Möte 2023-04-04

Tid för justering: onsdag 5 april (digital justering)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Förtroendemannautbildning

  • Ekonomi (finansiering av nämndens verksamheter)

  • Bolag, stiftelser, föreningar – roller och ansvar

• Fördjupning: Samiska frågor

• Information från regionens samverkansråd

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Projekt Mittstråket 2.0 (RUN/261/2022)

• Lägesrapport: Militär mobilitet och CEF

• Rapport från Flygrådet

• Regionala utvecklingsnämndens sammanträde i juni

• Analys av företagsstödens inomregionala spridning Region Jämtland Härjedalen (RUN/557/2022)

Strategisk planering för landbaserat vattenbruk (RAS) i Jämtlands län (RUN/390/2020).

Se även upprättad slutrapport för ovanstående projekt.

Regionala utvecklingsnämnden fastställde den 13 december 2022, § 198, en verksamhetsplan och uppföljningsplan för 2023. I uppföljningsplanen anges vilka områden inom nämndens verksamhetsområde som särskilt följs upp under året. Enligt fastställd plan ska regionala utvecklingsnämnden vid sitt sammanträde i april göra en uppföljning av arbetet med den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och smart specialisering (S3).

Alla regioner i Sverige har en regional utvecklingsstrategi. Det är ett uppdrag som styrs genom den statliga förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete. Region Jämtland Härjedalen har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Jämtlands län. Arbetet innebär bland annat att utarbeta en regional utvecklingsstrategi och samordna genomförandet av denna. Det innebär också att löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i länet i förhållande till regionala och nationella mål. Att årligen följa upp, att låta utvärdera och att till regeringen redovisa resultatet av det regionala tillväxtarbetet ingår också i Region Jämtland Härjedalens uppdrag. En regional utvecklingsstrategi ska ses över en gång per mandatperiod.

I februari 2021 fastställdes den regionala utvecklingsstrategin Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva och utvecklas i (RUN/515/2018). Strategin är länets gemensamma vägvisare mot en långsiktigt hållbar framtid. I februari 2021 fastställdes även Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala utvecklingspolitiken i Jämtland Härjedalen (RUN/516/2020), vilket är det sätt som det regionala utvecklingsuppdraget ska bidra till att uppfylla den länsgemensamma visionen. En av de tre långsiktiga prioriteringarna är Utveckling av styrkeområdena som pekas ut i Program för smart specialisering i Jämtlands Härjedalen 2021–2027 (RUN/430/2018) som fastställdes i november 2020.

Inom EU har begreppet strategi för smart specialisering (S3) vuxit fram och god styrning av den regionala S3 är idag ett krav för att ta del av europeiska struktur- och investeringsfonder som finns för att främja företagande och innovation. Smart specialisering är ett verktyg för det regionala tillväxtarbetet och handlar om att kraftsamla för stärkt konkurrenskraft och innovation med områden med utvecklingspotential. Program för smart specialisering i Jämtlands Härjedalen 2021–2027 slår fast länets prioriterade styrkeområden: Jord, skog och vatten, Hållbar energi, Upplevelser och Digitala lösningar. Här adresseras på ett övergripande plan de uppfyllnadskriterier EU-kommissionen slagit fast för kravet på god styrning av den regionala S3 och presenterar den process som kommer att användas för att bedriva tillväxtarbetet i Jämtlands län.

Programmet ligger till grund för den Europeiska regionala utvecklingsfonden i Mellersta Norrland programperioden 2021–2027. Programmet ska framåt kompletteras med en färdplan. En uppföljning av det arbete som skett inom ramen för regionala utvecklingsstrategin och program för smart specialisering presenteras i Uppföljningsrapport Regional utvecklingsstrategi (RUS) och Smart specialisering (S3), daterad 2023-03-08.

Förutom de mer genomgående uppföljningar som görs av nämndens verksamheter per tertial, så sammanställs också kortare månadsrapporter efter februari, mars, maj, juni, september, oktober och november. Månadsrapporterna behandlar kortfattat ekonomi, verksamhet och personal. Den nu föreliggande är årets första rapport.

Nämndens verksamheter som följs upp i denna rapport inkluderar från och med 1 januari 2023 inte längre verksamhetsområde Kollektivtrafik som nu ligger under egen nämnd. Kultur och bildning samt Hållbar tillväxt samt regional utvecklingsdirektör med närstöd ligger fortsatt under regionala utvecklingsnämnden. Inom Hållbar tillväxt har en omorganisation skett såtillvida att enheten Välfärd och klimat har slagits samman med enheten Näringsliv och samhälle. Den nya enheten går under namnet Samhällsutveckling.

Nämndens verksamheter redovisar efter utgång av februari månad en ackumulerad nettokostnad på -25,4 mkr jämfört med budgeterat -29,0 mkr, dvs +3,6 mkr. Det är fortfarande tidigt på året och verksamheterna är försiktiga i sin ekonomi. Inledningen av året är också en period där aktivitetsnivån är låg. För helåret har vissa statliga bidrag fallit ut högre än förväntat och en översyn pågår kring bemanning både utifrån detta tillskott men även utifrån att gällande överenskommelse med kommunförbundet upphör i slutet av 2023. Nämnden lämnar en helårsprognos på ett nollresultat.

Antal anställda är i paritet med tidigare år (169 st.) men har minskat med 3,5 årstjänster. Minskningen förklaras av vakanser mellan rekryteringar i både längre och kortare perioder. Sjukfrånvaron ligger för inledande månader väl under gränsvärdet 3% av arbetad tid.

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i november 2022 fick nämnden information om rapporten ”Kulturarv för hållbar utveckling” som Heimbygda och Stiftelsen Jamtli tagit fram under hösten 2022. I rapportens inledning framgår ”Att det levande kulturarvet och vår förståelse för det är en förutsättning för ett fredligt och demokratiskt samhälle. Att det inom kulturarvet finns kunskap och metoder för hållbara sätt att hushålla med våra resurser. Det är också med kulturarvet som jämlikhet börjar, när alla grupper och platser får delta i den gemensamma berättelsen med sin historia i stället för att det är majoritetssamhällets historia som dominerar.” Rapportens framtagande är delvis finansierat via Region Jämtland Härjedalens kulturbidrag där Hemibygda ansökt om projektstöd för en förstudie där målet var att ta fram ett brett förankrat underlag för en regional kulturarvsstrategi.

Utifrån den rapport som Heimbygda tagit fram och med hänsyn till pågående arbete med att ta fram en regional kulturplan för 2024-2027 finns ett behov av att utreda behovet av ett övergripande styrdokument för kulturarv, bland annat utifrån nedanstående frågeställningar:
 - Vilken typ av dokument behövs? En strategi, plan, handlingsplan?
 - Utgångspunkten är att Kulturplanen är det övergripande styrdokumentet - på vilket sätt bidrar ett separat dokument om kulturarv till att uppfylla målen i Kulturplanen?
 - Vilken roll ska Region Jämtland Härjedalen ha för genomförandet och uppföljningen av dokumentet i relation till andra aktörer i länet?
 - Vilka resurser krävs av oss för att ta fram dokumentet och för att därefter arbeta med genomförandet?

Förslag på finansiering av såväl framtagande som genomförande (exempelvis via projektmedel eller genom omprioritering av befintlig verksamhet) behöver också ingå i utredningen.

Regeringen har avsatt totalt 4,6 miljarder kronor i ett statligt investeringsstöd till bredbandsutbyggnad för åren 2023–2027, varav 1,3 miljarder kommer utlysas år 2023. Post- och telestyrelsen, PTS, har av regeringen fått i uppdrag att administrera detta stöd enligt förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur.

Inom ramen för förordningen ges regionerna möjlighet att vara delaktiga i två delar av stödet:
 - Kvalitetssäkring av PTS:s byggnadsförteckning. Ett arbete som genomfördes under perioden 16 januari – 6 februari 2023.
 - Fastställande av regionala prioriteringar. Ett arbete som kommer att pågå under perioden 12 april – 3 maj 2023.

Kriterier att tillämpa vid regional prioritering
PTS:s modell för bredbandsstöd ska göra det möjligt att nå ut till platser med stora behov av bredbandsinfrastruktur. Därför har regionerna möjlighet att peka ut vilka specifika byggnader som de anser är mest prioriterade för stödet.

Den regionala prioriteringen lämnas in till PTS på byggnadsnivå och för att prioritera byggnader måste minst ett av fem av PTS föreslagna kriterier användas som motiv till regionens val av byggnader. Regionerna ska även inkomma med ett underlag som motiverar den regionala prioriteringen. Kriterierna är:
 - Främjande av anslutningar till samhällsviktiga funktioner, som till exempel skolor, vård- och omsorgsboenden och allmänna kommunikationer
 - Beaktande av andra insatser som till exempel regionala initiativ och stödinsatser
 - Beaktande av områdesspecifika förutsättningar som innebär sämre förutsättningar för bredbandsutbyggnad
 - Beaktande av långa avstånd till närmaste nod i befintligt nät
 - Områden som har utmaningar med postservice, mobiltäckning eller har sämre tillgång till ombud för grundläggande betaltjänster

Prioritering av byggnader
Varje region har möjlighet att prioritera maximalt 30 procent av de byggnader som är hushåll och arbetsställen, d.v.s. byggnader som inte är fritidshus, som ingår i den slutliga byggnadsförteckningen.

Region Jämtland Härjedalen bör ta fram en prioritering av stödberättigade byggnader och denna prioritering tas fram genom att varje kommun får prioritera max 30 procent av de stödberättigade byggnader som finns inom respektive kommun. Varje kommun får gärna rådgöra detta arbete med bredbandsaktörer inom respektive kommun.

Region Jämtland Härjedalen sammanställer därefter dessa prioriteringar och skickar in detta till PTS senast 3 maj.

I fall kommunernas sammanställningar totalt sett för länet ger ett resultat där mindre än 30 procent av länets byggnader är prioriterade kan Region Jämtland Härjedalen lägga till byggnader/områden för att på så sätt nå en nivå på 30 procent prioriterade byggnader för hela länet.

Jämtlands län har sedan år 2020 ingått i ett gemensamt representationskontor i Bryssel, North Sweden European Office (NSEO), tillsammans med Region Norrbotten, Norrbottens Kommuner, Region Västerbotten, Region Västernorrland, Kommunförbundet i Västernorrland, Företagarna och Handelskamrarna i Norrbotten och Västerbotten samt Luleå Tekniska Universitet, Umeå Universitet och Mittuniversitetet. NSEO drivs i formen av ett samarbetsprojekt med Region Västerbotten som projektägare och Umeå Universitet som anställande myndighet. Nuvarande projektperiod löper ut 2023 och styrelsen för kontoret har förberett ett utkast till nytt samarbetsavtal för perioden 2024 – 2030. Förslag till samarbetsavtal ska godkännas av projektets ägarråd innan det överlämnas till respektive part för beslut.

Syftet med samarbetet är att för parternas räkning så långt möjligt ta tillvara och påverka de möjligheter till regional och lokal hållbar ekonomisk tillväxt i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland som det svenska medlemskapet i EU erbjuder. Utgångspunkten är att för NSEO utgå från och agera för det samlade norra Sveriges intressen i EU utifrån den inriktning som parterna gemensamt lägger fast och att gentemot EU kunna företräda de gemensamma regionala perspektiven och för aktörerna i de fyra regionerna bidra till möjligheter att dra nytta av de olika stöd och de utbyten som finns i EU för hållbar regional utveckling.

Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har en överenskommelse om samverkan och gemensam finansiering av NSEO (RUN/304/2022) under innevarande projektperiod. Det nybildade kommunförbundet har aviserat att det avser att bli självständig medlem i NSEO i den kommande projektperioden.

Förslaget till kostnadsfördelning för den kommande projektperioden är för länen baserat på invånarantal och fördelas mellan region och i förekommande fall kommuner. Region Jämtland Härjedalens kostnad för NSEO uppgår enligt utkast till samarbetsavtal till 850 000 kronor per verksamhetsår (2024 års värde), vilket är nuvarande bidrag med uppräkning enligt index.

Region Jämtland Härjedalen har varit projektägare för de två projekten SIM JH och SIMMITT som har haft inriktning på Smart Industriell Modernisering, först i Jämtland Härjedalen som sedan utökats till hela Mittnorrland. Starten var OECD-rapporten som visade att regionen hade en svag produktionsutveckling i industrin. Projekten har varit framgångsrika och tillförts stort värde för företagen, som genom insatserna utvecklats i samklang med och även i vissa fall positionerar sig i framkant bland branschens aktörer. Trots framgången med projektet så kan det konstateras att industrins planeringssituation är kraftigt påverkad av en turbulent omvärld. Förändrade relativpriser på valuta, arbetskraft, energi- och insatsvaror samtidigt som kompetensförsörjningen skapar utmaningar. Till det den pågående automatiseringen och förändrade yrkesroller som påverkar. Projekten har synliggjort ett stort fortsatt behov av att öka konkurrenskraften hos industriföretagen i Jämtland Härjedalen.

För den fortsatta utvecklingen av regionen är utvecklingen av näringslivet, och särskilt tillverkningsindustrin, central. Ett robust näringsliv är basen för ekonomin och möjligheten att leva och verka i vårt län. Med det väl fungerande arbetssätt som är inarbetat via de två tidigare projekten, finns ett stort intresse och behov för fortsatta utvecklingsinsatser bland företagen. Samtidigt kommer denna satsning på digital mognad vara en viktig del i den gröna omställningen, där utvecklingen av industrin ses som en nyckelfaktor.

Syftet med detta projekt, DIPPS - Delivery of Improved Products, Processes and Services, är att skapa förutsättningar för fortsatt förnyelse och omställning för ökad konkurrenskraft i målgruppen SME industriföretag och industrinära tjänsteföretag, med huvudsakligt fokus på digitalisering i linje med nyindustrialiseringsstrategin - Smart Industri. En omställning är livsviktig för företagens överlevnad på lång sikt. Projektet säkerställer företagens omställning så att det stämmer med kundernas behov och blir en del av större systemleveranser och värdekedjor, nationellt och internationellt. Tidigare analyser visar på att företagen har behov av digitala investeringar för sin framtida omställning och utveckling och industrin är utpekat som en viktig aktör i den gröna omställningen utifrån att de nyttjar mycket material och energi. Digitalisering är därför en del i arbetet att minska material- och energinyttjande, vilket kommer att resultera i ökad konkurrenskraft för företagen.

Planerad projekttid är september 2023 till och med augusti 2028. Projektet sker i samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen (projektägare) och IUC Z-Group. Projektet finansieras helt via externa medel. Den totala budgeten för hela projektet planeras till cirka 22 185 000 kronor och fördelas på privat finansiering från IUC Z-Group (10%), Region Jämtland Härjedalens 1:1-anslag (50%, hanteras i särskilt ärende) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (40%). Vissa ändringar i budget kan bli aktuellt utifrån behov som kan tydliggöras i processen med samverkanspartners och med handläggare hos tilltänkta finansiärer. Eventuella administrativa kostnader som inte bärs av projektet kommer att finansieras inom budgetram för område Hållbar tillväxt.

Ansökan om medfinansiering skickades in till finansiärerna den 16 mars, och beslut om finansiering från ERUF kommer att fattas i juni. Om projektet beviljas finansiering planeras projektet starta upp i september. Beslut om projekt och ansökan om medfinansiering till projekt där den egna medfinansieringen, i tid eller pengar, uppgår till max 500 000 kronor är enligt regionala utvecklingsnämndens delegationsbestämmelser delegerat till regiondirektör (med rätt att vidaredelegera). Delegationsbestämmelserna anger dock att projekt där den totala budgetomslutningen överstiger 10 miljoner kronor ska godkännas av nämnden innan projektstart.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Det är mål som ligger i linje med Parisavtalet, men för att nå dit måste alla nivåer av samhället kraftsamla och öka takten i omställningen. På nationell nivå står transporter för drygt en tredjedel av de totala utsläppen. I Jämtlands län är transporter och arbetsmaskiner den stora utmaningen.

Besöksnäringen är en stark näring i Jämtlands län och det finns en stor potential för omställning, bland annat vad gäller resande för turister och boende, dagsturister, inom och till destinationer, stort tryck på naturen, effektiviseringar och uppvärmning av fritidshus. Resorna är en av de största klimatutmaningarna för hela besöksnäringen. Med ökad elektrifiering kommer det att ställas ökade förväntningar på tillgänglig laddning under resan till, och på plats på destinationer.

Det projekt som nu föreslås, Fossilfria destinationer och besöksmål med Region Jämtland Härjedalen som projektägare, har utformats med en tydlig koppling mot ovannämnda utmaningar och den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030, den regionala utvecklingsstrategin, samt programmet för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021-2027 med särskilt fokus på Hållbar energi och Upplevelser. Den har även en koppling mot Jämtlands läns energi- och klimatstrategi, och målet om en fossilbränslefri region år 2030.

Projektet innehåller aktiviteter som har fokus på att stärka målgruppens, kvinnor och män i små och medelstora företag kopplat till besöksnäringen, kompetens inom fossilfria arbetsmaskiner, hållbara event, mobilitetstjänster samt tank-och laddinfrastruktur genom prova-på-aktiviteter, kunskaps- och kommunikationsinsatser, samt nätverk.

Projektet ska på lång sikt bidra till en hållbar omställning, stärkt konkurrenskraft, minskad andel arbetsmaskiner som drivs med fossila drivmedel, minskade växthusgasutsläpp, fler tank-och laddställen, en mer levande landsbygd och mer kvinnligt företagande.

Planerad projekttid är september 2023 till december 2026, och den totala budgeten planeras till totalt ca 11 200 000 kronor. Projektet finansieras helt via externa medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) med ca 4,4 miljoner kronor och Region Jämtland Härjedalens 1:1 anslag med ca 6,7 miljoner kronor (hanteras i särskilt ärende). Vissa ändringar i budget kan bli aktuellt utifrån behov som kan tydliggöras i processen med samverkanspartners och med handläggare hos tilltänkta finansiärer. Eventuella administrativa kostnader som inte bärs av projektet kommer att finansieras inom budgetram för område Hållbar Tillväxt.

Ansökan om medfinansiering skickades in till finansiärerna den 15 mars, och beslut om finansiering från ERUF kommer att fattas i juni. Om projektet beviljas finansiering planeras projektet starta upp i september. Beslut om projekt och ansökan om medfinansiering till projekt där den egna medfinansieringen, i tid eller pengar, uppgår till max 500 000 kronor är enligt regionala utvecklingsnämndens delegationsbestämmelser delegerat till regiondirektör (med rätt att vidaredelegera). Delegationsbestämmelserna anger dock att projekt där den totala budgetomslutningen överstiger 10 miljoner kronor ska godkännas av nämnden innan projektstart.

Projektet Förnybart 2030 ska ge företag och offentliga organisationer bättre förutsättningar att genom ökad kompetens och samarbete lösa de utmaningar som finns i omställningen till hållbara drivmedel i Jämtlands och Västernorrlands län. Detta görs bland annat genom aktiviteter som kunskapshöjning, erfarenhetsutbyte, framtagande av regional plan för inkluderande ladd- och tankstationer för hållbara drivmedel, samordning av nätverk för ökad produktion av hållbara drivmedel, uppföljning av offentlig upphandling och aktiviteter för ökad jämställdhet och inkludering i transportbranschen. Fokus i projektet är att skapa förutsättningar för omställningen av främst tung vägtrafik och arbetsmaskiner samt till viss del flyg och sjöfart. Energieffektivare transportsystem med ökad andel hållbara drivmedel bidrar till företags omställning och ett konkurrenskraftigt fossilbränslefritt näringsliv. Projektet bidrar till energi-och klimatarbetet i länen och Agenda 2030 mål 7 Hållbar energi för alla. Planerad projekttid är september 2023 till och med december 2026. Projektet sker i samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen (projektägare), Region Västernorrland och BioFuel Region AB.

Projektet finansieras helt via externa medel. Den totala budgeten för hela projektet planeras till cirka 17 000 000 kronor och fördelas på privat finansiering från BioFuel Region (3%), Region Jämtland Härjedalens och Region Västernorrlands 1:1-anslag (57%, Region Jämtland Härjedalens finansiering hanteras i särskilt ärende) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) (40%). Vissa ändringar i budget kan bli aktuellt utifrån behov som kan tydliggöras i processen med samverkanspartners och med handläggare hos tilltänkta finansiärer. Eventuella administrativa kostnader som inte bärs av projektet kommer att finansieras inom budgetram för område Hållbar tillväxt.

Ansökan om medfinansiering skickades in till finansiärerna den 16 mars, och beslut om finansiering från ERUF kommer att fattas i juni. Om projektet beviljas finansiering planeras projektet starta i september 2023. Beslut om projekt och ansökan om medfinansiering till projekt där den egna medfinansieringen, i tid eller pengar, uppgår till max 500 000 kronor är enligt regionala utvecklingsnämndens delegationsbestämmelser delegerat till regiondirektör (med rätt att vidaredelegera). Delegationsbestämmelserna anger dock att projekt där den totala budgetomslutningen överstiger 10 miljoner kronor ska godkännas av nämnden innan projektstart.

Jämtland-Härjedalen Turism JHT Ek För har inkommit med en ansökan om 1 196 236 kronor i medfinansiering till projektet Hållbar arktisk och perifer cykelturism. Projektet söker även medfinansiering från Interreg Northern Periphery and Arctic Programme (NPA). Projektet sträcker sig från 1 juni 2023 till 31 maj 2026.

Projektet Hållbar arktisk och perifer cykelturism utgör den regionala delen av ett större internationellt projekt där The Local Federation of East Lapland i Finland är projektägare. Övriga projektpartners finns i Finland, Island, Färöarna och Irland.

I ansökan framgår att cykling är en kraftigt växande reseanledning för såväl nationella som internationella turister och där gäster i samband med cykelsemester vill ha upplevelser. Vidare går att utläsa i ansökan att förändringarna i vår omvärld gör att branschen växter, här nämns hänsyn till klimatet, synen på landsbygdens betydelse, folkhälsa och behovet av en hållbar turism.

Detta projekt syftar till att skapa samverkan, erfarenhetsutbyte och utveckla entreprenörskapet, samt nya hållbara affärsmodeller inom cykelturism. Enligt sökande är detta projekt länets första stora internationella projekt inom hållbar cykelturism och projektet kommer att påverka länets destinationer positivt genom att främja och arbeta för en ökad hållbar cykelturism, detta i samverkan med andra regioner i norra Europa. Former för samarbete kommer genereras, både för enskilda företag, samt de branschstödjande organisationer och destinationer i länet.

Kortsiktigt mål för projektet är att öka möjligheten till nya affärer och modeller. Nya logistikmöjligheter men också ett nytt underlag av gäster som tidigare inte varit aktuella för vår region.

Projektets planerade aktiviteter förväntas på lång sikt leda till att ökad kunskap och förmåga hos målgruppen vad avser hållbar cykelturism samt ökad internationell samverkan, samt ökade möjligheter till nya affärer och modeller.

Beslutsmotivering
Projektet harmoniserar med den nationella strategin för hållbar regional utveckling i vilken det framgår att nya eller utvecklade affärsmodeller, leverantörs- och kundrelationer samt hållbara varor och tjänster kan bl.a. skapa möjligheter för företag att verka och utvecklas i hela landet. Vidare går att utläsa att samverkan mellan internationell, nationell, regional och lokal nivå, näringslivet och andra aktörer är viktigt då detta kan ge utväxling i form av bl.a. delade erfarenheter och synergier mellan insatser.

Projektet ligger även i linje med den regionala utvecklingsstrategin där det framgår att den hållbara utvecklingen inom besöksnäringen har bidragit till att vi har platsbaserade upplevelser som även skapar lockande och attraktiva livsmiljöer med god tillgänglighet till naturen. Inom styrkeområdet upplevelser i programmet för smart specialisering nämns att länets natur tåls att upplevas många gånger, våra tillväxtmöjligheter är nära sammankopplade med länets naturresurser och nyttjandet måste vara hållbart.

Uppföljning, utvärdering och rapportering
Projektet ska redovisa följande nationell indikator:
Antal deltagande företag, mål: 10 st

Slutrapportering ska ske senast två månader efter projektavslut.

Region Jämtland Härjedalen genomförde under 2020 en utvärdering och behovsanalys avseende landsbygdsutveckling i samband med upphandlingen av uppdraget landsbygdsutveckling och undervisningsjordbruk. Ett förslag med tre delar arbetades fram och beslutades av regionala utvecklingsnämnden i december 2020, § 202 (RUN/544/2020).

En av delarna är den så kallade Landsbygdspotten. Potten avser en summa på 500 000 kronor per år som undantagits från upphandlingen och hanteras direkt av Region Jämtland Härjedalen. Syftet är att fylla behovet av riktade mindre landsbygdsutvecklingsinsatser som inte kan finansieras på annat sätt, samt säkerställa att resurser för landsbygdsutveckling tillfaller fler aktörer i länet.

Regionala utvecklingsnämndens beslutade i maj 2022, § 81, att fastställa riktlinjer för landsbygdspotten för 2022. En samlad uppföljning av hur potten använts och vilka insatser som beviljats presenterades vid nämndens sammanträde i februari 2023, § 19. Nämnden gav då regiondirektören i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer för hantering av landsbygdspotten 2023–2024. En översyn av 2022 års riktlinjer har därför genomförts av strateger med koppling till landsbygdsutvecklingsfrågor, nämndsekreterare och ekonom, och ett förslag till riktlinjer för 2023–2024 har arbetats fram. De förändringar som föreslås jämfört med 2022 är att ansökningsperioden för 2024 tidigareläggs, samt att beviljat belopp betalas ut i sin helhet (jämfört med 2022 års riktlinjer som anger att 25 % betalas ut först efter godkänd slutredovisning).

Utöver att samtliga beslut om pottens användande anmäls till nämnden ska en samlad uppföljning av beviljade insatser från Landsbygdspotten 2023 och 2024 återredovisas till regionala utvecklingsnämnden under hösten 2024.

Servicebidrag är ett befintligt stöd som regionerna kan bevilja i enlighet med förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service. Regionerna har dock begränsad tillgång till medel att avsätta för ändamålet. Stödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1, utgiftsområde 19 Regional utveckling. Det ska bidra till att upprätthålla en försörjning med dagligvaror och drivmedel i landsbygder i hela landet.

I dagsläget har butikerna mycket stora utmaningar på grund av höga elpriser, höga inköpspriser samt förändrade konsumentbeteenden som följd av att privatpersoner söker sig till lågpriskedjor i stället för den lokala butiken på landsbygden. Därför beslutade regeringen att ge Tillväxtverket i uppdrag att under 2023 använda högst 25 miljoner kronor av medel från anslag 1:1 till att bevilja servicebidrag till näringsidkare med försäljningsställen för dagligvaror. Med anledning av denna satsning behövde Tillväxtverket inhämta underlag från regionerna om vilka behov som finns av stöd runt om i landet.

Region Jämtland Härjedalen besvarade Tillväxtverkets fråga med budskapet att bedömningen är att det i år (2023) finns behov av 1 500 000 kronor i extra medel. Tillväxtverket har därefter meddelat att detta belopp kommer att avsättas till stöd för vår region. Region Jämtland Härjedalen kommer fatta beslut om vilka butiker som beviljas stöd, men utbetalningen av stödet belastar inte den regionala utan den nationella potten medel från anslag 1:1. Det kommer uppskattningsvis handla om 10-15 beviljade ärenden under 2023.

Processen med handläggning och beslut behöver kunna ske relativt skyndsamt. Därför föreslås hantering av beslut om fördelning av medel bygga på samma princip som för det särskilda driftstödet som även det belastar den nationella potten (punkt 11.3.2 i delegationsbestämmelser för regionala utvecklingsnämnden inom Region Jämtland Härjedalen).

Tänndalens Fjällanläggning AB, 556298–7213, har den 25 november 2022 inkommit med en ansökan om stöd inom ramen för erbjudandet Stöd till större investeringar över 3 600 000 kronor. Investeringen avser anläggnings- och maskininvesteringar för utökad snöproduktionskapacitet. Total kostnad för investeringen beräknas uppgå till 24 971 240 kronor.

Bakgrund
Företagsstödet finansieras av statliga medel från anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Stöd får ges i mån av tillgång till medel och får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras. Beslut i aktuellt ärende får fattas med stöd av förordning (SFS 2022:1467) om statligt stöd till regionala investeringar.

De regionala företagsstöden ska främja en hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional utveckling. Begreppet hållbar utveckling har här en bred innebörd som inkluderar de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 är styrande för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. På regional nivå ska stödet motiveras utifrån den regionala utvecklingsstrategin.

Beslutsmotivering
Jämtlands läns regionala utvecklingsstrategi för Jämtlands län 2050 har som vision ”En nytänkande och hållbar region att leva, verka och utvecklas i”. Programmet för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021–2027 slår fast länets prioriterade styrkeområden: Jord, skog och vatten, Hållbar energi, Upplevelser och Digitala lösningar. Utvecklingsstrategin och programmet för smart specialisering innefattar bland annat följande målsättningar som investeringen tydligt bidrar till:
 - Den hållbara utvecklingen inom besöksnäringen har bidragit till att vi idag har platsbaserade upplevelser som även skapar lockande och aktiva livsmiljöer med god tillgänglighet till naturen.
 - Det finns något unikt och attraktivt att uppleva runt om i länet. Upplevelser som kan konsumeras av besökaren såväl som den boende.

Satsningen på snösäkring i områden som idag inte har snöproduktion innebär ökad produktivitet och kvalitetshöjning vilket ligger helt i linje med styrkeområdet Upplevelser som i sin vision för 2030 bland annat uttrycker att ”Här finns modernt uppbyggda miljöer för idrott och naturbaserade upplevelser”.

För att Jämtland Härjedalen ska kunna stå sig både nationellt och internationellt behövs en höjning av servicekvalitet och en ökad modernisering i det destinationerna kan leverera utifrån ett besökarperspektiv.

Vid handläggning av ärendet har det gjorts en bedömning av hur stort stödet behöver vara. Beslut om stöd får förenas med de ytterligare villkor som krävs för att syftet med stödet ska tillgodoses. Villkor ska framgå av beslutet. Stödet beviljas under förutsättning att övrig finansiering ordnas enligt ansökan.

Enligt Region Jämtland Härjedalens riktlinjer för företagsstöd (RUN/355/2022) ska regionala utvecklingsnämnden senast i december fastställa vilka erbjudanden om företagsstöd som Region Jämtland Härjedalen ska ha under kommande verksamhetsår. Regionala utvecklingsnämnden kan vid behov under verksamhetsåret besluta om förändringar av erbjudanden, samt om att lägga till eller ta bort erbjudanden. Utbudet av erbjudanden om företagsstöd för 2023 fastställdes vid nämndens sammanträde 13 december 2022, § 215.

Nya förordningar som styr företagsstöden trädde i kraft 1 januari 2023. Det innebar att förslag till erbjudanden togs fram under en period då de nya förordningarna inte hade börjat tillämpas. Nämnden föreslås nu göra vissa justeringar som behövs med anledning av att paragraf 23-26 i SFS 2022:1467, samt paragraf 17-18 i SFS 2022:1468 inte ska tillämpas på det sätt som vi antog under hösten 2022. Förändringarna gäller erbjudandet Stöd till investeringar och företagsutveckling. Erbjudandet föreslås brytas isär till två separata erbjudanden som pekar mot respektive av tidigare nämna legala grunder; Särskilt investeringsstöd till små och medelstora företag samt Stöd till företagsutveckling.

Peak Innovation AB har kallat till årsstämma den 28 april 2023. Ombud för Region Jämtland Härjedalen ska delges Region Jämtland Härjedalens ställningstagande till de ärenden som ska behandlas på stämman och som inte är av stämmoadministrativ karaktär.

Region Jämtland Härjedalens ombud för Peak Innovation AB är Jonas Andersson. Ombudsersättare är Leif Danielsson.

Bilagd kallelsen till stämman finns årsbokslut för verksamhetsåret 2022. I årsredovisningen framgår att bolaget har haft en rörelseintäkt om 18 249 145 kronor. Rörelsekostnaderna inkl. finansiella poster, bokslutsdispositioner och skatter har uppgått till 20 488 687 kronor, vilket ger ett positiv rörelseresultat om 102 031 kronor. Resultatet föreslås överföras i ny räkning inom balansräkningens Fritt eget kapital, vilket innebär att summa Fritt eget kapital ökar till 13 849 207 kronor.

I bifogad revisionsberättelse framgår att de auktoriserade revisorerna tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, samt att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Bolagets styrelse ska bestå av max nio ledamöter och tre suppleanter, där Region Jämtland Härjedalen, Åre kommun, Östersunds kommun och Krokoms kommun gemensamt nominerar en styrelserepresentant enligt ett rullande schema på två år. Den nominerade styrelserepresentanten för denna stämma är från Åre kommun. Vid tidpunkten för denna ombudsinstruktions skrivelse är inte valberedningens arbete för resterande styrelse klart.

North Sweden European Office, ägarråd: Val av 1 ledamot och 1 ersättare för perioden 2023-01-01 – 2023-12-31

Trööndelagen Saemien Raerie/Samisk Råd Trøndelag: Val av 1 observatör och 1 ersättare för perioden 2023-01-01 – 2026-12-31

Protokoll regionens samverkansråd: 2023-02-06