Möte 2022-02-22

Tid för justering: 22 februari kl. 17.00 (efter avslutat sammanträde, digital justering)

Enligt reglemente för regionala utvecklingsnämnden har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

• Regional digitaliseringskoordinator (RUN/185/2021)

• Avtal Alpina Skiduniversitetet i Åre 2019–2022 (RUN/608/2018) och Skid- och Skidskytteuniversitetet i Östersund 2019– 2022 (RUN/186/2019)

• Information inför nämndens sammanträde och fördjupningsdag 5-6 april

• Information från regionens samverkansråd

• Information från nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor

• Information från kurser/konferenser/nätverk

• Läget i organisationen

• Lägesrapport: Corona

• Samverkansavtal Mittuniversitetet

• Initiativärende från Jonas Andersson (S) om fria bussresor för seniorer (RUN/617/2021) flyttas till aprilsammanträdet

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i oktober 2019, § 163, att ge regiondirektören i uppdrag att utreda förutsättningar att nyttja Mittkapital som avtalspartner vid upprättande av ett garantiinstrument med Europeiska Investeringsfonden (EIF) samt att revolverande medel inom Mittkapital kan användas som placering för garantiinstrumentet. Ärendets ursprung var en dialog mellan de fyra nordliga regionerna (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen) och Europeiska Investeringsfonden (EIF) där möjligheten att utforma ett erbjudande som möjliggör etablering av ett garantiinstrument för norra Sverige diskuterats. Norrbotten och Västernorrland har därefter beslutat att kliva ur samarbetet kring ett gemensamt garantiinstrument. I februari 2020 föredrogs ärendet igen och nämnden beslutade då att de revolverade resurserna i Mittkapital skulle användas för avsättning i ett garantiinstrument.

Under coronapandemin som inträdde i mars 2020 har arbetet med framtagandet av ett regionalt garantiinstrument nedprioriterats. Under perioden etablerades dock en Pan-European Guarantee Fund (EGF) till följd av Covid-19. Den fungerar på samma sätt som det regionala garantiinstrumentet är tänkt att göra, och sågs som en lärprocess i att försöka få våra banker och intermediärer att börja arbeta med EGF inför ett eventuellt. införande av ett regionalt garantiinstrument.

Även Näringsdepartementets besked om de revolverade från medlen från Mittkapital dröjde till följd av pandemin. Först under 2021 återupptogs arbetet med att avveckla riskkapitalfonden Mittkapital AB. Näringsdepartementet och Finansdepartementet har nu en arbetsmodell för hur återföringen av de ERUF-medel som regionerna (Jämtland Härjedalen och Västernorrland) investerat i Mittkapital ska komma åter till regionerna. Den innebär att Mittkapitals revolverande medel på 78 102 562 kronor har betalats in till Tillväxtverket som i sin tur har fört över dessa pengar till statskassan. Finansdepartementet och Näringsdepartementet har en överenskommelse om att dessa medel (39 051 281 kronor per region) ska återföras till Region Jämtland Härjedalen och Region Västernorrland. Dessa medel kommer att komma regionerna till godo via 1:1-anslaget under 2023 (möjligtvis kan utbetalning ske under två år).

Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde i november 2021, § 181, fick nämnden information om ett antal olika möjligheter som de revolverade medlen kan användas till:

• Ett garantiinstrument för norra Sverige

• AIP (Arctic Investment Platform); ett skandinaviskt riskkapitalinstrument

• Ett nytt Mittkapital AB; ett riskkapitalbolag för Region Jämtland Härjedalen samt Region Västernorrland

• Almi Invest; resning av Fond III

• MIUN Holding

Därefter har ytterligare ett förslag inkommit från Almi Invest Mitt som innebär att 50 miljoner kronor av de revolverade medlen från Mittkapital investeras i Almi Invest Regionalfonden (se underlag Finansiella instrument 2022-01-24 och Rapport inrättande av regionalt garantiinstrument och användande av revolverade medel i Mittkapital, daterad 2022-02-09, för ytterligare information).

Givet en sammantagen bedömning föreslås att regiondirektören får i uppdrag att verka för att majoriteten av de revolverade medlen används till investering i Almi Invest Regionalfond samt övriga medel till kapitaltillskott för våra inkubatorer och MIUN Holding, alternativt som insats i AIP, och att arbetet med att inrätta ett regionalt garantiinstrument avslutas.

Region Jämtland Härjedalen mottog i december 2020 regeringens beslut Villkor för budgetåret 2021 för regionerna och Gotlands kommun inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 19 Regional utveckling och 22 Kommunikationer (villkorsbeslutet).

Aktörer med det regionala utvecklingsansvaret ska följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala utvecklingsansvaret. Regionerna ska ge en sammanfattande beskrivning av verksamheten som genomförts under året utifrån Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar och Förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete. Återrapporteringen ska göras enligt en given mall där alla frågor ska besvaras, dock måste inte insatser inom alla områden i mallen ha genomförts.

Återrapporteringen ska vara Näringsdepartementet tillhanda senast den 21 februari 2022. Region Jämtland Härjedalen har efter egen begäran blivit beviljade förlängd svarstid till den 22 februari.

Enligt Lag om kommunal redovisning (SFS 2018:597) ska den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med en årsredovisning.

Regionfullmäktige har i regionplanen för 2021 beslutat om strategiska mål inom ramen för fyra olika strategier; strategi för god vård, strategi för länets utveckling, strategi för våra medarbetare samt strategi för ekonomi. Det är de målen som regionstyrelsen och nämnderna har i uppgift att verkställa. Regionala utvecklingsnämnden verkställer strategiska mål inom de tre sistnämnda områdena.

Majoriteten av målen och mätetalen inom Strategi för länets utveckling är uppnådda trots pågående pandemi då verksamheten gjort justeringar i insatser och arbetssätt utifrån rådande restriktioner. Två mål eller mätetal har röda statusmarkeringar och har inte uppnåtts (bemannat Stockholmskontor samt tillgång till snabbt bredband). Vad gäller Strategi för våra medarbetare är majoriteten av mål och mätetal inte helt uppfyllda, och inom främst två verksamhetsområden finns ett fortsatt behov att lyfta arbetsmiljöfrågor under 2022. Inom Strategi för ekonomi finns två mål som inte uppnås under 2021. Nettokostnadsutveckling +1,9% uppnås inte vilket är hänförligt till rörelsestörande poster samt pandemipåverkan. Leverantörstrohet har ett mätetal som väsentligt understiger målet på 95%, och kan främst ses som en effekt av brister i uppföljningsverktyg varmed målet inte kommer att föras över till 2022.

Det ekonomiska resultatet för 2021 uppgår till ett underskott om -4,1 miljoner kronor jämfört med givna budgetramar. Underskottet motsvarar till största del (-3,3 miljoner kronor) den nedskrivning av aktievärde som skett för Länstrafikens tidigare verksamhetsbolag. Samtliga verksamhetsområden, förutom Kollektivtrafik, uppvisar ett mindre överskott. Kollektivtrafik har även under 2021 minskade biljettintäkter utifrån pandemins påverkan på resandet. Det finns både avslutade och pågående förhandling med trafikoperatörer kring ersättningar för pandemieffekter 2021 som medför att osäkerhet fortsatt finns kring slutligt utfall i dessa.

Det högt ställda målet för sjukfrånvaro på 3% uppnås under 2021 då sjukfrånvaro minskat från 4% till 2,6% av tillgänglig arbetstid. Förvaltningsområdets arbetsmiljöindex når 4,8, vilket är i paritet med tidigare mätningar. För produktionsmålen har Birka och Bäckedals folkhögskolor överträffat målen för antal deltagarveckor. Estrad Norr har fått ställa in en del av sitt fysiska utbud men är ändå nära att uppnå lika många föreställningar som före pandemin. Detta har möjliggjorts genom ett flexibelt förhållningssätt och utnyttjande av digitala möjligheter. Resandet inom kollektivtrafiken har varierat utifrån läget inom smittspridningen och restriktionernas påverkan. Antal registrerade resor i länet utgör 62% av antalet under 2019.

I regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2021 (RUN/34/2020) fanns följande mål och målformulering under Strategi för länets utveckling och prioriteringen Regionalt ledarskap för tillväxt och utveckling:

Fastställa och strukturera samverkans- och påverkansarenor för nämndens uppdrag
En stor del i rollen som regionalt utvecklingsansvarig är att mobilisera länets aktörer mot gemensamma mål. I det arbetet är samverkan och samråd centralt. Regionala utvecklingsnämnden och dess förvaltningsområde har ett flertal olika samverkans- och påverkansarenor. Dessa arenor behöver ses över, struktureras och utvecklas i dialog med berörda aktörer. I de aktiviteter som genomförs för att målet ska uppnås behöver verksamheten ta hänsyn till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Arbetet med ovanstående har pågått under hela 2021, och omfattat såväl politiskt formaliserade arenor där nämnden utser organisationens representanter som mindre och mer informella nätverk där enstaka tjänstepersoner deltar. Beskrivning och analys av arenorna återfinns i PM Samverkans- och påverkansarenor regionala utvecklingsnämnden, daterad 2022-01-19. Översynen har resulterat i tre konkreta förslag för utveckling av nämndens möjligheter till samverkan och påverkan:

Verksamheten ser ett behov av att bättre kunna bevaka kulturfrågor på europeisk nivå, och ser gärna att befintliga forum kan nyttjas till detta i stället för att skapa helt nya. Därför föreslås att regiondirektören får i uppdrag att ta med denna fråga i dialogerna inför en ny projektperiod med brysselkontoret North Sweden European Office.

Länspartnerskapet som forum bedöms relevant, men i behov av översyn som inte bara inkluderar forumet i sig utan hela processen. Därför föreslås att regiondirektören får i uppdrag att se över processen för prioritering av strukturfondsprojekt, och att detta inkluderar en översyn av Länspartnerskapet och formerna för regional förankring.

Transportutvecklingsrådet bedöms som ett relevant forum, men där rådets syfte behöver tydliggöras och formaliseras. Därför föreslås att regiondirektören får i uppdrag att ta fram en tydlig beskrivning av rådets uppdrag och syfte.

En representant från North Sweden European Office (fortsatt NSEO) deltog på regionens samverkansråd och regionala utvecklingsnämnden i oktober 2021 och informerade då bland annat om framtagande av en ny version av den OECD-rapport från 2017 kallad OECD territoriella utvärderingar Nordliga glesbefolkade områden (Territorial reviews Northern Sparsely Populated Areas). NSEO har i samverkan med sammanhållningsgruppen inom Europafroum Norra Sverige (EFNS), vilket förankrats med rapportörerna inom EFNS, skickat in en ansökan om medel som möjliggör framtagandet av en ny rapport.

Rapporten syftar till att kartlägga de förutsättningar som råder i de glesbefolkade delarna av nordliga glesbefolkade områden och ska också innehålla rekommendationer om politiska åtgärder på gränsöverskridande, nationell och regional nivå för att förbättra välståndet inom hela NSPA-området. Rapporten kan användas som underlag i dialog med nationell nivå för att möjliggöra åtgärder som är relevanta för vårt län.

Den ansökan som skickats in har nu blivit godkänd vilket innebär att utformningen av projektet ska påbörjas. Projektet har en projektbudget på 900 000 euro och en projektperiod på 21 månader. OECD kommer att driva projektet och ha rådighet över budgeten. Det har inte framkommit någon förfrågan om ekonomiska insatser och det är inte klarlagt vilka tidsmässiga resurser som kommer att efterfrågas från Region Jämtland Härjedalen. Erfarenheterna från föregående projekt och rapport säger att det kommer att krävas resurser i form av arbetstid från analytiker och strateger, men omfattningen är svår att bedöma.

Ett utkast till den konkreta utformningen av projektet (kallad Detailed Project Description, DPD) kommer att presenteras på NSPA Forum den 24–25/3. Fram till slutet av maj kommer därefter utformning av beställningen att DPD att slutföras. Påbörjandet av rapporten kommer att ske i början av september 2022 och sträcka sig över 21 månader.

Deltagandet i projektet görs tillsammans med övriga Norrlandslän samt deltagare från Finland. Tröndelag har inte del av gleshetsmedlen och kan därför inte delta i projektet på samma villkor som Sverige och Finland, men kommer troligtvis att medverka med egen finansiering. Det bedöms vara högst relevant att medverka i projektet för att ta fram en ny OECD-rapport då det kan öka vår möjlighet att bedriva regional utveckling i glesbefolkade områden.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har sedan början av 1970-talet årligen fattat beslut om fastställande av ett schablonbelopp som rekommendation om ersättning för de studerande/deltagare som väljer en utbildning på folkhögskolor i andra regioner än den egna. Ersättningen går direkt från region till folkhögskolorna och benämns mobilitetsstöd.

SKR:s styrelse har den 15 oktober 2021 fattat beslut om att rekommendera regionerna att underteckna en ny mellanregional överenskommelsen om mobilitetsstöd. Regionala utvecklingsnämnden beslutade om överenskommelsen i november 2021, § 192 (RUN/577/2021). I avvaktan på att de första utbetalningarna kan göras enligt den nya överenskommelsen (från och med den 1 augusti 2022) har SKR:s styrelse tagit beslut om att rekommendationen för 2022 ska ligga kvar på samma nivå som för 2021, det vill säga 400 kronor per deltagarvecka.

Den 15 december 2020, § 190, fastställde regionala utvecklingsnämnden en Folkhögskoleplan 2021-2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför höstterminen 2022 vid sitt sammanträde i februari. Kursutbudet för innevarande vårtermin fastställdes i september 2021, § 137.

Birka folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser,

• deltids- och distanskurser,

• kulturprogram,

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Ingångsvärdet för Birka folkhögskola är 8186 tilldelade deltagarveckor. Under 2021 producerades 8291 veckor sammanlagt. Planen för 2022 är att fortsatt ligga så nära tilldelade medel som möjligt. Utifrån detta kan förändringar gällande fördelning mellan utbildningarna komma att ske utifrån antal sökande på de olika utbildningarna. Förändringen i kursutbudet inför höstterminen innebär att utbildningarna Behandlingspedagog och Fritidsledare går samman i utbildningen Socialpedagog. Detta i syftet att stärka kvalitén på utbildningarna, anpassa kursutbudet utifrån befintlig arbetsmarknad, samt att främja arbetsmiljön för pedagoger och deltagare genom att utöka variationen av kompetens i arbetslaget. Befintliga deltagare på utbildningarna får slutföra sina utbildningar på Birka folkhögskola.

Den 15 december, 2020, § 190, fastställde regionala utvecklingsnämnden en Folkhögskoleplan 2021-2024 för Birka och Bäckedals folkhögskolor (RUN/35/2020). I denna framgår att folkhögskolestyrelsen ska ta beslut om längre utbildningar på skolorna ska avslutas eller om nya ska startas. Av regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplan för 2022 framgår att nämnden, tillika styrelse för Birka och Bäckedal, ska fastställa kursutbudet inför höstterminen 2022 vid sitt sammanträde i februari. Kursutbudet för innevarande vårtermin fastställdes i september 2021, § 138.

Bäckedals folkhögskola genomför folkbildningsverksamhet i följande former:

• långa och korta folkhögskolekurser

• deltids- och distanskurser

• studiecirklar, kulturprogram och öppen folkbildning,

• uppdragsutbildningar och utvecklingsarbete, samt

• externt finansierad verksamhet som ligger i linje med huvuduppdraget.

Under hösten 2021 har Folkbildningsrådet aviserat om en utökning av totalt 3000 årsplatser för landets samtliga 155 folkhögskolor. För Bäckedals folkhögskola innebär denna satsning en extra tilldelning motsvarande 450 deltagarveckor. De utökade antalet studieplatser som beviljats används till att starta en ny utbildning med inriktning byggnadsvård i samverkan med Jamtli samt till att utöka antalet årsplatser inom det befintliga kursutbudet.

Region Jämtland Härjedalen har som regional kollektivtrafikmyndighet det politiska och ekonomiska ansvarat för den samhällsfinansierade regionala kollektivtrafiken i länet. 

Nuvarande trafikavtal för busstrafik i Åre gäller för perioden december 2014 till december 2023. Genom beslut om allmän trafikplikt avser regionen att ånyo upphandla stadstrafiken. Regionala utvecklingsnämnden beslutade i november 2020, § 168, att påbörja upphandlingsprocessen. Ordförande och vice ordförande i nämndens utskott för kollektivtrafikfrågor utsågs till styrgrupp för upphandlingen. I beslutet framgår att upphandlingsunderlaget ska godkännas av nämnden. Föreliggande ärende ger förslag till inriktning för upphandlingen när det gäller frågor som rör avtalsperiod, avtalsform, drivmedel, utbud och trafikvolym. 

Den inriktning som föreslås ligger i linje med det regionala trafikförsörjningsprogrammet för 2021-2016 (RUN/217/2019) och de strategier som där pekas ut för kollektivtrafikens utveckling. Samråd har skett med Åre kommun samt med trafikföretag genom samråd inför upphandling (SIU). Efter kvalificering av anbudsgivare ska upphandlingsunderlag publiceras i september mars/april 2022.

Den inriktning som föreslås är vald med hänsyn till vad som är ekonomiskt mest fördelaktigt och den önskade utvecklingen och styrningen av kollektivtrafiksystemet. Inriktningen sammanfattas nedan:

• Avtalslängd: 10 år (trafikperiod 2023-12 – 2033-12).

• Nuvarande resandecinitamentsavtal ersätts av ett så kallat produktionsavtal där trafikföretaget ersätts utifrån trafikproduktion.

• Delvis eldrift och delvis biodrivmedelsdrift av busstrafiken  

• Linjenät och trafikutbud bygger i huvudsak på tidigare utbud, men med en förtätning och förenkling i Jämtlandsstråket.

• Gjorda analyser visar på en ökad produktion med i storleksordningen 25-30 % jämfört med dagens trafik. Den faktiska kostnadsökningen bedöms dock bli lägre sett till jämförelser från andra upphandlingar. För att möjliggöra effektiviseringar och trafikutveckling föreslås förändringsvolymer om -20% och +30%. Detta gör det möjligt att anpassa trafiken efter budgetramar och möjlighet till finansiering.

Utfallet av upphandlingen är svårbedömt och beror på många faktorer; konkurrens vid upphandlingstillfället, anbudsgivare, etcetera. Finansieringsbeslut för trafiken kommer att hanteras närmare trafikstart, och resultatet av upphandlingen ligger till grund för beslut om Trafikplan och budget för 2024. 

Mer information om upphandlingen finns sammanställd i PM Upphandling av busstrafik Åre, daterad 2022-02-22.

Region Jämtland Härjedalen ingår som en av sju regioner i projektet Botniska korridoren under perioden 2019–2022. Fråga har nu lyfts i projektets styrgrupp om regionernas intresse av att gå in i ett nytt projekt efter 2022 när det gamla avslutas, med preliminär projekttid 2023–2026. Projektet som är inriktat på påverkan för investeringar i transportinfrastrukturen och då främst järnvägen har en politisk styrgrupp med representanter från de sju regionerna samt en arbetsgrupp med tjänstepersoner. Dagens projekt administreras genom intresseföreningen Norrtåg AB, men ett kommande projekt föreslås att administreras av en region. Förslag till projektplan och finansiering av ett sådant projekt planeras kunna presenteras senare under 2022 för beslut hos respektive organisation.

Utgångspunkten för finansiering av ett nytt fyraårigt projekt 2023 – 2026 är att nuvarande finansieringsnivåer gäller. Region Jämtland Härjedalens finansiering sker idag med totalt 750 000 kronor för 2019 – 2022, där halva summan 375 000 medfinansieras genom 1:1 anslaget och den andra halvan tas av basanslaget. En utförligare beskrivning finns att läsa i PM Projekt Botniska korridoren 2023-2026, daterad 2022-01-20.

Inför en ny projektomgång kommer diskussioner kring erfarenheter från nuvarande projekt att genomföras där också ingångsvärdena till ett nytt projekt ska formuleras. Region Jämtland Härjedalen behöver därför fatta ett inriktningsbeslut om intresse finns för att ingå i ett nytt (fyraårigt) projekt från 2023. Regiondirektören bör även få i uppdrag att återkomma till nämnden i juni 2022 om förutsättningar för och slutligt beslut kring deltagande i ett kommande projekt.

Ung Företagsamhet (UF) är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation och är en del av den globala organisationen Junior Achievement. Sedan 1980 har man utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom utbildningen UF-företagande. Sedan 2010 arbetar organisationen även på grundskolan. Ung Företagsamhet ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap.

UF:s verksamhet har starka kopplingar till Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsstrategi (RUS, Jämtlands län 2050), smart specialisering (Program för smart specialisering i Jämtland Härjedalen 2021-2027) samt mål och långsiktiga prioriteringar. UF har en bred förankring lokalt och bedriver i dag verksamhet i samtliga av länets åtta kommuner.

Föreslaget samverkansavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och Ung Företagsamhet Jämtland ska stärka UF:s möjligheter att fortsatt bedriva en framåtsyftande verksamhet i länet. Medlen ska bidra till en än bättre regional täckning i länet och utveckla verksamheten i de delar av länet där den behöver stärkas ytterligare.

Genom samverkansavtalet åtar sig Region Jämtland Härjedalen att stödja Ung Företagsamhet i Jämtland med ett årligt servicebidrag på 300 000 kronor, totalt 900 000 kronor, under perioden 2022-07-01 till 2025-06-30.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i december 2020, § 200, att teckna avtal med Jämtland Härjedalens Turism (JHT) avseende medel för turismutveckling. Avtalet gällde för år 2021. I avtalet framgår att uppsägningstiden är sex månader för vardera parten. Om nytt avtal inte tecknas, och avtalet inte sägs upp, förlängs avtalet med ett år.

Då ingen av parterna Jämtland Härjedalen Turism (JHT) eller Region Jämtland Härjedalen sagt upp avtalet har avtalet förlängts att gälla även för verksamhetsåret 2022. Den ekonomiska ersättningen för 2021 var enligt avtalet 2 190 000 kronor exklusive moms. I avtalet finns inget skrivet gällande uppräkning av ersättningen i de fall avtalet förlängs. Region Jämtland Härjedalen föreslår därför en uppräkning för år 2022 med 2,6%. Den ekonomiska ersättningen uppgår då till 2 247 000 kronor exklusive moms för år 2022.

Avtalstiden löper till och med 2022-12-31.

I oktober 2021 fick Region Jämtland Härjedalen och övriga regioner erbjudande från regeringen att ta fram och genomföra regionala serviceprogram för åren 2022–2030. Det regionala serviceprogrammet ska utarbetas i bred samverkan med länets kommuner och Länsstyrelsen Jämtlands län.

Det regionala serviceprogrammet syftar till god tillgång till kommersiell service i olika typer av landsbygd. Programmet bidrar till att stärka samordningen av de olika ekonomiska stöd och insatser som regionerna, länsstyrelsen och Tillväxtverket beslutar om.

Det regionala serviceprogrammet 2022-2030 tar avstamp i den regionala utvecklingsstrategin och program för smart specialisering samt nationella förordningar för kommersiell service. En processplan, som anger en preliminär tidplan, har tagits fram för arbetet. Målsättningen är att förslag till regionalt serviceprogram 2022-2030 ska fastställas av regionala utvecklingsnämnden i mars/april 2023. En politisk styrgrupp bestående av regionala utvecklingsnämndens presidium föreslås utses för arbetet.

I Jämtlands län har det länge funnits en etablerad samverkan i frågor mellan kommunerna, och mellan kommuner och landsting/region. Mellan åren 2011 och 2015 låg dessa samverkansfrågor på det kommunala samverkansorganet Regionförbundet Jämtlands län som även hade det regionala utvecklingsansvaret. Sedan Region Jämtland Härjedalen blev regionalt utvecklingsansvariga år 2015 har arbetet reglerats i ett samverkansavtal mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner. Den nuvarande kommunala överenskommelsen, Överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om regional samverkan (RUN/34/2018), har sagts upp av kommunerna och slutar gälla 2022-12-31.

Att avtalet nu sagts upp får vissa följdverkningar som behöver adresseras, och som också kan komma att påverkas framåt av hur kommunerna väljer att organisera den primärkommunala samverkan från 2023. Ett av uppdragen i överenskommelsen är att genom Energikontoret arbeta för en effektivare energianvändning och ökad användning av förnybar energi. Energikontoret får genom överenskommelsen en basfinansiering för verksamheten som sedan växlas upp i olika projekt och verksamheter. I sammanhanget har frågan väckts om Energikontoret fortsatt bör vara en del av Region Jämtland Härjedalens organisation.

Energikontoret Region Jämtland Härjedalen innefattar projektverksamhet, utför energi- och klimatrådgivning åt merparten av länets kommuner, samordnar energi- och fastighetsnätverket och processleder fokusområdet Hållbar energi inom programmet för smart specialisering. Den totala omsättningen är 6 746 750 kronor, och det är idag elva anställda. Mer information om Energikontoret finns sammanställt i PM Energikontoret, daterat 2022-01-28.

Det är flera mål och prioriteringar kopplat till regional utveckling som Energikontoret bidrar till och kan fortsätta bidra till. Exempel på dessa är RUS och Smart specialisering och styrkeområde Hållbar energi, Regional transportplan och målet Minskad miljöpåverkan och fossilbränslefritt 2030, Trafikförsörjningsprogrammet och målet Minskad miljö och klimatpåverkan samt Fossilbränslefritt 2030.

Framgångsfaktorer och förutsättningar för att Energikontoret ska kunna fortsätta att bidra till de klimatpolitiska målen och prioriteringar kopplat till energi- och klimatfrågor inom länet är bland annat att:

• Energikontorets alla delar hålls ihop

• det finns en tydlig styrning av verksamheten

• basfinansiering finns som möjliggör uppväxling genom projekt, samt utförande av andra uppdrag utifrån organisationens behov

• verksamheten kan bygga på och nyttja varumärket Energikontoret

• det fortsatt är en stabil och kontinuerlig verksamhet som finns kvar över tid

• verksamheten jobbar oberoende och icke vinstdrivande

Bedömningen är att dessa förutsättningar finns om Energikontoret fortsatt är en del av Region Jämtland Härjedalens organisation. Frågor att jobba vidare med och som måste lösas för att förverkliga detta är framför allt basfinansieringen, styrningen och den organisatoriska tillhörigheten.

I och med uppsägningen av överenskommelsen blir det flera ekonomiska konsekvenser för Region Jämtland Härjedalen. Sammanfattningsvis handlar det om följande:

• 1,6 miljoner av överenskommelsen går idag till att täcka gemensamma kostnader för regional utvecklingsdirektör, enhetschef, North Sweden European Office samt basfinansieringen för Energikontoret. Det här är alltså medel som kommer behöva tillföras eller omfördelas.

• 450 000 kronor av överenskommelsen tillförs regionstyrelsen (för ekonomi- och personaladministration).

• Genom överenskommelsen samfinansierar kommunerna Föreningsarkivet Jämtlands län med 656 000 kronor årligen. Föreningsarkivet riskerar alltså att tappa finansiering, då summan av regionala och kommunala bidrag dessutom påverkar det statsbidrag som regionen får enligt kultursamverkansmodellen och som vidarefördelas till Föreningsarkivet via årliga avtal.

• Beroende på vad kommunerna beslutar om framåt kan det bli övertalighet på område Hållbar tillväxt, vilket kan påverka budgeten för 2023 om lösningar inte finnes under 2022.

Region Jämtland Härjedalen har ansvaret att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt förordningen (2010:2012). En förutsättning för stöd är att regionen har upprättat en kulturplan och att kulturplanenen överensstämmer med förordningen. Regionen är mottagare av statsbidrag till regional kulturverksamhet, anslag 1:6 ap.1, och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans och musikverksamhet, museiverksamhet - och museernas kulturmiljöarbete, biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild-och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd.

Region Jämtland Härjedalen har beviljats ett samlat bidrag om 37 243 000 kronor att fördela enligt förordningen. Ändamålet med bidraget är att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen samt ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Statsbidraget innebär en ökning från år 2021 genom en uppräkning för pris och löneomkostnader med 304 576 kr (0,8%) samt en förstärkning med 1 865 528 kr (4,9%).

Förslag till fördelning av statliga medel 2022 till regional kulturverksamhet inom Kultursamverkansmodellen innebär en generell uppräkning till samtliga verksamheter om 1,8% samt en förstärkning till verksamheter som i sin ansökan till regionen ansökt om specifik verksamhetsutveckling. Beslut om fördelning grundar sig på Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 (RS/1651/2018), verksamheternas ansökningar till regionen samt Regler och villkor för verksamhetsbidrag (RS/413/2021).

Regionala utvecklingsnämnden ansvarar för fördelningen av regionbidrag samt vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet enligt Kultursamverkansmodellen (SFS 2010:2012). De nationella kulturpolitiska målen och Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2019–2022 är styrande för utformningen av verksamheten. Region Jämtland Härjedalen är mottagare av statsbidraget inom kultursamverkansmodellen och ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet samt museernas kulturmiljöarbete, biblioteksverksamhet samt läs- och litteraturfrämjande verksamhet, professionell bild- och formverksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet och främjande av hemslöjd. Fördelningen av bidrag regleras genom avtal med externa verksamheter samt interna uppdrag som behandlar verksamhet, ekonomi och uppföljning.

För verksamheten, arrangörer och kulturaktörer kommer 2022 att präglas av återstart och ett stort arbete för att få igång företag och verksamheter samt att nå och få tillbaka publik och deltagare. Den interna kulturverksamheten inom Kultursamverkansmodellen utförs av enheterna Estrad Norr för producerande och förmedlande av professionell scenkonst och Kulturutveckling för främjande verksamhet inom bildkonst, film, slöjd, litteratur och design samt biblioteksutveckling. Återrapportering sker genom verksamhetsberättelse samt uppföljning av kvantitativa och kvalitativa resultatmått inför kommande statlig återrapportering. Förslaget har föregåtts av verksamheternas ansökningar samt dialog mellan parterna. Ärendet har beretts med hänsyn till regional utveckling, jämställdhets-, HBTQ- och jämlikhetsperspektiv samt barnrättsperspektiv.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att yttra sig över regeringens betänkande ”Från kris till kraft – återstart för kulturen” (SOU 2021:77). Utredningens uppdrag har varit att sammanfatta konsekvenserna av pandemin för kulturen på alla nivåer, identifiera insatser för kulturens återstart, återhämtning och utveckling, synliggöra nya sätt att tillgängliggöra kultur samt identifiera strukturella problem inom kultursektorn. Utredningen presenterar även utvecklingsområden relaterade till de kulturpolitiska målen samt bedömningar om hur hinder för kulturens återstart kan hanteras. Slutligen presenteras förslag för att främja förutsättningarna för ett starkt, hållbart och dynamiskt kulturliv framåt.

Region Jämtland Härjedalen delar flertalet av utredningens bedömningar och förslag. Särskilt välkomnas förslag som stärker en långsiktig utveckling av kultur i hela landet genom Kultursamverkansmodellen, förslag som främjar barn och ungas tillgång till kultur samt förslag som förbättrar förutsättningarna kulturella och kreativa näringar. Dessutom är det av yttersta vikt att goda och trygga förutsättningar ges till kulturskapare och konstnärer men även till de delar av kultursektorn som direkt och indirekt påverkar kulturlivet, exempelvis det civila samhällets aktörer.

Remissen ska besvaras senast den 16 februari men Region Jämtland Härjedalen har efter begäran fått förlängd svarstid till den 23 februari.

Trafikverket har skickat ut rapporten Upphandling av flygtrafik från oktober 2023 - Utredning inför beslut om allmän trafikplikt på remiss. Trafikverket upphandlar flygtrafik till områden med brister i tillgängligheten. I nuvarande avtal är det elva sådana flyglinjer i Sverige som upphandlas. Trafikverket föreslår fortsatt allmän trafikplikt på dagens avtalade linjer även i det nya avtalet från oktober 2023. I Jämtland Härjedalen gäller allmän trafikplikt för linjerna Sveg – Arlanda och Östersund – Umeå.

Eventuella synpunkter på utredningen ska vara Trafikverket tillhanda senast den 15 mars 2022.

Region Jämtland Härjedalen har fått möjlighet att yttra sig över Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022 – 2033. Planen som har en budgetram på 799 miljarder kronor innehåller de samlade förslagen till åtgärder på landets vägar och järnvägar för 12 år. Eventuella yttranden ska ha kommit in till Infrastrukturdepartementet senast den 28 februari 2022.

Region Jämtland Härjedalen har i samarbete med länets kommuner och näringsliv tagit fram de högsta prioriteringarna för länets transportinfrastruktur till den nationella planen. Prioriteringarna beslutades av regionala utvecklingsnämnden i samband med yttrandet på inriktningsplanen till nationella planen i december 2020. Prioriteringarna ligger till grund för det förslag till yttrande som nu tagits fram. Yttrandet har tagits fram i samråd med länets kommuner och näringsliv.

Region Västerbotten har tagit fram ett förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur 2022–2033 som nu har skickats ut på remiss. Remisstiden sträcker sig till den 28 februari 2022.

Länstransportplanen innehåller målformuleringar, nuläge och planeringsförutsättningar samt beskrivning behov i transportsystemet i Västerbotten. Länstransportplanen innehåller också förslag på åtgärdsplaner där för Västerbotten tillgängliga medel fördelas för att åtgärda brister och behov.

I planen redovisas viktiga stråk där bland annat E45, Stambanan genom övre Norrland och Inlandsbanan ingår, stråk som är viktiga även för region Jämtland Härjedalen. Skillnaden mellan nationella stamvägar, övriga riksvägar och länsvägnätet är att investeringar i det nationella stamvägnätet planeras och finansieras via medel i den nationella planen för transportsystemet, medan investeringar i övriga riksvägar och länsvägar planeras och finansieras med medel ur länstransportplanen för regional transportinfrastruktur. Medel från Länstransportplanen får dock användas för att medfinansiera åtgärder i den nationella planen.

Region Jämtland Härjedalen, i egenskap av regional planupprättare, har ansvaret för att ta fram en regional transportplan. I juni 2019, § 114, beslutade regionala utvecklingsnämnden att påbörja arbetet med en ny regional transportplan för perioden 2022-2033. 21 september 2021, § 144, beslutade regionala utvecklingsnämnden att godkänna framtagen remissversion och skicka den på remiss under perioden 2021-10-01 till 2021-12-31.

Förordningen (1997:263) om länsplaner för regional infrastruktur ställer ett antal krav på planen, både på innehållet och processen. Bland annat ska samråd ske med länets kommuner avseende prioriteringar av objekt till planen. Även andra berörda myndigheter ska ges möjlighet att yttra sig om planen inför fastställelse. Samråd har skett löpande under processen genom bland annat möten. Regionala transportplanen har nu även varit på remiss. Föreliggande förslag till Regional transportplan för Jämtlands län 2022-2033 har reviderats/kompletterats utifrån inkomna synpunkter. Samtliga yttranden har även sammanställts och bemötts i en samrådsredogörelse som bilagts planen.

Planförslaget ska lämnas till regeringen senast den 30 april, och kommer sedan hanteras av regeringen under våren. Därefter kan planen fastställas av regionfullmäktige, vilket förväntas kunna ske under hösten 2022.

I februari 2021 antogs den regionala utvecklingsstrategin Jämtlands län 2050 - En nytänkande och hållbar region att leva och utvecklas i (RUN/515/2018). Strategin är länets gemensamma vägvisare mot en långsiktigt hållbar framtid. I februari 2021 antogs även Mål och långsiktiga prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken i Jämtland Härjedalen (RUN/516/2020), vilket är det sätt som det regionala utvecklingsuppdraget ska bidra till att uppfylla den länsgemensamma visionen. En av de tre långsiktiga prioriteringarna är Utveckling av styrkeområdena som pekas ut i Program för smart specialisering. Detta program för smart specialisering antogs i december 2020 (RUN/430/2018). Dess utvecklingsområden är Hållbar energi, Upplevelser, Digitala lösningar samt Jord, skog och vatten.

Som en följd av att dessa nya styrdokument är beslutade gav regionstyrelsen (efter förslag från den regionala utvecklingsnämnden) vid sitt sammanträde den 6 oktober 2021, §171, regiondirektören i uppdrag att göra en översyn av styrdokument kopplat till det regionala utvecklingsansvaret. Översynen har resulterat i ett antal förslag till förändringar gällande befintliga styrdokument, och finns beskrivna i PM Översyn av styrdokument inom det regionala utvecklingsansvaret (daterad 2022-02-03).

North Sweden European Office, ägarråd. Fyllnadsval av ledamot för perioden fram till och med 2022-12-31 istället för Bosse Svensson (C) som avsagt sig uppdraget.

Protokoll regionala utvecklingsnämndens utskott för kollektivtrafik: 2021-12-09, 2022-02-11

Protokoll regionens samverkansråd: 2021-12-06

Samtliga protokoll finns tillgängliga via https://meetingsplus.regionjh.se/overview

Vid frågor kring fattade beslut eller beslutsunderlag, vänligen kontakta nämndsekreterare Emma Borg (emma.borg@regionjh.se).