Möte 2024-11-26

Digital justering 4 december

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 7 november 2024 att Nina Andersson (C) utses till ersättare i stället för Andreas Karlsson (C).

2. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 7 november 2024 att Martin Berg (SD) utses till ledamot i stället för Sune Sjöström (SD), samt att Claes Göran Sundberg (SD) utses till ersättare i stället för Martin Berg (SD).

3. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 7 november 2024 att Tahar Khalfallah (S) utses till ersättare i stället för Inga-Maj Persson (S).

1. Motion från Jennie Klaesson (M) och Catarina Espmark (M) om Nattstopp för kollektivtrafiken (RS/674/2024) fördelas till kollektivtrafiknämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 29-30 april 2025.

-----------

2. Motion från Johannes Andersson (C) och Peter Johansson (C) om införande av flexibel avstigning kvällstid i länets kollektivtrafik (RS/718/2024) fördelas till kollektivtrafiknämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 29-30 april 2025.

3. Motion från Johannes Andersson (C) om modernisering och digitalisering av beställning för anropsstyrd trafik och närtrafik samt införande av Paxa-tjänst (RS/717/2024) fördelas till kollektivtrafiknämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 29-30 april 2025.

Enligt fullmäktiges arbetsordning ska fullmäktiges presidium 2 gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Även medborgarförslag redovisas.

Följande motioner och medborgarförslag har inkommit till regionfullmäktige och är under beredning:

1. Motion från Ann-Sofie O´Dwyer (C) och Cristine Persson (C) om att erbjuda rätt och jämlik vård till personer med demenssjukdom (RS/173/2024), inlämnad 2024-03-04. Motionen har fördelats till hälso- och sjukvårdsnämnden och skulle besvaras vid regionfullmäktiges sammanträde 22-23 oktober 2024 men beredningen av ärendet har blivit fördröjd så motionen kommer att besvaras senast vid fullmäktiges sammanträde 11 februari 2025.

2. Motion från Conny Wahlström (MP) Karin Thomasson (MP) om hälso och sjukvårdens arbete med klimatomställningen (RS/398/2024), inlämnad 2024-06-07. Motionen har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 26 november 2024.

3. Medborgarförslag om reseersättning/bussbiljett (RS/438/2024), inlämnad 2024-06-24. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 11 februari 2025.

4. Medborgarförslag om att ändra reglerna för resebidrag (RS/609/2024), inlämnad 2024-10-01. Förslaget har fördelats till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 11 februari 2025.

5. Motion från Jennie Klaesson (M) och Catarina Espmark (M) om Nattstopp för kollektivtrafiken (RS/674/2024), inlämnad 2024-10-25. Motionen föreslås besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 29-30 april 2025.

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 21 november kl. 09.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Kollektivtrafiknämnden

Gemensamma nämnden för upphandling av sjukvårdsprodukter mm

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller nämnd. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

1. Interpellation från Jennie Klaesson (M) om regionens arbete med implementering av nationella vårdriktlinjer för migrän.

2. Interpellation från Robert Hamberg (M) om förutsättningar för att stärka barn och ungas psykiska hälsa.

3. Interpellation från Robert Hamberg (M) om långsiktiga lösningar gällande ekonomin.

Enligt 4 kap 29-30 §§ kommunallagen får kommuner och regioner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Regler för stöd till politiska partier i Region Jämtland Härjedalen antogs av regionfullmäktige 2022-06-21 §75 och trädde i kraft 1 januari 2023.

Partistödet består av ett grundstöd, ett mandatbundet stöd samt förtroendemannautbildning och stöd till fullmäktigegrupp. Stöden uppräknas årligen med den procentsats som regionfullmäktige för varje budgetår fastställer att gälla för uppräkning av övriga kostnader.

Samtliga partier ska enligt 4 kap. 31 § Kommunallagen, inkomma med en redovisning samt ett granskningsintyg senast den 30 juni året efter redovisningsperiodens slut. Om redovisning och granskningsintyg enligt 4 kap. 31 § Kommunallagen, inte lämnas inom föreskriven tid utbetalas inget partistöd för nästkommande år.

Inför utbetalning av partistöd 2025 har fyra partier lämnat in sin redovisning för 2023 i tid, ett parti har inkommit med redovisningen den 9 oktober 2024, ett parti har inkommit med en redovisning inom föreskriven tid men kompletterat med ett granskningsintyg den 4 oktober 2024. Ett parti har lämnat redovisning och granskningsintyg några dagar för sent.

Presidiet ser allvarligt på att flera partier inte följt kommunallagen och gällande regler för stöd till de politiska partierna och inte lämnat in redovisningarna i tid. Utifrån att det är första gången som detta sker och att det skulle innebära stora konsekvenser för partier att inte få ta del av partistödet gör presidiet bedömningen att partistöd ändå betalas ut till alla partier för 2025.

I beslutet om utbetalning av partistöd avser redovisad totalsumma endast partistödet. Stöd till politiska sekreterare ska inte beaktas i beslutet, men redovisas i bilaga 2.

Fullmäktiges presidium behandlade ärendet 2024-10-08 § 68 och beslutade för egen del följande:
Fullmäktiges presidium riktar kritik till de partier som inte följt kommunallagen samt Region Jämtland Härjedalens regler för stöd till de politiska partierna och understryker att sista inlämningsdag hädanefter måste respekteras.

Inför varje mandatperiod har det i Region Jämtland Härjedalen gjorts en översyn av den politiska organisationen. På samma sätt som inför nuvarande mandatperiod föreslås att en ny översyn görs och att den genomförs genom att tillsätta en särskild fullmäktigeberedning. Ett förslag till direktiv för beredningen har tagits fram av regionfullmäktiges presidium. Förslaget har också diskuterats med partiernas gruppledare.

Beredningen föreslås bestå av en gruppledare från varje parti eller annan av partiet utsedd ledamot samt regionfullmäktiges ordförande och 2:e vice ordförande. Regionfullmäktiges ordförande och 2:e vice ordförande bör vara ordförande och vice ordförande i beredningen och utgöra beredningens presidium. De politiska partierna ges rätten att låta en politisk sekreterare per parti närvara och ha yttranderätt. Den särskilda beredningen ska lägga fram sina förslag senast under november 2025 så att beslut kan tas av fullmäktige senast i februari 2026. Beredningen inrättas från och med den 1 december 2024. Kostnaderna för beredningen beräknas uppgå till 325 000 kronor och får rymmas inom ramen för förtroendevalda. Budgeten ska täcka kostnader för resurser för ledning och sammanträden, resor samt övriga kostnader.

Översynen syftar till att skapa en tydlig och effektiv politisk organisation som ska möjliggöra påbörjat omställningsarbete, stärka regionens ekonomiska ställning och samtidigt värna om demokratiska värden samt utmynna i en kostnadseffektiv politisk organisation. Översynen ska även ge förutsättningar för ändamålsenligt samspel mellan styrelse och nämnder och mellan politik och förvaltning, ge möjlighet till medborgarinflytande i de demokratiska processerna och skapa en organisation där alla partier och förtroendevalda ges goda förutsättningar för politiskt arbete på lika villkor.

I förslag till direktiv för kommande översyn har fullmäktiges presidium lyft fram några områden som särskild behöver beaktas i översynen inför kommande mandatperiod.

Översynen ska leda till förslag till politisk organisation för mandatperioden 2027-2030, förslag på arbetsordning och reglementen för den politiska organisationen, förslag till regler för arvoden och ersättningar till förtroendevalda, förslag till regler för stöd till de politiska partierna och de politiska sekreterarna och regler för digitala verktyg till stöd för de förtroendevalda.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-11-05--06 § 182 och tillstyrker presidiets förslag.

Region Jämtland Härjedalen är sedan 2016 medlemmar i Kommuninvest, se ärende RS/1328/2015.

I samband med medlemskapet tecknade Region Jämtland Härjedalen borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. På grund av preskriptionstiden för avtal som gäller tillsvidare ska dessa nu förlängas.

Kommuninvest består av två integrerade enheter, Kommuninvest ekonomisk förening och Kommuninvest i Sverige AB. Kommuninvest är en etablerad och erkänd aktör. De övervakas löpande av Finansinspektionen och är även penningpolitisk motpart till Riksbanken och medlem i deras betalsystem RIX.

Kommuninvest ekonomisk förening utgör ägarorganisationen och administrerar den solidariska kommunala borgen som utgör garanti för bolaget. Varje medlem betalar ett andelskapital/medlemsinsats som beräknas efter antalet invånare i kommunen/landstinget/regionen.

Borgensåtagandet är fundamentet för Kommuninvests goda kreditvärdighet.

För att reglera ansvaret för det solidariska borgensåtagandet har medlemmarna mellan sig tecknat ett regressavtal. Avtalet innebär att alla medlemmar ansvarar för den förfinansiering (ej utlånad upplåning), med tillhörande motpartsexponering i derivat, i proportion till medlemmens andelskapital. Det innebär att även den medlem som inte lånat hos Kommuninvests bär risk i denna del. Nya medlemmar blir ansvariga även för redan ingångna förpliktelser.

Det solidariska borgensåtagandet avser enbart de förpliktelser som uppstår i Kommuninvest i Sverige AB. En medlem kan via det solidariska borgensåtagandet inte bli betalningsskyldig för en annan medlems förpliktelser som ligger utanför Kommuninvest i Sverige AB.

För Kommuninvests utlåning, med tillhörande motpartsexponering i derivat, fördelas ansvaret i relation till respektive medlems andel av Kommuninvests totala utlåning. Detta innebär att Region Jämtland Härjedalens risktagande i Kommuninvests utlåning begränsas till den upplåning man har hos Kommuninvest.

För att begränsa den risk som finns i den solidariska borgen finns ett antal barriärer upprättade hos Kommuninvest. Dels finns det arbete som Kommuninvest gör med att förebygga/undvika risk dels finns de säkerheter som motparter i derivatmarknaden ställer ut dels finns den ekonomiska bufferten i form av ackumulerade vinster hos Kommuninvest.

Med medlemskapet följer att Region Jämtland Härjedalen ingår en så kallad proprieborgen, vilket innebär att långivaren kan vända sig till vilken medlem som helst för att kräva betalning om Kommuninvest AB skulle ställa in sina betalningar. Sannolikheten för att borgensåtagandet behöver infrias bedöms som mycket låg utifrån en samlad bedömning av medlemmarnas ekonomiska ställning och det svenska statsskicket med en stark integrering mellan kommunal och statlig nivå. Vid ett eventuellt infriande av borgensåtagandet regleras detta i sin tur genom ett regressavtal där respektive medlem svarar för sin andel av borgensåtagandet.

Den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) är ett verktyg för kommuner och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i alla sina verksamheter. Deklarationen omfattar alla aspekter av verksamheten, såväl det politiska arbetet som arbetsgivarfrågor och service till invånarna. SKR står bakom den CEMR-deklarationen och rekommenderar kommuner och regioner att underteckna den. Således är det Regionens strategiska dokument avseende jämställdhetsintegrering och har varit formulerade i 30 artiklar. Dessa arbetades fram under 2005–2006 där Region Jämtland Härjedalen undertecknade deklarationen 25 augusti 2009. Den nya rekommendationen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är att stå bakom den nya deklarationen där det finns 9 tilläggsartiklar. Dessa 9 tilläggsartiklar är sådana som belyser nutid vars mål och indikatorer är kopplade till AGENDA 2030. Undertecknaren skall tillkännage att denna deklaration undertecknats av undertecknaren efter att ha debatterats i och antagits av regionens högsta representativa organ.

Dessa är som följer:

1. För det första är det avgörande att alla ömsesidigt stödjande grundpelare i hållbar utveckling omfattas: social jämlikhet, ekonomisk tillväxt och miljöskydd.

2. Trots de nya möjligheter till lärande, kontakter mellan människor och deltagande i aktiviteter som onlinevärlden erbjuder, medför den särskilda utmaningar för flickor och kvinnor – i synnerhet i form av trakasserier och cybervåld.

3. Våld och övergrepp riktade mot kvinnor som är förtroendevalda, offentliga personer och personal innebär ett stort hot mot det demokratiska samhällsstyret.

4. Intersektionalitet är ett begrepp och en ansats som kommuner och regioner kan använda för att öka delaktigheten, särskilt för flickor och kvinnor som utsätts för multipel och intersektionell diskriminering.

5. Modern digital teknik har möjliggjort större flexibilitet i arbetslivet för många yrkesgrupper. Många människor, men långt ifrån alla, kan nu arbeta hemifrån i större utsträckning, vilket medför såväl möjligheter som risker för jämställdheten.

6. Digital delaktighet för alla flickor och kvinnor är väsentlig för att samhället ska utvecklas i en riktning som skapar en bättre framtid för alla. Framstegen inom IT och digitalisering har dock inte varit könsneutrala. Det är därför avgörande att utveckla och använda nya verktyg och processer som främjar, inte underminerar, jämställdheten.

7. Flickor och kvinnor kan bara leva, leda och utvecklas fritt och jämlikt när deras rättigheter till sexuell och reproduktiv hälsa upprätthålls.

8. Klimatförändringarna är en förstärkande faktor som ökar sociala, politiska och ekonomiska spänningar och i oproportionerlig utsträckning påverkar flickor och kvinnor.

9. Jämställdhet och aktiv delaktighet för flickor och kvinnor kan inte läggas åt sidan i tider av kris, utan måste ses som en effektiv del i en framgångsrik civil beredskap och krishantering

Ett av uppdragen till regionstyrelsen och nämnderna för 2025 är enligt Regionplanen att “Regionstyrelsen ska stödja nämnder med insatser som främjar jämlikhet i verksamheterna och ta fram ett underlag för ett långsiktigt arbete med utgångspunkt i rättighetsbaserade frågor”. Detta uppdrag kopplas samman väl till arbetet med den uppdaterade CEMR-deklarationen.

Policy om jämställdhet och jämlikhet (RS/1535/2017) har inte uppdaterats sedan den beslutades 2018-02-14. Innehållet i policyn täcker områden som snabbt förändras i samhället, och det är därmed viktigt att innehållet är i led med tiden. I den policyn omnämns bland annat regionens arbete med CEMR. Således är den i behov att ses över och revideras.

Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna infördes 1 januari 2014 enligt Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Regionfullmäktige beslutade 2023-06-21 § 68 om förfrågningsunderlaget gällande 2024 (RS/107/2023).

Regionstyrelsen beslutade i augusti 2023 om tillsättande av ett politiskt råd för vårdvalen under 2024-2026 med uppdrag att under beredningen på tjänstepersonnivå stämma av och förankra politiska förslag vid större förändringar i förfrågningsunderlaget inför beslut i Regionstyrelsen samt vägleda Beställarenheten inom uppdraget. (RS/329/2023).

Sedan år 2019 gäller kostnadsfri tandvård för åldrarna 3-23 år. Nu finns i en proposition, ”Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård 2023/24:158” som är överlämnad till riksdagen, förslag om sänkt åldersgräns till 3-19 år för kostnadsfri tandvård från 1 januari 2025. Beslut väntas i november 2024.

Om förslaget till sänkt ålder ändras till 3-19 år föreslås benämningen för ”Vårdval allmäntandvård för barn och unga vuxna” ändras till ”Vårdval Allmäntandvård barn och unga”.

I propositionen föreslås att en behandling som påbörjats senast den 31 december 2024 på en patient som vid tillfället omfattas av nuvarande bestämmelserna om avgiftsfrihet, fortsatt ska vara gratis fram till det år han eller hon fyller 23 år. SKR:s tandvårdsnätverk har utifrån det tagit fram en vägledning gällande övergångsregler. (RS/104/2024).

Det politiska rådet har hanterat ärendet utifrån att lagförslaget om ändrad ålder 3-19 år för avgiftsfri tandvård fastställs. Förslag till ändringar i förfrågningsunderlaget för 2025 avser således åldrarna samt flytt av text för att överensstämma med regionens övriga vårdval avseende kapitel 6, 7 och 8. I förekommande fall har ordet medborgare bytts till invånare.

Rådet har även tagit fram förslag till övergångsbestämmelser avseende den del av tandvård som finansieras inom allmäntandvård för barn och unga. Regionstyrelsen tar vid samma möte beslut om övergångsbestämmelser för 20-23 åringar som härrör till folktandvårdens specialisttandvård.

För ändrade åldrar av avgiftsfri tandvård väntas ersättning från staten till Region Jämtland Härjedalen minska med 7,2 mkr. Någon ersättning för övergångsbestämmelser är inte aviserade från staten utan förväntas tas inom befintlig budget och är svåra att beräkna.

Förslag till ändringar i Förfrågningsunderlag Vårdval allmäntandvård för barn och unga 2025 samt bilaga med övergångsbestämmelse redovisas i beslutsunderlag.

Den 5 juni 2024 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om att ändra tandvårdslagen. Riksdagen ska nu fatta beslut om en lagändring av 7 § tandvårdslagen (1985:125), vilket innebär en ny åldersgräns för avgiftsfri tandvård för barn och unga. Det nya förslaget innebär att folktandvården ansvarar för fullständig och regelbunden tandvård för personer till det år de fyller 19 år i stället för dagens ålder på 23 år. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och innebär att personer som tidigare skulle haft fri tandvård nu kommer att börja betala för sin vård.  

Med utgångspunkt från denna lagförändring behöver Region Jämtland Härjedalen förtydliga och besluta vilka tandvårdsbehandlingar som blir tillfälligt avgiftsfria om lagen blir verksam. Varje region behöver fatta sina egna beslut om vilka övergångsregler som ska gälla för de ungdomar som hamnar i denna övergångsperiod. Det finns inte någon finansiering för övergångsreglerna. Detta innebär att regionerna i en övergångsperiod kommer betala behandlingar eller åtgärder från sin egen områdespeng. I bilagan finns ett sammanställt förslag på hur denna övergång kan genomföras inom Jämtland Härjedalens folktandvård och specialisttandvård.

Förslaget för allmäntandvårdens övergångsregler är att följa SKR:s tandvårdsnätverks vägledning gällande övergångsregler enligt proposition 2023/24:158.

Förslaget för specialisttandvården är att också följa de basala riktlinjerna enligt SKR:s tandvårdsnätverks vägledning gällande övergångsregler enligt proposition 2023/24:158. Utöver den lägsta föreslagna nivån av övergångsregler föreslås mildare regler än SKR och allmäntandvården gällande författade punkter under Specialisttandvårdens.

Grunden till dessa förslag har samlats ihop från kliniskt verksam personal inom specialisttandvårdens ämnesråd, ledningsgruppen, odontologiska ledningsteamet OLT. 

Regionstyrelsen behandlade ärende 2024-11-05--06 § 184 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Enligt tidigare beslut i Regionfullmäktige ska prisökningen av tandvårdstaxan för Region Jämtland Härjedalen följa samma procentuella genomsnittliga höjning som TLVs (Tandvård och läkemedelverket) referensprislista.

Från och med 2025-01-15 höjer TLV referenspriserna med i genomsnitt 2,9% för allmäntandvård och 3,9% för specialisttandvård. Referensprisökningen för protetiska åtgärder är dock mycket låg i förhållande till ökningen i övriga åtgärdsgrupper. De protetiska åtgärderna har mycket högt pris och får därför stor påverkan på genomsnittet.

Priset för förebyggande åtgärder ska enligt tidigare beslut ligga lika med referenspris för att främja förebyggande tandvård. En generell uppräkning får till konsekvens att förebyggande åtgärder som är lika som referenspriset skulle få en högre prisökning än ex. reparativa åtgärder.

Förslaget är därför att höja priserna med referensprisökningen per åtgärdsgrupp enl. tabellen nedan.

Uppräkning per åtgärdsgrupp i stället för generell uppräkning innebär ca 750 tkr högre intäkt vid samma åtgärdsvolym som 2023.

Inför fastställandet av 2021 års taxa gjordes en omfattande genomlysning av prissättningen. Vid den tidpunkten hade Folktandvården inte specialister i Rotbehandling (Endodonti) och Bettfysiologi varför dessa åtgärder inte blev genomlysta. Nu finns specialister och det är därför aktuellt att se över prissättningen.

Förslaget till prissättning

• Rotbehandlingar har tidigare varit prissatta lika med referenspriset. Föreslås prissättas i genomsnitt 7% över referenspris i allmäntandvård och 15% i specialisttandvård. Nivån över referenspriset ligger i linje med andra jämförbar åtgärder.

• Bettfysiologiska behandlingar föreslås prissättas 3% över referenspris i allmäntandvård och 5% i specialisttandvård. Nivån över referenspriset ligger i linje med andra jämförbar åtgärder. Åtgärd för apnéskenor i den interna prislistan (debiteras beställarenheten) föreslås höjas med 12% för att täcka materialkostnad och inkludera besök för inpassning.

I tandvårdstaxan för 2025 har två nya åtgärder tillkommit i TLV’s referensprislista.

• Åtgärd 711, avser fyllning utförd av tandhygienist. Taxan för åtgärden föreslås sättas med samma påslag för motsvarande åtgärd utförd av tandläkare åtgärd 701 B

• Åtgärd 820, skena med tandersättning för temporärt bruk. Taxan för åtgärden föreslås sättas med samma procentuella påslag på referenspriset som åtgärd 822 som är en jämförbar åtgärd.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-11-05--06 § 185 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har informerat om den förestående höjningen av högkostnadsskyddsbeloppet för vårdavgifter till regionerna från och med 1 januari 2025.

Bakgrunden till dessa höjningar är att regeringen har fastställt höjt prisbasbelopp till 58 800 kr för år 2025. De högkostnadsskydd som berörs regleras i 17 kap. hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Prisbasbeloppet är baserat på samhällets prisutveckling. Höjt prisbasbelopp ger till exempel också höjd garantipension, studiemedel, sjukersättning, aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag, och föräldrapenning.

Högkostnadsskyddet för öppen vård  
Enligt SKR får högkostnadsskyddet 2025 uppgå till max 1 450 kr (2024: 1400 kr, 2023: 1300 kr). Det är den högsta avgift för vårdavgifter inom den öppna hälso- och sjukvården, för avgifter för vissa förbrukningsartiklar och för avgifter för sådan tandvård som avses i 8 a § tandvårdslagen (1985:125) som får tas ut under en tolvmånadersperiod.

Högkostnadsskyddet för slutenvård 
Högkostnadsskyddet för 2025 får uppgå till max 130 kr (2024: 130 kr, 2023: 120 kr). Det är den högsta avgift som får tas ut per vårddag inom slutenvården. 

Ökade intäkter
Under åren 2018–2023 uppnådde i snitt 36 000 patienter per år högkostnadsskyddsnivån för öppenvård. Patienterna erhåller då frikort som gäller i 12 månader från första vårdbesöket i perioden. Då Region Jämtland Härjedalen höjt patientavgifterna inför 2024 med 30 % samt infört nya avgifter för viss provtagning och viss bild- och funktionsdiagnostik så är nu prognosen att fler än 43 000 patienter kommer att uppnå högkostnadsskyddsnivån för öppenvård.

Om högkostnadsskyddet för öppenvård höjs från 1300 kr till 1450 kr så kommer det troligtvis att generera minst 6 500 000 kr i ökande intäkter år 2025.

Om slutenvårdsavgiften höjs från 120 kr till 130 kr per vårddygn så kommer intäkterna att öka med cirka 700 000 kronor.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-11-05--06 § 186 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 11 juni 2024, § 74, att godkänna slutrapporten ”8 perspektiv Stiftelsen Jamtli” av den externa utredning som genomfördes under 2023 och 2024. Utredningen fokuserade primärt på att tyda styrning och ansvar samt relationen mellan stiftare, stiftelse och grunduppdraget. Dessutom synliggjorde utredningen stiftarnas ansvar kring uppdragsformuleringar samt hur resurstilldelning relaterar till ett förväntat resultat. För att möta utredningens resultat och reflektioner så beslutade nämnden även om en fortsatt hantering som bland annat innebär att säga upp den långsiktiga överenskommelsen med Stiftelsen Jamtli och tydliggöra de ettåriga överenskommelserna.

Bakgrunden till uppsägningen är utredningens tydliggörande av stiftelsens ändamål samt stiftarnas ansvar i relation till ändamålet. Stiftelsens ändamål är bland annat att förvalta stiftelsens samlingar, byggnader och markområden och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Utredningen menar dock att huvudfinansiärernas uppdrag till Stiftelsen Jamtli över tid har både förändrats och utökats och i vissa avseenden kanske även kommit bort ifrån själva basuppdraget, det vill säga ändamålet med stiftelsen. Det långsiktiga uppdragsavtalet, som 2022 ändrade namn till långsiktig överenskommelse, har varit ett försök att möta och beskriva huvudfinansiärernas intentioner över tid, den regionala utvecklingsstrategin, de kulturpolitiska målen, den regionala kulturplanen samt museilagen från 2017. Huvudskälet till att säga upp denna långsiktiga överenskommelse är att den i detta läge inte är relevant i arbetet med att renodla basuppdraget men även rensa i mängden styrande dokument och uppföljning gällande stiftelsen.

Ändamålsparagrafen från 1974 stipulerar stiftarnas ändamål med stiftelsen och därmed även det basuppdrag som stiftarna har gett. Det bör vara tillräckligt för att teckna ettåriga överenskommelser med anslagets storlek och uppräkning och som endast följer upp uppdraget utifrån ändamålsparagrafen, investeringar, underhåll, säkerhet och klimatanpassningar, samlingsförvaltningen samt ekonomi. Den ettåriga överenskommelsen tas fram i särskild ordning mellan huvudfinansiärerna och i samråd med stiftelsen och beslutas av regionala utvecklingsnämnden i december varje år.

Den långsiktiga överenskommelsen reglerar även de samråd med politisk- och tjänstemannarepresentation från stiftelsen, regionen och kommunen, även kallat Jamtlisamråd. Denna reglering bör kunna göras i särskild överenskommelse eller arbetsordning som lämpligen kan följa kulturplanens tidsperiod. I nuvarande beskrivning av samrådet finns inte övriga stiftare (Heimbygda och Jämtlands läns konstförening) med. I en förnyad reglering av samrådet behöver samtliga stiftare finnas representerade, och med andra representanter än som är valda till stiftelsens styrelse.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-11-05--06 § 187 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 11 juni 2024, § 74, att godkänna slutrapporten ”8 perspektiv Stiftelsen Jamtli” av den externa utredning som genomförts under 2023 och 2024. Utredningen fokuserade primärt på att tyda styrning och ansvar samt relationen mellan stiftare, stiftelse och grunduppdraget. Dessutom synliggjorde utredningen stiftarnas ansvar kring uppdragsformuleringar samt hur resurstilldelning relaterar till ett förväntat resultat.

För att möta utredningens resultat och reflektioner så beslutade nämnden även om en fortsatt hantering som bland annat innebär att revidera gällande samarbetsavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun. För att tydliggöra roller och ansvar mellan stiftarna bör ett samarbetsavtal innefatta alla stiftare, det vill säga även Heimbygda och Jämtlands läns konstförening. Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun har finansieringsansvaret för Stiftelsen Jamtli men övriga stiftare har en viktig del i övrigt ansvar för stiftelsen.

Gällande samarbetsavtal beslutades av regionfullmäktige den 28 november 2023, § 140, och reglerar bland annat ansvar och kostnadsfördelning mellan parterna samt att beslut avseende nyinvesteringar och större underhållsinvesteringar ska föregås av gemensam beredning. Avtalet anger även riktlinjer för tillsättande av ledamöter i stiftelsens styrelse, anpassning till administrativa system, information och redovisning från stiftelsen. Förslaget är att säga upp detta avtal från och med 1 januari 2026 och under 2025 ta fram ett nytt samarbetsavtal mellan samtliga stiftare som fortsatt behöver reglera ansvars- och kostnadsfördelning, beredningsordning och revision men där alla stiftare är samarbetsparter.

Gällande samarbetsavtal gäller fortsatt under 2025. Förslag på nytt samarbetsavtal föreslås presenteras för regionfullmäktige senast i november 2025.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-11-05--06 § 188 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Projektbidraget Kultur för hälsa initierades av presidierna för Kultur Z och Folkhälso Z. I Regionplan och budget 2021–2023 (regionfullmäktige 2020-10-20, § 104) avsattes 500 000 kronor under tre år (RS/316/2020) för interna projektmedel folkhälsa. Inför 2023 omdisponerades medlen från regiongemensamma kostnader till regionala utvecklingsnämnden och återfinns därefter inom verksamhetsområde Kultur och bildnings budgetram.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde 2022-12-13, § 210, Regler och villkor för projektbidraget kultur för hälsa 2023. 2023-11-21, § 193, förlängde regionala utvecklingsnämnden regelverket att även omfatta 2024 och gav samtidigt regiondirektören i uppdrag att, inför 2025, se över och revidera Regler och villkor för projektbidraget Kultur för hälsa.

Översynen av regelverket för projektbidraget har genomförts i nära samarbete med Folkhälsoenheten, och har landat i förslaget att inkludera bidraget i det befintliga regelverket Region Jämtland Härjedalens regler och villkor för regionala kulturstöd (RUN/287/2022) som fastställdes av regionfullmäktige 2022-12-07, § 171. För att tydligt integrera projektbidraget i det regionala regelverket för kulturstöd föreslås ett namnbyte till Projektstöd inom kultur och hälsa. Detta bidrar även till att undvika begreppsförvirring inom området Kultur och hälsa.

Underlaget föreslår att slå samman Kulturstöd till föreningar och organisationer och Kulturstöd till professionella kulturskapare till ett stöd: Kulturstöd. Detta för att förenkla för de sökande och öka användarvänligheten. Vidare föreslås att projektstödet ska syfta till att stimulera kulturprojekt som tillgängliggör kulturaktiviteter riktade till personer som har större risk för ohälsa samt synliggöra kulturens betydelse för att främja hälsa och välbefinnande. Målet är att

• bidra till förbättrad hälsa och välbefinnande hos deltagarna
• utveckla verksamhet som genom samverkan och samlärande visar på kulturens hälsofrämjande effekter.

Förslaget till reviderade regler för regionala kulturstöd har även beretts och samråtts med regionjurist.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-11-05--06 § 189 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade den 24 oktober 2023, § 171, att påbörja en översyn och revidering av reglerna för stipendier och pris inom kulturområdet. Förslag på reviderade regler ska presenteras senast vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i oktober 2024. Bakgrunden till översynen ligger dels i namnet på kulturpriset och kulturstipendier, dels i hur stipendier utses. Ibland leder namnet på stipendierna och kulturpriset till missförståndet att det är Stiftelsen Peterson-Berger som delar ut dessa och inte Region Jämtland Härjedalen. Utifrån principen om armlängds avstånd finns dessutom skäl att se över hur stipendierna utses och beslutas.

Kulturstipendium och Kulturpris har delats ut sedan 1966 respektive 1990. De är viktiga incitament för att stötta och uppmärksamma personer som på olika sätt bidrar till kulturlivet i Jämtland Härjedalen samt uppmuntra konstnärlig och kulturell förkovran. Det samiska stipendiet inrättades 1999 efter förslag av Svenska Samernas Riksförbund med syfte att uppmärksamma någon som har medverkat till att bevara och föra vidare det sydsamiska kulturarvet. Arbetsstipendier inom scenkonst, litteratur och bild-och formkonst inrättades 2019 med syfte att stärka förutsättningarna för de professionella kulturskaparna att vara verksamma i regionen. Kulturstipendierna, det samiska stipendiet och kulturpriset har sedan 2010 delats ut under högtidliga former på Gaaltije i samarbete med Stiftelsen Gaaltije. Arbetsstipendierna har delats ut vid särskilda arrangemang som relaterar till stipendiernas verksamhetsområden.

Översynen har skett genom en nationell översyn kring hur andra regioner hanterar sina pris och stipendier, dialog med Stiftelsen Peterson-Berger och Stiftelsen Gaaltije samt dialog med interna verksamheter. Dialog har även skett med Regionala utvecklingsnämndens presidium som har utgjort styrgrupp. De huvudsakliga förändringar som föreslås i reglerna är, förutom de av rent redaktionell och förtydligande karaktär, att

• Peterson-Berger stryks ur namnet,
• kulturstipendier även kan ges till unga bosatta på annan ort på grund av studier,
• ett nytt arbetsstipendium inom slöjd och konsthantverk inrättas (finansierat inom verksamhetsområde Kultur och bildnings rambudget),
• det samiska stipendiet ska medverka till att bevara, föra vidare eller utveckla sydsamiskt språk och kultur,
• utdelning ska ske på fullmäktige förutom arbetsstipendierna, samt att
• extern jury föreslår stipendiater.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-11-05--06 § 190 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Norrlands nätverk för Musikteater & Dans (NMD) är ett kommunalförbund bildat 1997 av regionerna, tidigare landstingen, i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen. Ändamålet med kommunalförbundets verksamhet är

• att medverka till att musikteater/opera och dans blir tillgängligt för alla lokalt, regionalt, nationellt och internationellt,
• att administrera till NMD beviljade gemensamma bidrag för turnéverksamhet och ökad publik tillgänglighet,
• att ansvara för övergripande koordinering av turnéverksamhet för de i nätverket ingående konstnärliga enheterna samt
• att tillföra övergripande perspektiv avseende geografisk spridning av föreställningar och därmed utgöra del av vardera medlemsregions kulturpolitiska målsättningar.

Turnénätverket inkluderar ensembler inom Estrad Norr, Norrdans, Norrlandsoperan och Piteå Kammaropera. Verksamheten finansieras av regionala bidrag samt statliga medel genom kultursamverkansmodellen. NMD fördelar årligen turnébidrag till de i nätverket ingående ensemblerna utifrån inskickade ansökningar där produktionskostnad och antal turnéorter är avgörande faktorer. NMD har en deltidsanställd koordinator.

Under 2024 har NMD processat en revidering av kommunalförbundets förbundsförordning. Exempelvis ger nu gällande förbundsförordning otillräcklig vägledning om hur och var val av ledamöter till förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige ska ske. Syftet är att framtidssäkra verksamheten via relevanta och klargörande styrdokument. Förbundets förtroendevalda har i processen framfört att förbundsförordningen ska klargöra varje nivås åtagande visavi förbundet. Delar av formuleringarna bryts därför ut och återfinns i stället i en kommande arbetsordning.

NMD:s förbundsfullmäktige har den 26 september 2024 godkänt förslag till reviderad förbundsförordning. Därefter ska varje medlemsregions fullmäktige fastställa dokumentet.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-11-05--06 § 191 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Vid regionfullmäktiges sammanträde den 28 november 2023, § 144, fattade regionfullmäktige beslut om ny zonindelning, biljetter och priser för den allmänna kollektivtrafiken i Jämtlands län (buss). Beslutet innefattade att införandet av nya zoner, priser och biljetter skulle vara genomfört senast 31 december 2024.

Region Jämtland Härjedalen genomför ett omfattande byte av biljettsystem, tillsammans med Länstrafiken i Västerbotten, Din Tur, Länstrafiken i Norrbotten, Skellefteå buss och Luleå Lokaltrafik. Det nya systemet använder den nationella standarden BoB (Biljett- och Betalsystem) för att bland annat underlätta resor mellan län.

Biljettsystemprojektet består av ett antal olika delprojekt, med förändringar i både bakgrundsystem och i system för kunder och slutanvändare. Den nya resenärsappen var det första synliga steget in i det nya biljettsystemet. Stora delar av systemet levereras av det norska företaget Fara AS, men flera andra aktörer är också involverade på olika sätt.

För att fullt ut kunna införa nya zoner, biljetter och priser behöver införandet av alla nya säljkanaler vara klart. Det omfattar Mina sidor, ombordförsäljning, försäljningsombud, företagsportal, skolportal och resenärsappen. I nuläget beräknas alla säljkanaler utom ombordförsäljning på bussarna kunna implementeras innan årsskiftet 2024–2025. Leveransen som ska möjliggöra biljettköp och visering av biljetter ombord är däremot försenad vilket innebär att införandet av de nya zonerna, biljetterna och priserna inte kan införas inom beslutad tidsram. Verksamhetens bedömning utifrån nuläget är att förändringarna kan genomföras under första halvåret av 2025, senast 2025-06-30.

Verksamheten utreder möjligheten att stegvis implementera införandet av nya zoner, priser och biljetter. En stegvis övergång innebär att det under en period kommer att finnas skillnader mellan biljetter som köps ombord eller via andra säljkanaler. En sådan övergång bör vara så kort som möjligt.

Övergångsperioden innebär inte att några resenärsgrupper särskilt missgynnas då det finns flera olika alternativa sätt att köpa sin biljett. Generellt sett kommer längre sträckor att vara billigare i de nya försäljningskanalerna medan korta sträckor kommer att vara relativt oförändrade. Att ha olika prisnivåer i olika säljkanaler är vanligt inom kollektivtrafiken och förekommer inom andra Regionala Kollektivtrafikmyndigheter.

Utifrån ovan föreslås att tidsramen för införandet av beslutade förändringar av zonindelning, biljetter och priser för den allmänna kollektivtrafiken i Jämtlands län (buss) förlängs till och med första halvåret 2025.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-11-05--06 § 192 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Norrlandsresan är ett samarbete inom vilket de fyra norrlandslänen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland – har en gemensamt beslutad taxa och ett gemensamt biljettutbud för resor över länsgräns. Principerna för Norrlandsresans taxa beslutades av regionfullmäktige 2015-06-17, § 70 (RUN/606/2015). Norrlandsresans taxa regleras inför årsskiftet varje år och följer index-utvecklingen i trafikavtalen. Under de två senaste åren har beslut om avsteg från taxan fattats (RS/534/2022) (RS/658/2023).

Mot bakgrund av att avsteg från taxan gjorts vid upprepade tillfällen gav kollektivtrafiknämnden vid sitt sammanträde den 26 oktober 2023, § 72, regiondirektören i uppdrag att tillsammans med övriga norrlandslän se över beslutad hantering av Norrlandsresans taxa samt hur eventuella framtida avsteg ska hanteras. Uppdraget beslutades återrapporteras till kollektivtrafiknämnden under våren 2024.

Vid kollektivtrafiknämndens sammanträde den 15 maj 2024, § 27, rapporterades det att Region Jämtland Härjedalen tillsammans med övriga norrlandslän påbörjat översynen med hur Norrlandsresans taxa ska hanteras. Dialog har därefter förts mellan länen om hur
resor över länsgräns kan prissättas och tillgängliggöras för kunderna. Däremot har norrlandslänen ännu inte landat i någon ny modell för hanteringen av Norrlandsresans taxa. Dialog kring detta kommer att fortsätta utifrån införandet av det nya biljettsystemet och anpassningen till den nationella BoB-standarden (Biljett och Betalsystem) samt införandet av nya priser och biljetter. Eventuellt beslut om ny modell för hanteringen av Norrlandsresans taxa hanteras av kollektivtrafiknämnden under första halvan av 2025.

Historiskt har taxehöjningarna baserat sig på KPI, men KPI speglar inte kostnadsutvecklingen i kollektivtrafiken på ett bra sätt. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Västernorrlands, Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län beslutade därför inför 2021 att Norrlandsresans taxa räkans upp årligen med en indexkorg som bättre motsvarar kostnadsutvecklingen i trafiken och att prisjusteringarna görs samtidigt som den inomlänsliga taxan justeras, vid årsskiftet (RS/747/2020). Den nuvarande indexkorgen baseras på Arbetskraftsindex (AKI), Konsumentprisindex (KPI), Bränsleindex (PPI) och Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI).

Under 2023 var indexutvecklingen enligt beslutad indexkorgs utveckling ovanligt låg. Region Västerbotten föreslog mot den bakgrunden en höjning med 3,5 % av Norrlandsresans taxa inför 2024, vilket beslutades av samtliga län inom samarbetet. Även inför 2025 ser indexutvecklingen ut att vara låg. Med anledning av detta har Region Västerbotten föreslagit att avsteg från beslutad princip görs även i år, och att Norrlandsresans taxa höjs med 3,5 % även inför 2025. För att detta ska genomföra behöver samtliga län inom samarbetet fatta motsvarande beslut.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-11-05--06 § 193 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

ZYAC-banan är en sammanslutning av kommuner längs järnvägssträckningen mellan Umeå och Östersund via övre Ådalsbanan och Stambanan genom övre Norrland. Samarbetet har gjort en framställan till Region Jämtland Härjedalen, Region Västerbotten och Region Västernorrland där man önskar att de tre regionerna uttalar sig positivt om att verka tillsammans för att möjliggöra persontågtrafik på sträckan Umeå-Östersund via Sollefteå och vidare mot Åre. I framställan framgår också att man önskar att de tre regionerna samverkar med kommunerna i en arbetsgrupp för att arbeta vidare med frågan.

Banans relativt låga hastighet och begränsade kapacitet i kombination med begränsad fordonstillgång och höga trafikkostnader i förhållande till resandeunderlag och andra faktorer gör det svårt att i dagsläget realisera önskan om persontågtrafik mellan Umeå – Östersund via Sollefteå och vidare mot Åre. Enligt WSP:s utredning Persontrafik med tåg Umeå – Sollefteå – Östersund – Förstudie kring förutsättningar på kort och sikt (RUN/709:11/2020), daterad 2021-09-23, bedöms nettokostnaden för Region Jämtland Härjedalens del vara cirka 12 mnkr/år för tre dubbelturer per dag på banan. Nettokostnaden anses med anledning av bland annat fordonstyp vara lågt räknad.

För att persontrafik ska vara möjlig på den aktuella sträckan behövs åtgärder vid stationer och perronger. Dessutom behövs triangelspår i Västeraspby, införande av ERTMS-signalsystem samt flera kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder. Enligt WSP:s utredning uppgår investeringarna till 500 - 600 mnkr, vilket också anses vara lågt räknat. Åtgärderna saknar finansiering från Trafikverket.

Regionfullmäktige fattade beslut i april 2024, § 57, om att ställa sig bakom Norrtåg AB:s dokument 2040 – en tågvision (Tågstrategi Norrtåg). I tågvisionen är en utveckling av basutbudet som motsvarar dagens Norrtågstrafikstrafik efter norrlandskusten och de tre tvärstråken prioriterat, liksom den kommande trafikeringen av Norrbotniabanan då den är färdigställd. För Mittbanan innebär basutbudet ett tåg i timmen i vardera riktning på sträckan Sundsvall – Östersund, och ett tåg i vardera riktning varannan timme på sträckan Östersund – Åre/Duved. Initiativet från ZYAC-banan skulle innebära att resurser för att kunna etablera persontågtrafik mellan Umeå – Östersund via Sollefteå och vidare mot Åre skulle behöva tas från den prioriterade trafiken i basutbudet.

Utifrån regionfullmäktiges beslut är den högst prioriterade frågan när det gäller tågtrafiken för Region Jämtland Härjedalen att förverkliga det föreslagna basutbudet som framgår i 2040 – en tågvision (Tågstrategi Norrtåg). Däremot är det på längre sikt möjligt att prioritera ett arbete för att stärka banan och möjliggöra persontågtrafik mellan Umeå – Östersund via Sollefteå och vidare mot Åre.

Mot bakgrund av ovanstående ingår Region Jämtland Härjedalen i den föreslagna arbetsgruppen under förutsättning att Region Västernorrland och Region Västerbotten deltar och verkar för inrättande av persontågtrafik.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2024-11-05--06 § 194 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Conny Wahlström (MP) och Karin Thomasson (MP) har lämnat in en motion om Hälso- och sjukvårdens arbete med klimatomställningen. Motionärerna föreslår bland annat att hälso- och sjukvårdsnämnden ska få ett uppdrag att upprätta en åtgärdsplan för hur verksamheten ska förbereda sig och arbeta med de utmaningar som klimatförändringarna innebär samt att arbetet ska inkluderas i regionens krisberedskap.

I regeringens nationella säkerhetsstrategi¹ från juli 2024 konstateras att ”Regeringen avser att i arbetet med krisberedskap anlägga ett klimatanpassningsperspektiv och verka för samordning och stärkande av arbetet med klimatanpassning och katastrofriskreducering både nationellt och internationellt. Arbetet kommer särskilt att beakta behov kopplade till försörjningsberedskap, såsom att upprätthålla vår svenska livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och samordnad vattenförvaltning, liksom en god samhällsplanering, ett effektivt smittskydd, beredskap för extrema skyfall, vattenbrist och torka samt en robust infrastruktur för energiförsörjning, sjukvård, telekommunikationer och transporter.” 

Region Jämtland Härjedalen har en viktig roll i klimatomställningen. Allt från att fortsätta det miljö- och klimatarbete som regionen sedan länge bedriver, till att också aktivt hantera och minska de negativa konsekvenserna på regionens förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet.  

Region Jämtland Härjedalen har deltagit i länets arbete för klimatanpassning i Jämtlands län som hållits ihop av Länsstyrelsen. Handlingsplan för klimatanpassning 2020–2022 antogs av Region Jämtland Härjedalen tillsammans med kommunerna och Länsstyrelsen.  

Region Jämtland Härjedalen ingår i länets energi- och klimatråd och sitter med i styrgruppen och har en utsedd samordnare i rådets sekretariat.  

En risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för klimatförändringar gjordes 2018 och där identifierades ett antal åtgärdsförslag. Utifrån risk- och sårbarhetsanalysen genomfördes senare ett arbete kopplat till robusta hälsocentraler och utsatthet för extremväder som värmebölja och skyfall.  

Inom hälso- och sjukvården finns Plan för hantering av höga temperaturer/värmebölja som bl.a. beskriver hur hälsoeffekter vid höga temperaturer hanteras. Inom regionen finns också en beredskap och struktur för att ta emot flyktingar, oavsett vad som orsakat att människor drivits på flykt.   

Regionen behöver arbeta med den påverkan som klimatförändringarna redan idag innebär för regionens verksamheter, men framför allt att analysera hur klimatförändringarna på längre sikt kan komma att påverka regionens förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet och utifrån detta skapa en beredskap. Det inkluderar också förändrad förekomst av sjukdomar och flyktingströmmar orsakade av klimatförändringarna.  

Klimatanpassning är och kommer fortsättningsvis vara en viktig fråga för Region Jämtland Härjedalen. Därför är det av vikt att regionen fortsätter bedriva ett aktivt klimatarbete för att minska utsläpp som driver på klimatförändringar, likväl som att förebygga och hantera konsekvenserna som klimatförändringarna innebär. För att avgöra hur regionen och de olika förvaltningarna på bästa och mest effektiva sätt ska arbeta med klimatanpassning behöver först en utredning som analyserar hur klimatförändringarna kan komma att påverka regionens förmåga att bedriva samhällsviktig verksamhet genomföras. Då detta kräver att nödvändiga resurser avsätts, innebär det att en sådan utredning behöver vägas mot övriga prioriteringar inför 2026.

1. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12- 31 för Vänsterpartiet, uppdraget vakant.

2. Kollektivtrafiknämnden: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Ronny Karlsson (SD) som avsagt sig uppdraget.

3. Kollektivtrafiknämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Andrea Fors (SD) som avsagt sig uppdraget.