Möte 2026-10-13

Kulturpris till Peterson-Bergers minne 2026
Regionala utvecklingsnämndens beslut 2026-06-09 § 88
1. Hoven Droven utses till pristagare av Region Jämtland Härjedalens kulturpris till Peterson-Bergers minne 2026.
2. Kulturpriset delas ut vid Regionfullmäktige i oktober 2026

Kulturstipendium till Peterson-Bergers minne 2026
Regionala utvecklingsnämndens beslut 2026-06-09 § 89
1. Lovisa Holten, Edvin Runudde Bydén och Johanna Hellund utses till mottagare av Region Jämtland Härjedalens Kulturstipendium till Peterson-Bergers minne 2026.
2. Kulturstipendierna delas ut vid Regionfullmäktige i oktober 2026.

Samiskt stipendium 2026
Regionala utvecklingsnämndens beslut 2026-06-09 § 90
1. Aanna Johansson Larsson utses till mottagare av Region Jämtland Härjedalens samiska stipendium 2026.
2. Det samiska stipendiet delas ut vid Regionfullmäktige i oktober 2026

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning har tillkännagivande om sammanträdet och föredragningslista över de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet meddelats på regionens anslagstavla och gjorts tillgängliga för ledamöter och ersättare.

1. Thomas Andersson (C) avsäger sig den 28 augusti 2026 uppdraget som ledamot i regionfullmäktige.

2. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från 8 juli 2026 att Maj Britt Olofsson (KD) utses till ersättare i Rasmus Ericssons (KD) ställe.

3. Länsstyrelsen meddelar i protokoll från den 8 juli 2026 att Knut Richardsson (M) utses till ledamot i Joel Nordqvists (M) ställe samt att Elisabet Sjöström (M) utses till ersättare i Knut Richardssons (M) ställe.

1. Medborgarförslag om tillgång till fysioterapeut på akutmottagningen (RS/542/2026) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 9-10 februari 2027.

2. Medborgarförslag om framtagande av en strategi för att öka användande av Open Source i enlighet med EU:s IT-strategi (RS/551/2026) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 9-10 februari 2027.

3. Medborgarförslag om att regionen bör erbjuda gravida kvinnor NIPT till självkostnadspris (RS/560/2026) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 9-10 februari 2027.

4. Medborgarförslag om laddningsbar powerbank till hörapparater (RS/569/2026) fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 9-10 februari 2027.

5. Medborgarförslag om kurs för medborgarskapsprov (RS/612/2026) fördelas till regionstyrelsen och ska besvaras senast vid regionfullmäktiges sammanträde 9-10 februari 2027.

Vid varje fullmäktigesammanträde har allmänheten möjlighet att ställa frågor till antingen en namngiven fullmäktigeledamot eller ett visst parti. Frågorna ska vara skriftliga och undertecknade av frågeställaren. Lämna gärna in frågorna i god tid och senast tre vardagar före sammanträdet, dvs senast torsdag 8 oktober kl. 09.00. Frågorna besvaras vid en särskild angiven punkt under sammanträdet. 

Respektive fullmäktigeledamot eller parti ansvarar för att den som ställt frågan och övriga partier i fullmäktige får skriftliga svar vid eller efter sammanträdet.

Frågorna kan lämnas in till receptionen i Regionens hus, mejlas till region@regionjh.se eller skickas till:
Region Jämtland Härjedalen
Box 654
831 27 Östersund

Kontakta Charlotte Funseth, charlotte.funseth@regionjh.se, 063-147551 om det finns avsikt att delta.

Det har inkommit ett medborgarförslag som innebär att Region Jämtland Härjedalen tillsammans med berörda aktörer ska genomföra en förstudie om möjligheterna att införa bärplansbåt på Storsjön. Förslagsställaren lyfter bland annat kortare restider, minskad klimatpåverkan, förbättrad tillgänglighet till målpunkter runt Storsjön samt potential för ökad turism.

Region Jämtland Härjedalen ser positivt på initiativ som bidrar till utveckling av hållbara transporter och som kan stärka tillgängligheten i länet. Tekniken med elektriska bärplansbåtar är intressant och följs med intresse i de försök och verksamheter som pågår på andra håll i landet.

Förutsättningarna i Jämtlands län skiljer sig dock väsentligt från de områden där bärplansbåtar idag prövas. Region Jämtland Härjedalen bedriver i dagsläget ingen kollektiv sjötrafik och det finns inte heller något identifierat resandeunderlag som motiverar investeringar i sådan trafik. För att etablera båttrafik krävs inte bara investeringar i fartyg utan även kostnader för infrastruktur, drift, underhåll, bemanning och trafikledning.

Region Jämtland Härjedalens bedömning är att det potentiella resandet på Storsjön i nuläget inte är tillräckligt omfattande för att motivera de kostnader som en förstudie och ett eventuellt införande av bärplansbåtstrafik skulle innebära. De exempel som lyfts från Stockholmsområdet bygger på helt andra befolknings- och resandeförutsättningar än de som råder kring Storsjön.

Mot denna bakgrund bedömer Region Jämtland Härjedalen att det i dagsläget inte är aktuellt att genomföra en förstudie avseende bärplansbåtstrafik på Storsjön. Förslaget bedöms kunna utgöra en möjlig framtida utvecklingsidé om förutsättningarna för sjöburen kollektivtrafik skulle förändras.

Regionstyrelsen behandlade ärendet den 2026-09-29--30 § 165 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden

Kollektivtrafiknämnden

Gemensamma nämnden för upphandling

Gemensamma nämnden för Närvård Frostviken

Patientnämnden

Regionens revisorer

• Granskning av kunskapsstyrning (RS/106/2026)
• Granskning av kunskapsstyrning (HSN/182/2026)
• Granskning av målstyrning (RS/107/2026)
• Granskning av målstyrning (HSN/184/2026)
• Granskning av strategiska investeringar (RS/222/2026)
• Granskning av strategiska investeringar (HSN/399/2026)
• Granskning av kris- och katastrofberedskap (RS/223/2026)
• Granskning av kris- och katastrofberedskap (HSN/400/2026)

Regionens revisorer har inkommit med en delårsrapport per augusti 2026 där verksamhet och ekonomiskt resultat redovisas.

Revisorerna har under året granskat Region Jämtland Härjedalens olika verksamheter enligt beslutad revisionsplan. Sju sammanträden har genomförts hittills under året och vid sammanträdet i maj genomförde revisorerna verksamhetsbesök hos regionens ambulanshelikopter, barn- och ungdomspsykiatrin samt rehabiliteringscentrum på Solliden i Östersund.

Den årliga revisionskonferensen för Norr-regionerna arrangerades i juni av Region Norrbotten. Föreningen Förtroendevalda Revisorer i Mellannorrland (FFR) genomförde en konferens i maj i Östersund/Frösön.

Revisionskontoret har under året varit fullbemannad och har slutfört granskningsarbetet av regionstyrelse, nämnder, förbund, fullmäktigeberedning, gemensamma nämnder och regionens bolag för år 2026. Kontoret arbetar med att utföra planerade granskningar enligt beslutad revisionsplan 2026 på uppdrag av regionens revisorer.

Det ekonomiska resultatet är ett överskott på 217 tkr. Den positiva budgetavvikelsen beror i huvudsak på intäkter från genomförda granskningar av bolag stiftelser och förbund. Prognostiserat resultat för helår är noll (+/- 0).

Patientnämnden har inkommit med en delårsrapport per augusti 2026 där måluppfyllelse och ekonomiskt resultat redovisas för årets första halva. Uppdrag och aktiviteter pågår enligt plan och bedöms vara slutförda innan årets slut.

Under perioden ser patientnämnden en liten minskning av patienters och närståendes synpunkter och klagomål. Totalt har 361 ärenden registrerats under perioden januari till augusti 2026. Flest ärenden har berört primärvården följt av psykiatrin och ortopeden.

Vid delårsperiodens slut pågick 10 stödpersonsuppdrag. Tillgången på stödpersoner är god och totalt har 5 nya uppdrag tillsatts och 3 har avslutats under året. Ett nytt ärendehanteringssystem för stödpersonsverksamheten har införts och på grund av detta har ingen utbildningsinsats erbjudits stödpersonerna ännu.

Förvaltningens medarbetare träffar löpande olika verksamheter och informerar om patientnämndens arbete och uppdrag.

Förvaltningens största utmaning under året har varit införandet av nya IT-system. Trots omfattande förberedelser kunde det nya systemet inte införas innan avtalet för det gamla löpte ut. Det har inneburit att förvaltningen under en period behövt arbeta enligt reservrutiner. Det har inneburit en betydande belastning på verksamheten och dess personal. Den ökade belastningen bedöms kvarstå under en övergångsperiod, då de nya systemen måste testas och verifieras för att säkerställa att de fungerar som avsett.

Patientnämnden redovisar per augusti ett överskott på 196 tkr, fördelat enligt följande. Intäkter -14 tkr, personalkostnader +93 tkr och övriga kostnader +107 tkr. Överskottet beror på partiella tjänstledigheter och ett budgettekniskt fel i ekonomisystemet. Det egentliga överskottet för perioden är +96 tkr.

En delårsrapport per augusti för Region Jämtland Härjedalen har upprättats. Rapporten innehåller en redovisning om måluppfyllelse, verksamhet och ekonomiskt utfall.

Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat efter finansiella poster till och med augusti 2026 var positivt och uppgick till 88 miljoner kronor. Det är 31 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på 57 miljoner kronor. Jämfört med samma period föregående år är resultatet tydligt bättre, då uppgick resultatet efter finansiella poster till -191 miljoner kronor. Verksamhetens resultat uppgick till -38 miljoner kronor, vilket är 111 miljoner kronor lägre än budgeterat resultat och även lägre än motsvarande period föregående år. Detta innebär att den tydliga förbättringen som skett på resultatet efter finansiella poster mot föregående år till största del förklaras av en bättre utveckling inom pensionsförvaltningen.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden är 130 miljoner kronor högre än föregående år vilket motsvarar en ökning med 3,3 procent.

Bruttokostnaderna har ökat med 138 miljoner kronor, vilket motsvarar en kostnadsökning på 2,9 procent.

Prognos
Utifrån de osäkerheter som föreligger i omvärlden är det fortsatt svårt att lämna en säker helårsprognos. Vid rapportens avlämnande bedöms helårsprognosen efter finansiella poster kunna förbättras något till minus 140 miljoner kronor. Prognosen bygger på att planerade åtgärder genomförs och får den effekt som anges i respektive nämnds verksamhetsplan. Samtidigt är en stor del av den ekonomiska effekten av åtgärderna förlagd till årets senare del, vilket innebär en risk för att full effekt inte uppnås under 2026. Prognosen förutsätter även att den positiva utvecklingen på de finansiella marknaderna i huvudsak består.

Likviditet
?Regionens likviditet har påverkats negativt av de underskott som ackumulerats under åren 2023 till 2025, vilket innebär att den ingående skulden för året uppgår till 490 miljoner kronor. Av finansieringsbudgeten i Regionplan med budget 2026–2028 framgår att en upplåning om 150 miljoner kronor planeras under 2026. Om hela det planerade beloppet lånas upp kommer skulden till Kommuninvest att uppgå till 640 miljoner kronor vid årsskiftet.

Måluppfyllelse
Av de åtta prioriterade målen bedöms ett ej vara uppnått och resterande sju vara delvis uppnådda. Till dessa mål har sammanlagt 30 uppdrag kopplats till regionstyrelsen och nämnderna, samtliga bedöms vara pågående enligt plan.

De kortsiktiga nyckeltalen omfattar fem finansiella mål. Av dessa bedöms två vara uppnådda, ett delvis uppnått och två inte uppnådda. De finansiella mål som inte uppnås är Netto- och bruttokostnadsutveckling som båda överstiger målet vilket sätter ytterligare press på de åtgärder som planerats av verksamheterna.

Balanskrav och resultatförbättrande åtgärder
Region Jämtland Härjedalen har under 2024 och 2025 åberopat synnerliga skäl för att besluta om negativa budgeterade resultat. Bakgrunden var bland annat de kraftigt ökade pensionskostnaderna och bedömningen att en alltför snabb ekonomisk anpassning skulle kräva omfattande tillfälliga neddragningar i verksamheten. Den långsiktiga ekonomiska planen innebär samtidigt att kostnadsutvecklingen behöver anpassas och att verksamhetsförändringar och resultatförbättrande åtgärder behöver genomföras för att regionen över tid ska nå en ekonomi i balans.

Hälso- och sjukvårdsnämnden står för den största ekonomiska utmaningen. Regionfullmäktige beslutade i juni 2026, § 76, att ”Hälso- och sjukvårdsnämnden tillåts gå med underskott på 400 miljoner kronor under 2026 men ska eftersträva obalans i budget på den absolut lägsta möjliga nivån som det går”. Den aktuella helårsprognosen uppgår till ett underskott i intervallet 400-550 miljoner kronor. Detta innebär en risk för att underskottet överstiger den nivå som regionfullmäktige tidigare godkänt. 

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan innehåller resultatförbättrande åtgärder om sammanlagt 216 miljoner kronor. Åtgärderna är en förutsättning för att begränsa underskottet, men uppföljningen till och med augusti visar att den ekonomiska effekten hittills inte har nått den nivå som krävs.

Den uppdaterade bedömningen i samband med delårsrapporten visar att 57 procent av åtgärderna bedöms gå enligt plan. För en betydande del av resterande åtgärder är effekthemtagningen osäker eller försenad och 18 procent av åtgärderna bedöms inte kunna uppnås under 2026. Flera åtgärder förväntas dessutom få ekonomisk effekt först under årets fjärde kvartal. Sammantaget finns därför en betydande risk för att den planerade resultatförbättringen om 216 miljoner kronor inte realiseras under året.

Regionstyrelsens delårsrapport
Regionstyrelsen redovisar i sin delårsrapport en positiv budgetavvikelse om 266 miljoner kronor för perioden januari–augusti.

Regionstabens intäkter överstiger budget med 40 miljoner kronor, främst till följd av högre försäljning från förråd och hjälpmedel samt högre statsbidrag.

Kostnaderna är 214 miljoner kronor lägre än budget. Den positiva avvikelsen förklaras framför allt av lägre pensionskostnader inom regiongemensamt. Pensionskostnaderna bygger dock på externa prognoser och avvikelsen kan därför förändras under året. Även personalkostnaderna är lägre än budget, vilket delvis förklaras av genomförda omstruktureringar och avveckling av tjänster inom regionstaben. Därutöver bidrar lägre kostnader för fastigheter, konsulter, programvara och datautrustning till den positiva avvikelsen. Den högre försäljningen från förråd och hjälpmedel medför samtidigt högre kostnader för sålda varor.

Sammantaget redovisar regionstaben en positiv nettokostnadsavvikelse om 254 miljoner kronor.

Vårdval redovisar en positiv budgetavvikelse om 12,3 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras främst av att avsatta medel inom Hälsoval för bland annat AT- och ST-läkare, PTP-psykologer och riktade hälsosamtal inte har nyttjats i budgeterad omfattning. Även privata vårdgivare redovisar en positiv avvikelse, främst till följd av färre fysioterapi besök än budgeterat. Inom beställartandvården är kostnaderna lägre än budget, bland annat för nödvändig och särskild tandvård samt barntandvård.

Sammanfattning
Regionstyrelsen leder och samordnar arbetet i Region Jämtland Härjedalen och har det övergripande ansvaret för ekonomin och de personalpolitiska frågorna. Tillsammans med övriga nämnder ska styrelsen se till att den viljeinriktning och de politiska mål som regionfullmäktige beslutat om genomförs.

Det ekonomiska läget för Region Jämtland Härjedalen är fortsatt mycket ansträngt. Åren 2023 och 2024 präglades av stora underskott, bland annat till följd av kraftigt ökade pensionskostnader. För 2026 har regionen budgeterat ett nollresultat, men den aktuella helårsprognosen är fortsatt negativ och innebär därmed en betydande avvikelse från budget.

Samtidigt har resultatet påverkats positivt av utvecklingen inom regionens kapitalförvaltning och av högre intäkter från riktade statsbidrag än budgeterat. Dessa faktorer förbättrar det redovisade resultatet men förändrar inte i motsvarande grad den underliggande kostnadsutvecklingen i verksamheten.

Regionfullmäktige beslutade i juni 2026, § 76, att ”Hälso- och sjukvårdsnämnden tillåts gå med underskott på 400 miljoner kronor under 2026 men ska eftersträva obalans i budget på den absolut lägsta möjliga nivån som det går”. Den aktuella helårsprognosen uppgår till ett underskott i intervallet 400-550 miljoner kronor. Detta innebär en risk för att underskottet överstiger den nivå som regionfullmäktige tidigare godkänt.

Uppföljningen visar samtidigt att beslutade åtgärder ännu inte har gett den ekonomiska effekt som krävs och att en betydande del av åtgärdsplanens effekter är osäkra eller bedöms inte kunna uppnås.

Regionstyrelsen gav 2026-08-25 §129 följande uppdrag:
Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att vid regionstyrelsens sammanträde i september 2026 särskilt redovisa:

• De aktiviteter som genomförts och planeras för att minska personalkostnaderna, inklusive kostnader för hyrbemanning, samt vilka effekter dessa aktiviteter har gett eller förväntas ge.

• vilka extra kostnader som uppstått till följd av sommarens personalbehov och hur de förhåller sig till åtgärderna.

Regionstyrelsen har tagit del av återredovisningen från hälso- och sjukvårdsnämnden och noterar att det fortsatt finns osäkerhet kring om beslutade åtgärder kommer att ge den ekonomiska effekt som tidigare bedömts. Av delårsrapporten framgår att åtgärder med status röd inte bedöms ge någon ekonomisk effekt under 2026. Åtgärder med gul och grön status måste ge ekonomisk effekt under året behöver därför prioriteras och genomföras.

Ett förslag till Policy för digitalisering och AI har tagits fram. Policyn anger Region Jämtland Härjedalens övergripande värderingar, inriktning och förhållningssätt för arbetet med digitalisering och artificiell intelligens (AI) och ska utgöra grund för styrning, prioritering och utveckling inom området.

Digitalisering och AI är strategiskt viktiga förutsättningar för att möta framtida utmaningar kopplade till demografisk utveckling, kompetensförsörjning, ekonomi samt ökade krav på kvalitet, tillgänglighet och service. Policyn tydliggör Region Jämtland Härjedalens ambition att tillvarata digitaliseringens och AI:s möjligheter på ett samordnat, säkert och ansvarsfullt sätt.

Policyn fastställer grundläggande principer för Region Jämtland Härjedalens arbete och anger att digitalisering och AI ska bidra till verksamhetsutveckling, effektiv resursanvändning och hållbar utveckling. Arbetet ska genomföras med beaktande av informationssäkerhet, dataskydd, rättssäkerhet och etiska principer. Policyn ska ligga till grund för kommande mål, riktlinjer och handlingsplaner inom området.

Insatser som följer av policyn hanteras inom ramen för ordinarie planerings- och budgetprocesser.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har gemensamt sett behov av att förenkla, tydliggöra och stärka den regionala samverkansstrukturen inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Regionens samverkansråd (RSR) beslutade 2025 om inriktning för en ny samverkansstruktur och gav parterna i uppdrag att ta fram former för etablering.

Ett förslag till överenskommelse om ny regional samverkansstruktur har tagits fram. Den föreslagna strukturen bedöms skapa förbättrade förutsättningar för gemensamt ansvarstagande, mer effektiv samverkan och bättre planering på länsnivå. Genom färre och tydligare arenor stärks förutsättningarna att gå från dialog till beslut och genomförande, med invånarnas behov som utgångspunkt. Strukturen bygger på två övergripande arenor:

• Politisk arena för hälsa, stöd och utveckling, PaHSU - för gemensam inriktning, prioritering och uppföljning, samt
• Tjänstepersonsarena för hälsa, stöd och utveckling, TaHSU - för strategisk beredning, samordning och genomförande.

Överenskommelsen syftar till att skapa en sammanhållen, handlingsinriktad och långsiktigt hållbar samverkan med tydlig ansvarsfördelning och systematisk uppföljning. Stödjande funktioner såsom samverkansledare, koordinatorer och arbets-/beredningsgrupper kopplas till strukturen vid behov, och överenskommelsen reglerar även ärendegång, dokumenthantering, uppföljning samt principer för ansvar och gemensamma kostnader.

I samband med att överenskommelsen om regional samverkansstruktur antas avvecklas samverkansarenorna Sociala vård och omsorgsgruppen, SVOM, och Barnarenan.

Sociala vård och omsorgsgruppen, SVOM, behandlade ärendet 2026-06-01 § 16 och rekommenderar Jämtlands gymnasieförbund, Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner att godkänna överenskommelsen om regional samverkansstruktur avseende skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) är ett kommunalförbund med de fyra nordligaste länen som medlemmar med uppgift att bidra till att tillgängliggöra musikteater, dans och opera i hela norra Sverige. Detta gör NMD genom att administrera bidrag och koordinera turnéverksamhet, samt att bidra med övergripande perspektiv på geografisk spridning. NMD finansieras av de i kommunalförbundet ingående medlemmarna. Finansieringen består av statliga medel via kultursamverkansmodellen samt via regionala verksamhetsbidrag. Det regionala verksamhetsbidraget uppgår till 230 000 kronor per medlemsregion och finansierar driften av verksamheten. Under 2025 omsatte kommunalförbundet ca 12,9 miljoner konor. Kommunalförbundet NMD styrs idag av ett förbundsfullmäktige och en styrelse. Förbundsstyrelsen består av 5 ledamöter och 4 ersättare och förbundsfullmäktige 8 ledamöter samt 8 ersättare. Förbundets personal består av 60% koordinatorstjänst.

Under våren 2026 föreslog Region Västerbotten NMD:s förbundsstyrelse att inleda en process för en reviderad förbundsordning där förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse ersätts med en förbundsdirektion. Den huvudsakliga motiveringen är att skapa en administrativ och politisk struktur som bättre motsvarar behoven hos ett kommunalförbund med få medlemsregioner. I en direktionsmodell ska varje medlemsregion finnas representerad i direktionen, som utgör både styrelse och beslutande församling.

De huvudsakliga förändringarna som följer av förändringen av förbundsmodell är att:

• förbundsstyrelsen och förbundsfullmäktige ersätts med en förbundsdirektion som antar rollen som både styrelse och fullmäktige,
• samtliga medlemmar representeras i förbundsdirektionen med ledamöter som hämtas från medlemmarnas förbundsfullmäktige,
• medlemmarnas fullmäktige ska årligen besluta i frågan om ansvarsfrihet för direktionen samt
• att förbundets revisorer årligen ska avge revisionsberättelse till medlemmarnas fullmäktige.

Ett förslag till ny förbundsordning har tagits fram av NMD med stöd av Region Västerbotten som också hållit i den politiska dialogen rörande förslaget mellan medlemregionerna. Förbundsordningen ska godkännas i samtliga medlemsregioners fullmäktige innan den träder i kraft. Region Jämtland Härjedalen har tagit del av förslaget på ny förbundsordning för NMD. Förslaget föreslås ändras i punkten §4 Förbundsdirektionen i enlighet med det reviderade förslaget till förbundsordning. Region Jämtland Härjedalen anser att förbundets direktion ska bestå av totalt 8 ledamöter med lika många ersättare, och att ordförande ska utses inom direktionen.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-09-29--30 § 161 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Den regionala transportplanen för 2022-2033 har reviderats med utgångspunkt från ”Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur” samt Regeringens direktiv LI2025/00640. Den nya planen omfattar åren 2026-2037. Den regionala transportplanen syfte är att fördela den ekonomiska ramen tilldelad av regeringen på de infrastrukturinvesteringar som anses ge bäst regional nytta och bidra till att den regionala utvecklingsstrategin samt de transportpolitiska målen, inklusive klimat- och miljömålen, nås. Planen ska vara ett verktyg för att skapa attraktiva och trygga livsmiljöer i Jämtlands län.

Den regionala transportplanen var ute på remiss under perioden 250918 till 251114. Efter remisstiden reviderades/kompletterades planen med utgångspunkt från inkomna synpunkter och planförslaget beslutades därefter i RUN den 16 december 2025 inför regeringens beslut.

Den 24 april 2026 beslutades den Regionala transportplanen och dess ekonomiska ramar av regeringen (LI2023/00651, LI2023/00732, LI2023/01555 m.fl). I samband med beslutet justerades tilldelningen upp med ca 2 mkr för tidsperioden 2026-2037, detta har uppdaterats i den slutliga versionen av planen. I övrigt har inga justeringar gjorts sedan beslutet i december 2025.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-09-29--30 § 162 och tillstyrker regionala utvecklingsnämndens förslag.

Region Jämtland Härjedalen har i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) ansvar för att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram enligt lagen om kollektivtrafik (SFS 2010:1065). Lagen ställer också ett antal krav på programmet, både på innehållet och processen. Programmet ska ange mål för den regionala kollektivtrafiken och beskriva den långsiktiga inriktningen för kollektivtrafikens utveckling i länet. I februari 2025, § 6, beslutade kollektivtrafiknämnden att påbörja arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram för perioden 2027–2033.

I enlighet med lagstiftningens krav har samråd och remiss genomförts med kommuner, angränsande regionala kollektivtrafikmyndigheter, myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag, näringsliv och andra berörda aktörer. Totalt inkom 17 yttranden från bland annat kommuner, regioner, universitet, intresseorganisationer och företrädare för besöksnäringen. Den samlade bilden från remissförfarandet är att det finns ett brett stöd för programmets övergripande inriktning och strategiska vägval.

Inkomna synpunkter har sammanställts och hanterats i en samrådsredogörelse. Remissynpunkterna har främst avsett behov av förtydliganden och kompletteringar kring tillgänglighet, samverkan, ansvarsfördelning, uppföljning och kollektivtrafikens roll i samhällsplaneringen. Med anledning av remissvaren har ett antal revideringar och förtydliganden gjorts i programmet. Den strategiska inriktningen har däremot inte förändrats.

Trafikförsörjningsprogrammets bilagor kan behöva uppdateras under programmets giltighetstid. Därför föreslås att revidering av programmets bilagor, eller beslut om ytterligare bilagor, delegeras till kollektivtrafiknämnden.

Uppföljning av programmet, med fokus på målen och åtgärder, ska ske årligen. En gång om året ska också en samlad rapport om den allmänna trafikplikten publiceras, enligt EU:s kollektivtrafikförordning artikel 7.1.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-09-29--30 § 163 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Norrlandsresan är ett samarbete inom vilket de fyra norrlandslänen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland – har en gemensamt beslutad taxa och ett gemensamt biljettutbud för resor över länsgräns. Principerna för Norrlandsresans taxa beslutades av regionfullmäktige 2015-06-17, § 70 (RUN/606/2015). Norrlandsresans taxa regleras inför årsskiftet varje år och följer index-utvecklingen i trafikavtalen. Under de fyra senaste åren har beslut om avsteg från taxan fattats (RS/534/2022) (RS/658/2023) (RS/651/2024) (RS/957/2025).

Med anledning av att avsteg från gällande taxa gjorts vid upprepade tillfällen beslutade kollektivtrafiknämnden, vid sammanträdet den 26 oktober 2023 (§ 72), att ge regiondirektören i uppdrag att tillsammans med övriga norrlandslän se över hanteringen av Norrlandsresans taxa samt att utreda hur framtida avsteg bör hanteras. Uppdraget återrapporterades till kollektivtrafiknämnden under hösten 2024 och hösten 2025 och summeras nedan.

Region Jämtland Härjedalen har, tillsammans med övriga norrlandslän, påbörjat denna översyn. En dialog har etablerats mellan länen kring prissättning och tillgängliggörande av resor över länsgränser. Trots detta har ännu ingen ny modell för hanteringen av Norrlandsresans taxa fastställts. Arbetet fortsätter i takt med införandet av det nya biljettsystemet och anpassningen till den nationella BoB-standarden (Biljett och Betalsystem), samt lanseringen av nya priser och biljetter.

Parallellt bedömer Region Jämtland Härjedalen att frågan behöver utredas vidare, eftersom Norrlandsresans taxestruktur bygger på en egen modell som avviker från de principer som tillämpas inom BoB-standarden. Detta medför bland annat begränsade möjligheter till integration med digitala försäljningskanaler, såsom Resplus, samt försvårar samverkan med andra aktörer som anslutit sig till BoB. Avvikelsen innebär även utmaningar för en enhetlig zonstruktur och den tekniska modularisering som regionen redan har påbörjat och avser att vidareutveckla i samband med införandet av ett nytt biljett- och betalsystem. Upphandling av detta system pågår och planerad driftsättning är 2027.

Mot denna bakgrund föreslås att ett eventuellt beslut om ny modell för hanteringen av Norrlandsresans taxa behandlas av kollektivtrafiknämnden under första halvåret 2027.

Under perioden 2023 till 2026 har indexutvecklingen enligt den beslutade indexkorgen varit förhållandevis låg, vilket resulterat i taxeuppräkningar om 3,5 procent inför 2025 respektive 3,0 procent inför 2026. Med anledning av detta har gemensamma överväganden gjorts inom samarbetet avseende nivåerna för uppräkning av Norrlandsresans taxa. Inför 2027 har Region Västerbotten presenterat ett förslag om att höja Norrlandsresans taxa med 2% procent. För att den föreslagna uppräkningen ska kunna genomföras krävs, i enlighet med gällande samarbetsformer, att samtliga län inom Norrlandsresan fattar motsvarande beslut.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-09-29--30 § 164 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Vid varje fullmäktigesammanträde har ledamöter och tjänstgörande ersättare tillfälle att ställa frågor i dagsaktuella ämnen som berör regionens verksamhet eller roll i samhället till någon ledamot i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller nämnd. Frågorna ska vara korta och muntliga liksom svaren. Frågor och svar begränsas till två minuter vardera. En följdfråga får ställas och besvaras.

Frågestunden får vara högst 30 minuter vid varje sammanträde.

1. Interpellation från Robert Hamberg (M) om kommunicering av delårsrapport

Ann-Sofie O’Dwyer och Marie-Louise Oscarsson (båda C) föreslår i en motion en väg in för 65+ i primärvården. Förslaget är att alla hälsocentraler fördelar en distriktsskötersketjänst som i planerad verksamhet vänder sig till målgruppen 65+ via ett telefonnummer till funktionen. Telefonnumret ska inte gälla för akuta ärenden.

Inom primärvården finns många prioriterade utvecklingsområden, däribland ”Utvidgad primärvård”, med vissa variationer mellan hälsocentralerna. Gemensamt för konceptet är att kontinuitet är den viktigaste faktorn. Detta skapar trygghet och förtroende hos patienten, och minskar (enligt forskning) akuta kontakter och behov av sjukhusvård. Målet med utvidgad primärvård är att genom ett konkret personcentrerat arbetssätt kring de sköraste invånarna, kunna ge ökad tillgänglighet, ökad trygghet och ökad patientkännedom oavsett ålder. Detta ska ske genom utsedd fast vård- och läkarkontakt. Arbetet ska underlätta för patienten, anhöriga och samarbetspartners (slutenvården, ambulansen, kommunen etc) genom en tydlig planering för patienten. Detta leder till en utökad möjlighet för dialog om den gemensamma planen för patienten. Inom konceptet (som också kan omfatta hemsjukvårdsanslutna patienter) bedöms patientens behov utifrån ett antal punkter:

• Huruvida ett omfattande omsorgsbehov (inklusive anhörigvård) och/eller stöd i läkemedelshantering föreligger.
• Om den fysiska rörligheten är nedsatt och det finns svårigheter att ta sig till hälsocentral.
• Om en bedömning ger värde 4 eller högre på den kliniska skörhetsskalan Clinical Frailty Scale (som också används vid bedömning av hemsjukvårdsbehov).
• Nylig fallhändelse i eller utanför hemmet (som inte nödvändigtvis har krävt vård)
• Om oro har väckts kring vårdsituationen, exempelvis från anhöriga, via Trygg och säker hemma eller andra vårdinstanser.
• Om det finns flera kroniska diagnoser såsom diabetes, KOL, hjärtsvikt, kronisk ischemisk hjärtsjukdom, njursvikt, stroke, kognitiv svikt, psykiatrisk sjukdom eller behov av palliativ vård.
• Om patienten varit inlagd på sjukhus de senaste tre månaderna, eller har haft återkommande akutbesök/sjukhusinläggningar/ambulanslarm eller har många läkarbesök på mottagning(ar) senaste året, eller varit högfrekvent kontaktsökande.

Om fler än två till tre kriterier uppfylls ger det stöd för anslutning till utvidgad primärvård, men det är alltid den samlade bilden som avgör. Anslutning sker enligt behovsprincipen, och kronologisk ålder är vare sig automatiskt kvalificerande eller diskvalificerande för att anslutas till utvidgad primärvård. Detta arbetssätt säkerställer en kostnadseffektiv organisering av hälso- och sjukvården, och säkerställer att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagens krav.

Primärvårdens uppdrag är att hålla god tillgänglighet oavsett ålder. Hälsocentralerna bör därför inte organiseras specifikt utifrån ålder, utan generellt arbeta för att identifiera de patienter som har störst behov och genom preventiva insatser stötta dem. Det bedöms därför vara mer ändamålsenligt att fortsätta utveckla konceptet med utvidgad primärvård.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-09-29--30 § 166 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag med tillägget att det är ett förslag till fullmäktige.

Robert Hamberg (M) föreslår i en motion en bättre övergång mellan BUP och VUP. Hamberg föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att utreda hur en flexibel övergång mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin kan utformas för att förbättra kontinuiteten i vården och skapa bättre förutsättningar för vuxna patienter.

Inom sjukvården sker bytet från barnsjukvården till vuxensjukvården generellt vid 18-årsdagen. Detta gäller också i Region Jämtland Härjedalen, när man som patient på Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) skall överföras till Vuxenpsykiatrin (VUP). Precis som motionen beskriver infaller 18-årsdagen under en period i livet då många förändringar sker samtidigt. Man blir myndig, gymnasieutbildningen är i sitt slutskede och man är på väg att flytta till eget boende. I Jämtlands län är det dessutom inte ovanligt att man redan under gymnasietiden flyttar till eget boende på grund av långa avstånd till utbildningsorterna.

Överföring till specialiserad sjukvård som VUP sker i regel genom remiss. Remissen säkerställer att relevant bakgrundsinformation blir känd för remissmottagaren samt att remittenten får bekräftelse på att remissen accepterats och att vården därmed kan fortsätta med säkerställt patientansvar. Dock är det så att långa väntetider kan försvåra en sömlös övergång. Likaså kan det ju förhålla sig som så att den vård som är pågående vid 18-årsdagen inte lämpar sig för ett avslut och en remittering vid precis den tidpunkten.

För att möjliggöra en bra övergång finns en samverkansrutin mellan BUP och VUP sedan ett antal år tillbaka. I rutinen står det att VUP kan ta emot en remiss från 17 år och 9 månader samt att BUP skall fortsätta pågående vård fram till 18 år och 3 månader. Denna flexibilitet i åldersgränser syftar till att minska antalet ungdomar som får byta vårdkontakter i samband med 18-årsdagen. Man kan såklart tänka sig ännu vidare åldersramar. Dock finns ett prejudicerande fall i Region Jämtland Härjedalen från IVO, där IVO kritiserat BUP för att ha gett vård efter 18-årsdagen. Detta då ansvarig läkare var specialist inom barn och ungdomspsykiatri och inte vuxenpsykiatri. De läkare som arbetar inom BUP är specialister inom barn- och ungdomspsykiatri, inte inom vuxenpsykiatri. Den kritiken får man dock väga mot patientsäkerhetsriskerna att byta vårdkontakter under pågående utredning eller behandling. Rutinen säger också att patienten kan tillgodoräkna sig väntetid till utredningar vid övergång från BUP till VUP.

Neuropsykiatriska utredningar har ofta längre väntetider och detta syftar till att undvika dubbla väntetider. För ADHD patienter finns också ett specifikt avsnitt som skall säkerställa att ingen ska riskera avbrott i sin läkemedelsbehandling. För patienter som kommer sent vid 17-årsåldern till BUP och där man gör bedömningen att vårdtiden kommer vara mycket lång, exempelvis psykospatienter, finns möjlighet för BUP att överremittera patienten en bit innan 17 årsdagen. Vid samtliga överremitteringar kan BUP begära överföringsmöten med patient, BUP och VUP som deltagare. Detta för att underlätta övergången och etablerandet av nya vårdkontakter på VUP.

När det gäller ätstörningsvården så kommer BUP och VUP:s ätstörningsverksamheter att samlokaliseras i de nya lokalerna i Getingen (fd Jämtkrafts lokaler vid Östersunds sjukhus). Målet är att kunna erbjuda en åldersintegrerad ätstörningsvård. Ätstörningsbehandling har ofta långa vårdtider varför detta skulle vara av särskilt stort värde i de verksamheterna. BUP har en mer familjebaserad ätstörningsvård medan VUP har mer av individualiserad KBT-baserad vård. Det är tänkbart att vissa ungdomar som bor hemma efter 18-årsdagen skulle vara betjänt av en mer familjebaserad vård och att andra äldre ungdomar under 18 år skulle föredra och vara mer betjänt av en individualiserad vård som tillhandahålls av personal inom VUP.

Under 2025 gav Sociala vård- och omsorgsgruppen, SVOM, företaget Sirona i uppdrag att utreda vården för unga kring 18 år med psykisk ohälsa. Uppdraget slutrapporterades under våren 2026 (Dnr RS/357:2/2026). Under 2025 och 2026 har Region Jämtland Härjedalen fått statliga stimulansmedel för att arbeta med förbättrade övergångar. Under 2025 arbetade BUP och VUP med att förbättra samverkansrutinen men även med att genomföra en förstudie kring samlokalisering i Getingen. Under 2026 finns planer på att avdela en personalresurs för att under 2026 och 2027 arbeta vidare med frågan om förbättrade övergångar. I det arbetet tas rekommendationerna i Sironas rapport med. Likaså involveras även primärvården i det arbetet, då huvuddelen av BUP:s patienter överförs till hälsocentralerna. Det lokala programområdet (LPO) för psykisk hälsa i kunskapsstyrningsorganisationen involveras vid behov i arbetet. På så sätt involveras även kommunerna och brukarorganisationerna i arbetet.

I lagrådsremissen gällande samsjuklighetsutredningen finns förslag på förbättrad samordning för personer med komplexa vårdbehov. En hel del av patienter som förs över från BUP till VUP ingår i de grupper som beskrivs i lagrådsremissen. Det är därför av vikt att region och kommunerna tillsammans omsätter kommande lagändringar på ett tillfredställande sätt. Om så sker kan det också medföra förbättrade övergångar från BUP till både VUP, Primärvårdens hälsocentraler och de kommunala insatserna som finns för de över 18 år.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-09-29--30 § 167 och tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag med tillägget att det är ett förslag till fullmäktige.

Robert Hamberg (M) har inkommit med en motion om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett etiskt prioriteringsråd. Motionen fördelades vid fullmäktiges sammanträde den 29 april 2026 till regionstyrelsen.

Motionären framhåller att hälso- och sjukvårdens ökande utmaningar i form av begränsade resurser, demografiska förändringar och en snabb medicinsk utveckling medför behov av tydliga, transparenta och etiskt förankrade prioriteringar. Ett etiskt prioriteringsråd är, enligt motionären, tänkt att utgöra ett stöd för såväl politiker som tjänstepersoner.

Hälso- och sjukvården har tidigare sett över möjligheterna att inrätta ett etiskt råd/ närverk på tjänstepersonsidan för att systematiskt kunna hantera etiska frågor. Av olika orsaker har planerna inte kunnat realiseras. I sammanhanget ska det dock nämnas att etiska frågor ändå ofta berörs i hälso- och sjukvårdens interna arbete, t ex i kopplingen till prioriteringar i krig och fredstida katastrofer. I och med att hälso- och sjukvården står inför omfattande omställningsinsatser kan det dock vara av värde att det förtydligas hur etiska diskussioner kan kanaliseras framgent.

Förutom motionärens förslag finns skäl att beakta ytterligare några faktorer. Det är av värde att motionärens föreslagna analys av erfarenheter från andra regioner och relevanta verksamheter tillmäts stor betydelse. Slutligen bör det dessutom inventeras vilka befintliga forum i den politiska organisationen (och i tjänstepersonsorganisationen) som skulle kunna utgöra forum för etiska prioriteringar, utan att ett dedikerat råd inrättas. Motionen bör således bifallas, med tillägget att utredningens uppdras vidare ramar jämfört med motionärens förslag.

Johannes Andersson (C) inkom den 16 juni 2026 med en motion om att utveckla kollektivtrafiken till länets fjälldestinationer. Motionen innehåller förslag om att ta fram en strategi för förbättrade kollektiva transportlösningar till fjällområdena, stärka samverkan med kommuner, näringsliv och andra aktörer, förbättra kollektivtrafiken över läns- och nationsgränser, utreda anropsstyrda och innovativa mobilitetslösningar samt förbättra samordningen mellan tåg-, buss- och flygtrafik.

Region Jämtland Härjedalen arbetar redan i dagsläget med dessa frågor inom ramen för den ordinarie trafikplaneringen, trafikförsörjningsprogrammet och de återkommande samråden med länets kommuner och andra berörda aktörer. Dialog förs löpande med kommuner, besöksnäring och destinationer kring utveckling av kollektivtrafiken och tillgängligheten till olika delar av länet.

Utvecklingen av kollektivtrafiken behöver samtidigt ske med utgångspunkt i Region Jämtland Härjedalens ansvar enligt kollektivtrafiklagen och de ekonomiska och praktiska förutsättningar som finns. Prioritet ges i första hand till de starkaste resandestråken samt resor för arbete och studier. Uppdraget omfattar även att främja förutsättningarna för taxinäringen, vilket behöver beaktas vid utveckling av nya trafiklösningar.

Uppdraget kan delvis utföras i samverkan med privata aktörer, exempelvis destinationsbolag och företag inom besöksnäringen såsom SkiStar. Dessa aktörer kan bidra med samverkan, medfinansiering och utveckling av kompletterande transportlösningar, medan Region Jämtland Härjedalen fortsatt ansvarar för den regionala kollektivtrafiken.

Det pågår ett fortlöpande arbete med att utveckla trafiken där det finns förutsättningar för ett hållbart resande. Ett exempel är trafiken till Vålådalen där tidigare anropsstyrd trafik har utvecklats till linjelagd trafik. Möjligheterna till ytterligare utveckling av trafiken till fjälldestinationer påverkas dock av förutsättningarna i nuvarande trafikavtal och tillgången på fordon. Större förändringar och satsningar kan därför behöva prövas i samband med kommande trafikupphandlingar.

Mot bakgrund av att Region Jämtland Härjedalen redan bedriver ett kontinuerligt arbete inom de områden som motionen omfattar bedöms motionens intentioner vara omhändertagna.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-09-29--30 § 169 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

Johannes Andersson (C) och Thomas Andersson (C) inkom den 16 juni 2026 med en motion om att utreda möjligheten att införa fler kvälls- och helgturer i landsbygdstrafiken. Motionen lyfter vikten av att kollektivtrafiken skapar förutsättningar för arbete, studier, fritidsaktiviteter och service även utanför ordinarie kontorstid. Motionen föreslår att en utredning genomförs för att identifiera vilka orter och stråk som har störst behov samt att möjliga lösningar såsom anropsstyrd trafik och samordning med skol- och servicetrafik analyseras.

Region Jämtland Härjedalen arbetar redan kontinuerligt med dessa frågor inom ramen för den ordinarie trafikplaneringen. Behov av förändringar i trafikutbudet diskuteras löpande i samråd med länets kommuner och andra berörda aktörer. Inför de årliga trafikplanerna görs bedömningar av resandebehov, trafikupplägg och möjliga utvecklingsinsatser utifrån tillgängliga resurser och gällande trafikavtal.

I arbetet ingår att analysera behov av trafik i olika delar av länet samt att bedöma vilka trafiklösningar som är mest ändamålsenliga. Där så är lämpligt kan anropsstyrd trafik, samordning med annan trafik eller andra lösningar prövas. Bedömningar behöver samtidigt göras utifrån kollektivtrafikens uppdrag, tillgängliga ekonomiska resurser och resandeunderlag.

Region Jämtland Härjedalens resurser för kollektivtrafik behöver i första hand användas där nyttan är som störst och där trafiken bidrar till att uppfylla målen om tillgänglighet för arbets- och studiependling. Eventuella förändringar i trafikutbudet på landsbygden behöver därför vägas mot andra prioriterade behov inom kollektivtrafiken.

Uppdraget bedöms endast i begränsad omfattning kunna utföras av privata aktörer. Kommersiella trafikföretag kan bedriva trafik på marknadsmässiga grunder där resandeunderlaget är tillräckligt, men kvälls- och helgtrafik i landsbygdsområden saknar ofta förutsättningar för kommersiell drift. Möjligheter till samverkan med privata aktörer kan finnas i enskilda fall, men ett utökat trafikutbud är i huvudsak beroende av offentligt finansierad och upphandlad kollektivtrafik.

Mot bakgrund av att de frågor som motionen lyfter redan hanteras inom Region Jämtland Härjedalens ordinarie processer för trafikplanering och samråd bedöms motionens intentioner vara omhändertagna.

Regionstyrelsen behandlade ärendet 2026-09-29--30 § 170 och tillstyrker kollektivtrafiknämndens förslag.

1. Hälso- och sjukvårdsnämnden: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Thomas Andersson (C) som avsagt sig uppdraget.

2. Hovrätten för Nedre Norrland: Fyllnadsval av nämndeman för perioden fram till och med 2027-12-31 i stället för Thomas Andersson (C) som avsagt sig uppdraget.

3. Regionstyrelsen: Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Jörgen Larsson (C) som avsagt sig uppdraget.

4. Krisledningsnämnden: Fyllnadsval av ersättare för perioden fram till och med 2026-12-31 i stället för Jörgen Larsson (C) som avsagt sig uppdraget.