämtland Härjedalen erbjuder två alternativ till huvudregeln där patienten endast kan välja ett av alternativen.
 

Alternativ 1. Om en patient önskar att få avbetala ett öppenvårdsbesök ska patienten erbjudas att avgiftsfritt flytta fram betaldatum 60, 90 eller 120 dagar från besökstillfället. Patienten kan delbetala summan under perioden fram till betaldatumet.

Alternativ 2. En patient kan i samband med det första besöket köpa ett frikort på avgiftsfri avbetalning för en frikortsperiod på 12 månader. Patienten ska då ingå en överenskommelse med Region Jämtland Härjedalen med villkor om avbetalningstider. Faktureringsavgift ska inte tas ut av patienten vid betalning enligt de två alternativen.
 

I beslutet framgår att reglerna också ska gälla för de privata vårdgivarna. De privata vårdgivare som nu har avtal med Region Jämtland Härjedalen är reglerade enligt Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), Lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF), Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) samt Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Även privata tandläkare hanterar patientavgifter enligt hälso- och sjukvårdtaxa.
 

För vårdgivare verksamma enligt LOL och LOF kan ovanstående krav inte ställas då de helt är styrda av lag och förordning och de flesta av dessa vårdgivare är enskilda vårdgivare som inte har möjlighet att investera i system som kan hantera beslut enligt ovan.

Därför föreslås privata vårdgivare att undantas från beslutet att erbjuda avbetalning och köp av frikort.

1. Fullmäktigefråga från David Bell (MP) om vilket underskott Ann-Marie Johansson åsyftar i debattartikel och hur det ska åtgärdas (RS/1153/2016).
    
2. Fullmäktigefråga från David Bell (MP) om lån hos Kommuninvest under 2016 (RS/1157/2016).
    
3. Fullmäktigefråga från David Bell (MP) om höjning av landstingsskatten (RS/1158/2016).
    
4. Fullmäktigefråga från David Bell (MP) om påverkan av regeringens stimulansmedel (RS/1159/2016).

Revisorerna för Region Jämtland Härjedalen har lämnat in ett delårsbokslut per augusti 2016. Enligt delårsbokslutet har revisionsverksamheten i stort bedrivits enligt revisionsplan för 2016.

Under året har man bland annat besökt hälsocentralerna i Sveg och Funäsdalen. Vid besöken intervjuades verksamhetsansvariga med utgångspunkterna tillgänglighet, bemanningssituationen och användandet av distansoberoende teknik.

Två granskningar har genomförts, Hälso- och sjukvård för flyktingar och Tvångsvården inom psykiatrin.

Representanter från kollegiet och revisionskontoret medverkade i Norrlandstingens revisionskonferens i Luleå. Där diskuterades indelningskommitténs arbete med en ny indelning av län och landsting, landstingens ekonomi, effektiv vård och utvecklingsfrågor inom revisionsområdet. Man har också deltagit vid Föreningen Förtroendevalda Revisorer (FFR) i mellannorrlands konferens i Åre.

Revisionskontoret har i samarbete med andra kommuner och nätverk arbetat för att utveckla kvalitetssäkringen av redovisningsrevisionen i enlighet med ISA. Det pågår också ett samarbete med revisionskontoren i Västernorrland och Västerbotten för att utveckla revisionsarbetet. Man gör i samband med detta också en översyn av kontorets interna arbetsrutiner.

Det ekonomiska utfallet visar ett överskott på 714 000 kr för perioden som till stora delar beror på att granskningar enligt revisionsplanen kommer att upphandlas under hösten. För helåret beräknas ett nollresultat.

Region Jämtland Härjedalens patientnämnd har inkommit med ett delårsbokslut per augusti 2016. Delårsbokslutet visar att patientnämndens kansli har tagit emot 389 nya ärenden under perioden, varav 336 är avslutade. Andelen ärenden som rör kommunikation har minskat och andelen som rör vård och behandling ökar.

Patientnämnden var i maj arrangör för en regionkonferens för patientnämnderna i Norrlandstingen. På programmet fanns flera uppskattade inslag från regionens verksamhet som medicinområdets personcentrerade arbetssätt, asylhälsans arbete, primärvårdens utvecklingsarbete samt psykiatrins återhämtningsenhet K2.

Patientnämnden ansvarar för att rekrytera, utbilda och tillsätta stödpersoner inom psykiatrisk tvångsvård. Under året har 12 stödpersonsuppdrag tillsatts.

Delårsbokslutet visar att målen är helt eller delvis uppfyllda enligt den årsplanering som finns, med undantag av det ekonomiska målet som efter augusti visar ett underskott på – 152 000 kronor. Underskottet förklaras av en felaktigt utbetald lön i augusti samt att kostnader för arrangerad konferens, utbildningskostnader för stödpersoner och årskostnad för verksamhetssystem inte är periodiserade så dessa kostnader kommer till stor del att jämnas ut över året. Vidare är en tjänst vakant under minst en månad vilket ytterligare förbättrar prognosen. Prognosen för året är ett nollresultat.

Den trend mot lägre nettokostnadsökningstakt som visades under våren har planat ut och uppgår till 2 procent efter augusti. Takten är lägre än genomsnittet totalt för landstingssektorn och jämfört med augusti 2015 är det således en kraftig inbromsning. Region Jämtland Härjedalens utsatta ekonomiska läge kräver dock en nettokostnadsutveckling som uppvisar en negativ (minus) utveckling. Detta för att underskottet successivt ska minska. De viktigaste orsakerna till den sänkta nettokostnadsökningstakten är att arbetade timmar i verksamheten minskat och att regionen i år mottagit fler statsbidrag, bland annat från Migrationsverket.

Resultatet för perioden januari t o m augusti 2016 var -23,8 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner bättre än resultatet för samma period 2015. För helårsresultat 2016 lämnar Region Jämtland Härjedalen därför en något förbättradprognos motsvarande -225 miljoner kronor. En förbättring på +5 miljoner kronor jämfört med föregående prognos.

Av de mål som följts upp i delårsbokslutet är 5 av 9 mål i patientperspektivet uppfyllda, bl a tillgång till PCI inom tid vid hjärtinfarkt, sänkt medelväntetid till höftfrakturoperation och minskade återinskrivningar. När det gäller medarbetarperspektivet har sjukfrånvaron sjunkit något men målet är fortfarande inte uppfyllt. Målet att minska inhyrd personal har dessvärre inte infriats. Tvärtom har kostnaderna mer än fördubblats för läkare samt mer än tredubblats för inhyrda sjuksköterskor. I perspektivet verksamhetsresultat har endast två av 10 målområden uppfyllts. Det ena är att antalet genomförda enkla läkemedelsgenomgångar ökat samt att andelen vårdskador minskat. Däremot är tillgänglighet fortsatt under målnivån och de ekonomiska målen uppfylls inte.

Region Jämtland Härjedalen har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning – tre nya län.

Region Jämtland Härjedalen har under indelningskommitténs tidigare arbete fått möjlighet att bidra med lokalt kunskapsunderlag och i dialog med kommittén värderat underlaget. För att få underlag för remissvaret har regionen genomfört följande beredning:

17 augusti möte med näringsliv och andra organisationer
24 augusti information i Regionstyrelsen
23 augusti-12 september samverkan med övriga tre norrlandsting.
13 september diskussion med fackliga organisationer i Regionkommittén
19 september Regionens samverkansråd, d.v.s. samverkan med kommunerna
23 september återträff med näringsliv och andra organisationer inklusive kommuncheferna
27-28 september Regionstyrelsen
4 oktober Regionala utvecklingsnämnden
6 oktober Regionstyrelsens svar skickas in till Finansdepartementet
18-19 oktober Regionfullmäktige – beslut med omedelbar justering. Reviderat svar med ändringar från inlämnad version markerade skickas in till Finansdepartementet.

Det är Region Jämtland Härjedalens förhoppning att Finansdepartementet, trots att begärt anstånd inte beviljats, ändå kan respektera och ta del av Regionfullmäktiges svar.

Remissvaret kan sammanfattas så här:
Region Jämtland Härjedalen stödjer grundargumentet att landstingens och länens medborgare skulle gynnas av färre, större och kraftfullare län/regioner.

Region Jämtland Härjedalen anser att det är nödvändigt att bildandet av Norrlands län kan ske 2019 för att ta tillvara effekter av samordning, utveckling och effektivisering som en grund för nödvändiga satsningar och framtida utveckling inom Hälso- och sjukvårdssektorn och inom regional utveckling.

Region Jämtland Härjedalen ser den stora geografiska ytan som bildar Norrlands län som utmanande, men de argument som i övrigt talar för att en större region blir en starkare kraft som kan ta tillvara regionens intressen nationellt och internationellt överväger dock. Regionen påtalar behov av att staten satsar medel till utveckling av infrastrukturen i Norrland och tidsbegränsade resurser för omställningskostnader.

Konsekvenserna om Region Jämtland Härjedalen skulle stå utanför en regionbildning skulle bli att staten behöver tillskjuta medel för att en jämlik hälso- och sjukvård och en rättvis regional utveckling skulle kunna upprätthållas i Jämtland och Härjedalen.

--------------

Vid regionstyrelsens sammanträde 2016-05-24--25, § 143 fick regiondirektören i uppdrag att skapa en arbetsgrupp med representanter för näringslivet och andra organisationer. Syftet var att bredda underlaget inför regionens remissvar på Indelningskommitténs betänkande.
 

Representanter för näringslivet och olika organisationer har getts möjlighet att lämna synpunkter till underlag för remissvaret genom två fysiska träffar och genom att lämna skriftliga underlag. Minnesanteckningar från träffarna och de skriftliga svaren finns diarieförda i ärendet.
 

För att ta tillvara på synpunkter från yngre personer i regionen har elever vid samhällsprogrammet vid Jämtlands gymnasium getts möjlighet att arbeta kring frågan och lämna inspel.

Lars-Erik Olofsson (KD) har lämnat in en motion om att tillvarata pensionerade läkares kompetens och erfarenhet. I motionen föreslås att Region Jämtland Härjedalen aktivt och uppsökande ska arbeta för att läkare, efter pension och om så önskas, får en möjlighet till en skräddarsydd tjänst inom primär-/slutenvård.
 

Region Jämtland Härjedalen har en "Utbildningsplan för läkare". Planen beskriver struktur och funktioner som stödjer processen vad gäller utbildning av läkarstudenter, AT- och ST-läkare. Stödjande funktioner i organisationen är verksamhetschef, övergripande studierektor, klinikstudierektor, huvudhandledare och handledare. Funktionerna innehas av medarbetare som i regler har detta som en del i ordinarie befattning.
 

Rent generellt ställer sig verksamheterna positiva till att medarbetare inom bristyrken arbetar även efter uppnådd pensionsålder. Att arbeta som mentor och handledare inom ramen för ’Utbildningsplan för läkare’ kan vara en sådan arbetsuppgift. Idag arbetar 20 läkare som är 65 år eller äldre på månadslön. Inklusive medarbetare som arbetar på timlön/arvodesanställning är antalet 31 läkare. Varje verksamhet har ansvar att bemanna sin verksamhet utifrån uppdrag inklusive utbildningsuppdrag. Om behov finns av kompetens hos medarbetare som uppnått pensionsålder är det verksamheternas ansvar att tillfråga dessa medarbetare om intresse av att arbeta längre inom ramen för existerande struktur och uppdrag. Personalavdelningen har för avsikt att lägga in frågor om intresse att arbeta efter pension i mallarna för både medarbetarsamtal och avslutningssamtal.
 

Ärendet behandlades av Utskottet för personal den 3 juni 2016. Utskottet föreslår att motionen ska bifallas i avseende att det ska vara obligatoriskt att fråga efter intresse att arbeta efter pension vid avlutningssamtal med medarbetare.

Jörgen Larsson (C) har lämnat in en motion till regionfullmäktige om möjligheten att förlänga tiden för fullmäktiges ledamöter att ställa frågor under punkten fullmäktiges frågestund. Efter majoritetsskiftet har mängden frågor ökat och Jörgen Larsson vill därför att tiden för frågestunden utökas från 30 minuter till 1 timme.

Fullmäktiges frågestund infördes på försök i dåvarande landstingsfullmäktige redan 2005 för att göra fullmäktigearbetet livligare och mer dagsaktuellt och har sedan permanentats. I arbetsordningen för regionfullmäktige punkt 15 Frågor från fullmäktigeledamöter (fullmäktiges frågestund) står skrivet:

Vid varje fullmäktigesammanträde ska ledamot eller tjänstgörande ersättare få tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionstyrelsen. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Fullmäktiges frågestund, som inte ska användas till debatt, ska genomföras vid varje fullmäktigesammanträde vid en tidpunkt som anges i programmet för fullmäktigesammanträdet. Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Statistiken från 2012-2016 visar att antalet frågor legat kring 5-7 stycken per sammanträde och tiden för fullmäktiges frågestund har varit ca 10-15 minuter per sammanträde men både antalet frågor och tiden har ökat sedan majoritetsskiftet i oktober 2015. Om det är en tillfällig ökning eller om det kommer att se lika ut resten av mandatperioden är svårt att förutsäga.

Ledamöterna har utöver fullmäktiges frågestund möjlighet att ställa frågor genom att lämna interpellationer och frågor. Svaren på dessa har vid ett flertal tillfällen bordlagts på grund av tidsbrist. En utökning av tiden för fullmäktiges frågestund skulle sannolikt innebära en ytterligare inskränkning av tiden för behandling av interpellationer och frågor. Eftersom tiden på fullmäktige ofta är knapp finns idag inte möjlighet att utöka tiden för fullmäktiges frågestund till en timme per sammanträde.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet den 2016-05-31, §44 och föreslår att motionen avslås.

Eva Hellstrand (C) föreslår i en motion att regionstyrelsen får i uppdrag att utvärdera om det är möjligt att lägga alla fastigheter i ett bolag och återkomma till regionfullmäktige med en rapport. Hon skriver vidare att centerpartiet anser att om regionen väljer att sälja tillgångar är det klokt att också använda det till kommande investeringar. Centerpartiets förslag är att samla alla fastigheter i ett bolag – hyresfastigheter, sjukhuset och andra verksamhetslokaler. Om man sedan säljer hyresfastigheter kan man använda vinster till investeringar i verksamhetslokaler.

Ett uppdrag att se över möjligheten att sälja Landstingsbostäder AB och bolagets lägenhetsbestånd har getts av den politiska majoriteten och slutsatsen blev att en försäljning inte är aktuell för närvarande. En försäljning skulle ge en förhållandevis liten ekonomisk vinst samt dessutom en förlust i att inte längre kunna erbjuda svårrekryterad personal och studenter boende. Den 27-28 april 2016 beslutade regionstyrelsen att avslå ett initiativärende från Anna Hildebrand (MP) om försäljning av Landstingsbostäder, av skälen enligt ovan.

Eva Hellstrands förslag är inte ointressant, men bygger på att en försäljning ska ske. Eftersom en försäljning inte är aktuell bedöms det inte vara försvarbart att avsätta utredningsresurser till att göra den utredning som motionären föreslår.

Elin Lemon (C) (m.fl.) har lämnat in en motion om att teckna avtal för asylsökande hos privata tandvårdskliniker.

Elin Lemon skriver bla:
Folktandvården i regionen beskriver situationen som ansträngt och ett stort tryck på de flesta av Folktandvårdens kliniker av barn och vuxna asylsökande med akuta besvär. Det ökande trycket på Folktandvården leder till att väntetider för oprioriterad vuxentandvård förlängs, vilket i sin tur innebär eftersläpning i revisionstandvården och på vissa kliniker längre väntan för nya patienter.

Att öppna upp för privata aktörer skulle förbättra situationen för såväl asylsökande som andra patientgrupper i regionen.

Centerpartiets regiongrupp yrkar att:
Region Jämtland Härjedalen tecknar lokala avtal med privata tandvårdskliniker för att ta emot asylsökande som patienter.

Folktandvården har ett så kallat sistahandsansvar och det kommer sig av §6 i tandvårdslagen, först §5:

5 § Varje landsting ska erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Tandvård som landstinget självt bedriver benämns i denna lag folktandvård.

6 § Om någon som vistas i landstingskommunen utan att vara bosatt där behöver omedelbar tandvård, ska landstingskommunen erbjuda sådan tandvård. Särskilda bestämmelser om tandvård finns i lagen (2008:344)om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och lagen(2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lag (2013:409).

I lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. står det så här:
Vårdens omfattning
5 § Ett landsting ska erbjuda sådana utlänningar som avses i 4 § första stycket 1-3 och som inte har fyllt 18 år, vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom landstinget.
Vård i den omfattning som avses i första stycket ska även erbjudas utlänningar som avses i 4 § första stycket 4.
6 § Ett landsting ska erbjuda utlänningar som avses i 4 § första stycket 1-3 och som har fyllt 18 år, vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Detta innebär i praktiken att Folktandvården måste erbjuda ovanstående vård och att Privattandvården kan erbjuda vård för de asylsökande. M.a.o. finns inga hinder i någon regel för Privattandvården att erbjuda vård för de asylsökande.

För att förbättra förutsättningarna för både Folktandvården och Privattandvården så har en översyn gjorts av ersättningen för asyltandvården. Beräkningar visade att kostnaderna för asyltandvården är 35 % högre än i reguljär tandvård. Samtliga Privattandläkare i länet har därför meddelats av Beställarenheten, att ersättning för utförd akuttandvård på barn och vuxna asylsökande ersätts med åtgärder enligt gällande Folktandvårdstaxa x 1,35.

Elin Hoffner (V) har i motion till regionfullmäktige yrkat att Region Jämtland Härjedalen tar initiativ till att göra nödvändiga utredningar inför införande av sprutbytesprogram samt ha en ambition om att starta upp sprutbytesprogram senast under 2017.

Ur motionen:
”Målet med sprututbytesprogrammet är att förebygga spridning av blodsmitta såsom HIV, hepatit och andra blodburna sjukdomar. Genom programmet ges möjlighet till kontakt med missbrukare och därmed möjlighet till sociala och andra sjukvårdsinsatser.”

”Från regeringens sida har man varit tydlig med att man vill se en ökad tillgång till sprututbytesverksamhet i landet. Man förbereder ett lagförslag som från och med 1 januari 2017 kommer att ge regioner och landsting självständig möjlighet att införa sprututbytesverksamhet. Man vill även sänka åldersgränsen från 20 år till 18 år.”

Sprututbytesverksamhet har bedömts vara ett effektivt redskap i bekämpningen av smittsamma sjukdomar i världen och rekommenderas av myndigheter i Sverige och internationellt. Sedan tidigare har sprututbytesprogram införts i Region Skåne (Malmö, Lund, Kristianstad, Helsingborg), Stockholms läns landsting samt nyligen även i Region Jönköping. Såväl Uppsala som Göteborg har långt framskridna planer på att starta upp en verksamhet och såväl i Norrbottens läns landsting som i Västerbottens läns landsting pågår konkreta samtal mellan berörda parter.

Frågan om sprututbytesprogram utreddes 2013 men ledde inte till införande.

Det finns klara medicinska vinster med ett sprututbytesprogram, samtidigt som ett sådant kan uppfattas som en acceptans gällande intravenöst narkotikamissbruk.

Innan ett eventuellt beslut om att införa ett sprututbytesprogram i Region Jämtland Härjedalen kan fattas bör en utredning göras. Utredningen ska innehålla kostnadsberäkningar, fakta om smittspridning i länet, vidarebehandling som kan erbjudas eller införas, samhällsvinster, t.ex. familjen omkring missbrukaren, hur ideella organisationer, kommunerna och närliggande landsting/regioner ser på frågan och möjligheter till samverkan.

1. Interpellation från Jörgen Larsson (C) om spridande av administrativa funktioner geografiskt inom regionen och samverkan med kommunerna (RS/1738/2016)
    
2. Interpellation från Elin Lemon (C) om att ta vara på personalens idéer och engagemang (RS/1755/2016)
    
3. Interpellation från Lennart Ledin (L) om användningen av regionens hemsida och Facebook-sidor (RS/1782/2016)
    
4. Interpellation från Jörgen Larsson (C) om att Region Jämtland Härjedalen toppar i fallolyckor (RS/1790/2016)
    
5. Interpellation från David Bell (MP) om tillvaratagande av nyanländas kompetens i hela regionen (RS/1820/2016)
    
6. Interpellation från David Bell (MP) om redovisade kostnader för inhyrd bemanning (RS/1822/2016)
    
7. Interpellation från Cristine Persson(C) om ”Kunskap till praktik” Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län (RS/1817/2016)
    
8. Interpellation från Cristine Persson (C) om kostnadsfria läkemedel för barn och unga (RS/1818/2016)