Möte 2016-11-23

Enligt arbetsordning för regionfullmäktige har kungörelse om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet utsänts och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

• Talartid
• Ungdomsfrågor
• Folkomröstning

1. Mikael Abramsson (S) avsäger sig den 6 oktober 2016 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 1 november 2016 att Kent Rosenqvist (S) utses till ledamot i Mikael Abramssons (S) ställe samt att ingen ny ersättare kunde utses istället för Kent Rosenqvist (S).

1. Motion från Bo Danielsson (V) om närvarorätt politiska sekreterare (RS/1887/2016) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2017.

2. Motion från Eva Hellstrand m.fl. (C) om vad hyrdoktorn verkligen kostar (RS/1927/2016) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2017.

3. Motion från Elin Lemon m.fl. (C) om att stärka vår region och vår attraktionskraft med regionala skattebaser (RS/1928/2016) har fördelats till regionala utvecklingsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 25-26 april 2017.

4. Medborgarförslag från Eva-Lena Blom om tillagningskök på neonatalavdelningen (RS/1941/2016) har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 13-14 februari 2017.

Se bilaga - Protokollsutdrag från fullmäktiges presidium 2016-11-08, § 70, för ärendebeskrivning.

Interpellationer

1. Interpellation från Elin Hoffner (V) om beslutet att minska årsarbetstider till 2013 års nivå (RS/1886/2016)

2. Interpellation från Mats El Kott (L) om internrevision (RS/2027/2016).

3. Interpellation från Anna Hildebrand (MP) om politik för barnhälsovården (RS/2055/2016).

4. Interpellation från Anna Hildebrand (MP) om uttag och uppföljning av fysisk aktivitet på recept (RS/2056/2016).

5. Interpellation från Anna Hildebrand (MP) om ansökta medel som möjliggör klimatinvesteringar (RS/2057/2016).

6. Interpellation från Anna Hildebrand (MP) om inrättande av tjänsten ungdomssamordnare (RS/2058/2016).

7. Interpellation från Anna Hildebrand (MP) om den dolda kvinnosjukdomen (RS/2059/2016).

8. Interpellation från Elin Lemon (C) om tillgång till kök för patienter på neonatal avdelning 109 på Östersunds sjukhus (RS/2060/2016).

9. Interpellation från Lennart Ledin (L) om Stiftelsen Jamtlis byggande av lägenhetshus (RS/2128/2016)

Frågor
10. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C) om praktikplatser för nyanlända inom hälso- och sjukvården (RS/2134/2016).

11. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C) om praktikplatser för nyanlända inom kultur, näringsliv och övriga delar av regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde (RS/2135/2016).

12. Fullmäktigefråga från Monalisa Norrman (V) med anledning av de senaste turerna och beskeden från såväl Socialdemokraterna som Centerpartiet i frågan om ny regionindelning (RS/2186/2016).

13. Fullmäktigefråga från Anna Hildebrand (MP) med anledning av de senaste turerna och beskeden från såväl Socialdemokraterna som Centerpartiet i frågan om ny regionindelning (RS/2187/2016).

14. Fullmäktigefråga från Elin Lemon (C) om SMS-påminnelse vid besök vid hälso- och sjukvården (RS/2188/2016).

Regionala utvecklingsnämnden

Vårdvalsnämnden

Patientnämnden

Regionens revisorer

Interpellationer

1. Interpellation från Jörgen Larsson (C) om spridande av administrativa funktioner geografiskt inom regionen och samverkan med kommunerna (RS/1738/2016)
    
2. Interpellation från Elin Lemon (C) om att ta vara på personalens idéer och engagemang (RS/1755/2016)
    
3. Interpellation från Lennart Ledin (L) om användningen av regionens hemsida och Facebook-sidor (RS/1782/2016)
    
4. Interpellation från Jörgen Larsson (C) om att Region Jämtland Härjedalen toppar i fallolyckor (RS/1790/2016)
    
5. Interpellation från David Bell (MP) om tillvaratagande av nyanländas kompetens i hela regionen (RS/1820/2016)
    
6. Interpellation från David Bell (MP) om redovisade kostnader för inhyrd bemanning (RS/1822/2016)
    
7. Interpellation från Cristine Persson(C) om ”Kunskap till praktik” Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län (RS/1817/2016)
    
8. Interpellation från Cristine Persson (C) om kostnadsfria läkemedel för barn och unga (RS/1818/2016)
   
   Frågor
9. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C) Hur många praktikplatser för nyanlända har Region Jämtland Härjedalen i dagsläget inom hälso- och sjukvård? (RS/1857/2016)
    
10. Fullmäktigefråga från Eva Hellstrand (C) Hur många praktikplatser för nyanlända har Region Jämtland Härjedalen i dagsläget inom kultur, näringsliv och övriga delar av nämndens ansvarsområde? (RS/1858/2016)
     
11. Fullmäktigefråga från Mats El Kott (L) om företagshälsovård (RS/1889/2016)
     
12. Fullmäktigefråga från Mats Gärd (C) om jour och beredskap i Strömsunds kommun (RS/1891/2016)

Lars-Erik Olofsson (KD) har lämnat in en motion om att tillvarata pensionerade läkares kompetens och erfarenhet. I motionen föreslås att Region Jämtland Härjedalen aktivt och uppsökande ska arbeta för att läkare, efter pension och om så önskas, får en möjlighet till en skräddarsydd tjänst inom primär-/slutenvård.

Region Jämtland Härjedalen har en "Utbildningsplan för läkare". Planen beskriver struktur och funktioner som stödjer processen vad gäller utbildning av läkarstudenter, AT- och ST-läkare. Stödjande funktioner i organisationen är verksamhetschef, övergripande studierektor, klinikstudierektor, huvudhandledare och handledare. Funktionerna innehas av medarbetare som i regler har detta som en del i ordinarie befattning.

Rent generellt ställer sig verksamheterna positiva till att medarbetare inom bristyrken arbetar även efter uppnådd pensionsålder. Att arbeta som mentor och handledare inom ramen för ’Utbildningsplan för läkare’ kan vara en sådan arbetsuppgift. Idag arbetar 20 läkare som är 65 år eller äldre på månadslön. Inklusive medarbetare som arbetar på timlön/arvodesanställning är antalet 31 läkare. Varje verksamhet har ansvar att bemanna sin verksamhet utifrån uppdrag inklusive utbildningsuppdrag. Om behov finns av kompetens hos medarbetare som uppnått pensionsålder är det verksamheternas ansvar att tillfråga dessa medarbetare om intresse av att arbeta längre inom ramen för existerande struktur och uppdrag. Personalavdelningen har för avsikt att lägga in frågor om intresse att arbeta efter pension i mallarna för både medarbetarsamtal och avslutningssamtal.

Ärendet behandlades av Utskottet för personal den 3 juni 2016. Utskottet föreslår att motionen ska bifallas i avseende att det ska vara obligatoriskt att fråga efter intresse att arbeta efter pension vid avlutningssamtal med medarbetare.

Elin Lemon (C) (m.fl.) har lämnat in en motion om att teckna avtal för asylsökande hos privata tandvårdskliniker.

Elin Lemon skriver bla:
Folktandvården i regionen beskriver situationen som ansträngt och ett stort tryck på de flesta av Folktandvårdens kliniker av barn och vuxna asylsökande med akuta besvär. Det ökande trycket på Folktandvården leder till att väntetider för oprioriterad vuxentandvård förlängs, vilket i sin tur innebär eftersläpning i revisionstandvården och på vissa kliniker längre väntan för nya patienter.

Att öppna upp för privata aktörer skulle förbättra situationen för såväl asylsökande som andra patientgrupper i regionen.

Centerpartiets regiongrupp yrkar att:
Region Jämtland Härjedalen tecknar lokala avtal med privata tandvårdskliniker för att ta emot asylsökande som patienter.

Folktandvården har ett så kallat sistahandsansvar och det kommer sig av §6 i tandvårdslagen, först §5:

5 § Varje landsting ska erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas inom landstinget. Även i övrigt ska landstinget verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Tandvård som landstinget självt bedriver benämns i denna lag folktandvård.

6 § Om någon som vistas i landstingskommunen utan att vara bosatt där behöver omedelbar tandvård, ska landstingskommunen erbjuda sådan tandvård. Särskilda bestämmelser om tandvård finns i lagen (2008:344)om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och lagen(2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lag (2013:409).

I lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. står det så här:
Vårdens omfattning
5 § Ett landsting ska erbjuda sådana utlänningar som avses i 4 § första stycket 1-3 och som inte har fyllt 18 år, vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom landstinget.
Vård i den omfattning som avses i första stycket ska även erbjudas utlänningar som avses i 4 § första stycket 4.
6 § Ett landsting ska erbjuda utlänningar som avses i 4 § första stycket 1-3 och som har fyllt 18 år, vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Detta innebär i praktiken att Folktandvården måste erbjuda ovanstående vård och att Privattandvården kan erbjuda vård för de asylsökande. M.a.o. finns inga hinder i någon regel för Privattandvården att erbjuda vård för de asylsökande.

För att förbättra förutsättningarna för både Folktandvården och Privattandvården så har en översyn gjorts av ersättningen för asyltandvården. Beräkningar visade att kostnaderna för asyltandvården är 35 % högre än i reguljär tandvård. Samtliga Privattandläkare i länet har därför meddelats av Beställarenheten, att ersättning för utförd akuttandvård på barn och vuxna asylsökande ersätts med åtgärder enligt gällande Folktandvårdstaxa x 1,35.

Elin Hoffner (V) har i motion till regionfullmäktige yrkat att Region Jämtland Härjedalen tar initiativ till att göra nödvändiga utredningar inför införande av sprutbytesprogram samt ha en ambition om att starta upp sprutbytesprogram senast under 2017.

Ur motionen:
”Målet med sprututbytesprogrammet är att förebygga spridning av blodsmitta såsom HIV, hepatit och andra blodburna sjukdomar. Genom programmet ges möjlighet till kontakt med missbrukare och därmed möjlighet till sociala och andra sjukvårdsinsatser.”

”Från regeringens sida har man varit tydlig med att man vill se en ökad tillgång till sprututbytesverksamhet i landet. Man förbereder ett lagförslag som från och med 1 januari 2017 kommer att ge regioner och landsting självständig möjlighet att införa sprututbytesverksamhet. Man vill även sänka åldersgränsen från 20 år till 18 år.”

Sprututbytesverksamhet har bedömts vara ett effektivt redskap i bekämpningen av smittsamma sjukdomar i världen och rekommenderas av myndigheter i Sverige och internationellt. Sedan tidigare har sprututbytesprogram införts i Region Skåne (Malmö, Lund, Kristianstad, Helsingborg), Stockholms läns landsting samt nyligen även i Region Jönköping. Såväl Uppsala som Göteborg har långt framskridna planer på att starta upp en verksamhet och såväl i Norrbottens läns landsting som i Västerbottens läns landsting pågår konkreta samtal mellan berörda parter.

Frågan om sprututbytesprogram utreddes 2013 men ledde inte till införande.

Det finns klara medicinska vinster med ett sprututbytesprogram, samtidigt som ett sådant kan uppfattas som en acceptans gällande intravenöst narkotikamissbruk.

Innan ett eventuellt beslut om att införa ett sprututbytesprogram i Region Jämtland Härjedalen kan fattas bör en utredning göras. Utredningen ska innehålla kostnadsberäkningar, fakta om smittspridning i länet, vidarebehandling som kan erbjudas eller införas, samhällsvinster, t.ex. familjen omkring missbrukaren, hur ideella organisationer, kommunerna och närliggande landsting/regioner ser på frågan och möjligheter till samverkan.

Reglerna i kommunallagen om partistöd har ändrats och ändringarna trädde i kraft 1 februari 2014. Med anledning av de ändrade reglerna och inför denna mandatperiod antog dåvarande landstingsfullmäktige regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen. Dessa regler trädde i kraft den 15 oktober 2014.

Regeländringen innebär också att stöd till politiska sekreterare inte ska beaktas vid fördelning av partistöd. Region Jämtland Härjedalen har vid utbetalningen av stödet politiska sekreterare hanterat detta tillsammans med utbetalningen av partistödet. De ändrade reglerna innebär inte något krav på fullmäktigebeslut om utbetalning av stödet till politiska sekreterare. Partierna har också möjlighet att själva bestämma om anställningen av partisekreterare ska göras av partiet eller av Region Jämtland Härjedalen. I det senare fallet föranleder stödet inte någon utbetalning till partiet. Stödet till politiska sekreterare bör därför fortsättningsvis hanteras skilt från partistödet. Detta ärende om utbetalning omfattar därför endast partistöd.

Enligt reglerna i kommunallagen ska mottagare av partistöd årligen lämna en skriftlig redovisning till fullmäktige som visar att partistödet har använts för avsett ändamål. Redovisningen ska ha lämnats senast 30 juni året efter det att partistödet mottogs. Fullmäktige får också besluta att partistöd inte ska betalas ut till parti som inte lämnat föreskriven redovisning.

Regionfullmäktige ska enligt reglerna i kommunallagen besluta om utbetalning av partistöd minst en gång per år.

Samtliga partier har kommit in med redovisning över användningen av partistöd för tiden 1 januari 2015 – 31 december 2015.

Landstingsstyrelsen beslutade år 2008 att upphandla en specialistmottagning i ortopedi (LS/71/2008). Region Jämtland Härjedalen har sedan 2009 haft ett avtal med Medicin Direkt i Östersund AB som utförare av tjänsten. Avtalet löper till och med 2016-12-31. Regionstyrelsen beslutade i april 2016 att från 2017-01-01 återta verksamheten i egen regi (RS/701/2016).

I budgeten för 2016 finns hos Vårdvalsnämnden 6 140 000 kr avsatta för ovan nämnda verksamhet. Utöver detta finns årligen, enligt beslutet från 2008, 1 miljon kronor avsatta i motsedda utgifter för ändamålet. Medel som bör överföras till Regionstyrelsen från 2017.

Vårdvalsnämnden har för 2016 en budget på 1,4 mkr för läkare som tidigare varit verksam enligt nationella taxan. I långsiktig utvecklingsplan för ekonomisk hushållning beslutade regionstyrelsen vid mötet i maj 2015 (RS 500/2015) att analys skulle genomföras om eventuella ökade kostnader för öronmottagningen och primärvården i samband med upphörd verksamhet av öron- näsa hals läkare inom nationella taxan.

Jämför man 2014 med 2015 hade öron mottagningen en ökning för nybesök, återbesök och besök på akutmottagning med ca 100 besök. Till detta ska tilläggas att Cosmic infördes under 2015. Under perioden januari – augusti 2016 har det däremot skett en ökning med ca 1000 besök jämfört med motsvarande period 2015. Med denna ökning kan man misstänka att en viss övervältring skett efter nedläggning av den privata öronläkaren som bör kompenseras från 2017.

Med anledning av ovanstående bör 6,3 mkr föras över från vårdvalsnämndens budget till regionstyrelsen för att finansiera den ortopediska verksamhet som tidigare utförts av Medicin Direkt. Samtidigt bör 900 000 kronor överföras från vårdvalsnämndens budget till regionstyrelsen för öron-näsa-hals läkare verksam på nationella taxan. En sammanlagd omdisponering på 7,2 mkr.

Vårdvalsnämnden har på sitt sammanträde den 13 oktober 2016, § 46 föreslagit denna omdisponering för regionstyrelsen. Nämnden har också beslutat att kvarvarande 536 000 kr inklusive uppräkning för öron-näsa-hals läkare ska läggas till hälsovalets budget för primärvård från 2017 som ska täcka planerade framtida kostnader för Hepatit B-vaccin inom barnhälsovården.

Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2006, § 64, att teckna avtal om borgensutfästelse där landstinget förbinder sig att gentemot AB Transitio ingå separata borgensförbindelser enligt vilka landstinget åtar sig att solidariskt svara för AB Transitios samtliga existerande och framtida förpliktelser enligt leasingavtal, kreditavtal och andra finansieringsrelaterade åtaganden avseende spårfordon som AB Transitio har ingått eller ingår. Fördelningen av det solidariska borgensansvret var reglerat i ett avtal om reglering av regressrätt. Regressrätten innebär att om en borgensman har erlagt betalning till eller skriftligen krävs på betalning av en eller flera av AB Transitios borgenärer med anledning av borgensförbindelse ska infriande borgensman ha rätt att av övriga borgensmän få respektive borgensmans andel av det erlagda beloppet. Borgensmännens (svenska landsting eller regioner, totalt 19) samlade ansvar enligt sådana borgensförbindelser är dock vid var tid begränsat till ett belopp om 8 mdkr. AB Transitio ansvarar för att införskaffa nytillverkade och begagnade spårfordon allmänt lämpade för främst regional järnvägstrafik genom uthyrning eller på annat sätt ställa sådana spårfordon till förfogande för av trafikhuvudmannen anlitade operatörer under förutsättning av att berörd trafikhuvudman ställer säkerhet i form av borgen såsom för egen skuld för operatörens förpliktelser gentemot bolaget.

Under 2008 -2011 Genomförde AB Transitio upphandling av finansiering avseende de fordons-anskaffningar som AB Transitio gjort på uppdrag av Norrtåg AB, Värmlandstrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Hallandstrafiken och Kalmar Läns Trafik i slutet av 2008 och början av 2009. Anskaffningssumman för fordon och komponenter uppgick till sammanlagt 3,2 mdkr och rymdes inom ramen för det ursprungliga borgensåtagandet.

Den långsiktig finansieringslösning omfattade en låne-/leaselösning med Svensk Exportkredit/SEB om 780 mkr, leasingkontrakt mellan AB Transitio och Skandinaviska Enskilda Banken AB om 808 mkr, leasingkontrakt mellan AB Transito och Skandinaviska Enskilda Banken AB om 760 mkr, AB Transitios proprieborgensåtagande om 160 mkr till Nordiska Investeringsbanken samt AB Transito och AB Svensk Exportkredit låneavtal om 485 mkr.

Under 2011 beslutade fullmäktige tillsammans med övriga landsting och regioner och delägare i AB Transitio om omstrukturering av bolaget. Omstruktureringen innebar att man frångick lösningen med solidarisk borgen för bolagets förpliktelser till att var och en av landstingen eller regionerna borgar bara för de förpliktelser som rör fordonen som används i respektive landstings/regions kollektivtrafik.

AB Transitio har nu avslutat det låneavtal om 485 miljoner kronor med AB Svensk Exportkredit som ingick i ovannämnda nämnda paket med långsiktig finansiering och den del som avsåg reservfordon och högkostnadskomponenter, som motsvarar 185 miljoner kronor, behöver nu refinansieras långfristigt. AB Transitio har därför begärt att Region Jämtland Härjedalen tecknar en ny borgen på 400 000 kronor för AB Transitios förpliktelser enligt kommande låneavtal för refinansiering av Region Jämtland Härjedalens relativa andel av finansieringen. Begäran är i överensstämmelse med de nya konsortialavtalen för AB Transitio och tidigare beställningar av tåg och tågkomponenter som gjorts för Region Jämtland Härjedalens kollektivtrafik.

Vid regionala utvecklingsnämndens arbetsutskott 2016-04-21 behandlades frågan om Länstrafiken i Jämtlands län AB skulle föras över till förvaltning inom regional utveckling eller kvarstå som aktiebolag. Nämnden bordlade frågan i avvaktan på mer information i frågan om regionbildning från 2019. Arbetet med frågor som berör regionbildningen påbörjas under hösten 2016. Arbetsutskottet § 149, 2016-09-20, återremitterade ärendet för att behandlas av nämnden och slutligen regionfullmäktige.

Eftersom läget är ovisst med tanke på ett eventuellt bildande av en storregion Norr, bör ärendet avslutas. Den dag det eventuellt blir aktuellt kommer förutsättningarna att se helt annorlunda ut. Då kan ärendet väckas igen.

Regionstyrelsen tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

I en motion inlämnad till landstinget (LS/715/2014) föreslog Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, att Region Jämtland Härjedalen, dåvarande Jämtlands läns landsting, ska söka medlemskap i ICORN, ensamt eller tillsammans med Östersunds kommun, samt utreda möjligheterna och förutsättningarna att bli en fristad för förföljda kulturskapare. Landstingsfullmäktige beslutade att avslå den del som avser medlemskap i ICORN utifrån Förvaltningsrättens dom gällande Gävle kommuns beslut om att bli fristad och biföll den del som avser utredning om förutsättningar att bli fristad.

Regionala utvecklingsnämnden fick i uppdrag att utreda frågan och en gemensam utredning med Östersunds kommun har genomförts gällande förutsättningar och möjligheter att bli fristad för förföljda konstnärer. Utredningen föreslog ett delat huvudmannaskap för fristadsprogrammet där kostnader skulle fördelas mellan regionen och kommunen. Årsbudget för fristaden har beräknats till 545 tkr.

Ärendet behandlades på Regionfullmäktige i juni 2016 med beslut att återremittera ärendet till regionala utvecklingsnämnden för slutlig ställning i frågan efter samråd med Östersunds kommun. Efter samråd står klart att kommunen inför 2017 planerar att ansöka om ett medlemskap i ICORN gällande fristadsprogrammet.

Regionstyrelsen tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Se bilaga - Protokollsutdrag från regionstyrelsen 2016-11-02, § 225 för ärendebeskrivning

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti.

Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Frågorna ska lämnas in minst en dag före sammanträdet och besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet.

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionstyrelsen. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

Den 9—10 februari 2016 fattade regionfullmäktige beslut om mer enhetliga patientavgifter (RS/200/2015). I detta beslut fastslogs att åldersgränsen för avgiftsfria besök för barn och ungdomar sänks från fyllda 20 år till fyllda 18 år. Inom Ungdomspsykiatriska mottagningen (UPM) och Ungdomsmottagningen ska det vara avgiftsfritt för barn och ungdomar under 23 år.

I och med att åldersgränsen sänktes har patienter med pågående behandling som slutför denna på barn- och ungdomspsykiatrin eller barn- och ungdomshabiliteringen fått betala från 18-årsdagen. Detta har lett till att flera patienter med ett klart vårdbehov har valt att hoppa av behandlingen, vilket inte är tillfredsställande ur patientsäkerhetshänseende.

Barn- och ungdomspsykiatrin tar inte emot nya patienter som fyllt 18 år men slutför pågående vårdåtagande som sträcker sig över 18-årsdagen. Inom barn- och ungdomshabiliteringen flyttar patienten över till vuxenverksamheterna när de fyller 21 år.

Se protokollsutdrag för ärendebeskrivning

Med anledning av ny lagstiftning från 1 april 2016 som gör det möjligt för ensamstående att erbjudas assisterad befruktning har SKL uppdaterat de föreskrifter därom som beslutades i SKL:s styrelse 2014-11-14

Uppdateringarna i rekommendationen innebär omformuleringar för att även omfatta ensamstående kvinnor samt ett stycke om behandlingsvillkor för donatorer. I rekommendationen föreslås att assisterad befruktning för ensamstående ska vara landstingssubventionerad.

Med den nya rekommendationen jämställs ensamstående kvinnor med personer som lever i parförhållande när det gäller assisterad befruktning. I rekommendationen anges vem som kan komma i åtnjutande av landstingsfinansierad assisterad befruktning, åldersgränser med mera.

Det råder en stor osäkerhet beträffande behovet av assisterad befruktning från ensamstående kvinnor. Det har dock inom Norra Regionen gjorts beräkningar på de ekonomiska konsekvenserna av den nya rekommendationen. För Region Jämtland Härjedalens del beräknas merkostnaden till 2,7 mkr per år.

Den nya lagstiftningen har inte åtföljds av statlig finansiering och det står varje landsting fritt att besluta om avgifter i samband med assisterad befruktning.

Eftersom assisterad befruktning inte är sjukvård föreslås med ledning av ovanstående att alla former för assisterad befruktning beläggs med en avgift på 2500 kronor.

Kvinnokliniken planerar att från 1 januari 2017 kunna ta emot vårdbegäran beträffande assisterad befruktning från ensamstående kvinnor.

I en motion till regionfullmäktige föreslår Berit Johansson (C) och Mats Gärd (C) att Grön rehabilitering ska finnas med och erbjudas som rehabiliteringsform och behandlingsmetod inom Region Jämtland Härjedalen, på liknande sätt som den konventionella rehabiliteringen.

Regionfullmäktige beslutade i april 2016 att motionen skulle anses besvarad och gav regionstyrelsen i uppdrag att utreda evidensen och förutsättningarna för att införa naturunderstödd rehabilitering som rehabiliteringsform och behandlingsmetod och återkomma med ett förslag till november 2016.

Naturunderstödd rehabilitering bygger på forskningsbaserad kunskap om naturens och trädgårdens läkande inverkan. Upplevelser i naturen och aktiviteter i trädgården kan ge gynnsamma effekter på olika hälsotillstånd. Vistelse i naturen, parker och trädgårdar förbättrar koncentrationsförmågan och minskar stress, värk och trötthet. Även djur kan ha viktiga hälsofrämjande effekter genom att inge lugn och välbefinnande genom de fysiologiska processer som sätts igång. Behandlingen riktar sig främst till personer med psykisk ohälsa, orsakat av stressrelaterade problem.

Naturunderstödd rehabilitering har en kort historia som modern behandlingsform i Sverige. På Sveriges lantbruksuniversitet SLU påbörjade Alnarps rehabiliteringsträdgård sin verksamhet år 2002. SLU Alnarp är genom sin forskning ledande inom ämnesområdet naturbaserad vård och rehabilitering.

Undersökning visar att det finns forskning som styrker att Grön rehabilitering kan ge goda resultat vid rehabilitering av både stressrelaterad ohälsa och andra sjukdomstillstånd. Idag tillämpas inte Grön Rehabilitering som behandlingsmetod inom Region Jämtland Härjedalen.

Hälso- och sjukvården inom Region Jämtland Härjedalen använder sedan många år de behandlingsformer för rehabilitering som rekommenderas av Socialstyrelsen och definieras i SBUs rapport Rehabilitering vid långvarig smärta. Behandlingsformerna är väl etablerade och statliga medel har under året riktats till dessa behandlingar för en ökad volym så att fler individer ska få tillgång till vård. Som komplement till dessa behandlingsformer finns även möjligheten att förskriva Fysisk aktivitet på recept.

SBU konstaterar att det idag inte finns tillräcklig forskning som styrker att Grön Rehab skulle vara effektivare som behandlingsmetod än andra beprövade metoder. Forskning som jämför effekten av Grön rehabilitering med andra behandlingsmetoder saknas.

Att införa en ny behandlingsmetod tar stora resurser i anspråk, såväl av vårdpersonal som ekonomiskt. Med nuvarande ekonomiska situation i regionen och det pressade bemanningsläge som Primärvården befinner sig i är det svårt att finna de resurser som skulle krävas för att införa Grön rehab som behandlingsmetod.

Det finns tidigare exempel i landet där Samordningsförbundet drivit frågan och utvecklat Grön Rehab som metod, för att sedan överlämna till landstinget/regionen som ordinarie behandlingsform. Kontakter bör därför tas med Samordningsförbundet i Jämtlands län för att utröna om de skulle kunna leda och finansiera ett projekt som utvecklar formerna för Grön rehabilitering i Jämtlands län.

Se bilaga - Protokollsutdrag från regionstyrelsen 2016-11-02, § 234 för ärendebeskrivning

Monalisa Norrman (V) föreslår i en motion att den fria hälso- och sjukvården för barn upp till 18 år, rimligen borde omfatta även hjälpmedel. Vänsterpartiet motionerar att den egenavgift som idag tas ut på till exempel rullstolar om 500 kronor per år, ska tas bort för barn.

Hjälpmedel för vård och behandling och för det dagliga livet erbjuds av landsting, regioner och kommuner. Det kan vara exempelvis hör- eller synhjälpmedel eller ortopediska hjälpmedel. För att få ett hjälpmedel måste man först träffa en förskrivare. Förskrivaren följer de regler som varje landsting, region och kommun har beslutat. Idag är regeln att en årlig serviceavgift på 500 kronor tas ut för el-rullstolar och cyklar.

Nuvarande reviderade Hjälpmedelspolicy gäller för Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner från den 26 januari 2007 (LS/463/2007). Därefter har kompletterande beslut tagit angående betalningsrutiner och egenansvar (2009).

I sammanträdesprotokollet 18 april 2016 från Gemensam nämnd avseende upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter framgår att hjälpmedelspolicyn är ”ute på en förlängd remissrunda. De politiska organisationerna och organisationer som representerar funktionshindrade och brukare har möjlighet att lämna sina synpunkter. En hjälpmedelshandbok kommer att utarbetas utifrån en översyn av de styrdokument som togs fram vid hjälpmedelsprojektet 2009. Beredningsgruppen har påbörjat detta arbete. Ett underlag till förslag gällande hantering av avgifter och införande av nytillkommande hjälpmedel ska också arbetas fram. Avsikten är att detta underlag ska komplettera förslaget till hjälpmedelspolicy för kommande beslut i länets region och kommuner.”

På gemensamma nämndens möte den 19 september 2016 gavs en nulägesrapport. Protokollet är ännu inte justerat.

Med anledning av att det redan pågår en översyn som tar ett samlat grepp över sortiment, avgifter och rutiner bedöms det inte lämpligt att i nuläget ta beslut om enskilda delar. Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har under kommande remissomgång möjlighet att lämna sina synpunkter, och slutligen även fatta beslut i ärendet.

Lars-Erik Olofsson (KD) har motionerat om att införa ett pilotprojekt med förkortad arbetstid vid någon av sjukhusets verksamheter, för att därefter kunna studera effekten av en sådan förändring vad gäller rekrytering, frisktal och arbetsmiljö.

Frågan om arbetstidsförkortning är mycket aktuell nationellt med bland annat pågående partsgemensamt arbete mellan SKL och Vårdförbundet. De flesta landsting/regioner har någon form av arbetstidsmodell med förkortad arbetstid. Hos Region Jämtland Härjedalen finns idag arbetstidsförkortning vid ett antal enheter vid Östersunds sjukhus. Detta regleras framför allt i den arbetstidsmodell som genom kollektivavtal överenskommits med lokala fackliga parter för Vårdförbundet och Kommunal. I arbetstidsmodellen finns förkortning av arbetstid med som mest 10 %.

Vid akutmottagningen pågår sedan 2016-04-25 ett pilotprojekt med en alternativ arbetstidsmodell. Denna innebär att förkortning av heltidsmått görs utifrån antal helgpass samt nattpass. Vid arbete varannan helg blir veckoarbetstiden 36 timmar och 20 minuter och vid nattarbete ges ytterligare arbetstidsförkortning (0,25 timmar mindre per arbetad timme under natt). Den ger en arbetstidsförkortning som är individuell per schemaperiod (exempel: tjänstgöring varannan helg samt snitt en natt per vecka ger heltidsmått 34 timmar och 20 minuter/vecka under schemaperioden).

Pilotprojektet ska utvärderas första gången i slutet av oktober 2016. Syftet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för återhämtning. Akutmottagningen valdes ut som pilotavdelning med anledning av den omfattande mängden natt- och helgarbete.

Då Region Jämtland Härjedalen redan har pågående pilotprojekt med förkortad arbetstid föreslås motionen vara besvarad.

Eva Hellstrand (C) m.fl. föreslår i en motion att Region Jämtland Härjedalen snarast inför ett inköpsförbud av hygien- och rengöringsartiklar som innehåller mikroplaster.

Mikroplastpartiklar kan tas upp av marina organismer och små partiklar kan tas upp i organismernas cirkulationssystem. Laboratorieförsök har visat en rad negativa effekter på vattenlevande djur. Exponering för mikroplaster kan leda till minskat födointag på grund av att de tar upp plats i tarmen. Det har även visat sig kunna orsaka inflammation, ha negativ påverkan på energilagring, nervsystem och reproduktion och till och med leda till död hos marina organismer.

Kemikalieinspektionen har fått regeringens uppdrag att föreslå nationella åtgärder för att begränsa förekomsten av mikroplaster i kosmetiska produkter. Naturvårdsverket har samtidigt fått ett bredare uppdrag att utreda åtgärder för att minska utsläppen av mikroplast från övriga källor (uppdraget ska slutredovisas juni 2017).

Mikroplaster från kosmetiska produkter utgör en liten andel av den totala mängden mikroplaster i den marina miljön, några osäkra uppskattningar ligger på 0,1 procentsnivån. I denna typ av produkter är användning av mikroplaster dock inte nödvändig och bör av den anledningen undvikas helt. För rengörande och exfolierande produkter som sköljs av har branschorganisationen Kemisk-tekniska Leverantörförbundet gjort en egen utfästelse om att få bort mikroplasterna senast år 2017. Den frivilliga utfasningen av mikrokorn har påbörjats men är inte heltäckande. Kemikalieinspektionen har föreslagit regeringen (KEMI Rapport 2/16) att införa ett förbud mot denna typ av kosmetiska produkter från 2018.
 

Upphandlingsenheten har gjort en kartläggning av hygieniska produkter inom befintliga avtal för organisationen idag och kan konstatera att mikroplaster inte förekommer i det upphandlade sortimentet. Det finns dock ingen regel om att sådana produkter inte får köpas in.