Möte 2016-08-30

Enligt reglemente för arbetsutskopttet har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare.

Förvaltningschefen informerar om följande:

• Vindkraftsutveckling
• Organisation
• Projekt och projektbeslut
• Övrigt

 Ledningen för Åredalens folkhögskola inkom den 5 augusti 2015 med en skrivelse där de vill att Region Jämtland Härjedalen ska tillämpa en jämn fördelning av regionbidraget till länets folkhögskolor oavsett huvudmannaskap.

Denna skrivelse behandlades av regionala utvecklingsnämnden 2015-10-13, § 148, där begäran avslogs. Samma skrivelse har nu diskuterats i lokala medier och därför finns det anledning av informera om nämndens beslut och motivering till detta. Regionens ståndpunkt har inte förändrats.

Vi har idag en situation på arbetsmarknaden med generellt minskad arbetslöshet samtidigt som andelen ”utsatta” ökat. De med kort utbildningsbakgrund, funktionsnedsättning eller ”bara” lång tid av arbetslöshet, med låg självkänsla som följd. Till det här har vi den stora gruppen utrikesfödda som ännu inte fått chansen att komma in på arbetsmarknaden, ibland på grund av språksvårigheter, men lika ofta en fråga om tröghet i det svenska samhället i stort att kunna tillvara den kompetens som nyanlända faktiskt besitter. Samtidigt är bristen på rätt kompetens inom många branscher.

Med anledning av detta och det stora antalet nyanlända med långa etableringstider på arbetsmarknaden förs idag diskussioner om hur man genom s.k. enklare jobb och sänkta inträdeströsklar till arbetsmarknaden ska kunna hitta möjligheter att förenkla och förkorta vägen till ett arbete. Det här gäller inte bara målgruppen nyanlända utan även ungdomar, funktionsnedsatta och andra med låg utbildningsnivå och lång arbetslöshet eller sjukskrivning bakom sig. Målgruppen som behöver denna typ av enklare jobb är stor men inte på något sätt enhetlig. Behoven varierar stort mellan individerna och mellan grupper med specifika problem och förutsättningar. För vissa kan det handla om mycket basala saker som att få rutiner i det dagliga livet och utveckla självkänslan, för andra kan det handla om att lära sig språket bättre, koderna på en arbetsplats eller kontakter och nätverk i arbetslivet. Idag finns många olika insatser för att möta dessa behov men bedömningen från kommuner och arbetsförmedling är att dessa insatser behöver utvecklas ytterligare och framför allt samordnas för att ge bättre effekt.

Med anledning av detta har vi under våren haft en process i ledningsgruppen för ungas väg till arbete om möjligheterna att göra ett gemensamt regionalt initiativ för att utveckla en sådan plattform. I diskussionerna har länets kommuner, arbetsförmedlingen och försäkringskassan medverkat. Intresse finns nu från kommunerna och arbetsförmedlingen om att gå in med en gemensam ansökan till socialfonden under innevarande utlysning 15 juni – 15 september där region Jämtland Härjedalen är projektägare och samordnare efter samma modell som projekten UVAS och Integration Jämtland Härjedalen.
Projektets mål och huvudsyfte är att få fram fler och bättre arbetsplatsliknande praktikplatser för målgruppen i regionen samt att förbättra samverkan och skapa en konceptuell modell för region, kommuner, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Projektets målgrupp är individer i arbetslöshet i kombination med kort utbildningsbakgrund eller låg utbildningsnivå, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller ”bara” lång tid av arbetslöshet eller sjukskrivning bakom sig och/eller andra svårigheter.

 

Den statliga samordnaren av flygkapacitet och bostäder i Stockholmsområdet, Anders Sundström, har den 11 april 2016 överlämnat rapporten ”Mer flyg och bostäder” till regeringen. Regeringskansliet har nu skickat ut rapporten på remiss med möjlighet att lämna synpunkter senast den 19 september 2016.

I rapporten föreslås i korthet att regeringen fattar ett strategiskt och långsiktigt beslut om hur flygplatskapaciteten i Stockholmsområdet kan säkras och om hur Stockholms stad kan ges bra planeringsförutsättningar för att stadsutveckla områden som Bromma flygplats påverkar.

Nuvarande arrendeavtal om Bromma löper ut år 2038.  Staden vill då utnyttja området för bostadsbyggande. När den i rapporten föreslagna fjärde rullbanan finns i drift, och också övriga föreslagna investeringar gjorts, bedöms all trafik från Bromma rymmas på Arlanda. Då ledtiden för att bygga en fjärde banan på Arlanda är cirka 20 år föreslås planeringen av den fjärde banan starta redan under 2016.

Regeringen uppdrog i augusti 2015 åt en särskild utredare att se över postlagstiftningen utifrån rådande och framtida behov i ett digitaliserat samhälle. Bland annat skulle behovet av postförordningens reglering av övernattsbefordran och prisreglering analyseras och förslag till förändringar läggas. Utredningen lämnade sitt delbetänkande ”Som ett brev på posten. Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle”, SOU 2016:27, i april 2016.

Regeringskansliet har skickat delbetänkandet på remiss med möjlighet att lämna synpunkter senast den 31 augusti 2016. Remissinstanser är ett stort antal myndigheter, företag och organisationer, däribland ett antal Länsstyrelser, landsting och kommuner. Dock inte alla. Remissinstanser i Jämtlands län är Länsstyrelsen, Härjedalens kommun och Krokoms kommun. Region Jämtland Härjedalen är inte remissinstans, men föreslås ändå lämna sina synpunkter på delbetänkandet.

Områdeschef för infrastruktur och kommunikationer, Ruth Eriksson, informerar om den avsiktsförklaring för elbussprojektet som håller på att arbetas fram mellan projektets samverkanspartners.

Involverade i projektet är Östersunds kommun, Länstrafiken i Jämtlands län AB, Nettbuss Stadsbussarna AB, Region Jämtland Härjedalen, Krokoms kommun, Trafikverket samt Jämtkraft. Projektet fortgår till juni 2019. Utskottet för infrastruktur kommer att ta upp ärendet den 9 september 2016.

Nattågstrafiken till övre Norrland är upphandlad av Trafikverket utifrån att det är transportpolitiskt motiverat. Avtalet löper ut i december 2018 och en ny utredning har gjorts som underlag för beslut om fortsatt statlig upphandling av nattågstrafik till övre Norrland. Region Jämtland Härjedalen har fått utredningen på remiss. Ett av Trafikverkets uppdrag är att engagera sig i interregionalkollektivtrafik om det bedöms transportpolitiskt motiverat. Det innebär att den ska ge mätbara förbättringar i den interregionala tillgängligheten för kommuner, som utan den aktuella trafiken har en bristande tillgänglighet och att trafiken inte upprätthålls av annan aktör eller att den går att bedriva kommersiellt.  

Trafikverket har formulerat kriterier för interregional tillgänglighet. Utbudet i den upphandlade trafiken är f n två dubbelturer per dag. Det ger stora tillgänglighetsvinster för flertalet kommuner i Norrbottens och Västerbottens län, resenärerna är i hög grad turister. Medelresan är 90 mil lång. För den upphandlade trafiken är det Trafikverket som tillhandahåller fordon och vagnar. Kostnaden är ca 100 mkr per år vilket bedöms motsvara ca en tredjedel av omsättningen. Nattågstrafiken har en krympande marknad, både nationellt och internationellt. Konkurrensen är stor från flyget.

Slutsatser i utredningen

En fortsatt upphandlad nattågstrafik är motiverad för att upprätthålla tillgängligheten. Nuvarande trafikutbud med två dubbelturer. Det ena turparet ger merparten av tillgänglighetsvinsterna samt har en större andel av resandet under lågsäsong. Det andra turparet ger framförallt tillgänglighet för turistresor under högsäsong, samt tillgänglighet för kommunerna längs Malmbanan. I utredningen noteras att det finns en viss samordning mellan nattågen till övre Norrland och Jämtland i och med att trafiken under lågsäsong samordnats till Sundsvall och att det kan vara en tänkbar lösning på nattågstrafiken till Jämtland om den blir upphandlad. Eventuellt engagemang i nattågstrafiken till Jämtland från Trafikverket kräver en egen utredning om förutsättningarna. Utredningen slår fast att nattågen bidrar till de transportpolitiska målen.  

Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning till medborgarna och näringslivet i hela landet. Det finns också ett funktionsmål och ett hänsynsmål som uppfylls med nattågstrafiken. Västerbottens och Norrbottens regionala utvecklingsstrategier betonar vikten av nattågstrafik för näringslivets tillväxt, regionförstoring, en bredare arbetsmarknad, tillgång till utbildning och service samt besöksnäringens behov. Tre alternativ till kommande trafikutbud redovisas.  

Utredningen tar inte ställning till vilket alternativ ska väljas. Två nattåg i vardera riktningen ger bästa utfallet för tillgänglighet och kapacitet för besöksnäringen, och underlättar för en breddad säsong, ett större resande tack vara en större kapacitet. Det är också det alternativ som har den högsta kostanden. Ett nattåg i vardera riktningen försämrar tillgängligheten till kommunerna längs Malmbanan ca 45 000 invånare och besöksnäringen i området. Trafikutbudet skulle inte räcka till under högsäsong. Kostanden skulle bli lägre än med två nattåg i vardera riktningen. Ett nattåg i vardera riktningen förstärkt till ett nattåg under högsäsong Alternativet bedöms ge tillräcklig kapacitet även under högsäsong. Högsäsong får bestämmas tillsammans med turistnäringen. Alternativet bedöms ge minskad kostnad, minskat resande men också möjlighet för operatören att utöka trafiken på kommersiell bas

Områdeschef för infrastruktur och kommunikationer Ruth Eriksson informerar om samarbetet med SJ. Ett styrgruppsmöte hålls efter regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 30 augusti 2016.

Bolagsordning, Ägardirektiv och uppdragsavtal har inte reviderats eller förändrats efter Regionförbundets övergång till Region Jämtland Härjedalen. Dokumenten behöver därför ses över och revideras utifrån den ägarorganisationens förändring. 

I bilagor återfinns förslag till ny reviderad bolagsordning, ägardirektiv och uppdragsavtal. När det gäller namnet på bolaget föreslås Länstrafiken i Jämtland AB kvarstå tills vidare i avvaktan på beslut om eventuell ny länsindelning och organisationen kring denna.

Destination Vemdalen och Destination Funäsfjällen har skickat ett PM: ”Hedlanda Flygplats framtid”.  De vill att region Jämtland Härjedalen medfinansierar en utredning om vad en upprustning och utbyggnad av Hedlanda flygfält skulle kunna innebära för näringslivs- och samhällsutvecklingen i Härjedalen med omnejd.

En utredning har redan genomförts, denna skickas till arbetsutskottet, därefter kommer områdeschef för näringsliv, Martina Lundholm, att informera utskottet efter att mötet med destinationerna har ägt rum.

I januari antogs Region Jämtland Härjedalens nya operativa innovationsprogram (RIP) utifrån regionens innovationsstrategi (RIS).
En strategi har arbetats fram för hur genomförandet ska ske, med fokus på 2020.
Programmets genomförande bygger till 90-95% på frivilligt och eget ansvarstagande från regionens olika aktörer, då de medel som Region Jämtland Härjedalen själva har till förfogande är starkt begränsade, både i likvida medel och personellt. Tre områden ser vi som nyckelområden att genomföra, vilket ger draghjälp för hela innovationsprogrammets genomförande - Cirkulär ekonomi som utvecklingsmotor, kreativa möten och gränslösa grannar.

Ett koncept finns nu framarbetat mellan Sör & Nord Tröndelags fylkeskommuner, Region Jämtland Härjedalen, Mittuniversitetet, Hushållningssällskapet samt Studieförbundet Vuxenskolan där vi vill skapa helt nya förutsättningar för öppet involverande samskapande mellan våra akademier, småföretag och civilsamhället - en mittnordisk innovationsarena för cirkulär ekonomi.

En treårig satsning inom interreg Sverige Norge föreslås med inlämning den 15 september 2016. Region Jämtland Härjedalen föreslår medfinansiera med totalt 825 000kr per år i vilket tjänstepersoner från näringslivs, infrastruktur, attraktion & livsmiljö samt länskulturen deltar, alla med syfte att ta ansvar för regionens roll i RIP på ovannämnda fokusområden. Finansiering sker med egna medel och ej 1.1. Konceptet fångar upp samtliga nio (3 ggr 3) prioriteringar som gjorts inom ovannämnda fokusområden. Mittuniversitetet kommer gå in med nästan dubbelt så mycket medfinansiering.

Kortfattat går ansökan ut på att genomföra "Clevelandmodellen" för hållbart innovativt nyskapande, men i en interregional kontext mellan Tröndelag och Jämtland Härjedalen, med fokus på cirkulär ekonomi. Målet är att utveckla en öppen, samskapande och gränsöverskridande årlig mötesplats för cirkulär ekonomi i mittnorden där företag, offentlighet, politik och civilsamhälle möts, firar framgång och initierar företagssamarbeten, arbetsgrupper och initiativ för nästkommande år, i enlighet med metodiken i Cleveland, USA. Idag involverade aktörer i båda länder ser stora långsiktiga möjligheter att sätta mittnorden "på kartan" inom detta område och övriga regioner inom Mittnordenkommitten skissar redan idag på hur angränsande Interreg-program kan användas för att parallella initiativ kan startas under 2017 som inkluderar Västernorrland-Västerbotten-Österbotten-Nordland (Blatic Atlantica) samt Mellersta Finland mfl (Norra Periferin). Involverade tjänstepersoner ser detta projekt som ett mycket kostnadseffektivt sätt att maximera genomförandet av RIP utifrån Region Jämtland Härjedalens operativa ansvarsområden.

En fullständig ansökan med budget kommer finnas tillgänglig till mötet den 30 augusti.

Den regionala utvecklingsnämnden har ansvaret för det strategiska internationella arbetet. Begreppet internationella frågor täcker ett brett spann områden, därför definierar och prioriterar nämnden varje år vilka strategiska internationella frågor man avser att arbeta med.

Region Jämtland Härjedalens internationella arbete går hand i hand med det regionala utvecklingsansvaret och mot mål i vår regionala utvecklingsstrategi, de årliga prioriteringarna arbetas in i Nämndens verksamhetsplan och ligger till grund för den regionala utvecklingsförvaltningens arbete.

Nämnden tycker att ett aktivt flernivåstyre är viktigt för en välfungerande demokratisk process. Vår region påverkas av beslut som fattas på EU-nivå, nationell nivå, lokal nivå, av civilsamhälle och näringsliv. Det finns många anledningar till varför det är ett viktigt arbete. En av dessa är att hela 50 procent av landstings-/regionfullmäktiges dagordning direkt påverkas av beslut fattade på EU-nivå. Det är viktigt att vi samverkar och påverkar där beslut fattas.

I Jämtlands län råder politisk enighet om att skapa samhälleliga förutsättningar för att nå målet om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta manifesteras i att länets politiker kraftsamlat kring en länsövergripande Folkhälsopolicy 2011 - 2015. 

Insatserna enligt Folkhälsopolicyns intentioner utgör grunden till länets samlade folkhälsoarbete vilket ska bidra till en mer jämlik hälsa och skapa en framtidstro. Folkhälsopolicyn utgör ett underdokument till den Regionala Utvecklings Strategin (RUS).

En reviderad Folkhälsopolicy 2016 – 2019 är nu framtagen av Folkhälso Z, dvs det politiska- och tjänstemannanätverk vilket utgör ett rådgivande organ i enlighet med intentionerna i Folkhälsopolicyn. Folkhälsopolicyn har remissbehandlats. Med utgångspunkt i detta har Folkhälso Z utarbetat ett slutligt förslag där hänsyn tagits till framförda förbättringsförslag.

Ett preliminärt delårsbokslut per augusti gås igenom. När delårsbokslutet är färdigställt så delges det hela nämnden för information

Regionplanen och Finansplanen är regionfullmäktiges politiska styrdokument som innehåller övergripande mål för verksamheten. Med utgångspunkt från dessa planer fastställer regionstyrelsen och nämnderna verksamhetsplaner med budget och uppföljningsplan. Verksamhetsplanerna ska genom framgångsfaktorer beskriva vad de ska arbeta med för att verkställa det uppdrag som fullmäktige har beslutat om. i nästa steg upprättas regiondirektörens verksamhetsplan och verksamhetsplaner för förvaltningschefer, som innehåller strategiskt viktiga utvecklingsområden och resultatmått.

Verksamhetsplan och budget för 2016 kommer upp för beslut till nämnden senare under hösten.

Nämnden tar del av information från regionens samverkansråds möte den 15 augusti 2016.

Carina Asplund (C) har avsagt sig samtliga förtroendeuppdrag i Region Jämtland Härjedalen.

Regionala utvecklingsnämnden har att göra fyllnadsval efter henne i följande forum:

1. En ledamot i Förening för elektrifiering av Meråkerbanan

2. En ledamot i Intresseföreningen Norrtåg

3. Representant i Partnerskapet Atlantbanan

4. Ledamot i Styrgruppen för Atlantbaneprojektet

Under nämndens sammanträde hålls följande informationer:

Torsten Meddalen och Marie Simonsson, Norrskog; Per Österberg, SCA och Torstas styrelse informerar om kompetensbehovet i skog och jordbruk nu och i framtiden och Torstas roll i det.

Håkan Nilsson, LRF informerar om jordbruket i länet

Trine Amundsen, VD Torsta AB, informerar om Torstas nuläge, framtid samt spännande projekt såsom Creative City of Gastronomy

Näringsdepartementet har utarbetat en promemoria ”Ny lag om tilläggsavgift i kollektivtrafiken, Ds 2016:9” dnr N2016/02903/MRT. Region Jämtland Härjedalen har fått den på remiss, med möjlighet att lämna yttrande senast 1 september. Nedanstående yttrande har utarbetas gemensamt för RKM i Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. Region Jämtland Härjedalen välkomnar en översyn av den nuvarande lagstiftningen. Vi anser att lagförslaget i vissa delar inte är tydligt, centrala begrepp och definitioner behöver ses över så att de är entydiga. Resenärens ansvar att känna till resebestämmelserna har i lagförslaget allt för många irrelevanta undantag. Tilläggsbeloppets storlek bör i första hand vara i den storleken att det inte uppmuntrar till att resa utan, eller med felaktigt, färdbevis. Om tilläggsbeloppet är för lågt relativt färdbevisens pris kan alternativet att betala tilläggsbelopp i stället för att köpa giltigt färdbevis vara ett alternativ för de som är beredda att fuska. Bland annat med anledning av att resenär under en resa kan passera flera kollektivtrafikmyndighetsgränser bör tilläggsavgiften vara lika över landet.